Årsredovisning 2010

Transcrição

Årsredovisning 2010

Dnr 212-170-11
Umeå universitet
Årsredovisning 2010
Innehåll
Förord/inledning ...................................................................... 3
Kvalitet i verksamheten..........................................................41
Resultatredovisning ................................................................ 5
Internationalisering................................................................. 45
Verksamheten.............................................................................. 5
Jämställdhet...............................................................................47
Personal.......................................................................................... 5
Kompetensförsörjning.......................................................... 50
Indelning av verksamheten................................................... 5
Hållbar utveckling................................................................... 54
Ekonomisk sammanfattning................................................. 6
Likabehandling .........................................................................55
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå............ 8
Inledning......................................................................................... 8
Ekonomisk översikt ................................................................ 10
Nya högskoleplatser.................................................................11
Studieavgifter för
tredjelandsstudenter ...............................................................11
Ladokkonsortiet.........................................................................12
Studenternas etablering på arbetsmarknaden ..........13
Utbildningsuppdraget.............................................................13
Särskilda åtaganden................................................................15
Breddad rekrytering.............................................................. 56
Samfinansiering av bidragsfinansierad
verksamhet ................................................................................57
Avgiftsfinansierad verksamhet......................................... 58
Uppdrag att utveckla klinisk
utbildning och forskning...................................................... 59
Donationer och stiftelseförvaltning..............................60
Donationer..................................................................................60
Stiftelseförvaltning..................................................................60
Mottagna gåvor och bidrag.................................................61
Uppdrag.........................................................................................16
Finansiell redovisning.......................................................... 62
Övrig återrapportering...........................................................17
Resultaträkning (tkr).............................................................. 62
Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete
och utbildning på forskarnivå.......................................... 20
Resultaträkning per verksamhetsgren (tkr)............... 63
Balansräkning (tkr)................................................................. 64
Inledning...................................................................................... 20
Balansräkning forts. (tkr)..................................................... 65
Ekonomisk översikt..................................................................21
Anslagsredovisning................................................................ 66
Bibliometri...................................................................................22
Myndighetskapital....................................................................67
Konstnärligt utvecklingsarbete..........................................22
Tilläggsupplysningar och noter...................................... 69
Externt finansierad verksamhet och erhållna
medel.............................................................................................23
Redovisningsprinciper och
värderingsgrunder.................................................................. 69
Strategiska forskningsområden.........................................25
Noter............................................................................................. 70
Samarbeten med länder med vilka Sverige har
forskningsavtal..........................................................................25
Sammanställning av väsentliga uppgifter..................75
Utbildning på forskarnivå.................................................... 26
Kostnad per prestation........................................................76
Havsmiljöinstitutet.................................................................. 29
Förordning om årsredovisning och
budgetunderlag........................................................................76
Samverkan och innovation..................................................31
Lärosätenas instruktion.........................................................76
Inledning........................................................................................31
Umeå universitets information om sin verksamhet .31
Arbetet med att ta fram mått som relaterar
prestationer till kostnader....................................................76
Samverkan...................................................................................32
Nyckeltal......................................................................................78
Innovationsverksamhet........................................................ 34
Styrelseledamöternas uppdrag som styrelse- eller
rådsledamot i andra statliga myndigheter samt
uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag............. 80
Samarbeten med andra lärosäten....................................37
Gemensamt för verksamhetsgrenarna ...................... 39
Samband forskning – utbildning...................................... 39
Studentinflytande................................................................... 39
Styrelseledamöternas ersättningar...................................81
Styrelsens beslut om årsredovisning för 2010........82
Resultatredovisning
Förord/inledning
Arbetet med att stärka Umeå universitet som forsknings- och utbildningsuniversitet samt att utveckla
samarbetsformer med det omgivande samhället fortlöper.
Pågående aktiviteter inom forskningsområdet kan
exemplifieras med karriärbidrag till unga forskare,
kvalitetsbaserad resursfördelning, utvecklingen av
starka forskningsmiljöer, strategiska satsningar som
Konstnärligt campus, satsningar på områdena teknik-,
och kemi-, det prekliniska-, och kliniska området samt
på forskningsinfrastruktur.
Den tekniska utvecklingen har förändrat både studier
och undervisningsmiljöer. För att på bästa sätt utnyttja
både ny teknik och traditionell undervisning har universitetet satsat på att skapa kreativa lärandemiljöer och på
teknikutveckling. Umeå universitet har även ett starkt
regionalt engagemang och är en stor förmedlare av distansutbildning. Universitetet bedriver också decentraliserad utbildning på ett flertal orter, främst i Norrland,
vilket inkluderar regionaliserad läkarutbildning.
Stark forskning
Under 2010 övergick den framgångsrika satsningen på
starka forskningsområden till starka forskningsmiljöer.
En stark miljö har en kritisk massa av internationellt
konkurrenskraftiga forskare och internationella forskningsnätverk, gemensamma övergripande mål och
visioner, samt rekryterar och karriärutvecklar unga
forskare. Under perioden 2010–2015 har universitetsstyrelsen avsatt 150 miljoner kronor för miljöernas
utveckling samt 70 miljoner kronor till forskningsinfrastruktur.
Tre prioriterade samarbetsområden, Grön framtid, Til�lämpad IT och Konstnärligt campus inrättades också
under året.
Som ett led i universitetets satsning att öka antalet
kvinnliga professorer erhöll 13 framgångsrika kvinnliga docenter bidrag för att meritera sig till professorer.
Flera av universitetets forskare visade att de tillhör den
internationella och nationella eliten. Professorerna
Pernilla Wittung-Stafshede, biologisk kemi, och Helena
Edlund, molekylär utvecklingsbiologi, var två av de tio
forskare i Sverige som tilldelades Wallenberg Scholars.
Cellforskaren Richard Lundmark och IT-forskaren Daniel Fällman utsågs av stiftelsen för strategisk forskning,
SSF, till ”Framtidens forskningsledare”. Växtfysiologen
Markus Grebe och infektionsforskaren Jörgen Johans-
son erhöll det mycket prestigefyllda European Research
Council Starting Grants.
Umeå universitet är på väg att etablera sig som den
viktigaste svenska noden för samhällsvetenskaplig polarforskning. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning,
Mistra, tilldelade två forskningsprojekt vid kulturgeografiska institutionen, inriktade på hållbar utveckling
i Arktis, sammanlagt 15 miljoner kronor.
Två av de sex starka forskningsmiljöer som forskningsrådet Formas utsåg och tilldelade 25 miljoner kronor
vardera, är samarbeten mellan Umeå universitet och
SLU. Forskningen är inriktad mot hållbart nyttjande
av skogsresurser och modellsystem för vattenkvalitet.
Även IT-forskningen fick ett stort anslag.
En forskargrupp vid institutionen för datavetenskap
tilldelades 15 miljoner kronor från EU för forskning
inom ”cloud computing”.
I slutet av året fick forskningsprogrammet Media Places,
ett samarbete mellan ett tjugotal forskare från Umeå
universitet, Lunds universitet och Stanford University,
ett anslag på 18 miljoner kronor från Knut och Alice
Wallenbergs Stiftelse för ett projekt om medier, teknik
och plats.
Utbildning och kreativa lärandemiljöer
Umeå universitet hade under året totalt 17 914 helårsstudenter, vilket är det högsta antalet någonsin. Universitetets beräknade utbildningsvolym var därmed också
betydligt större än takbeloppet, en utveckling som ser
ut att fortsätta även under perioden 2011–2012, vilket
innebär att antalet helårsstudenter kommer att behöva
begränsas.
Arbetet med kvalitetsutveckling av utbildningar har
fortlöpt; bland annat har en omfattande studentundersökning genomförts.
Att kreativa miljöer inspirerar till nya tankar är en
sanning som universitetet försöker ta fasta på. Under
hösten invigdes det nya parkrummet på campus och
en månad senare Arkitekthögskolans nya byggnad
på Konstnärligt campus vid älvkanten. Målet är att
området, som förutom Arkitekthögskolan inrymmer
Konsthögskolan, Designhögskolan och snart även en
inkubator för kreativa näringar: Humlab-X, Bildmuseet
och en stor utställningsyta, ska bli en av Europas mest
kreativa miljöer. Att potentialen finns visas bland annat
genom att Designhögskolan rankades bland de 18 bästa
3 (84)
Resultatredovisning
designskolorna i världen under året. Lars Nittve, som
utsetts till gästprofessor och konstnärlig rådgivare för
Bildmuseet, kommer att bidra med sina erfarenheter
och nätverk i det konstnärliga utvecklings- och utställningsarbetet.
Utbyggnaden av läkarutbildningen intensifierades
genom en regionalisering av senare delen av läkarprogrammet till de tre länssjukhusen i Sunderbyn,
Sundsvall och Östersund. Utbildningen som startar
vårterminen 2011 har ett starkt stöd från hela Norrlandsregionen.
Under året pågick också förberedelser för att ta emot
betalande utländska studenter. Beslut togs även om
studieavgifternas storlek.
I januari 2009 startade Umeå School of Education
med målet att ge landets bästa lärarutbildning samt att
stärka den utbildningsvetenskapliga forskningen. Det
omfattade förändringsarbetet var tyvärr inte klart vid
ansökningstillfället, vilket resulterade i att universitets
ansökningar om nya examina för förskole-, yrkes- och
grundskolelärare avslogs, främst med motiveringen att
ett komplett bedömningsunderlag saknades. Med det
omfattande arbete som utförts under hösten i åtanke,
hyser universitet stor tilltro till att flertalet nu saknade
examensrätter erhålls under 2011.
Samverkan och innovation
Umeå universitet var ett av åtta lärosäten som enligt
regeringens beslut tilldelades resurser att utveckla ett
Innovationskontor. År 2009 undertecknade Umeå och
Linköpings universitet ett avtal om strategiskt samarbete. Syftet är att utveckla verksamheten vid respektive
universitet och att förstärka universitetens positioner.
Under 2010 fattades det beslut om, och avsattes medel
till, fyra gemensamma prioriterade utvecklingsprojekt.
Under våren tecknades också ett avtal med Universitetet
i Tromsö som syftar till att höja kvalitén inom forskning,
utbildning och samverkan vid de båda universiteten.
Under året valde ytterligare 15 kommuner i Norrland att
samarbeta med Umeå universitet med syftet att koppla
samman studenter och det lokala näringslivet. Antalet
medverkande kommuner har därmed gått från 14 till
29. En ny webbplats som ska underlätta för arbetsgivare och studenter att finna varandra för olika typer av
uppdrag – allt från examensarbeten, uppsatsuppdrag
och praktikplatser till extrajobb – lanserades också.
Organisation och ledning
Universitetet fick under året en ny ledning. Regeringen
utsåg Lena Gustafsson, professor i bioteknologi och vice
generaldirektör för Vinnova, till rektor för Umeå uni-
4
versitet från och med 1 juli 2010. Till prorektor utsågs
Kjell Jonsson, professor i idéhistoria och överbibliotekarie. Rektor utsåg Marianne Sommarin, professor i
växtbiokemi, till vicerektor för forskning, Anders Fällström, docent i matematik, till vicerektor för utbildning
och i slutet av året Agneta Marell, professor i företagsekonomi, till vicerektor för samverkan och innovation.
Under hösten initierades processen med att nyttja
de möjligheter autonomireformen ger lärosätet att
utveckla sin verksamhet. Arbetet genomförs med ett
integrerat perspektiv på forskning och utbildning samt
på samverkan och innovation.
Lena Gustafsson
Rektor vid Umeå universitet
Snabbfakta om Umeå universitet 2010
36 712 studenter
varav 35 435 studenter på grundnivå och avancerad
nivå, 61 procent kvinnor, och 1 277 studenter på forskarnivå, 51 procent kvinnor
4 185 anställda, 52 procent kvinnor
365 professorer, 22 procent kvinnor
2 027 lärare/forskare, 44 procent kvinnor
4 fakulteter
53 institutioner/arbetsenheter
20 centrumbildningar
3,6 miljarder i årsomslutning
Resultatredovisning
Resultatredovisning
Verksamheten
Under år 2010 har Umeå universitet bedrivit utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå
inom ramen för fyra fakulteter: humanistisk fakultet, samhällsvetenskaplig fakultet, medicinsk fakultet
samt teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Ansvaret för
beställning och uppföljning av lärarutbildningarna
ligger på Umeå School of Education. Universitetet har
ett mycket stort utbildningsutbud, och utbildningarna
bedrivs inom områdena humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, odontologi,
medicin, undervisning, design, konst, musik, idrott
samt övrigt. Universitetet har ett omfattande utbud av
yrkesexamina och generella examina inom utbildning
på grundnivå och avancerad nivå, samt licentiat- och
doktorsexamen inom utbildning på forskarnivå.
Universitetet har ett rikt samarbete med det omgivande
samhället, vilket bl.a. kommer till uttryck inom utbildning på grundnivå genom ett stort utbud av decentraliserad utbildning i hela landet – men med tyngdpunkt i
Norrland och då främst i Kiruna, Skellefteå, Örnsköldsvik och Lycksele.
Samverkan sker även inom forskningen genom ett antal projekt i samarbete med näringslivet. Universitetet
bedriver vidare uppdragsutbildning, varav polisutbildningen på uppdrag av Rikspolisstyrelsen är den mest
omfattande.
Forskningsverksamheten inom fakulteterna är betydande och håller inom vissa områden mycket hög nationell
kvalitet, i en del fall mycket hög internationell kvalitet.
Universitetet har under året rönt flera framgångar inom
forskning.
Universitetets ekonomi är god och resultatet för 2010
är positivt.
Personal
Det totala antalet årsarbetare vid Umeå universitet var
3 714 i oktober 2010, en ökning med 154 årsarbetare
(+4 procent) jämfört med år 2009. I dessa beräkningar
har reduktion för sjukskrivningar och tjänstledigheter
gjorts. Totala antalet anställda personer under 2010
uppgick till 4 185 personer. Antalet professorer, lektorer och forskarassistenter har ökat under 2010, medan
antalet adjunkter har minskat. Minskningen av antalet
adjunkter är strategisk. Bland annat har en satsning på
kompetensutveckling av adjunkter skett, så att ett antal
adjunkter har kunnat disputera.
Medianåldern bland all personal var 45 år. Följande två
diagram visar hur antalet årsarbetare har förändrats
totalt och inom vissa lärarkategorier under de senaste
åren.
Antal årsarbetare 2007–2010
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Årsarbetare
2007
2008
2009
2010
3449
3458
3560
3714
Diagram 1: Antal årsarbetare totalt 2007–2010.
Antal årsarbetare inom vissa lärarkategorier 2007–2010
700
600
500
400
300
200
100
0
Professor
Lektor
Forskarassistent
Adjunkt
2007
268
566
76
458
2008
270
583
70
448
2009
294
596
72
418
2010
316
616
77
398
Diagram 2: Antal årsarbetare inom vissa lärarkategorier 2007–
2010. I siffran för professorer ingår inte adjungerade professorer
eller gästprofessorer.
Det totala antalet redovisade sjukdagar bland de anställda fortsätter att minska och uppgår under 2010 till
1,7 procent av totalt antal arbetade dagar, vilket är en
minskning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år. Fördelningen mellan kvinnor och män inom
olika kategorier av läraranställningar framgår på annan
plats i årsredovisningen (jämställdhet).
Indelning av verksamheten
Redovisningen av universitetets verksamhet delas in i
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning
på forskarnivå, respektive Samverkan och innovation. Förutom dessa tre delar redovisas vissa uppgifter
avslutningsvis under rubriken Gemensamt för verksamhetsgrenarna.
De återrapporteringskrav som angivits i olika dokument
från riksdag och regering har i resultatredovisningen
citerats och markerats med fet stil i början av varje
avsnitt.
5
Resultatredovisning
Redovisningen av jämförelsetal har i vissa fall gjorts
för de fyra föregående åren förutom redovisningsåret
2010, trots att endast två jämförelseår formellt behöver
redovisas.
Ekonomisk sammanfattning
Årets kapitalförändring
Årets resultat, inklusive andelar i dotterbolag som avser
2010 års resultat, uppgår till ett överskott om 126 miljoner kronor, vilket motsvarar 3,5 procent av de totala
intäkterna år 2010. För sjätte året i rad redovisar Umeå
universitet ett positivt ekonomiskt resultat. Umeå universitets intäkter har under perioden 2006–2010 ökat
med 20 procent, och kostnaderna har under samma period ökat med 16 procent. År 2010 har intäkterna ökat
med 195 miljoner kronor (+6 procent), medan kostnaderna har ökat med 124 miljoner kronor (+4 procent).
Årets kapitalförändring är 21 miljoner kronor lägre
än den prognos som lämnades i en delårsrapport per
den 30 juni 2010. Differensen förklaras främst av att
antalet studenter år 2010 är färre än prognosen i delårsrapporten. Detta beror i sin tur på att det varit en
mindre nedgång av studentantalet under hösten 2010.
Driftkostnaderna år 2010 är något lägre än prognosen
i delårsrapporten.
I raden dotterbolag i tabell 1, Resultaträkning 2006–
2010, miljoner kronor, redovisas 2010 års preliminära
och oreviderade ekonomiska resultat för Uminova
Holding AB. Resultatet är ett underskott med 0,15 miljoner kronor. Underskottet består av styrelsearvoden
samt kostnader för redovisning och revision. (Se not
16 och 23).
Kapitalförändring 2006–2010, mnkr
700
600
kant år 2010; institutionerna har i flera fall inte hunnit
rekrytera lärare vilket medfört ekonomiskt överskott.
Överskottet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå finns främst inom humanistisk fakultet,
samhällsvetenskaplig fakultet och teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Uppdragsutbildningen redovisar ett
underskott år 2010 (överskott år 2009).
Inom forskning och utbildning på forskarnivå redovisas ett överskott med totalt 68 miljoner kronor, vilket
är 3 procent i relation till intäkterna för forskning och
utbildning på forskarnivå. Överskottet beror på att
universitetet inte använt samtliga beslutade resurser år
2011, bland annat på grund av att det tar tid att rekrytera
forskare och att satsningen på starka forskningsmiljöer
skjutits fram ett halvår till januari 2011. Både universitetsstyrelsen och fakulteterna har beslutat att genomföra satsningar för att ytterligare utveckla forskning,
vilket delvis finansieras med myndighetskapital. Överskott finns framför allt inom humanistisk fakultet och
medicinsk fakultet samt på universitetsgemensam nivå.
Den nya redovisningsmodellen infördes den 1 januari
2010, och modellen innebär bland annat att gemensamma kostnader fördelas utifrån hur respektive verksamhetsgren använder olika gemensamma funktioner.
Modellen har medfört att kostnaderna för gemensamma
funktioner ökar år 2010 för utbildning på grundnivå och
avancerad nivå samt minskar för forskning och utbildning på forskarnivå.
Kapitalförändring 2010, per verksamhetsgren, mnkr
80
70
60
50
40
30
20
10
0
-10
GU
(anslag+bidrag)
Kapitalförändring
per verksamhetsgren
500
63
GU
(avgiftsfinansierad)
-5
Fo/Fou
(anslag+bidrag)
68
Fo/Fou
(avgiftsfinansierad)
0
400
300
Diagram 4: Kapitalförändring per verksamhetsgren 2010, miljoner
kronor.
200
100
0
Balanserat kapital
Kapitalförändring
2006
377
6
2007
378
2
2008
423
48
2009
478
55
2010
605
126
Diagram 3: Kapitalförändring under perioden 2006–2010, miljoner
kronor.
Kapitalförändring per verksamhetsgren
Den anslagsoch bidragsfinansierade utbildningen på
grundnivå och avancerad nivå redovisar ett positivt
resultat med 63 miljoner kronor. Detta motsvarar 4
procent av intäkterna för utbildning på grundnivå och
avancerad nivå. Antalet helårsstudenter har ökat mar-
6
Finansiering
Intäkterna för anslag ökar år 2010 (+194 miljoner kronor eller +9 procent), främst beroende på fler studenter
år 2010, men även på anslagsökning inom forskning och
utbildning på forskarnivå samt på indexreglering. Avgiftsintäkterna minskar år 2010 (-12 procent). Orsaken
är både minskad uppdragsutbildning och minskad uppdragsforskning. Bidragsintäkterna har ökat med 67 miljoner kronor år 2010 (+10 procent) jämfört med 2009.
Resultatredovisning
%
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Finansiering 2006–2010 (%)
2006
Finansiella intäkter
1
Bidrag
18
Avgifter, ersättningar 14
Anslag
67
2007
1
17
15
67
2008
2
16
15
67
2009
1
19
15
65
%
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2010
0
20
13
67
Diagram 5: Finansiering uppdelat på olika intäktsgrupper perioden
2006–2010.
Resursförbrukning
De totala personalkostnaderna ökar med 136 miljoner kronor (+7 procent) år 2010 jämfört med år 2009.
Ökningen av personalkostnaderna beror både på att
antalet anställda har ökat och på lönerevision. Lokalkostnaderna ökar med 5 miljoner kronor (+1 procent),
och driftkostnaderna minskar med 14 miljoner kronor
(-2 procent). Avskrivningarna ökar något år 2010 beroende på att investeringsvolymen ökat i enlighet med
beslutad budget. Resultat från dotterbolag avser Umeå
universitets holdingbolags resultat för år 2010.
Avskrivningar
Finansiella kostnader
Övrig drift
Lokaler
Personal
Resursförbrukning 2006–2010 (%)
2006
4%
0%
27%
10%
59%
2007
4%
0%
27%
10%
59%
2008
4%
0%
27%
10%
59%
2009
3%
0%
27%
10%
60%
2010
3%
0%
26%
10%
61%
Diagram 6: Resursförbrukningen uppdelad på olika kostnadsgrupper perioden 2006–2010.
Balansräkning
Universitetets tillgångar respektive eget kapital och
skulder har ökat år 2010 och uppgår 2010-12-31 till
2 205 mnkr. Oförbrukade bidrag uppgår till 798 mnkr
medan upplupna bidragsintäkter uppgår till 107 mnkr,
och ökningen netto (oförbrukade bidrag – upplupna
intäkter) är 41 miljoner kronor år 2010. Detta beror på
att erhållna bidrag ökar i högre takt än användningen
av bidrag, vilket i sin tur bland annat beror på att det
tar tid att anställa personer, samt att det ofta är kort
tid mellan beslut om forskningsbidrag och projektstart.
Myndighetskapitalet ökar med 126 miljoner kronor till
totalt 605 miljoner kronor per 2010-12-31.
Ekonomisk sammanfattning
2006
2007
2008
2009
2010
Intäkter
2 034
2058
2 126
2 234
2 428
Avgifter, ersättningar
443
457
470
529
467
Bidrag
539
507
520
669
736
22
39
50
12
9
3039
3 060
3 166
3 445
3 640
Personal
1798
1 816
1 848
2 018
Lokaler
287
305
320
333
338
Övrig drift
818
815
830
918
903
Anslag
Intäkter totalt
Kostnader
Avskrivningar
Kostnader totalt
2 154
6
10
10
9
3
125
112
109
112
117
3034
3 058
3 118
3 390
3 514
48
55
126
Verksamhetsutfall
5
3
Resultat från andelar i dotterföretag
0
-1
0
0
0
6
2
48
55
126
Tabell 1: Resultaträkning 2006–2010, miljoner kronor.
7
Resultatredovisning
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Inledning
Umeå universitet bedriver utbildning på grundnivå
och avancerad nivå inom utbildningsområdena humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap,
teknik, vård, odontologi, medicin, undervisning, övrigt,
design, konst, musik samt idrott. Umeå universitet ger
många program och kurser med tvärvetenskaplig inriktning, t.ex. återfinns beteendevetenskap och ekonomi i
service managementprogrammet och humaniora, beteendevetenskap och teknik i magisterprogrammet i
kognitionsvetenskap, samt i civilingenjörsprogrammet
i industriell ekonomi.
Universitetet tilldelar varje fakultetsnämnd ett utbildningsuppdrag och en ekonomisk ram baserad på beräknat antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer
(HPR) och omräknad utifrån de ersättningsbelopp som
fastställs i regleringsbrevet. En avräkning sker i efterhand av det faktiska utfallet av antalet helårsstudenter
och helårsprestationer. Uppdragen till nämnderna
innehåller även vissa andra specifika mål och uppdrag
avseende jämställdhet, internationalisering, examina
m.m.
År 2010 hade Umeå universitet 17 914 helårsstudenter,
vilket är det högsta antalet helårsstudenter som universitetet haft under ett kalenderår. Jämfört med år
2009 har antalet helårsstudenter ökat med 2,3 procent,
vilket är positivt.
Arbetet med kvalitetsutveckling av utbildningar har pågått under året, bland annat har en omfattande studentundersökning genomförts. Inom ramen för kvalitetsarbetet har en modell med tre universitetsgemensamma
frågor i alla kurs- och programutvärderingar införts.
Utvecklingen av Konstnärligt campus har fortsatt år
2010 och i september invigdes Arkitekthögskolans
nya byggnad. Totalt var det ca 1 900 sökande till 60
utbildningsplatser hösten 2010. Under 2010 har mastersutbildning i arkitektur startat och utbildningen har
ett stort inslag av internationella studenter.
8
Planeringen och förberedelserna för en regionalisering
av senare delen av läkarprogrammet till de tre länssjukhusen i Sunderbyn, Sundsvall och Östersund har
pågått hela 2010. Regionalisering från och med termin
6 startar vårterminen 2011.
Under år 2010 har bland annat regler och priser avseende studieavgifter beslutats. Universitetet har under
2010 fortsatt utvecklingen av flexibelt lärande och s.k.
blended learning, bland annat inom ramen för det
universitetsgemensamma projektet Flexutbildningar.
Under 2010 beslutades om utveckling av flexprojekt
för närmare 2,5 miljoner kronor. Trots ett omfattande
arbete med ansökningar om examensrätt för lärarutbildningar, avslogs universitets ansökningar om nya
examina för förskole-, yrkes- och grundskolelärare
i slutet av året. Vid universitetsstyrelsen i december
presenterades en scenarioframskrivning av antalet studenter år 2010–2020 utifrån en analys av bland annat
arbetsmarknad och befolkningsutveckling.
År 2010 har ett universitetsgemensamt projekt för att
vidareutveckla verksamheten vid Umeå centrum för
idrottsvetenskap bedrivits.
I följande tabell ges en sammanställning över utvecklingen av det totala antalet individer i utbildning på
grundnivå och avancerad nivå, antalet helårsstudenter, antalet helårsprestationer och prestationsgraden
under perioden 2000–2010. Tabellen avser utbildning
på grundnivå och avancerad nivå, inklusive uppdragsutbildning. Sedan 2000 har antalet studenter inom
grund- och avancerad nivå ökat med 49 procent (11
723 studenter). Även antalet helårsstudenter och helårsprestationer har ökat under samma period. Prestationsgraden har varit relativt konstant, men minskat
något de senaste åren.
Resultatredovisning
Helårsstudenter
Registrerade
individer
År
Helårsprestationer
Varav
Totalt
program
Varav
kurser
Totalt
program
kurser
Prestationsgrad
2000
23 712
15 833
10 418
5 415
13 292
9 384
3 908
84 %
2001
24 009
16 089
10 833
5 256
13 480
9 705
3 774
84 %
2002
24 701
16 392
10 992
5 400
13 687
9 834
3 853
84 %
2003
25 622
16 867
11 386
5 481
14 160
10 316
3 844
84 %
2004
26 650
17 304
11 897
5 407
14 456
10 711
3 745
83 %
2005
27 795
17 439
11 951
5 488
14 512
10 695
3 817
84 %
2006
27 422
16 707
11 594
5 113
14 247
10 725
3 522
85 %
2007
27 228
16 142
11 214
4 928
13 618
10 204
3 414
84 %
2008
28 022
16 117
10 882
5 235
13 568
10 081
3 488
84 %
2009
32 263
17 498
11 401
6 097
14 049
10 111
3 938
80 %
2010
35 435
17 914
11 506
6 408
14 552
10 580
3 972
81 %
Tabell 2: Totalt antal registrerade studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå kalenderåren 2000–2010 (alla kurstyper d.v.s. inkl.
uppdragsutbildning m.fl.). Prestationsgraden uttryckt i procent = HPR/HST x 100.
Nedanstående diagram redovisar utvecklingen av antalet studenter inom grundnivå och avancerad nivå vid
Umeå universitet under de senaste tio åren.
Antal registrerade studenter i utbildning på
grund- och avancerad nivå 2001–2010
den ökat år 2010 till att åter igen ligga på samma nivå
som år 2008. Prestationsgraden för fristående kurser
har dock fortsatt att minska med 2–3 procentenheter
för varje år sedan år 2007, främst beroende på att antalet studerande på distans- och nätkurser har ökat.
40 000
Prestationsgrad 2006–2010 (%)
35 000
30 000
100
25 000
95
20 000
90
15 000
85
10 000
80
5 000
75
0
2001
UmU totalt 24 009
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
24 701
25 622
26 650 27 795
27 422
27 228
28 022 32 263
2009
70
2010
65
35 435
Diagram 7: Antal registrerade studenter i utbildning på grundnivå
och avancerad nivå perioden 2001–2010 (alla kurstyper d.v.s. inkl.
uppdragsutbildning m.fl.).
Antalet nybörjare vid Umeå universitet har ökat med
hela 2 051 personer (15 procent) jämfört med 2009.
Utvecklingen av antalet högskolenybörjare sedan år
2001 framgår av nedanstående diagram.
Antal nybörjare vid Umeå universitet 2001–2010
18 000
16 000
14 000
12 000
10 000
60
Totalt
Program
Fristående kurs
2006
85
92
69
2007
84
91
69
2008
84
92
67
2009
80
89
65
2010
81
92
62
Diagram 9: Prestationsgrad vid Umeå universitet 2006–2010, procent.
Den totala andelen kvinnor i utbildning på grundnivå
och avancerad nivå är 61 procent och varierar endast
marginellt från år till år. Andelen kvinnor är störst
inom områdena vård, lärarutbildning och humaniora,
medan andelen män fortfarande är störst inom utbildningsområdet teknik. I följande diagram åskådliggörs
könsfördelningen under åren 2006–2010.
8 000
6 000
Könsfördelning 2006–2010 (%)
4 000
2 000
0
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
6 278
6 698
6 946
7 868
8 576
8 194
8 798
9 311
13 423
15 474
Kvinnor 3 898 4 193
4 262
4 789
5 295
5 132
5 417
5 823
8 082
9 240
Män
2 684
3 079
3 281
3 062
3 381
3 488
5 341
6 234
Totalt
2 380
2 505
Diagram 8: Antal högskolenybörjare perioden 2001–2010 vid Umeå
universitet.
Prestationsgraden totalt för universitetet har under
de senaste tio åren legat över 80 procent. År 2010 var
prestationsgraden 81 procent totalt för både program
och fristående kurser – en ökning med 1 procentenhet
jämfört med år 2009. För program har prestationsgra-
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Män
Kvinnor
2006
2007
2008
2009
2010
37,6
62,4
37,7
62,3
37,7
62,3
38,5
61,5
39,1
60,9
Diagram 10: Könsfördelningen i utbildning på grundnivå och avancerad nivå, perioden 2006–2010 (alla kurstyper, d.v.s. inkl. uppdragsutbildning m.fl.)
9
Resultatredovisning
Ekonomisk översikt
Nedan ges en sammanställning över intäkter och kostnader inom utbildning på grundnivå och
avancerad nivå (tkr).
2008
2009
2010
Verksamhetens intäkter
Anslag
1 139 978
1 230 963
1 327 459
Avgifter
99 910
106 870
102 426
Bidrag
24 472
25 053
32 445
20 562
4 496
3 808
1 284 922
1 367 382
1 466 138
Summa intäkter
Verksamhetens kostnader
Personal
787 378
Lokaler
Övrig drift
861 470
182 166
182 057
191 037
306 138
280 716
314 026
4 394
2 947
957
37 593
36 062
35 633
1 317 669
1 310 037
1 403 122
-32 747
57 345
63 016
Avskrivningar
Summa kostnader
808 255
Kapitalförändring
Transfereringar
Erhållna
Lämnade
5 487
31 783
16 931
-5 487
-31 783
-16 931
0
0
0
Summa
Tabell 3: Resultaträkning 2008–2010 för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, exkl uppdragsutbildning (tkr).
Intäkterna för grundutbildningsverksamheten (exkl.
uppdragsutbildning etc.) vid Umeå universitet har ökat
med 7 procent år 2010. Av dessa intäkter utgörs större
delen av statliga anslag (91 procent).
Anslagsintäkterna är 96 miljoner kronor eller 8 procent
högre 2010 jämfört med år 2009. Ökningen beror huvudsakligen på att antalet studenter är större år 2010.
Bidragsintäkterna har ökat år 2010.
Resultatet är ett överskott med 63 miljoner kronor, beroende på ökat studentantal och att flera institutioner
inte hunnit anställa personal i motsvarande takt.
10
2009
2010
Anslag
0
0
0
101 541
100 286
82 732
0
0
0
532
152
55
102 073
100 438
82 787
Avgifter
Bidrag
Summa intäkter
Personal
Lokaler
På kostnadssidan har personalkostnaderna ökat med
53 miljoner kronor (+7 procent). Lokalkostnaderna är
5 procent högre år 2010 jämfört med år 2009, främst
beroende på ökad förhyrning för arkitektutbildningen.
2008
Övrig drift
Avskrivningar
Summa kostnader
36 143
35 510
6 642
6 323
5 344
58 333
55 971
54 587
23
11
4
1 261
933
780
102 402
98 748
87 812
-329
1 690
-5 025
Kapitalförändring
27 097
Tabell 4: Resultaträkning 2008–2010 för uppdragsutbildning (tkr).
Intäkterna för uppdragsutbildning har minskat med 18
miljoner kronor (–18 procent) jämfört med föregående
år. Inom uppdragsutbildning finns ett underskott med
5 miljoner kronor år 2010, detta underskott är fördelat
på många institutioner.
Resultatredovisning
Nya högskoleplatser
Regleringsbrev 2010
De universitet och högskolor som under 2009 och 2010
har tilldelats medel för nya högskoleplatser ska i årsredo-
pet för båda åren kan man se det som att efterfrågan
från studenterna varit något högre än årets anslagsmedel för högskoleplatser.
leplatser har disponerats, samt i vilken utsträckning den
Studieavgifter för
tredjelandsstudenter
ökade tillgången på utbildning har motsvarat studenter-
Regleringsbrev 2010
nas efterfrågan.
I årsredovisningen ska en redogörelse över uppbyggnaden
visningen för 2010 redovisa hur de ökade antalet högsko-
av verksamheten för studieavgiftsskyldiga studenter lämnas.
Umeå universitet har tilldelats ökat anslag med 19,5
miljoner kronor avseende 300 platser, d.v.s. ett utökat
takbelopp. Umeå universitet överskred takbeloppet
med ca 9 miljoner kronor år 2009 och ca 36 miljoner
kronor år 2010, vilket innebär att tilldelade medel har
använts i sin helhet.
I nedanstående tabell framgår hur tillskottet fördelats
mellan fakulteterna.
Humanistisk fakultet
Andel av 300 platser
(19,5 mnkr)
0,2
Samhällsvetenskaplig fakultet
8,1
Medicinsk fakultet
3,2
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet
Summa
8,0
19,5
Tabell 5: Fakultetsfördelning av medel för nya högskoleplatser, miljoner kronor.
Humanistisk fakultet har använt medlen för de nya
högskoleplatserna till språkämnen, främst engelska.
Detta motsvarar studenternas efterfrågan.
Medicinska fakulteten har använt medel främst till
utbyggnaden av läkar- och tandläkarprogrammen. Då
detta är utbildningar med stor efterfrågan från studenterna har alla nya platser fyllts.
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet har ökat antalet
studenter år 2009 och 2010. Det är framför allt utbyggnaden av årskurs två på arkitektprogrammet och
civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi som
bidragit till volymökningen. Fakulteten har också sett en
ökad tillströmning till fakultetens masterprogram, och
hösten 2010 startades årskurs ett på masterprogrammet i Hållbar arkitektonisk produktion. Samtliga dessa
utbildningar har motsvarat studenternas efterfrågan.
Samhällsvetenskaplig fakultet har använt sina extra
platser på distans- och nätkurser. Inom distans- och
nätkurser har efterfrågan från studenter varit betydande.
Sammanfattningsvis har tillgången på utbildning motsvarat studenternas efterfrågan, och det utökade takbeloppet har varit betydelsefullt för att kunna erbjuda
platser för studenter som sökt till Umeå universitet. I
och med att Umeå universitet har överskridit takbelop-
När riksdagen fattade beslut om anmälnings- och studieavgifter för utomeuropeiska studenter med start
höstterminen 2011 påbörjade Umeå universitet skyndsamt förberedelser med syfte att genomföra reformen
på bästa tänkbara sätt. Bland annat startades ett särskilt
projekt för införandet av studieavgifter, ett arbete som
involverat stora delar av universitet. Projektet har prioriterat frågan om studieavgifter och studieavgifternas
storlek. I detta arbete har också ingått att jämföra Umeå
universitet med andra jämförbara lärosäten.
Universitetsstyrelsen har i september fattat beslut om
principer för studieavgifter som bland annat innehåller hur priser ska revideras mellan år, hur priser ska
presenteras samt hur priser ska beräknas. Rektor har
fattat beslut om prisnivåer som omfattar samtliga utbildningar. Därefter har institutionerna prissatt samtliga sökalternativ inför läsåret 2011/2012 i Selma, universitetets utbildningsdatabas. Ett mycket omfattande
arbete har genomförts under mycket kort tid, och här
kan särskilt nämnas följande:
• Rektor fattade den 18 januari 2011 beslut om en
särskild hanteringsordning för strategisk hantering
av stipendier för läsåret 2011/2012. Ett system för
fördelning av lokala stipendier är därmed sjösatt.
• Rutiner för kontinuerlig och kritisk uppföljning av
processer och resultat har utarbetats, och planeringsenheten har det övergripande ansvaret för detta.
• Under 2010 har ett pilotprojekt bedrivits där ett system för internationella förfrågningar testats. Under
2011 implementeras detta på bred front vid Umeå
universitet, och därmed kan förfrågningar som ställs
till universitetet fångas upp och svar säkerställas.
• Vid Umeå universitet håller en funktion för avgifts- och stipendiesamordning på att inrättas vid
Studentcentrum. Funktionen ska vara en kontakt
inom Studentcentrum för avgiftsbetalande studenter. Här ingår att samordna uppgifter om beviljade
stipendier, hantera reservlistor samt sammanställa
uppgifter som behövs för att fakturera studieavgifter,
d.v.s. uppgifter om kursavgifter och eventuell avräkning mot beviljade stipendier, och skapa fakturaunderlag inför varje termins fakturering. I uppgiften
ligger också att utreda uteblivna betalningar och
11
Resultatredovisning
eventuella krav, hantera påminnelser/kravhantering
gentemot studenterna och handlägga ärenden som
kan resultera i återbetalning, t.ex. studieavbrott och
studieuppehåll.
• Rektor har i en skrivelse (dnr 400-2816-10) bett
Utbildningsdepartementet om tillåtelse att få hyra
bostäder till betalande studenter.
• Det pågår ett arbete i syfte att ytterligare förbättra
studiesituationen för betalande studenter.
Knappt 15 projekt på verksamhetssidan och drygt ett
15-tal på tekniksidan har genomförts under året. Projekten är av mycket varierande storlek; totalt har drygt
44 000 timmar lagts ned på teknikuppdraget 2010 vid
Ladokenheten.
Uppföljning och utvärdering av rutiner och handläggningsordning bör ske kontinuerligt. Det kommer att
vara en lärande process eftersom det är ett helt nytt
sätt att arbeta. Eftersom omfattningen för närvarande
är okänd föreslås inte någon komplicerad och stor administration runt hanteringen utan inställningen har
varit att det får växa fram efterhand när det finns mer
kunskap om behov och gjorda erfarenheter. Umeå universitet har kontinuerligt stämt av med andra lärosäten
under projektets gång och informationsutbytet kommer
att fortsätta genom de etablerade nätverk som finns
inom de olika specialistområdena.
Ladok3-projektet fick en huvudprojektledare på plats
sent under våren och kom i gång på allvar först efter
sommaren. Några inledande delprojekt har genomförts
respektive pågår; det gäller process- och begreppskartläggningar och verksamhetsarkitektur, lokala teknik
inventeringar och inventeringar av andra tekniska krav
på plattform för ett nytt system.
De direkta kostnaderna för införandet av studieavgifter
uppgår till 143 tkr år 2010.
Ladokkonsortiet
Konsortiesamarbetet om Ladok
Mål och uppdrag
Ladokkonsortiet är ett samverkansorgan kring det
studieadministrativa systemet Ladok. Så gott som
alla högskolor, 38 stycken, samt CSN är medlemmar i
Konsortiet. Ladokkonsortiet är formellt en enhet inom
Umeå universitet, som konsoliderar Konsortiets ekonomi i sin årsredovisning.
Ladokkonsortiet ska på sina medlemmars uppdrag
förvalta och vidareutveckla Ladoksystemet. Stämman,
det högsta beslutande organet, ger årsbeting och ekonomiska ramar för varje år. En styrelse ansvarar för
styrningen av verksamheten, medan en konsortiechef
och en förvaltningsledare har det verkställande ledningsansvaret på verksamhetssidan. Vid fyra leveranstillfällen per år får medlemshögskolorna tillgång till
förbättringar och nyutvecklad funktionalitet.
Aktiviteter
På verksamhetssidan finns resurser för en utredningsoch beställarorganisation, med inhyrda verksamhetskunniga från medlemshögskolorna. På teknik-/
utförarsidan har VHS getts ett huvudansvar för att en
specificerad årsbeställning genomförs. Ladokenheten
(numera: ITS) vid Umeå universitet är underleverantör
till VHS i genomförandet av årsuppdraget.
12
Verksamheten inom Konsortiet har under året präglats
starkt av det nu påbörjade systemförnyelseprojektet
Ladok3, som beräknas pågå 2010–2014 och därmed
kommer att ha byggt om hela Ladoksystemet.
Resultat
Merparten av åtaganden och uppdrag har genomförts
enligt plan under 2010. Ladok3-projektets försenade
start innebar dock att hela den givna kostnads- och
investeringsramen inte behövt utnyttjas. Med en omsättning på kostnadssidan på 46,7 miljoner kronor och
nära 50 miljoner kronor i intäkter – till största delen
beslutade medlemsavgifter – fick Konsortiet ett ekonomiskt överskott för året på hela 3,4 miljoner kronor.
Dessa medel kommer att användas i 2011 års arbete,
främst med Ladok3.
Årets nyinvestering – d.v.s. nyutveckling – i systemet
stannade på 7,1 miljoner kronor, långt under den givna
ramen. För sitt arbete med Ladok 2010 fakturerade
Ladokenheten VHS ca 26,5 miljoner kronor.
Ladokkonsortiet upprättar separat bokslut och fylligare
redogörelse för sin verksamhet, vilka redovisas för konsortiemedlemmarna till vårstämman.
Anslag för systemanpassningar för
studieavgifter
Mål
Av regleringsbrevet för 2010 framgår att regeringen
anslagit 4 miljoner kronor till Ladokkonsortiet för
kostnader för utveckling av Ladok med anledning av
införandet av studieavgifter. Ladok ska minst kunna
– förse VHS/NyA med uppgifter om ”redan student”
och ta emot uppgifter om ”betalningsskyldig”
– förse ekonomisystemen med uppgift om vem som ska
betala för vad, och ta emot uppgift om ”har betalt”
– förse Migrationsverket med uppgift om ”har betalt”,
och om ”aldrig registrerade” respektive studieavbrott
– hantera registrering av avgiftsskyldiga på rätt sätt,
ändringar av betalningsskyldig-status m.m.
Resultatredovisning
– hantera avstängningar p.g.a. ”ej betalt”, och deras
konsekvenser
– producera statistik och andra uppföljningar i olika
skeden för olika ändamål.
Aktiviteter
Ett omfattande samspel med dels välbekanta parter som
VHS och naturligtvis medlemshögskolornas studie
administratörer, dels nya parter som Migrationsverket
och högskolornas ekonomiadministratörer, har pågått
under hela året allteftersom förutsättningarna klarnat.
En inledande utredning på verksamhetssidan inledde
arbetet och ledde till insatser på framför allt tekniksidan i storleksordningen 2 000 nedlagda timmar. Studieavgiftsprojektet har i stort sett gått enligt plan och
levererar funktionalitet i januari, mars och april 2011.
Det innebär att ett studieavgiftsprojekt för 2011 har
påbörjats, och beräknas omfatta 2 500 timmar motsvarande drygt 1,6 miljoner kronor. Insatser under 2012
kommer också att bli aktuella; kravbilden kommer att
behöva kompletteras under både 2011 och 2012.
Resultat
Under året har 1 418 tkr upparbetats i studieavgiftsprojekten. Oförbrukade medel vid ingången av 2011
är således 2 582 tkr. Under året har 773 tkr aktiverats.
Med tanke på att dagens system kommer att bytas ut
av nya moduler under en 3–4-årsperiod kommer dessa
investeringar sannolikt att behöva skrivas av på kortare
tid än normalt 5 år.
Studenternas etablering på
arbetsmarknaden
Universitetsstyrelsen har fastställt följande mål för år
2010: ”Vi ska följa upp samtliga studenter som tagit
examen med avseende på etablering på arbetsmarknaden och värdering av den egna utbildningen, andelen
studenter i förvärvsarbete ska öka till 90 %. (89 % år
Utbildningsuppdraget
Takbeloppet
Det har år 2010 totalt registrerats 17 302 helårsstudenter inom universitetets takbelopp (år 2009: 16 703 helårsstudenter). Ökningen år 2010 (+599 helårsstudenter
eller +3,6 procent) ligger främst inom utbildningsområdena samhällsvetenskap (+293 helårsstudenter), naturvetenskap (+141 helårsstudenter) samt teknik (+131
helårsstudenter). Därtill kommer 612 helårsstudenter
finansierade genom särskilda statliga medel eller uppdragsmedel (minskning med 183 helårsstudenter jämfört med 2009). De studerande och deras prestationer
inom takbeloppet fördelar sig på utbildningsområden
enligt nedan. Ersättningen överstiger takbeloppet med
36,9 miljoner kronor. Universitetet hade ett anslagssparande med 101,6 miljoner kronor vid ingången av år
2010 varav 36,9 miljoner kronor används för att finansiera överskridandet av takbelopp år 2010. Resterande
64,8 miljoner kronor får överföras till nästkommande
budgetår utan regeringens godkännande. Jämfört med
den prognos som universitetet inlämnat i oktober till
Utbildningsdepartementet är avvikelsen –2,4 miljoner kronor vilket motsvarar –0,2 procent i relation till
takbeloppet. Avvikelsen jämfört med prognosen beror
framför allt på att antalet helårsstudenter är 13 färre
än prognostiserat.
Utbildningsområde
Antal
HST
Antal
HPR
Ersättning
(tkr)
Humaniora
2 274
1 390
75 352
369
346
14 513
4 580
3 496
164 932
Juridik
Samhällsvetenskap
Naturvetenskap
2 515
1 831
201 019
Teknik
1 683
1 306
137 926
Vård
2 313
2 157
220 193
255
258
24 162
1 364
1 347
176 619
63 063
Odontologi
Medicin
Undervisning
881
810
Övrigt
505
475
35 446
Design
272
261
60 545
21 076
Konst
74
74
2006, för studenter som examinerats under perioden
Musik
10
10
1 977
2000/01–2004/05).”
Idrott
207
160
28 760
17 302
13 920
1 225 583
Resultat: Uppgifter tas fram med fördröjning och
Ersättning för helårsprestationer från dec 2009
finns bara fram till 2008. För 2008 anges andelen i
förvärvsarbete ur gruppen examinerade mellan läsåren
2002/03–2006/07. För år 2008 är andelen examinerade i förvärvsarbete 90 procent, vilket innebär att
universitetsstyrelsens mål klaras.
Andelen i förvärvsarbete varierar mellan olika utbildningar. Inom bland annat följande examina var
förvärvsfrekvensen högre än 90 procent: Läkare, sjuksköterskor, civilingenjörer, receptarier, socionomer,
jurister, specialpedagoger samt vissa lärare.
Summa
Summa
Takbelopp 2010
1 041
1 226 625
1 189 754
Differens till takbelopp
(Ingående anslagssparande=101 650)
+36 871
Utgående anslagssparande som får överföras
till år 2011
64 779
Tabell 6: Takbelopp år 2010, tusen kronor.
Följande diagram redovisar utfallet i miljoner kronor
under åren 2006–2010 i förhållande till det av regeringen tilldelade takbeloppet.
13
Resultatredovisning
Examina
Utfall inom ramen för takbeloppet 2006–2010, mnkr
2006
2007
2008
2009
Generella examina
1 400
2010
1 200
Högskoleexamen
53
79
110
110
165
1 000
Kandidatexamen
1 067
1 129
1 150
978
1 082
800
Magisterexamen (2007)
0
4
100
241
315
600
Magisterexamen med
bredd
73
63
59
55
31
Magisterexamen med djup
747
590
454
352
257
Masterexamen
0
5
29
95
133
Totalt
1 940
1 870
1 902
1 831
1 983
Kandidatexamen
0
3
15
28
33
Masterexamen
0
3
18
22
21
Totalt
0
6
33
50
54
Arbetsterapeutexamen
55
33
49
56
39
Barnmorskeexamen
13
15
19
21
22
Biomedicinsk analytikerex.
24
35
31
28
33
– högst 276 helårsstudenter inom design,
Civilekonomexamen
0
0
0
0
4
– högst 74 helårsstudenter inom konst, och
Civilingenjörsexamen
162
133
119
128
103
Dietistexamen
29
37
16
38
21
Högskoleingenjörsexamen
90
73
103
87
90
Juristexamen
57
57
65
75
56
Logopedexamen
0
23
1
20
0
Läkarexamen
139
138
146
138
155
Lärarexamen
606
598
750
499
529
Psykologexamen
65
61
73
65
59
Psykoterapeutexamen
2
22
36
1
22
Receptarieexamen
79
69
39
43
70
Röntgensjuksköterskeex.
10
0
0
12
8
Sjukgymnastexamen
65
57
61
52
66
Sjukhusfysikerexamen
5
5
9
3
6
Sjuksköterskeexamen
173
184
259
204
200
Social omsorgsexamen
0
1
0
0
0
Socionomexamen
263
244
267
216
294
Specialistsjuksköterskeex.
87
102
108
88
123
Speciallärarexamen
0
0
0
0
36
Specialpedagogexamen
125
88
57
58
45
Studie- och yrkesväg
ledarexamen
42
45
43
40
41
Tandhygienistexamen
33
28
27
26
26
Tandläkarexamen
33
32
35
44
49
Tandteknikerexamen
21
18
20
19
14
Teologie kandidatexamen
8
7
6
1
0
Yrkeshögskoleexamen
49
31
13
0
0
Totalt
2 235
2 136
2 352
1 962
2 111
Umeå universitet totalt
4 175
4 012
4 287
3 843
4 148
400
200
0
Takbelopp
Utfall
2006
1 067
1 054
2007
1 096
1 045
2008
1 108
1 052
2009
1 129
1 138
2010
1 190
1 227
Diagram 11: Utfall inom ramen för takbeloppet 2006–2010, miljoner
kronor.
Mål helårsstudenter
Inom de konstnärliga utbildningsområdena kan universitetet högst avräkna följande antal helårsstudenter (respektive helårsprestationer) inom angivet utbildningsområde:
– högst 10 helårsstudenter inom musik.
Antalet helårsstudenter inom utbildningsområdet design uppgick till 272, inom utbildningsområdet konst
till 93 och inom utbildningsområdet musik till 22. Begränsningen av antalet helårsstudenter inom design,
konst och musik har inneburit att 19 helårsstudenter
inom konst samt 12 helårsstudenter inom musik klassats som teknik.
Antalet avlagda examina
Det totala antalet avlagda examina har ökat med 8 procent (+305 stycken) i jämförelse med föregående år.
Antalet kandidatexamina har ökat med 11 procent år
2010 jämfört med år 2009. Antalet yrkesexamina har
ökat med 8 procent till år 2010, bland annat har antalet
specialistsjuksköterskeexamina och socionomexamina
ökat markant.
I följande tabell redovisas antalet utfärdade examina
för var och en av de examina som universitetet har
tillstånd att utfärda.
Konstnärliga examina
Yrkesexamina
Tabell 7: Antal examina 2006–2010 fördelade på olika examens
typer.
14
Resultatredovisning
Särskilda åtaganden
Decentraliserad utbildning
Regleringsbrev 2010
Universitetet skall anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 100 helårsstudenter. Av årsredovisningen
skall framgå omfattning, inriktning och total kostnad för
denna verksamhet.
För Umeå universitet är den regionala förankringen
central. Universitetet vill på ett kraftfullt sätt bidra till
en hållbar utveckling och tillväxt i norra Sverige. I det
sammanhanget är decentraliserade utbildningar en
viktig del. Med decentraliserad utbildning avses alla
utbildningar där Umeå universitet har en fast studiegrupp utanför campus Umeå. Utbildningarna kan ske i
normal studietakt eller på delfart och med olika grader
av distansmetodik.
För att säkerhetsställa att de decentraliserade utbildningsprojekten är en del av den totala utbildningsstrategin vid Umeå universitet ligger beslutsprocessen, från
och med oktober 2010, inom Utbildningsstrategiskt
råd. Rådet leds av vicerektor för utbildning och består
av dekanus, prodekanus eller vicedekanus från varje
fakultet, rektor för Umeå School of Education, representant från universitetsledningen samt studeranderepresentanter. Rådets huvudsakliga uppgifter är att
initiera och samordna övergripande utbildningsstrategiska diskussioner, att diskutera och bereda frågor av
utbildningskaraktär inom utbildning på forskarnivå,
samt att efter beredning vid enheten för näringsliv och
samhälle (ENS) ge förslag till fördelning av resurserna
för decentraliserad utbildning. Fram till och med september leddes arbetet med decentraliserad utbildning
av en grupp bestående av prorektor samt dekaner.
En fungerande decentraliserad utbildning förutsätter
samverkan med kommuner, myndigheter och andra
samverkande organ. Här har enheten för näringsliv
och samhälle (ENS) en central roll, inte minst vid universitetets campus i Skellefteå och Örnsköldsvik samt
vid universitetets verksamheter i Lycksele och Kiruna.
De särskilda medlen för decentraliserad utbildning gör
det möjligt för universitetet att finansiera delar av de
merkostnader som uppstår för dessa utbildningsprojekt. Merkostnaderna utgörs främst av en mer komplex
planeringsprocess än vid traditionell campusförlagd
utbildning, samt av högre omkostnader i själva undervisningen. Planeringen är tidskrävande då flera aktörer är inblandade. Under 2010 har följande program
erbjudits inom ramen för decentraliserad utbildning:
företagarprogrammet, förskollärarprogrammet, processoperatörsprogrammet, socionomprogrammet,
sjuksköterskeprogrammet, programmet i naturguid-
ning, spa-programmet, programmet för kris- och konflikthantering, samt teknisk-naturvetenskapligt basår.
Genom distansöverbryggande teknik erbjuds bl.a.
personalvetarprogrammet, programmet för psykiatrisk
omvårdnad, högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik samt kurser inom Kulturhögskolan.
Under 2010 har 142 helårsstudenter finansierats av de
särskilda medlen för decentraliserad utbildning. Den
totala kostnaden för 2010 uppgick till 15 537 tkr.
Utbildning i miljövetenskap i Kiruna
Regleringsbrev 2010
Universitetet ska erbjuda utbildning i miljövetenskap i Kiruna. I årsredovisningen ska en kort redovisning lämnas av
vilken verksamhet som genomförts under 2010 samt antalet helårsstudenter som deltagit i de utbildningar som erbjudits. Av redovisningen ska även de totala kostnaderna
för verksamheten framgå.
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet bedriver inom ramen för utbildning i miljövetenskap en tvåårig naturguideutbildning i Kiruna samt ett antal fristående kurser
och sommarkurser. Intag till naturguideutbildningen
har gjorts höstterminen 2008 (15 nybörjare), 2009 (13
nybörjare) och 2010 (13 nybörjare). Totalt 45 helårsstudenter studerade inom miljövetenskaplig utbildning i
Kiruna år 2010. Ca 2 helårsstudenter läste kurser inom
den samhällsvetenskapliga fakulteten. Resterande helårsstudenter fanns registrerade på kurser inom teknisknaturvetenskaplig fakultet. 23 helårsstudenter fanns
registrerade inom naturguideutbildningen. Totalt 108
studenter läste miljöutbildning i Kiruna år 2010.
Universitetets totala intäkt för utbildning i miljövetenskap i Kiruna år 2010 var 6,6 miljoner kronor. Den
totala kostnaden för verksamheten, inkluderande löner, drift, kursutveckling, marknadsföring, utrustning
och gemensamma avsättningar m.m., var 3,9 miljoner
kronor (4,1 miljoner kronor år 2009).
Löner, drift m.m. Kirunakontoret
1 637
Gemensamma kostnader
1 335
Merkostnad kurser
605
Annonsering
164
Kursutveckling och kursanpassning
110
Övriga främmande tjänster
Summa
48
3 899
Tabell 8: Kostnader för verksamheten i Kiruna 2010, tusen kronor.
15
Resultatredovisning
Uppdrag
Utbildning i samiska och meänkieli
Regleringsbrev 2010
Universitetet ska varje läsår erbjuda utbildning i meänkieli och samiska. Av årsredovisningen ska framgå antalet erbjudna platser, antalet sökande samt antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom respektive utbildning.
Samiska språk och samiska studier
Hela språkutbudet i samiska språk och samiska studier utgörs av distanskurser med nätstöd eller av rena
nätkurser.
Vårterminen 2010 fortsatte språkkurser som startat
hösten 2009 och löpte med 50 procent studietakt också
över vårterminen: A-kurser i syd- och nordsamiska med
24 respektive 7 fortsättningsregistrerade och studieort
Östersund respektive Kiruna; en B-kurs i nordsamiska i
Kiruna med 5 fortsättningsregistrerade, samt en C-kurs
i samiska språk med 8 fortsättningsregistrerade. Vidare
fortsatte den helt nätdistribuerade nybörjarkursen i
nordsamiska med 25 procent studietakt med 13 fortsättningsregistrerade. På avancerad nivå gavs kursen
Examensarbete för magisterexamen i samiska språk,
15 hp, med 2 registrerade.
I huvudområdet samiska studier fortsatte kursen Samiska kulturstudier A med samlingsort Östersund från
hösten 2009 med 10 fortsättningsregistrerade studenter. Vidare gavs en ren nätkurs, Samernas samhälle och
historiska utveckling, 15 hp, med 23 studenter.
Inom sommaruniversitetet 2010 gavs med samlingsort
Jokkmokk och i samarbete med Sámij åhpadusgouvdásj/Samernas Utbildningscentrum två språkkurser om
vardera 7,5 hp, Praktisk nordsamiska (8 registrerade)
och Praktisk lulesamiska (14 registrerade), samt en
kurs i traditionella kunskaper (Traditional indigenous
knowledge, 7,5 hp) med 22 registrerade, varav 20 var
internationella studenter från företrädesvis USA.
Höstterminen 2010 startade nya omgångar av språkkurser med 50 procent studietakt (distanskurser med
nätstöd). Nybörjarkurs i nordsamiska gavs med samlingsort Gällivare (19 registrerade) och i sydsamiska
med samlingsort Östersund (34 registrerade). Vidare
gavs B-kurser i nordsamiska (samlingsort Kiruna, 4
registrerade) och sydsamiska (samlingsort Östersund,
11 registrerade). På avancerad nivå gavs Samiska språkrevitaliseringsstudier 30 hp (50 procent studietakt) med
samlingsort Östersund och 8 registrerade.
I huvudområdet samiska studier startade under hösten
kursen Samiska kulturstudier B med samlingsort Östersund och 7 registrerade. Kursen är en nätstödd distan-
16
skurs. Vidare gavs den rena nätkursen Samernas kultur
och religion 15 hp (30 registrerade) samt kursen Kultur,
historia och turism i Barentsregionen (två kurstillfällen:
Kiruna, 10 registrerade samt Örnsköldsvik, 18 registrerade), som ingår i år 1 på Naturguideprogrammet.
Meänkieli
Endast en kurs i meänkieli gavs under 2010, en nätdistribuerad nybörjarkurs steg 2 (påbyggnad på steg 1 som
gavs ht 2009) med 14 registrerade.
2006
2007
2008
2009
2010
– erbjudna platser
94
83
211
293
367
– sökande
94
83
211
293
367
– helårsstudenter
32
27
43
55
60
– helårsprestationer
22
23
18
39
27
– erbjudna platser
4
24
34
41
19
– sökande
4
24
34
41
19
– helårsstudenter
1
1
3
5
2
– helårsprestationer
1
1
1
2
1
Samiska
Meänkieli
Tabell 9: Antal studerande i samiska och meänkieli åren 2006–
2010.
ALF-ersättningen
Regleringsbrev 2010
Universitetet ersätts för kostnader avseende landstingets
medverkan i grundutbildning av läkare (ALF-ersättning) i
enlighet med det avtal som i juni 2003 slutits mellan staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning
av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och
sjukvården kompletterat med regionala avtal mellan respektive landsting och universitet.
Enligt avtalet mellan staten och vissa landsting kan universitetet inom läkarutbildningen ersättas för högst 902
helårsstudenter avseende kompensation för landstingets
medverkan i grundutbildningen av läkare.
Universitetet ska till regeringen lämna uppgifter om hur
ALF-ersättningen har fördelats under 2010 avseende lokalkostnader, lönekostnader samt övriga kostnader. I årsredovisningen ska universitetet redovisa totalt antal helårsstudenter på läkarutbildningen.
Den statliga ALF-ersättningen för 2010 uppgår till
234 441 tkr. Kvar sedan tidigare år är 1 564 tkr. 2010
års förbrukning uppgår till 233 901 tkr. Detta innebär
att 2 105 tkr förs över till 2011.
Resultatredovisning
ALF-ersättningens fördelning, tkr
Lokaler: (51 951 tkr år 2009)
52 952
Löner:
(113 557 tkr år 2009)
133 576
Övriga kostnader:
(68 208 tkr år 2009)
47 373
Summa:
(233 737 tkr år 2009
233 901
Den statliga TUA-ersättningen för 2010 uppgår till
57 624 tkr. 2010 års förbrukning uppgår till 56 867 tkr,
vilket innebär att 757 tkr förs över till 2011.
TUA-ersättningens fördelning, tkr
Lokaler:
(5 346 år 2009)
5 426
Löner:
(20 913 år 2009)
32 234
Tabell 10: ALF-ersättningen 2010, tusen kronor.
Övriga kostnader:
(28 606 år 2009)
19 207
Det relativt stora överskott som tidigare har uppstått
inom ALF-systemet har efterhand reducerats. Vid ingången av 2010 följde som nämnts ovan ett överskott
om ca 1,6 miljoner kronor med från tidigare år.
Summa:
(54 864 år 2009)
56 867
Skälet till att lönekostnaderna har ökat under 2010 är
att kostnader för vissa tjänsteköp som tidigare låg under
övriga kostnader flyttats till personalkostnader. Analogt
med detta har posten övriga kostnader minskat.
Av de totala medlen fördelades 28,9 miljoner kronor
till centrala sökbara medel. I detta ingår även strategiska satsningar såsom forskarmånader till AT-läkare,
ekonomiskt stöd till 50 procents forskningstid, anslag
till kvinnliga forskare, post doc-paket med lön och
driftsbidrag samt stöd till longitudinella databaser. För
forskning under ST-utbildningen prioriterades under
2010 centrala ALF-medel motsvarande ca 100 forskarmånader för ST-läkare.
Totalt antal helårsstudenter (HST) på läkarutbildningen år 2010 är 899.
TUA-ersättningen
Regleringsbrev 2010
Universitetet ska ersättas för kostnader avseende lands-
Tabell 11: TUA-ersättningen 2010, tusen kronor.
Skälet till att lönekostnaderna har ökat under 2010 är
att kostnader för vissa tjänsteköp som tidigare låg under
övriga kostnader flyttats till personalkostnader. Analogt
med detta har posten övriga kostnader minskat.
Medel specifikt avsatta för odontologisk forskning
har använts till tidsbegränsade projekt som leds av
en disputerad tillsvidareanställd vid landstinget eller
medicinska fakulteten och involverar minst en namngiven landstingsanställd tandläkare eller tandläkarstuderande. Medlen har även använts till tidsbegränsade
rekryteringsbidrag (maximalt 36 månader) som har
syftet att stimulera rekryteringen av odontologiska
forskare med klinisk koppling till medicinska fakulteten
och tandläkare med doktorsexamen till Västerbottens
läns landsting.
Totalt antal helårsstudenter (HST) på tandläkarutbildningen år 2010 är 231.
Övrig återrapportering
tingets medverkan i grundutbildning av tandläkare (TUA-
Uppdragsutbildning
ersättning) i enlighet med det avtal som i augusti 2004
Lärosätena får bedriva uppdragsutbildning enligt bestäm-
slutits mellan staten och vissa landsting om samarbete om
melserna i förordningen (2002:760) om uppdragsutbild-
grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och
ning vid universitet och högskolor eller enligt vissa andra
utveckling av tandvården kompletterat med regionala avtal
förordningar med bestämmelser om uppdragsutbildning.
mellan respektive landsting och universitet.
Enligt avtalet mellan staten och vissa landsting kan universitetet inom tandläkarutbildningen ersättas för högst 255
helårsstudenter avseende kompensation för landstingets
medverkan i grundutbildningen av tandläkare.
Universitetet ska till regeringen lämna uppgifter om hur
TUA-ersättningen har fördelats under 2010 avseende lokalkostnader, lönekostnader samt övriga kostnader. I årsredovisningen ska universitetet redovisa totalt antal helårsstudenter på tandläkarutbildningen.
Umeå universitet samarbetar med sin omgivning bland
annat genom att anordna utbildning på uppdrag av andra än regeringen, så kallad uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning är utbildning som universitetet anordnar mot avgift för personer som uppdragsgivaren utser.
Det kan t.ex. handla om poänggivande kurser men också
om konferenser. Uppdragsutbildning är ett intressant
komplement för många institutioner. Genom uppdragsutbildning når universitetets kunskaper ut i samhället,
och för lärare och institutioner ger det möjligheter att
få kontakt med yrkesverksamma. Uppdragsutbildning
kan också ge gynnsamma effekter för både forskning
17
Resultatredovisning
och utbildning. I följande tabell redovisas intäkter för
uppdragsutbildningen under åren 2006–2010.
Kompletterande utbildning för personer
med avslutad utländsk lärarutbildning
Regleringsbrev 2010
Finansiering
2006
2007
2010
59,1
67,5
81,7
Umeå universitet m.fl. ska anordna kompletterande utbild-
78,7
67,7
Universitet och högskolor
2,2
4,4
-0,1
2,4
1,4
ning omfattande högst 120 högskolepoäng för personer
Kommuner och landsting
9,8
16,2
11,9
13,7
9,5
Svenska företag
Svenska organisationer
utan vinstsyfte
2,3
3,2
2,8
1,9
2,0
vara 200 helårsstudenter per år.
2,4
3,9
3,8
2,2
2,0
Denna satsning ger universitet och högskolor rätt till en er-
Utländska företag
0,3
0,0
0,3
0,3
0,0
sättning med 83 000 kronor per helårsstudent. Dessa hel-
Utländska organisationer
utan vinstsyfte
0,0
0,0
0,2
0,3
0,1
Övrigt
0,0
0,2
0,2
0,2
0,1
Statliga myndigheter
2008 2009
EU-medel
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Summa
76,1
95,7
100,3
99,7
82,7
Tabell 12: Intäkter för uppdragsutbildning 2006–2010, miljoner
kronor.
med avslutad utländsk lärarutbildning. Omfattningen ska
årsstudenter och deras helårsprestationer berättigar inte lärosätet ersättning inom ordinarie takbelopp.
Lärosätena har även ett fortsatt uppdrag att slutföra det
tidigare uppdraget (dnr U2006/9555/BIA slutligt) om anordnande av kompletterande utbildning omfattande högst
120 högskolepoäng för personer med avslutad utländsk lä-
I de totala intäkterna ingår även delar av Ladokkonsortiet och Ladokenhetens verksamhet samt försäljning från universitetets datacentral. Minskningen av
intäkterna år 2010 beror främst på minskat uppdrag
avseende polisutbildningen.
Diagrammet nedan visar antal helårsstudenter vid
uppdragsutbildningar. Polisutbildningen särredovisas.
Antal helårsstudenter i poänggivande uppdragsutbildning 2006–2010
600
500
rarutbildning.
Av årsredovisningarna ska framgå antalet helårsstudenter
som bedrivit kompletterande utbildning enligt ovan, antalet sökande till utbildningen på lärosätet, utbildningens
upplägg samt de viktigaste erfarenheterna av satsningen.
Utbildningen är vid Umeå universitet av blygsam omfattning. År 2010 sökte 8 studenter till utbildningen,
vilket resulterade i utbildningsinsatser om 3,1 helårsstudenter. Flera intressenter fanns men kunde av skilda
behörighetsskäl ej antas till utbildningen.
400
300
200
100
0
Övrig uppdragsutbildning
Polisutbildning
2006
95
378
2007
73
394
2008
59
489
2009
40
484
2010
100
272
Diagram 1: Antal helårsstudenter i poänggivande uppdragsutbildning perioden 2006–2010.
Totalt antal helårsstudenter år 2010 är 372. Umeå
universitet är en viktig aktör i regionen när det gäller
utbildningsinsatser för regional utveckling. Inom den
samhällsvetenskapliga fakulteten finns den tvååriga
polisutbildningen som startade hösten 2000. Antalet
helårsstudenter år 2010 uppgick till 272 (år 2009: 484).
Orsaken till denna minskning är att Rikspolisstyrelsen
markant minskade antalet utbildningsplatser år 2010.
De ämnesområden inom universitetet som är tydligast
företrädda i utbildningen är pedagogik, idrottspedagogik, juridik och socialt arbete.
Den statliga rektorsutbildningen är en annan uppdragsutbildning av permanent karaktär. Utbildningen riktas
i första hand mot rektorerna i de fyra nordligaste länen.
Den administreras av Centrum för skolledarutveckling
inom ramen för den statsvetenskapliga institutionen.
18
Utbildningen planeras utifrån de individuella behoven,
vilket har inneburit olika distributionsformer och varierande kursstarter. Erfarenheterna pekar på ett stort
behov av kvalificerad individuell studievägledning, vilket medför omfattande handläggningsarbete för varje
enskild student. I flertalet fall behöver även Högskoleverket involveras för motsvarandebedömningar av den
utländska utbildningen.
Speciallärarutbildning
Regleringsbrev 2010
Av årsredovisningen ska framgå antalet helårsstudenter samt hur medlen för kvalitetsförstärkning har använts
samt hur de har bidragit till kvalitetsförstärkningen av utbildningen.
Speciallärarprogrammet, som startade höstterminen
2008, hade både 2008 och 2009 ett bra söktryck. År
2010 minskade antalet ansökningar, framför allt mot
inriktningen matematik. För 2010 innebär detta att
utbildningen (nybörjare och fortsättare) omfattade 45
helårsstudenter.
De åtgärder för kvalitetsförstärkning som planerats
och delvis genomförts följer i stort sett den disposition
Resultatredovisning
som påbörjades 2009, nämligen stöd för möjligheten
att anlita gästforskare/lärare (inkl. gästprofessurer),
stöd till forskningsansökningar och forskningsöversikter, utvecklande av professionsnätverk internt och
externt, stöd för utveckling och utbildning rörande
konferensplattformar, internationalisering – stöd för
lärares vistelse/studiebesök vid utländskt universitet,
peer review, framför allt beträffande examensarbetet
och förstärkt studievägledarresurs.
Därutöver har Umeå lett en nationell ledningsgrupp och
samordnat gemensam information, marknadsföring/
utlysning och antagning.
Regeringen har också under hösten 2010 beslutat om
nya inriktningar på specialpedagogprogrammet. För
detta ändamål har utvecklingsresurser avsatts.
Sammantaget innebär detta att ovanstående åtgärder
ska stärka såväl forskning/forskningsanknytning som
grundutbildning inom det specialpedagogiska området, detta som ett led i universitetets kvalitetssäkrande
arbete.
Vidareutbildning av lärare som saknar
lärarexamen
Medel avser att täcka kostnader för vidareutbildning av lärare enligt förordningen (2007:224) om högskoleutbildning
för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen. En
redogörelse för utbildningarnas genomförande ska årligen
lämnas i lärosätenas årsredovisningar.
Beträffande VAL 1, (Vidareutbildning av lärare) (förordning 2007:224) gjordes ingen ny antagning under 2010. Utbildningen omfattar maximalt 90 hp och
slutförs vårterminen 2011. Genom förordningsändring
(2010:323) utvidgades uppdraget till att omfatta maximalt 120 hp (VAL II). Detta innebar att den tidigare
huvudsakliga utbildningsinriktningen mot Allmänt
utbildningsområde (AUO) nu även för många studenter innebär kompletterande ämneskurser. Det senare
innebär ett större mått av individuella utbildningsplaner och varierande distributionsformer. Ett första intag
gjordes höstterminen 2010 och antagning kommer att
ske t.o.m. höstterminen 2012.
År 2010 omfattade utbildningen (VAL I och II) omfattade 2010 36 helårsstudenter.
I Umeås uppdrag ligger även att vara nationell samordnare. För VAL I innebär detta att förvalta projektets
förskottsmedel samt svara för utbetalning till respektive
lärosäte grundat på inhämtat underlag. För VAL II innebär samordningsuppdraget att till regeringen inkomma
med begäran om utbetalning (via Kammarkollegiet)
till respektive lärosäte utifrån inhämtat underlag. I
båda fallen sker särskild redovisning till regeringen
(två ggr/år).
19
Resultatredovisning
Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete
och utbildning på forskarnivå
Inledning
Satsningen på starka forskningsmiljöer har varit lyckosam, och totalt har dessa områden erhållit stora strukturella anslag sedan inrättandet 2006. Universitetsstyrelsen beslutade i juni 2009 att ersätta begreppet starka
forskningsområden med starka forskningsmiljöer, där
Umeå universitet kombinerar kollegial nominering på
fakultetsnivå med internationell peer review. En stark
miljö har bl.a. en kritisk massa av internationellt konkurrenskraftiga forskare och starka internationella
forskningsnätverk samt gemensamma, övergripande
mål och visioner. Kännetecknande för en stark miljö är
att den har förmåga att fostra nya forskarbegåvningar
till etablerade forskare. Universitetsstyrelsen har avsatt
150 miljoner kronor under perioden 2010–2015 för att
utveckla starka forskningsmiljöer. Fakulteterna och
Umeå School of Education nominerade 21 miljöer som
skickades ut på internationell peer review. Rektor har
under 2010 utsett 14 starka forskningsmiljöer, varav 8
miljöer från teknisk-naturvetenskaplig/medicinsk fakultet och 6 miljöer från humanistisk/samhällsvetenskaplig fakultet.
Universitetet har år 2009 tilldelats medel för två
strategiska områden som huvudsökande, och det är
Havsmiljöforskning och Energi, samt även medel som
medsökande i de sex strategiska områdena Neurovetenskap, Diabetes, Cancer, Vårdforskning, Hållbart
nyttjande av naturresurser och E-vetenskap. Under år
2010 har arbetet med att vidareutveckla dessa strategiska områden startat.
Under året har 13 framgångsrika kvinnliga docenter
erhållit ett bidrag för att meritera sig till professorer.
Universitetsstyrelsen beslutade under 2010 att satsa
totalt 75 miljoner kronor på forskning inom prekliniskklinisk medicin år 2010–2015. Av styrelsens beslutade
satsningar år 2009 på teknikvetenskap och UMIT Research lab har en vidareutveckling skett år 2010.
De 71 lovande unga forskare som erhållit karriärbidrag
har under 2010 kommit igång på allvar med sin forskning. Under året har ekonomisk uppföljning av samtliga
karriärbidragstagare genomförts. En ny ansökningsomgång till karriärbidrag har genomförts under hösten.
Mot bakgrund av att Vetenskapsrådet angett att de inte
längre kommer att finansiera inköp av infrastruktur,
förutom infrastruktur som är av nationellt intresse,
har en inventering av inköpsbehov m.m. genomförts. I
20
budgeten inför 2011 har universitetsstyrelsen avsatt 13
miljoner kronor för infrastrukturkostnader.
SSF (Stiftelsen strategisk forskning) har skapat programmet Framtidens Forskningsledare för att lyfta
unga forskare med potential och ambition att bli
Sveriges framtida ledare inom akademisk och/eller
industriell forskning. År 2010 tilldelades cellforskaren
Richard Lundmark och IT-forskaren Daniel Fällman
SSF:s utmärkelsen Framtidens Forskningsledare.
Wallenberg Scholars är ett program som avser att stödja
och stimulera några av de mest framgångsrika forskarna
vid svenska universitet. Två av Umeå universitets framgångsrika forskare professorerna Pernilla Wittung-Stafshede, biologisk kemi, och Helena Edlund, molekylär
utvecklingsbiologi, har under 2010 tillsammans med tio
andra forskare i Sverige, tilldelats vardera 15 miljoner
kronor inom programmet Wallenberg Scholars.
Det europeiska forskningsrådet, ERC, utdelade mycket
prestigefyllda forskningsmedel inom utlysningen Starting Grant 2010 till bland andra två av Umeå universitets unga toppforskare, Markus Grebe, institutionen för
fysiologisk botanik och Jörgen Johansson vid institutionen för molekylärbiologi och det svenska Laboratoriet
för Molekylär Infektionsmedicin (MIMS), för att de
ska kunna etablera sig som forskningsledare i Europa.
Samtliga fakulteter har 2010 klarat styrelsens uppdrag
att kvalitetsbaserad resursfördelning med objektiva,
tydliga och transparenta kriterier ska omfatta minst 35
procent av de totala fakultetsresurserna för forskning.
Högskolelag (1992:1434). Lag (2000:1370)
I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet
och god forskningssed värnas.
Universitetets aktiva och tydliga information om regelverket kring bisysslor tillsammans med den redovisningsskyldighet avseende bisysslor som årligen åligger anställda lärare m.fl., verkar för att allmänhetens
förtroende för vetenskapen kan hållas på en hög nivå.
Till detta bidrar den antagna policyn om mottagande av
donationer och det arbete som pågår med att utarbeta
en policy om mutor och bestickning.
Värnandet av god forskningssed vid universitetet upprätthålls bl.a. med det genomarbetade regelverk som
universitetet antagit avseende hantering av misstanke
om vetenskaplig oredlighet.
Resultatredovisning
Ekonomisk översikt
ligt (30 procent av intäkterna år 2010). Organisatoriskt
indelas verksamheten i fyra fakultetsområden: humanistiska fakulteten, samhällsvetenskapliga fakulteten,
medicinska fakulteten, teknisk-naturvetenskapliga fakulteten samt Umeå School of Education (beställare).
Umeå universitet bedriver forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå inom tre
vetenskapsområden: humanistisk-samhällsvetenskapligt (27 procent av intäkterna år 2010), medicinskt (43
procent av intäkterna år 2010) samt naturvetenskap-
Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå
2008
2009
Intäkter av anslag
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av bidrag
Summa intäkter
2010
986 061
1 002 951
125 519
136 588
1 100 437
130 287
495 163
644 423
703 590
27 626
7 164
5 481
1 634 369
1 791 126
1 939 795
Personalkostnader
Lokalkostnader
Övriga driftkostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
Summa kostnader
936 698
1 041 398
1 170 019
127 619
139 714
136 921
421 220
533 984
483 835
5 647
3 863
1 453
68 676
73 901
79 171
1 559 860
1 792 861
1 871 398
74 509
-1 736
68 397
Transfereringar
Erhållna
Lämnade bidrag
37 858
64 643
64 118
-37 858
-64 643
-64 118
0
0
0
Summa
Tabell 13: Resultaträkning 2008–2010 för forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå,
exkl. uppdragsforskning, tusen kronor.
Anslagsintäkterna är 97 miljoner kronor eller 10 procent högre 2010 jämfört med år 2009. Ökningen består
av medel till strategiska forskningsområden, medel
utifrån forskningspropositionen samt index år 2010.
Avgiftsintäkterna har minskat med 6 miljoner kronor
(-5 procent) år 2010. En minskning har skett inom
humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde
och tekniskt-naturvetenskapligt vetenskapsområde,
medan avgiftsintäkterna ökar inom medicinskt vetenskapsområde. Bidragsintäkterna är 59 miljoner kronor
högre år 2010 (+9 procent) jämfört med 2009, och det
är en ökning inom alla tre vetenskapsområden.
På kostnadssidan har personalkostnaderna ökat med
129 miljoner kronor (+12 procent) år 2010, och ökningen finns inom alla vetenskapsområden. Ökningen
beror delvis på lönerevision 2010 (+4 procent), men en
större del beror på att mer arbetstid använts till forskning år 2010 jämfört med år 2009, vilket är positivt.
Driftkostnaderna har minskat inom alla vetenskapsområden med totalt 50 miljoner kronor (-9 procent)
år 2010. Resultatet är år 2010 ett överskott med 68
miljoner kronor. Totalt har intäkterna ökat med 149
miljoner kronor (+8 procent) år 2010 jämfört med
2009, medan kostnaderna ökat med 79 miljoner kronor (+4 procent). Överskottet beror på att universitet
inte använt samtliga beslutade resurser år 2010, bland
annat på grund av att det tar tid att rekrytera forskare
och att satsningen på starka forskningsmiljöer skjutits
fram ett halvår till januari 2011.
Mnkr
2 000
1 800
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
Intäkts- och kostnadsutveckling 2006–2010
Anslags- och bidragsfinansierad forskning,
konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå
Intäkter
Kostnader
2006
1 459
1 447
2007
1 495
1 492
2008
1 634
1 560
2009
1 791
1 793
2010
1 940
1 871
Diagram 13: Intäkts- och kostnadsutveckling avseende anslagsoch bidragsfinansierad forskning, miljoner kronor.
21
Resultatredovisning
Uppdragsforskning
2008
2009
2010
0
0
0
143 751
185 362
151 589
0
0
0
Intäkter av anslag
Intäkter av avgifter
och andra ersättningar
Intäkter av bidrag
Summa intäkter
793
495
154
144 544
185 858
151 743
Personalkostnader
87 990
132 684
95 568
3 647
4 890
4 408
44 373
46 987
50 888
109
2 527
108
Lokalkostnader
Avskrivningar och
nedskrivningar
1 571
1 086
963
Summa kostnader
137 690
188 173
151 936
6 854
-2 315
-193
Tabell 14: Resultaträkning 2008–2010 för uppdragsforskning, tusen
kronor.
Uppdragsforskningens intäkter har minskat med 34
miljoner kronor (-18 procent) jämfört med föregående år. Minskningen beror i sin helhet på minskade
intäkter för kombinationsanställda läkares pensionspremier från Västerbottens läns landsting. Samtliga
vetenskapsområden har lägre intäkter år 2010 jämfört
med år 2009.
Mnkr
200
Intäkts- och kostnadsutveckling 2006–2010
Avgiftsfinansierad forskning och utbildning på forskarnivå
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Intäkter
Kostnader
2006
161
162
2007
153
154
2008
145
138
2009
186
188
2010
152
152
Diagram 14: Intäkts- och kostnadsutveckling avseende uppdragsforskning, miljoner kronor.
Bibliometri
För att få en fullgod täckning av vad som publiceras
vid universitetet utgår nedanstående tabell från den
rapportering som institutionerna gör av sin publicering i databasen DIVA. Posterna från denna databas
har hanterats så att mätningar kan göras på institutions- och fakultetsnivå. Fraktionering av samförfattade arbeten möjliggör jämförelser och aggregeringar.
Nedanstående tabell beskriver publiceringsaktiviteten
beräknade enligt summan av författarfraktionerade
och referee-granskade artiklar och översikter. Publiceringar i form av böcker och bokkapitel finns med för
att få fram en helhetsbild av universitets produktion,
22
vilket också ger en bättre bild av vetenskaplig prestation vid olika fakulteter.
Artikel i tidskrift
Artikel, forskningsöversikt
Bok
Kapitel i bok, del av antologi
Totalt
2006
2007
2008
2009
927
921
908
915
2
2
4
9
30
26
16
22
180
179
170
164
1 139
1 128
1 098
1 110
Tabell 15: Summa författarfraktioner för Umeå universitet enligt
DIVA februari 2011.
Anm. Om p är en publikation, tilldelas en institution med avseende
på p författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från
institutionen och n P:s totala antal författare. I de fall då en författare uppgett tillhörighet till två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner
författaren angett.
Produktionen av artiklar är av ungefär samma omfattning över tid. De något lägre talen för 2008 och 2009
beror främst på fördröjning av inrapportering till databasen. Siffrorna för 2010 är mycket osäkra, och det
kommer att ta minst ett år innan vi kan säga något om
trender. Mängden publiceringar och publiceringskanaler varierar inom olika fakulteter. Under år 2009
står medicinska fakulteten för 42 procent av den totala
artikelproduktionen och teknisk-naturvetenskapliga
fakulteten för 24 procent. År 2009 står samhällsvetenskapliga fakulteten för 56 procent av bokkapitlen och
humanistiska fakulteten för 28 procent.
Både antalet publiceringar enligt DIVA databasen samt
medelcitering enligt Vetenskapsrådets beräkning i fördelningsunderlag för budgetåret 2011 är på samma nivå
jämfört med tidigare år. Därmed har Umeå universitet
inte uppnått sina två beslutade mål att öka antalet publiceringar med 5 procent samt att öka medelciteringen
enligt Crown index med 5 procentenheter.
Ett av universitetsstyrelsens mål år 2010 är att den gemensamma publiceringsdatabasen ska utvecklas och
kvalitetssäkras. Universitetsbiblioteket har under 2010
genomfört detta uppdrag, som utvecklas vidare år 2011.
Universitetsstyrelsen har även beslutat att metoder och
organisation ska utvecklas för bibliometriska studier
och analyser. Detta mål har genomförts genom tjänsteköp från sociologiska institutionen. Återrapportering
har genomförts till universitetsstyrelsen och samtliga
chefer inom universitetet.
Konstnärligt utvecklingsarbete
Umeå universitet har fördelat 1,1 miljoner kronor i
konstnärligt utvecklingsarbete år 2010. Av dessa har
0,5 miljoner kronor fördelats till universitetets designhögskola och 0,6 miljoner kronor till Konsthögskolan.
Inom Designhögskolan har medlen använts till pro-
Resultatredovisning
jekt inom design- och konstutvecklingsprocessen för
att stärka lärarnas kompetens. De projekt som inom
Konsthögskolan har fått medel är följande:
• Berlin – Presentation BFA, Ingo Vetter. Utställning
i Projektraum i Berlin av klass BFA3.
• Making public MFA, Florian Zeyfang. Seminarieserie och publikation.
• Elements, Magnus Wallin. 3D-animerad film.
• Performance i Moskva, Per Nilsson. Presentation/performance i Museum of Modern Art i
Moskva.
• Painter-Filmer-Writer, Florian Zeyfang. Seminarie
serie.
• Motorshow, Ingo Vetter. Utställning i Bildmuseet.
• Budapest Satellite, Ingo Vetter. Ateljévistelse och
utställning i Budapest, klass BFA3.
• Poor Man´s Expression, Florian Zeyfang. Publikation.
Externt finansierad verksamhet
och erhållna medel
Bidragsfinansierad verksamhet
Den medicinska fakulteten och den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten svarar för de största erhållna
forskningsbidragen, 40 respektive 34 procent. Erhållna
forskningsbidrag har ökat med 6 miljoner kronor (+1
procent) år 2010. Ökningen kommer främst från EU
(+67 procent eller 32 miljoner kronor), Vetenskapsrådet (+12 procent eller 26 miljoner kronor) och Vinnova (+24 procent eller 7 miljoner kronor). Bidragen
från Övriga statliga myndigheter har minskat markant
(-36 procent eller 45 miljoner kronor). Orsaken till att
bidragen minskat är att främst att Tillväxtverket inte
utbetalat bidrag år 2010 för strukturfondsprojekt. Flera
institutioner har markant ökat erhållna bidrag år 2010,
bl.a. institutionen för fysiologisk botanik, institutionen
för datavetenskap samt institutionen för folkhälsa och
klinisk medicin. Universitetsstyrelsen har beslutat att
oförbrukade bidragsmedel inte ska motsvara mer än 70
procent av de bidragsmedel som används under ett år.
I det fall oförbrukade medel på en fakultet överstiger
denna procentsats för ett år ska berörd fakultet redovisa
till rektor vilka åtgärder som kommer att vidtas i syfte
att öka användningen. Samtliga fakulteter förutom samhällsvetenskaplig fakultet hade per 2010-12-31 oförbrukade bidrag som översteg 70 procent av de bidragsmedel som använts under ett år. Samtliga tre berörda
fakulteter har redovisat vilka åtgärder som kommer
att vidtas till rektor och har därmed fullgjort uppdraget från universitetsstyrelsen. Exempel på åtgärder är
teknisk-naturvetenskaplig fakultet som fördelar del av
forskningsanslag utifrån användning av bidragsmedel.
Beloppen i nedanstående tabeller visar utvecklingen av
erhållna bidrag i miljoner kronor.
Finansiär
2006
2007
2008
2009
2010
Vetenskapsrådet
134,9
175,8
208,8
221,9
247,8
Forskningsstiftelser
34,4
37,4
33,0
57,1
61,6
Svenska organisationer utan vinstsyfte
113,8
106,3
114,6
158,5
157,4
Övriga statliga myndigheter
77,5
64,6
47,8
123,8
78,8
11,4
6,6
10,4
16,6
17,4
Svenska företag
5,3
8,2
10,8
8,8
7,7
FAS
21,7
25,8
29,4
28,3
32,8
EU-medel
53,7
33,4
35,9
47,4
79,1
Utländska organisationer utan vinstsyfte
14,9
25,5
22,5
30,9
27,5
AMV
9,3
8,8
8,2
6,7
7,7
SIDA
14,4
14,6
13,4
10,8
9,6
Vinnova
12,9
22,3
24,6
30,6
38,1
4,1
3,3
3,1
1,9
0,2
35,9
43,7
45,0
58,0
42,6
0,0
Utländska företag
FORMAS
Försvarsmyndigheter
0,0
0,0
0,0
0,0
Länsstyrelser
10,9
17,7
18,5
6,0
4,9
555,1
594,0
626,0
807,3
813,2
Totalt
Tabell 16: Erhållna bidrag till forskning 2006–2010, miljoner kronor.
Anm. FAS: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Formas: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande, Vinnova: Verket för innovationssystem.
23
Resultatredovisning
Fakultetsvis fördelar sig forskningsbidragen under år 2010 enligt tabellen och diagrammet nedan.
Umeå School of Education (USE) har fr.o.m. 2009 inga egna institutioner, vilket förklarar minskningen.
Finansiär
Hum
Sam
Med
Tek-Nat
USE
Totalt
13,9
49,3
113,2
71,4
0,0
247,8
Forskningsstiftelser
4,1
20,4
17,8
18,9
0,4
61,6
9,7
13,8
87,4
46,6
0,0
157,4
Övriga statliga myndigheter
2,6
23,7
18,5
34,0
0,0
78,8
0,1
3,8
9,0
4,4
0,0
17,4
Svenska företag
0,0
0,9
3,4
3,5
0,0
7,7
FAS
0,0
16,4
16,4
0,0
0,0
32,8
EU-medel
0,9
11,1
22,3
44,9
0,0
79,1
0,3
3,9
20,0
3,3
0,0
27,5
Vetenskapsrådet
AMV
0,3
2,1
2,8
2,5
0,0
7,7
SIDA
0,6
2,6
5,4
1,0
0,0
9,6
Vinnova
0,3
18,4
6,6
12,8
0,0
38,1
Utländska företag
0,0
0,0
0,1
0,2
0,0
0,2
FORMAS
0,0
6,2
5,7
30,7
0,0
42,6
Försvarsmyndigheter
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,1
0,5
0,5
3,8
0,0
4,9
32,8
173,0
328,8
278,1
0,5
813,2
Jämförelse med 2009, miljoner kronor
29,2
170,1
330,7
274,6
2,7
807,3
Förändring i procent
12 %
2%
-1 %
1%
-81 %
1%
Länsstyrelser
Totalt
Tabell 17: Erhållna bidrag till forskning, uppdelade på fakultetsområden 2010, miljoner kronor.
Erhållna forskningsbidrag per fakultet 2006–2010, mnkr
Mnkr
350
300
2006
2007
250
2008
200
2009
2010
150
100
50
0
Hum
Sam
Med
Teknat
USE
Diagram 15: Erhållna forskningsbidrag per fakultet (och USE) 2006–2010, miljoner kronor.
Uppdragsfinansierad verksamhet
Umeå universitet är uppdragstagare från omgivningen
när det gäller forskning och vetenskapligt arbete. Utöver
rena forskningsuppdrag kan uppdragsforskning vara
arbete som kräver vetenskaplig kompetens men som
inte är att betrakta som forskning. Det kan då exempelvis handla om tekniskt utvecklingsarbete, konsultuppgifter, datainsamling eller kliniska observationer.
Erhållna medel 2010 uppgick till 161 miljoner kronor,
vilket motsvarar en minskning med 14 procent jämfört
med föregående år. Minskningen avser i sin helhet
minskade intäkter för kombinationsanställdas läkares
pensionspremier från Västerbottens läns landsting.
24
Den största omfattningen av uppdragsforskning återfinns inom samhällsvetenskaplig fakultet, medicinsk
fakultet, samt teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Inom
samhällsvetenskaplig fakultet svarar institutionen för
tillämpad utbildningsvetenskap för en betydande del
av uppdragsforskning inom fakulteten, bl.a. projekten
Högskoleprovet och Nationella prov. Även institutionen
för folkhälsa och klinisk medicin, institutionen för statsvetenskap, institutionen för klinisk vetenskap, kemiska
institutionen, samt Umeå marina forskningscentrum
har betydande uppdragsforskning.
Resultatredovisning
Tabellen nedan redovisar utvecklingen av erhållna medel i uppdragsforskning inklusive förskott.
Finansiär
2006
2007
2008
2009
2010
Statliga myndigheter
61, 1
59,6
76,3
71,0
69,4
31, 3
33,1
50,0
93,4
62,6
Svenska företag
17, 0
19,2
15,7
19,1
16,9
3,6
3,3
3,3
0,6
1,2
3,1
3,5
4,2
1,9
7,4
Utländska företag
Övrigt
EU-medel
Summa
1,8
1,1
2,0
1,5
2,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
1,8
0,0
0,1
0,3
0,7
119,8
119,8
151,7
187,9
161,0
Tabell 18: Erhållna medel i uppdragsforskning 2006–2010, miljoner kronor.
Strategiska forskningsområden
Regleringsbrev 2010
Regeringens satsning på strategiska områden har som målsättning att bygga upp forskning inom respektive område
på högsta internationella nivå.
Samtliga medel för Umeå universitets del har inte använts under 2010 på grund av att det tar tid att anställa
forskare och annan personal. Anställningar kommer att
göras enligt plan under 2011.
De universitet som har fått medel för strategiska forsknings-
Samarbeten med länder med vilka
Sverige har forskningsavtal
områden ska redovisa hur mycket medel som har förbrukats
Regleringsbrev 2010
samt om och hur bidragen per strategiskt område har utbe-
Universitet och högskolor ska redovisa och kommentera den
talats till andra lärosäten och forskningsinstitut.
samverkan som lärosätet har, eller förbereder, och som är
av större långsiktig eller strategisk betydelse, med samar-
Medel har betalats ut månadsvis som lämnat bidrag till
berörda lärosäten.
Ecochange
Intäkter 2010: 4 100 tkr.
Förbrukade medel vid Umeå universitet per 2010-1231: 551 tkr. De förbrukade medlen har använts bland
annat till lönemedel för projektledare, nyanställd lektor,
kostnader i samband med rekrytering av sju personer
till verksamheten samt till lokalkostnader.
Medel utbetalda till andra lärosäten eller forskningsinstitut:
• Linnéuniversitetet: 1 640 tkr
• Naturhistoriska riksmuseet: 100 tkr
Bio4Energy
Intäkter 2010: 16 200 tkr.
Förbrukade medel vid Umeå universitet per 2010-1231: 4 420 tkr. Medlen har framför allt använts till lönemedel för projektledare och tre nyanställda forskare,
annonskostnader för sex forskaranställningar samt till
lokalkostnader.
Medel utbetalda till andra lärosäten eller forskningsinstitut:
• Sveriges lantbruksuniversitet: 5 960 tkr
• Luleå tekniska universitet: 2 980 tkr
• Innventia: 1 170 tkr
betsparter i Indien, Japan, Sydafrika och Sydkorea. Redovisningen ska, när så är möjligt, innefatta en kortfattad redogörelse för resultaten av samarbetet.
Totalt är det vid Umeå universitet 14 institutioner som
rapporterar att de har forskningssamarbete med dessa
länder, och samtliga fakultetsområden är representerade. Nedan finns en sammanställning av samarbetena.
Sydkorea
Totalt har fyra institutioner forskningssamarbete med
samarbetspartner i Sydkorea.
Institutionen för fysik har ett långvarigt forskningssamarbete med forskare i Sydkorea som avser dels
fasövergångar och kritiska fenomen, dels, i stigande
omfattning, komplexa nätverk med tvärvetenskapliga
tillämpningar. Om man räknar in löner för postdoktorer, resor samt gästforskarutbyten så är kostnadsuppskattningen för 2010 ca 2 miljoner kronor.
Institutionen för datavetenskap har ett samarbete med
forskare i Sydkorea och Japan kring att utveckla datoriserat beslutsstöd för diagnosticering och behandling
av kognitiva sjukdomar (demens).
Kemiska institutionen har sampublicerat med sex
sydkoreanska forskare avseende en publikation som
rör NMR application inom metabolomik kombinerat
med kemometri.
25
Resultatredovisning
Även institutionen för fysiologisk botanik har samarbete med forskare från Sydkorea.
rikonferensen i Örnsköldsvik) drevs vissa diskussioner
om ett formaliserat samarbete mellan universiteten.
Japan
Institutionen för nationalekonomi bedriver forskningssamarbete avseende ett projekt som syftar till att
undersöka hur osäkerhet om framtida hälsa påverkar
incitamenten att skydda sig mot HIV/AIDS bland ungdomar i Kapstaden. Arbetet har pågått sedan 2008 och
fortsatt samarbete planeras.
Totalt har sex institutioner forskningssamarbete med
samarbetspartner i Japan.
Institutionen för integrativ medicinsk biologi bedriver
grundforskning om hur hjärnan styr arm och griprörelser tillsammans med flera japanska forskare. Forskningen finansieras genom ett internationellt forskningsanslag från Human Frontier Science Program med ca
9 miljoner kronor och från Vetenskapsrådet i Sverige
med 0,4 miljoner kronor per år.
Kemiska institutionen har sampublicerat med flera
japanska forskare avseende kemometri/bioinformatik
inom metabolomikområdet, det miljökemiska området
samt mekanismer för vattenoxidation i fotosyntesen
(fotosystem II).
Sociologiska institutionen bedriver ett forskningssamarbete med japanska forskare om hur olika former av
heterogenitet påverkar graden av främlingsfientlighet.
Institutionen för fysiologisk botanik har samarbete med
en forskare från RIKEN, som är ett stort naturvetenskapligt forskningsinstitut i Japan.
Även institutionen för datavetenskap och institutionen
för klinisk vetenskap bedriver forskningssamarbete
med forskare från Japan.
Sydafrika
Totalt har sju institutioner forskningssamarbete med
samarbetspartner i Sydafrika.
Institutionen för datavetenskap bedriver forskning
inom teoretisk datalogi, särskilt trädautomater för
tillämpningar inom språkteknologi. Det ingår 3 forskningsgrupper med 5 forskare från Umeå universitet, 2
från Wits University (SA) och 1–2 från University of
Stellenbosch (SA). Samarbetet pågår sedan 2003 och
har finansierats via VR/Sida och Sydafrikas NRF med
sammanlagt ungefär 1,2 miljoner kronor.
Kemiska institutionen bedriver samarbeten och har
sampublicerat med flera sydafrikanska forskare. Flera
artiklar har publicerats i samarbete med forskargrupper i Sydafrika och har från kemiska institutionens sida
varit inom biogeokemi, ytspektroskopi, kemometri och
biokatalys för bioenergi. Samarbetet med professor
W.H. van Zyl, Biofuels Research Chair, University of
Stellenbosch, inom mikrobiell och enzymatisk biokatalys inom bioenergiområdet är tydligast det mest aktiva.
I samband med van Zyls besök i juni 2010 (bioraffinade-
26
Polisutbildningen och institutionen för socialt arbete
bedriver ett forskningssamarbete där en kull polisstudenter i Sverige följs med avseende på personlighet,
psykisk hälsa och coping with stress.
Även institutionen för språkstudier och institutionen
för pedagogik bedriver forskningssamarbeten med
forskare i Sydafrika.
Indien
Kemiska institutionen har samarbeten och har genomfört sampublicering med Tezpur University, Department
of Energy, och North Bengal University, Department of
Chemistry, Indien. Dessa s��
amarbeten rör hållbar produktion och energi samt organisk syntes.
Även institutionen för molekylärbiologi har ett samarbete med Indien i form av ett STINT-stött projekt
tillsammans med Sun Nyunt Wai som huvudman.
Utbildning på forskarnivå
Under 2010 förbereddes och beslutades de förändringar
för Umeå universitet som blir en följd av autonomiprocessen och den reviderade högskoleförordningen från
januari 2011. Det innebär så gott som en total översyn
av regelverket och en ny handläggningsordning för indragande av resurser från doktorander.
Den årliga uppföljningen av i vilken utsträckning individuella studieplaner på forskarnivå används, visade
att det för 94 procent av forskarstuderande fanns en
upprättad individuell studieplan och att den till 82
procent följts upp under 2010.
Universitetet utarbetade och startade distributionen av
en avgångsenkät för utbildning på forskarnivå under
senare delen av 2010. Enkäten, som är ett led i kvalitetssäkringen av utbildningen, kommer fortsättningsvis
att distribueras till samtliga som står inför sin disputation och har efter 4–5 år täckt in dem som antagits de
senaste åren.
Av nedanstående redovisning framgår antalet personer
som antagits till utbildningen, antal aktiva personer
och antalet examina för utbildning på forskarnivå samt
medianstudietiden.
Resultatredovisning
Antalet antagna på forskarnivå
Av följande tabell framgår antalet personer som antagits till utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet
mellan 2006 och 2010.
Vetenskapsområde 2006
2007
2008 2009
2010
påbörjat forskarutbildning med licentiatexamen som
slutmål har varierat kraftigt under perioden 2006 till
2010 med en jämförelsevis mycket hög andel 2006. Under 2010 var andelen kvinnor betydligt högre än män.
Vetenskapsområde 2006
2007
2008 2009
2010
7
1
0
1
3
10
1
0
0
0
17
2
0
1
3
Humanistisksamhällsvetenskapligt
Kv.
Män
31
27
17
22
33
Totalt
63
47
49
52
75
Totalt
Medicinskt
Kv.
62
42
52
59
37
Medicinskt
Kv.
5
0
3
1
0
Män
6
0
2
0
0
0
5
1
0
32
20
32
30
42
Kv.
Män
Män
30
49
58
44
47
Totalt
92
91
110
103
84
Totalt
11
Naturvetenskapligt
Kv.
18
20
20
19
27
Naturvetenskapligt
Kv.
0
1
0
0
3
Män
29
35
38
34
51
Män
0
2
0
0
2
Totalt
47
55
58
53
78
Totalt
0
3
0
0
5
Totalt universitetet
Kv.
112
82
104
108
106
Kv.
12
2
3
2
6
Män
90
111
113
100
131
Män
16
3
2
0
2
Totalt
202
193
217
208
237
Totalt
28
5
5
2
8
Tabell 19: Totalt antal antagna personer på forskarnivå under perioden 2006–2010 fördelat på vetenskapsområden.
Det totala antalet personer som påbörjat utbildning på
forskarnivå har ökat under 2010. Ökningen är påtaglig
vid en jämförelse med samtliga år sedan 2006. Inom
både de humanistisk-samhällsvetenskapliga och de naturvetenskapliga vetenskapsområdena är ökningen stor
jämfört med 2009, medan den legat relativt konstant
tidigare år. Inom naturvetenskapligt vetenskapsområde är det inga medvetna satsningar som ligger bakom
ökningen utan man kan anta att orsakerna beror på
naturliga svängningar.
Inom det medicinska vetenskapsområdet har antalet
nyantagna däremot minskat jämfört med tidigare år till
den lägsta nivån under hela perioden. Om minskningen
är en trend kommer att visas av kommande års statistik.
Fler män, 55 procent, än kvinnor antogs, en tendens
som var märkbar även 2007 och 2008, andra år har
andelen kvinnor varit högre. Inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde avviker andelen,
där antalet nyantagna kvinnor var fler än män, en tendens sedan 2008. Om man delar upp det humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsområdet på fakulteter
var andelen som påbörjade studierna 25 personer, varav
16 kvinnor (64 procent), vid humanistisk fakultet. Vid
medicinsk fakultet minskade antalet antagna kvinnor
jämfört med 2009 och tidigare år. Ökningen av antagna
vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet består till huvuddelen av att antalet män betydligt överstiger antalet
antagna kvinnor.
Av följande tabell framgår att antalet personer som
påbörjat utbildning på forskarnivå 2010 med en licentiatexamen som slutmål ökade betydligt sedan 2009,
men även jämfört med 2007 och 2008. Andelen som
Tabell 20: Totalt antal antagna personer på forskarnivå som avser
avsluta med en licentiatexamen under perioden 2006–2010 fördelat på vetenskapsområden.
Antal aktiva på forskarnivå
I följande tabell presenteras antalet aktiva forskarstuderande per vetenskapsområde vid Umeå universitet mellan åren 2006 och 2010. I antalet ingår aktiva personer
med både doktorsoch licentiatexamen som slutmål.
Vetenskapsområde
2006
2007
Kv.
Män
282
224
245
199
214
182
209
182
241
184
Totalt
506
444
396
391
425
Medicinskt
Kv.
288
280
298
298
296
Män
195
201
208
207
226
Totalt
483
481
506
505
522
Naturvetenskapligt
Kv.
125
124
121
128
127
Män
187
187
204
187
211
Totalt
312
311
304
315
338
Kv.
694
649
633
635
656
Män
606
587
573
576
621
Totalt
1 300
1 236
1 206
1 211
1 277
2008 2009
2010
Tabell 21: Antal aktiva studerande på forskarnivå under perioden
2006–2010 fördelat på vetenskapsområden.
Anm. Aktivitet understigande 1 % ingår ej enligt SCB.
Det totala antalet aktiva forskarstuderande har ökat i
antal varje år sedan 2008 men är något färre jämfört
med 2006. Sett över hela tidsperioden från 2006 har
andelen aktiva minskat vid humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde, med en viss uppgång under
2010, medan både medicinskt- och naturvetenskapligt
vetenskapsområde visar de högsta antalen under 2010.
Fördelningen mellan aktiva kvinnor och män är relativt
jämn 2010, med 51 procent kvinnor. Den andelen är
27
Resultatredovisning
relativt konstant under hela tidsperioden och var som
högst 2006, då andelen kvinnor var 53 procent. Konsekvensen är att andelen kvinnor har legat konstant inom
varje vetenskapsområde, där medicin genomgående har
haft den högsta andelen kvinnor.
respektive 56 procent. Till humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde räknas även de doktorander
som var antagna vid den tidigare fakulteten för lärarutbildning, där andelen utgjorde 11 procent 2010. En stor
del av dessa var kvinnor, hela 72 procent.
Inom det humanistiskt-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet var 425 personer aktiva. Av dessa var 57
procent kvinnor. Om man delar upp det humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsområdet per fakultet
var andelen aktiva 31 procent vid humanistisk fakultet
och 58 procent vid samhällsvetenskaplig fakultet. Majoriteten inom fakulteterna var kvinnor, 53 procent
Inom medicinskt vetenskapsområde var 522 doktorander aktiva. Av dessa var 57 procent kvinnor. Inom
naturvetenskapligt vetenskapsområde var 338 personer
aktiva, varav 41 procent kvinnor. Hit räknas enstaka
av de doktorander som var antagna vid den tidigare
fakulteten för lärarutbildningen.
Doktors- och licentiatexamina
Antal doktorsexamina
som inte föregåtts av
licentiatexamen1
som föregåtts av
licentiatexamen1
Antal Licentiat
examina1
Antal examina i forskarutbildningen omräknade
enligt fotnot2
Vetenskapsområde
År
2006
2007
2008
2009
2010
50 (28 kv.)
45 (29 kv.)
57 (41 kv.)
51 (25 kv.)
54 (27 kv.)
4 (0 kv.)
4 (0 kv.)
9 (3 kv.)
6 (2 kv.)
11 (5 kv.)
19 (6 kv.)
16 (8 kv.)
14 (10 kv.)
14 (8 kv.)
4 (1 kv.)
61,5 (31 kv.)
55 (33 kv.)
68,5 (47,5 kv.)
61 (30 kv.)
61,5 (30 kv.)
Medicinskt
2006
2007
2008
2009
2010
70 (33 kv.)
72 (45 kv.)
88 (36 kv.)
80 (51 kv.)
85 (53 kv.)
3 (1 kv.)
3 (3 kv.)
2 (1 kv.)
4 (3 kv.)
2 (1 kv.)
15 (10 kv.)
3 (2 kv.)
17 (6 kv.)
7 (4 kv.)
3 (3 kv.)
79 (38,5 kv.)
75 (54 kv.)
97,5 (39,5 kv.)
85,5 (54,5 kv.)
87,5 (55 kv.)
Naturvetenskapligt
2006
2007
2008
2009
2010
44 (13 kv.)
44 (22 kv.)
41 (19 kv.)
34 (18 kv.)
32 (12 kv.)
3 (0 kv.)
12 (3 kv.)
7 (1 kv.)
3 (0 kv.)
8 (3 kv.)
14 (6 kv.)
10 (2 kv.)
9 (3 kv.)
11 (5 kv.)
8 (2 kv.)
52,5 (16 kv.)
55 (24,5 kv.)
49 (21 kv.)
41 (20,5 kv.)
40 (14,5 kv.)
Tabell 22: Avlagda forskarexamina mellan 2006 och 2010 fördelat på vetenskapsområden.
1) Antal examina utan omräkning.
2) Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregåtts av licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen
räknas som en halv doktorsexamen. Licentiatexamen räknas som en halv doktorsexamen.
Av tabellen ovan framgår att andelen examinerade
kvinnor är 53 procent, en andel som har varierat mellan strax under eller över 50 procent under perioden
2006–2010. Sett över perioden har antalet examina
varierat för varje år och fakultet. Vid humanistisk fakultet är ökningen totalt 28 procent mellan 2006 och
2010. Under samma period är ökningen 15 procent vid
samhällsvetenskaplig fakultet och 12 procent vid medicinsk fakultet. Vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet
har antalet examina minskat kontinuerligt sedan 2007.
Licentiatexamina är relativt få inom samtliga vetenskapsområden men vanligast inom de humanistisktsamhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga vetenskapsområdena. Vid samtliga fakulteter syns en
väsentlig minskning, ofta med mer än en halvering av
antalet, sett över perioden 2006 till 2010. Totalt antal
examinerade på forskarutbildningen under samma
period uppdelat på vetenskapsområden framgår i följande diagram.
Totalt antal forskarutbildningsexamina 2006–2010
250
200
215
193
185
2006
2007
188
189
2009
2010
150
100
50
0
Naturvetenskapligt
2008
Medicinskt
Humanistiskt-samhällsvetenskapligt
Diagram 16: Totala antal forskarexamina under perioden 2006–
2010 uppdelat på vetenskapsområden.
Antal licentiat- och doktorsexamina 2006–2010
220
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
2006
2007
Kv
22
2008 2009
Licentiatexamina
12
19
17
Män
28
18
11
15
2010
2006
2007
4
75
2008 2009
Doktorsexamina
96
102
98
10
99
84
103
81
2010
100
89
Diagram 17: Totala antalet doktorsexamina och licentiatexamina
under perioden 2006–2010 uppdelat på kön.
28
Resultatredovisning
Havsmiljöinstitutet
Medianstudietid för studerande på
forskarnivå
Medianstudietiden fram till examen för både doktorsoch licentiatexamina 2009 är i princip konstant jämfört
med tidigare år. Eftersom det är relativt få personer
som tar ut licentiatexamen kan variationerna där bli
jämförelsevis stora från år till år.
Vetenskapsområde
2007
2008
2009
Totalt
Totalt
Kv.
Män
Totalt
9,0
9,2
8,7
8,7
8,7
Medicinskt
6,6
7,4
7,9
7,1
7,3
Naturvetenskapligt
8,7
8,5
8,6
8,6
8,6
Totalt
8,5
8,4
8,6
8,4
8,6
Tabell 23: Medianstudietid (antal terminer) för doktorsexamina
2009, kvinnor, män och totalt, jämfört med 2007 och 2008 totalt.
En jämförelse mellan de olika vetenskapsområdena visar att studietiden är över en termin kortare vid medicinsk fakultet, men relativt lika vid de övriga. Männen har något kortare studietid inom det medicinska
vetenskapsområdet medan fördelningen mellan män
och kvinnor är lika för de övriga vetenskapsområdena.
Medianstudietiden för kvinnor och män varierade i
större utsträckning under 2007.
Vetenskapsområde
2007
2008
Totalt
Totalt
Kv.
Män
Totalt
2009
5,3
5,2
5,2
4,5
5,2
Medicinskt
3,4
5,6
3,3
5,1
5,1
Naturvetenskapligt
6,7
4,6
7,8
6,4
7,1
Totalt
5,7
5,2
7,1
5,8
5,8
Tabell 24: Medianstudietid (antal terminer) för licentiatexamina
2007, kvinnor, män och totalt, jämfört med 2007 och 2008 totalt.
Medianstudietiden fram till licentiatexamina är ungefär
lika lång vid en jämförelse mellan 2009 och tidigare år.
Eftersom det är relativt få personer som avslutar med
licentiatexamen kan variationerna bli jämförelsevis
stora från år till år.
Regeringsbeslut U2008/3167/UH
Umeå universitet har fått i uppdrag från regeringen att tillsammans med tre andra lärosäten bedriva forskning inom
havsmiljöområdet och samarbeta vid utformning av utbildning inom området. Samarbetet ska ske under benämningen Havsmiljöinstitutet.
Av de i samarbetet ingående lärosätenas årsredovisningar
ska framgå vilken verksamhet respektive lärosäte har bedrivit inom Havsmiljöinstitutet och hur verksamheten har integrerats med lärosätets övriga verksamhet inom det marina området.
Den regionala enheten av Havsmiljöinstitutet vid Umeå
universitet är förlagd till Umeå Marina Forskningscentrum (UMF). Det strategiska forskningsprojektet
Ecochange, finansierat av regeringen i beslut 2009 och
koordinerat av Umeå universitet, är ett samarbete med
bl.a. Linnéuniversitetet som startade 2010 och som
har stor relevans för miljöforskningen i Östersjön. Det
nationella kontaktnätet som bildats genom Havsmiljöinstitutets tillkomst har också haft betydelse för att
etablera Umeå universitet, och speciellt UMF, i internationella (marina) forskarnätverk såsom LTER (Long
Term Ecological Research), EMBRC (European Marine
Biological Research Centre) och EcoBOS (European
Ecosystem and Observatory System) under 2010. UMF
har också arrangerat en doktorandkurs med 25 internationella studenter med temat ”Can eutrophication in
the Baltic Sea be��
counteracted��
?”, där bland annat forskare med anknytning till Havsmiljöinstitutet föreläste.
Under 2010 har UMF drivit en fältstation och ett forskningsfartyg för både kust- och utsjöprovtagning. Detta
har utgjort avgörande infrastruktur för forsknings- och
undervisningsverksamheten vid Umeå universitet,
liksom för de nationella miljöövervakningsprogram
som gäller Bottniska viken. Infrastrukturen har också
utnyttjats av gästande forskare och studenter.
Experter och miljöanalytiker från Havsmiljöinstitutets
regionala enhet har deltagit i nationella och internationella kommittéer och expertgrupper och medverkat vid
remissyttranden och i regionala frågor som speciellt
berört Bottniska viken. Det har inneburit bland annat
utredningsarbete för att få fram kriterier för god vattenkvalitet enligt EU:s marina direktiv och arbete inom
HELCOM för att ta fram indikatorer på miljötillståndet
i havet. HELCOM-programmet BEAT, som med stor insats från den regionala enheten utvecklat bedömningsverktyg för klassificering av status på biodiversitet i
havet, slutredovisades 2010. Den regionala enheten har
haft en omfattande mät- och inventeringsverksamhet i
29
Resultatredovisning
Bottniska viken, vilken är integrerad med verksamheten
inom miljöanalys och rådgivning. Mätverksamheten
utförs på uppdrag av framför allt Naturvårdsverket och
länsstyrelserna i regionen. Resultat från dessa uppdrag
har kunnat utnyttjas inom forskning som bedrivits vid
UMF och andra forskningsenheter, speciellt i studier
av klimatförändringseffekter på Bottniska vikens ekosystem.
Inom informationsverksamheten har ett omfattande
samarbete mellan Havsmiljöinstitutets regionala enheter bland annat utmynnat i rapporten Havet 2010.
Denna har en upplaga på 7 000 exemplar, och Havsmiljöinstitutets enhet vid Umeå universitet står för
huvudredaktörskapet. Enheten vid Umeå universitet
30
har även varit med om att arrangera Havsmiljöseminariet, där utförare av nationell marin miljöövervakning
presenterar och diskuterar aktuella resultat. Miljötjänstemän från länsstyrelser och nationella myndigheter
såväl som forskare och utförare av miljöövervakning
deltar i seminariet.
Havsmiljöinstitutets regionala enheter har tillsammans under 2010 även producerat tre nummer av den
populärvetenskapliga tidskriften HavsUtsikt (upplaga
8 500) och uppdaterat och underhållit den gemensamma webbportalen www.havet.nu (antal unika besökare
över 100 000 per år).
Resultatredovisning
Inledning
Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 2 §
I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt
verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Lag (2009:45).
Umeå universitets information om
sin verksamhet
en informationsdag på campus med cirka 1 500 besökare. Informationsdagen utvärderades av besökare
och utställare och fick ett gott betyg. Under våren 2010
fanns universitetet representerade på utbildningsmässor i Piteå, Sundvall, Östersund och Umeå. Dessutom
genomfördes ett stort antal gymnasiebesök tillsammans
med fakulteterna. Under hösten deltog universitetet
på utbildningsmässor i Göteborg, Vasa, Örebro och
Stockholm.
Universitetet informerar om sin utbildning, sin forskning och sin samverkan. Den viktigaste kanalen för informationsarbetet är universitetets webbplats. En stor
del av arbetet sker också genom att skapa relationer
och möten med olika målgrupper.
Universitetet arbetar aktivt med att behålla kontakten
med sina tidigare studenter. En databas har upprättats
för alumner, AlumniNät, som ska underlätta kontaktskapande mellan alumner. Ett nyhetsbrev distribueras
10 gånger per år, och Umeå universitet hjälper till att
skapa återträffar mellan alumner.
Allmän information om universitetet och dess verksamhet finns tillgänglig främst via universitetets webb.
Här publiceras dagligen ett stort antal nyheter kring
forskning och andra händelser på universitetet. Informationsenheten ansvarar vidare för att tillhandahålla
ett aktuellt basmaterial om universitetet i form av broschyrer, powerpointpresentationer, karta och fickfakta
som institutionerna kan använda i kontakter med andra
lärosäten och med omvärlden i stort. Två gånger per
år produceras och distribueras den externa tidningen
Aktum Extra som går ut till ett stort antal beslutsfattare
och alumner i hela landet.
I arbetet med att skapa mötesplatser och utbyte med
omgivande näringsliv och samhälle anordnas årliga
arrangemang. Ett exempel på detta är Kunskapsnoden
på Grand Hôtel i Stockholm där intressant forskning
och universitetet presenteras under Västerbottensveckorna för cirka 150 utvalda representanter för näringsliv
och stat. Ett annat exempel är universitetets årshögtid
som innehåller inslag av föreläsningar och populärvetenskap för allmänheten. I samband med årshögtiden
arrangerades 49 föreläsningar med uppskattningsvis
2 500 besökare.
Information om universitetets utbildningar riktar sig
framför allt mot potentiella studenter, och under året
har utbildningssidorna på webbplatsen förbättrats och
arbetats igenom. Under året 2010 genomfördes ett stort
antal marknadsföringsaktiviteter för att öka intresset
för studier vid Umeå universitet och för studentstaden
Umeå. Målsättningen med i stort sett alla aktiviteter är
att möjliga framtida studenter ska besöka webbplatsen, där all studieinformation finns och där personliga
kontakter kan etableras. Alla insatser följs upp och
analyseras. Under 2010 har universitetets kampanjer
gett över 16 miljoner visningar och cirka 18 000 klick.
Antalet unika besökare på utbildningssidor har ökat till
621 000 personer, en ökning från 2009 med 238 000
besök, vilket motsvarar 62 procent. Universitetet arbetar
aktivt med sociala medier. Under 2009 lanserades både
den svenska och den engelska Facebooksidan. Under
2010 har arbetsformerna utvecklats och sidan har fått
många följare.
Ett exempel på mer populärvetenskapliga aktiviteter är
vetenskapsluncher, som drogs i gång 2006, i samarbete
med ett kafé i Umeå. Arrangemanget Kunskapsscener
genomfördes under våren. Det var ett samarbete mellan Vetenskapsrådet, Vetenskapsfestivalen, Umeå universitet, Umeå kommun och Strömpilens köpcentrum.
Arrangemanget bestod bland annat i en paneldebatt
mellan forskare och politiker om klimat och miljöfrågor.
På campus arrangeras även kontinuerligt öppna arrangemang där alla är välkomna. Valborg på campus
är ett sådant populärt arrangemang. Projektet Kultur
på campus har under året haft 36 arrangemang med
25 240 besökare.
Fakulteter och institutioner genomför många aktiviteter och informerar om sin verksamhet löpande, bland
annat genom annonser, webb, möten med presumtiva
studenter, vetenskapliga föreläsningar m.m.
Information om utbildningarna sker även genom möten
med potentiella studenter. I mars 2010 genomfördes
31
Resultatredovisning
Samverkan
Utveckling sedan 2007
Sedan 2009 finns ett styrande dokument för samverkan
genom den av universitetsstyrelsen beslutade Strategiska plan för samverkan med det omgivande samhället för perioden 2009–2013. I denna finns en rad
prioriterade strategier redovisade under fyra rubriker:
• Tillväxt och det regionala ansvaret
• Innovationssystemet – Nyttiggörande genom kommersialisering
• Utbildning – Nära kontakt mellan utbildning och
arbetsliv
• Demokratiutveckling – Forskningsbaserad kunskap
i allmänhetens tjänst
Universitetsstyrelsen beslutade inför 2010 att uppdra
till fakulteterna och USE att genomföra aktiviteter för
att implementera den strategiska planen för samverkan. Samtliga fakulteter och USE har genomfört sådana aktiviteter.
Universitetets centrala samverkansfunktion, enheten
för näringsliv och samhälle (ENS), är en del av universitetsförvaltningen med uppgift att inspirera till och öka
förmågan till samverkan samt bidra till ökad mobilitet
mellan universitetet och det omgivande samhället.
ENS arbetar med frågor som kan sorteras in under
Högskoleverkets (HSV) begrepp ”samverkan för bättre
utbildningar” och ”samverkan för kunskapsutveckling
och tillväxt”. Under 2010 har verksamheten indelats i
fyra samverkanskontor: Umeå, Skellefteå, Örnsköldsvik och Inland (Lycksele och Kiruna). De fungerar som
regionala kontaktkontor med ett vidare ansvar för regional kompetensförsörjning. Totalt studerade 1 023
helårsstudenter under 2010 på orter utanför Umeå.
ENS arbetar aktivt med att utveckla universitetets regionala förankring och engagemang, att öka kontaktytorna mellan forskare och näringsliv och att erbjuda ett
arbetslivsintegrerat lärande för våra studenter. Genom
att universitetet erbjuder uppdragsutbildning ökar möjligheterna till livslångt lärande.
Sedan 2009 finns ett Grants Office vid Umeå universitet
som även innehåller en EU-funktion med uppgift att
tillhandahålla ett kraftfullt stöd till forskningsansökningar inom EU:s ramprogram för forskning.
Samverkan år 2010
I december utsåg rektor tre prioriterade samarbetsområden inom vilka universitetet har en omfattande och
framstående verksamhet, områden som dessutom har
en stor regional tillväxtpotential. Områdena innehåller kunskapstriangelns alla sidor, bland annat genom
32
speciella satsningar och externt finansierade projekt
enligt nedan.
De prioriterade samarbetsområdena är:
Grön framtid bestående av till exempel Framtidens
skog, de av regeringen utsedda strategiska forskningsprojekten Bio4Energy och Ecochange samt Umeå Plant
Science Center (UPSC).
Tillämpad IT med inriktning på industriell IT bestående av till exempel ProcessIT Innovations, InfoTech
Umeå, Interactive Institute och UMIT Research Lab.
Konstnärligt campus inklusive den kreativa miljö
för innovation som håller på att skapas på Konstnärligt
Campus. Vid Konstnärligt campus är Designhögskolan,
Konsthögskolan, Arkitekthögskolan och HUMlab-X
lokaliserade. Även Bildmuseet kommer att flytta dit.
Tillsammans bildar detta en unik miljö för forskning,
utbildning och innovation på konstnärlig grund.
Dessa områden har varit och kommer även i fortsättningen att vara fokusområden för det utvecklingsprogram för forskning och entreprenörskap, DARE, som
Umeå universitet tillsammans med Luleå tekniska
universitet (LTU) sedan 2007 drivit inom Vinnovas
Nyckelaktörsprogram. Här är målen bland annat att öka
akademins förmåga till samverkan, att öka mobiliteten
mellan akademi och näringsliv/samhälle, att öka de universitetsgemensamma relationerna till globala företag
samt att genom nya metoder och verktyg ytterligare
stimulera till kommersialisering av forskningsresultat
och öka effektiviteten i universitetets system för detta.
Bland annat genom arbetet inom DARE har ett nationellt centrum för innovationssystemforskning inrättats
under 2010. Även detta görs tillsammans med LTU och
finansieras av Vinnova. Centret har fått namnet CiiR
och kommer särskilt att fokusera på innovationssystem
kopplade till entreprenörskap i en tidsålder karaktäriserad av digitala innovationer och innovationsprocesser.
Det europeiska CBRNE-centret vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten samordnar universitetets
forskning om kemiska, biologiska, radioaktiva/nukleära
och explosiva ämnen. Centret är ett samarbete med
Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Umeå universitetssjukhus, Fortifikationsverket och Umeå kommun.
Målet med samarbetet är att skapa ett EU-ledande
kluster av kompetens inom den växande forskningen
om samhällets säkerhet och sårbarhet. Sedan centret
startade sin verksamhet 2007 har Umeå universitet fått
förtroendet att leda sex olika EU-projekt. Under år 2010
har MASH-projektet om masskadesituationer i samband med kemiska eller radioaktiva utsläpp avslutats
och rapporterats till finansiären EU DG SANCO. Ett nytt
Resultatredovisning
projekt, CBRNEmap-studien som syftar till att skapa en
roadmap för framtida europeisk CBRNE-forskning, har
startat i juni 2010. Ännu en viktig milstolpe uppnåddes under våren 2010 då PRACTICE-projektet, centret
hittills största projekt med 25 europeiska partners och
11,5 miljoner euro i budget, godkändes för finansiering
av EU DG Industry.
Rektor har 2010 beviljat 0,4 miljoner kronor för marknadsföring av forskningssamverkan, och dessa medel
har bland annat använts till annonser om olika forskningsprojekt med EU-anknytning i Region Västerbottens bilaga ”EU hos oss i Västerbotten” samt en annons
i bilagan Innovation och Forskning i Dagens industri.
Utformning av utbildningar i samverkan
med arbetslivet och metoder för
samarbete avseende utbildning och
forskning
Umeå universitet har sedan länge aktivt arbetat med
studenters inträde på arbetsmarknaden och kontakter
med arbetslivet under utbildningen. Förutom traditionella verktyg, som både öppna och poängsatta kurser
i karriärplanering, enskilda samtal i karriärplanering,
CV-granskning, gästföreläsningar och examensarbeten,
har ENS utvecklat en unik metod genom kompetensportföljen. Metoden bygger på att öka studenternas
förståelse för sin kompetens och hur den kan användas
på en bred arbetsmarknad. Konceptet innebär att studenterna redan från start och under hela utbildningstiden får verktyg som ökar deras anställningsbarhet och/
eller entreprenörsförmåga.
LinkedStudent drivs av ENS och är ett av de utvecklingsprojekt som under 2010 har skapat länkar mellan
studier och arbetsliv. LinkedStudent är en webbaserad
mötesplats för studenter och företag/organisationer.
ENS samarbetar med såväl lärare/programansvariga
som studentkårer och kårsektioner för att på bästa sätt
visa studenterna på möjligheten att via LinkedStudent
hitta intressanta företag/organisationer att samarbeta
med eller arbeta hos. LinkedStudent öppnade i mitten
av november, och redan vid årsskiftet fanns närmare
400 projekt av olika slag registrerade, möjliga för studenter att söka.
Närkontakt är namnet på teknisk-naturvetenskapliga
fakultetens och Tekniska högskolans arbete för att utveckla samverkan med regionens näringsliv. Närkontakt omfattar i dag cirka 100 företag och består av fyra
delar, bland annat fadderföretagsverksamhet där företagen inspirerar och höjer kvaliteten på de ingenjörer
som utbildas samt studentprojekt och examensarbeten.
Företrädare för Umeå universitet har regelbundna
möten med externa aktörer från både näringsliv och
samhälle. Under 2010 har också ett formaliserat samarbete kring kontakter på lokal nivå etablerats med
kommunalförbund, lärcentra och näringslivsansvariga
runt om i hela Norrland. Dessa personer, som besitter
unik kunskap om sin egen närmiljö, fungerar då som
universitetets förlängda arm vid kontakter med företag och organisationer. En påtaglig effekt av detta är
att fler får kännedom om möjligheterna att samverka
med Umeå universitet och att fler examensjobb och
projektarbeten erbjuds studenterna.
En företagsforskarskola, Industrial Graduate School
(IGS), startades under 2008 i syfte att öka mobiliteten
mellan akademi och näringsliv/samhälle och ge forskningsmiljöerna influenser från det omgivande samhället. Målet med företagsforskarskolan är att öka samverkan med företag och offentliga organisationer och att
utbilda doktorer som är bättre förberedda på ett arbete
utanför universitetet. I företagsforskarskolan finns 13
doktorander som startade 2008 och 7 doktorander som
startade hösten 2010, d.v.s. 20 totalt. Viktiga aktiviteter
under år 2010 har varit bland annat kursmoment i presentationsteknik, grants and funding och gruppdynamik samt två workshops med studiebesök. Resultaten
av företagsforskarskolan är ökad samverkan mellan universitetet och företag, förbättrad doktorandutbildning
bland annat genom skräddarsydd ledarskapsutbildning
samt ökad synlighet för Umeå universitet ute i Europa.
Under året har det universitetsgemensamma projektet
Akademiker i företag bedrivits.
Uppföljning och utvärdering av
samverkansaktiviteter
Det av Vinnova och EU:s strukturfondsprogram, Mål
2, finansierade Nyckelaktörsprojektet, DARE, har under 2010 utvärderats av externa utvärderare och som
resultat omformats för att ytterligare stärka samarbetet
mellan Umeå universitet och Luleå tekniska universitet.
Exempel på lyckade aktiviteter inom projektet är Academic Business Challenge och Studentkraft. Utvärderna
anger bland annat: ”Koncepten Academic Business
Challenge, Catch and Release och Studentkraft visar
på dynamiska vägar att gynna (promote) entreprenörskap och innovation.”
Erhållna EU-bidrag till forskning har ökat från 33,4
miljoner kronor år 2007 till 79,1 miljoner kronor år
2010, d.v.s. en ökning med 137 procent.
Under 2010 har även ett antal universitetsgemensamma
utvecklingsprojekt drivits. Dessa projekt har tydligt
33
Resultatredovisning
uppsatta mål och uppföljningsparametrar, t.ex. inkubatorverksamhet, EU-finansiering, doktorander inom företagsforskarskolan och studenters anställningsbarhet.
Genomförande av den nationella
strategin för regional konkurrenskraft,
entreprenörskap och sysselsättning
Umeå universitet har medverkat i framtagandet av regionala utvecklingsstrategier. Våra campus och samverkanskontor i Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och
Kiruna bidrar till kompetensutveckling inom en större
geografisk region. Kontoren fungerar även som kontaktytor mot samhället och det regionala näringslivet i
syfte att skapa regional utveckling.
Genom forskarcheckar erbjuds små och medelstora företag utvecklingsmöjligheter i samverkan med forskare.
Generationsskiftesproblematiken, gällande både ägarskap och kompetens, är generell för hela Sverige; så
också för vår landsända. Umeå universitet medverkar
i och driver ett antal projekt för att matcha behoven i
regionen med den kompetensresurs som våra studenter utgör. Projektet Bli företagare, startade 2010 och
syftar till att matcha företag som söker nya ägare med
lämpliga personer. Redan under projektets första år har
13 matchningar (varav 7 kvinnor) gjorts för praktik på
företag i syfte att ta över ansvar för projekt.
Innovationsverksamhet
I årsredovisningen för 2010 ska respektive lärosäte som har
getts möjlighet att bygga upp innovationskontor redovisa
hur lärosätet initialt arbetat för att kontoret ska starta verksamheten, vilken ambition som finns samt eventuella synergieffekter som uppnås med andra insatser och program. Det
ska vidare framgå med vilka andra svenska lärosäten, förutom det egna, samt eventuellt andra aktörer som samarbeten har upparbetats och vad sådana samarbeten avser.
Motsvarande bör även omfatta och framgå av statens avtal med Chalmers tekniska högskola AB.
Vidare ska det av årsredovisningen framgå hur de resurser
som har tilldelats ett lärosäte för 2010 för innovationskontor respektive holdingbolag har använts för att bygga upp
verksamhet vid innovationskontor och för kapitaltillskott i
holdingbolag. Det ska av redovisningen framgå hur lärosätet har använt särskilt tilldelade resurser för kapitaltillskott till holdingbolag som är knutna till respektive lärosäte.
Innovationskontor
Under 2010 tilldelades Umeå universitet medel för att
starta ett av landets åtta innovationskontor. Innovationskontorens uppgift är att främja att forskningsresultat och akademisk kunskap tas till vara och på
34
olika vis kommer människor och samhälle till nytta.
Innovationskontoret är en del av universitetets arbete
med kunskapstriangeln, där utbildning, forskning och
innovation integreras i verksamheten.
Umeå universitets innovationskontor stöder forskare
och studenter med allmän innovationsrådgivning, bistår med expertstöd kring patentering av forskningsresultat och ger stöd vid upprättande av vissa typer av
avtal. Innovationskontorets verksamhet har koordinerats och samlokaliserats med den innovationsstödjande
verksamhet som bedrivs vid Uminova Innovation, och
ska vara en resurs som förstärker och kompletterar
denna.
Resurserna som tillförs via innovationskontoret innebär
en ökning av tillgängliga medel som kan användas för
att utveckla och verifiera den kommersiella potentialen
hos ett forskningsresultat eller uppfinning. Det kommer
även att vara möjligt för andra lärosäten att dra nytta av
Innovationskontorets resurser, men särskilt samarbete
sker med Luleå tekniska universitet och Innovationskontoret vid Linköpings universitet.
Följande konkreta målsättningar har beslutats av rektor för innovationskontoret för perioden 2010–2012:
Inflödet kommer att öka, till ca 200 idéer per år. Till
det kommer flödet från LTU. Flödet är troligen inte
den viktigaste variabeln, det är en tydligt uttalad
målsättning att förbättra kvalitén på idéerna. Det
främsta hjälpmedlet därvidlag är 7D modellen, som
snabbt rensar bort idéer som saknar förutsättning att
utvecklas till innovationer. Målet är att öka antalet
nystartade företag med minst 50 %. Vidare är det en
sund trend idag inom innovationsutvecklingsområdet
att ”licensiera” mer, d.v.s. att involvera befintlig industri allt mer. Detta är en trend som Innovationskontoret kommer att understödja så kraftfullt som det är
möjligt. Innovationskontorets arbete ökar väsentligt
möjligheterna för universitet att utöka sin kontraktsforskning.
Innovationskontoret har organiserats inom den universitetsinterna enheten för näringsliv och samhälle
(ENS). Vid starten hösten 2010 har en styrgrupp med
representanter från Umeå universitet, Uminova Innovation, Luleå tekniska universitet samt innovationsbron
Norr tillsatts av rektor. Styrgruppens uppdrag är bland
annat att ge stöd till innovationskontorets strategiska
utveckling, att som aktiv part inom universitetet stärka
innovationens roll i den s.k. kunskapstriangeln, att se
till att innovationskontorets verksamhet är i linje med
upprättade mål, att ge stöd till innovationskontorets
styrning, att säkerställa innovationskontorets resursbehov, samt att samordna verksamhet med övriga
innovations- och entreprenörssatsningar i regionen.
Resultatredovisning
Rekrytering av nyckelkompetens till innovationskontoret har påbörjats. Camilla Viklund har rekryterats som
chef för innovationskontoret och hon har doktorsexamen i analytisk kemi vid Umeå universitet samt erfarenhet såväl av att verka i avknoppningsföretag som av att
patentera forskningsresultat. Till innovationskontoret
kommer även patentingenjör, affärsjurist och affärsutvecklare att rekryteras.
Särskilt tilldelade medel för
kapitaltillskott till holdingbolag
Umeå universitet har tilldelats 5 miljoner kronor för
innovationsverksamhet. I regeringens beslut anges
”Medel under anslagsposten får av ovan nämnda statliga universitet utbetalas till respektive lärosätes holdingbolag först efter genomförda bolagsgenomgångar.”
Umeå universitet har satt i gång ett arbete med bolagsgenomgångar, men bolagsgenomgångarna är inte slutförda under år 2010 utan kommer att vara klara under
våren 2011. Mot bakgrund av detta har inget kapitaltillskott överförts till holdingbolag eller dotterföretag/
intresseföretag år 2010.
Holdingbolag inkl. dotterföretag och
intresseföretag
Umeå universitet förvaltar Uminova Holding AB, där
samtliga aktier i bolaget ägs av Umeå universitet.
Bolaget är moderbolag i en koncern som vid utgången av
räkenskapsåret består av moderbolaget samt dotterföretagen Uminova Innovation AB, i vilket moderbolaget
äger 50,3 procent av aktierna, samt USBE Executive
Education AB (100 procent). I företagsgruppen ingår
även intresseföretagen Etanol Pilot i Sverige AB (48,5
procent), Uminova Invest AB (röstandel 15,15 procent),
samt BLG Programmet AB (45 procent).
Styrelsen i Uminova Holding AB har varit oförändrad
sedan föregående år och bestod 2010 av Ulf Edlund
(ordförande), Agneta Marell (ledamot), Mats Forsman
(ledamot), Lena Fridlund Forsgren (ledamot) och Jan
Sundman (ledamot).
Uminova Holding AB:s arbete under året har liksom tidigare år inriktats på uppföljning av verksamheten i dotter-/intressebolagen samt på de aktörer och
verksamheter som bedrivs inom innovationssystemet.
Under året inleddes en extern bolagsgenomgång av
holdingbolaget och dess dotter- och intressebolag för
att klargöra om EU:s statsstödsregler medger en överföring av medel till holdingbolagssfären från de medel
universitetet erhållit år 2010 (5 miljoner kronor) för
innovationsverksamhet. Utbildningsdepartementets
förslag till bolagsordning och PM angående utövande
av statens äganderätt är andra frågor som behand-
lats. Under året har internrevisionen vid universitetet
genomfört en granskning av ägarstyrning, kontroll
och uppföljning av bolagen där universitetsstyrelsen
beslutat att ägardirektiv ska upprättas och att universitetsstyrelsens informationskrav tydliggörs. Uminova
Holding AB:s preliminära och oreviderade ekonomiska
resultat år 2010 är ett underskott med 0,15 miljoner
kronor, vilket består av styrelsearvoden samt kostnader
för redovisning och revision. Bolagets kapitalbas är svag
vilket medför att man saknar möjligheter att bidra till
nya satsningar och delta i emissioner i dotter-/intressebolagen. Det senare innebär dessutom en utspädning av ägandet i dessa bolag. Uminova Holding AB
har tillgångar motsvarande 3,7 miljoner kronor, varav
3,3 miljoner kronor är finansierade av eget kapital. Det
finns en tydlig gränsdragning mellan Umeå universitet i relation till holdingbolaget och dess dotterföretag
genom att dotterföretaget har sina egna lokaler och
sin egen ledning och personal, helt skiljt från Umeå
universitet. Universitetet har uppdragsavtal med dotterbolaget. Styrelsen för holdingbolaget följer löpande
upp hur uppdragsavtalet genomförs och ordförande
i holdingbolaget rapporterar löpande till rektor och
även till universitetsstyrelsen. Umeå universitet, Luleå
tekniska universitet och Uminova Innovation AB (UI)
samarbetar inom Nyckelaktörsprogrammet i projektet
DARE, som innehåller flera stora delprojekt.
Uminova Innovation AB har fokus på kommersialisering genom förädling av idéer från universitetet
till färdiga företag eller licenser. Det oreviderade och
preliminära ekonomiska resultatet år 2010 är ett överskott med 0,6 miljoner kronor. Bolaget har under året
beviljats finansiering av EU-projekt för åren 2011–2013.
Bolaget har under 2010 haft ett starkt inflöde av nya affärsidéer. Inkubatorn har varit fullbelagd större delen
av året. Bolaget har under 2010 tagit fram ett koncept
för en accelerator tillsammans med Uminova Invest.
Tanken är här att göra en riktad satsning på det mest
lovande bolagen i inkubatorn. Satsningen InfoTech
Umeå har kommit i gång bra och generar ett bra inflöde
inom ICT-området (Information and Communications
Technology). Bolagsledningen ser här att näringslivet
inom ICT påbörjar nya avknoppningar i samarbete med
innovationssystemet vilket är utmärkt för tillväxten av
nya innovativa företag. Under år 2010 har en lång rad
aktiviteter genomförts, bland annat workshops om
entreprenörskap och inspirationsföreläsningar. Finansiella risker finns framför allt i EU-projekt inom mål 2
och mot EU-kommissionen, där betalning ibland sker
ganska långt i efterskott. Uminova Innovations kunder
är beställare och uppdragsgivare med god betalningsförmåga, varför de affärsmässiga riskerna bedöms som
små. Bolaget har flera större uppdrag som pågår över
35
Resultatredovisning
lång tid. Kostnader för ett uppdrag uppstår i huvudsak
först när beställning skett och finansiering i övrigt finns
för respektive uppdrag.
Dotterbolaget Umeå Biotech Incubators (UBI) fokus är kommersialisering av idéer som kommer
från Umeå universitets life science-forskning. Forskningsresultat tas in som utvecklingsprojekt i inkubator
med målet att verifiera tekniken och därefter bilda företag. Utöver det så driver UBI seminarier och workshops för att öka affärskompetensen hos forskare och
företagare i regionen samt skapa en jämnare könsfördelning i ledande ställning. UBI håller också en entreprenörsutbildning för doktorander inom life science i
samarbete med Umeå universitet. Många av deltagarna
är av utomeuropeisk härkomst, vilket har en positiv
effekt på integrationen inom life science-branschen.
Inom UBI bedrivs ett ständigt förbättringsarbete inom
miljö för att minimera negativa konsekvenser för miljö
och personal. I slutet av 2010 fanns 14 projekt inom
inkubatorn samt 11 företag som hyr in sig i lokalerna.
UBI har ett positivt resultat för 2010 med preliminärt
ca 0,1 miljoner kronor och under året beviljades ett EUprojekt inom strukturfonderna som säkrar finansiering
för perioden 2011–2013.
I nedanstående tabell framgår resultat för Uminova Innovation år 2006–2010 (inkl. dotterbolaget Umeå Biotech
Incubator). Tabellen visar att inflödet av affärsidéer, antalet nystartade företag samt attraherat riskkapital är på
en högre nivå år 2010 jämfört med perioden 2006–2009.
2006
2007
2008
2009
2010
Inflöde affärsidéer
(antal)
201
135
159
195
201
Nystartade företag
(antal)
45
31
30
30
58
Licens och sam
arbetsavtal (antal)
17
14
18
10
15
28,3
23,2
34,7
28,3
43,4
Attraherat risk
kapital (mnkr)
Tabell 25. Resultat för Uminova Innovation år 2006–2010, antal
respektive miljoner kronor.
Uminova Invest AB är ett riskkapitalbolag med inriktning på de tidiga investeringsfaserna i universitetsnära företag. Uminova Invest utvärderar, deltar i uppstarten och går in som aktiv delägare i tillväxtföretag.
Tyngdpunkten ligger inom life science-området, men
arbete pågår att få en större branschspridning. Bolaget
var vid årsskiftet 2010/2011 delägare i 12 portföljbolag
(15 årsskiftet 2009/2010) med varierande ägarandelar.
Under året avyttrades två bolag och ett bolag begärdes
i konkurs. Uminova Invest investerar i mycket tidiga
skeden i tillväxtföretag där den finansiella risken är
större vid investeringar i etablerade bolag. Uminova
Invest strävar alltid efter att avyttra sina innehav utan
36
förlust, vilket bland annat sker genom att aktivt delta i
respektive bolags utveckling på olika sätt. Tack vare ett
starkt eget kapital kan Uminova Invest hantera underskott under enstaka år. Den 1 oktober tillträdde Patric
Stafshede som ny VD för Uminova Invest. Framåt är
det viktigt att hjälpa företag i portföljen att mogna samt
att arbeta med bra exit för företagen. Uminova Invests
preliminära och oreviderade ekonomiska resultat år
2010 är ett underskott med 11,1 miljoner kronor, främst
beroende på förlust/nedvärdering av aktier. I nedanstående tabell anges resultat för Uminova Invest AB år
2004, år 2007 samt år 2010.
Ansökningar (antal)
Investerat i antal bolag
(antal)
År 2004
År 2007
År 2010
10
29
14
0
5
0
Försäljningar (antal
bolag)
0
3
2
Antal innehav
0
16
12
Tabell 26. Resultat för Uminova Invest AB år 2004, 2007, 2010.
Etanol Pilot i Sverige AB har i samverkan med
SEKAB AB, tidigare ETEK Etanolteknik AB, driftsatt
den uppförda forsknings- och pilotanläggningen för
cellulosabaserad etanolproduktion i Örnsköldsvik.
Anläggningen har uppförts genom bidrag från Statens
energimyndighet, EU mål 1 och näringslivet. Bolaget
har haft en fortsatt positiv utveckling där uppsatta
målsättningar har uppfyllts. Nya projekt- och samarbetsavtal har tagits fram, varvid bolaget har delats upp
i en kommersiell och icke-kommersiell del. Därmed
kan statliga driftbidrag erhållas inom ramen för EU:s
statsstödsregler.
BLG Programmet AB bildades 2004 med Uminova
Holding AB och Holding AB vid Luleå tekniska universitet (LTU) som huvudägare. Övrig ägare är Chemrec
AB. BLG-programmet syftar till att utveckla en teknik
för återvinning av kemikalier och energi ur förbrukade
koklutar inom pappers- och massaindustrin. Genom
att kombinera driften av en avancerad utvecklingsanläggning, Chemrecs DP-1 i Piteå, med ett genomtänkt
forskningsprogram, har utvecklingen av tekniken för
svartlutsförgasning effektiviserats.
USBE Executive Education AB:s verksamhetsidé är
förmedling av uppdragsutbildning. Bolaget är vilande
och ingen verksamhet har förekommit under 2010.
Fundraising
Umeå universitet inledde 2009 en samarbets- och
fundraisingkampanj med namnet Framåt med Umeå
universitet. Kampanjens övergripande mål är att stärka
Umeå universitets konkurrenskraft på den nationella
och internationella forskningsarenan genom struktu-
Resultatredovisning
rerad uppbyggnad av externa relationer och ett riktat
samarbete med näringsliv, organisationer, stiftelser
och privatpersoner.
Kampanjen omfattar forskning inom utvalda samarbetsområden:
•
•
•
•
•
•
Hållbar ekonomi
Grön teknik
Industriell IT
Medicin för patientnytta
Samisk forskning
Design, arkitektur och kultur
Under 2010 fortsatte arbetet med att bereda och konkretisera samarbetsområdena. En kampanjkommitté
tillsattes och aktiverades. Möjliga partner identifierades och analyserades och ett antal dialoger inleddes.
Samarbeten med andra lärosäten
Av årsredovisningen för 2010 ska framgå av varje lärosätes
ledning under 2010 beslutade samarbeten med andra såväl
statliga universitet och högskolor som enskilda utbildningsanordnare i syfte att uppnå ökad profilering och arbetsfördelning. Vidare ska av redovisningen framgå omfattningen
på samarbetena och konsekvenser för såväl studenter som
lärare och övriga anställda.
Under 2010 har rektorerna för Umeå universitet och
universitetet i Tromsö undertecknat ett samarbetsavtal
med syfte att höja kvalitén inom områdena forskning,
utbildning och samverkan vid de båda universiteten.
Avtalet stärker de redan starka band som finns mellan
de två lärosätena, både inom forsknings- och utbildningsområdet.
Universitet i Tromsö har flera starka forskningsområden som är gemensamma med Umeå universitets profil.
Samarbete sker bland annat inom läkemedelsforskning,
samisk forskning, klimat- och miljöforskning och annan forskning som rör det nordliga området och dess
speciella betingelser. Specifika samarbeten, värda att
nämna, inom forsknings- respektive utbildningsområdet är forskningen kring att hitta nya antibiotika
baserade på organismer från Ishavet samt samarbetet
kring farmaciutbildningen vid Umeå universitet.
Konkreta frågor som kommer att ingå i samarbetet,
och som kommer att påverka studenter, lärare och
övriga anställda, är utbyte av akademisk och teknisk/
administrativ personal, studentutbyte och samarbete
runt gemensamma undervisningsupplägg samt gemensamma forskningsprojekt, forskningsansökningar och
ansökningar om finansiering.
Det under 2009 inledda strategiska samarbetet med
Linköpings universitet har under 2010 konkretiserats
i samarbetsprojekt inom områdena utbildning, forskning, kompetensutveckling av lärare, ledarutveckling,
administrativ utveckling samt externa relationer.
Syftet med projekten är att utveckla verksamheten vid
respektive universitet och att förstärka universitetens
positioner på den nationella och internationella arenan.
Genom projektet Administrativ utveckling har de
centrala förvaltningarna vid Umeå universitet och
Linköpings universitet genomfört en förstudie med
en kartläggning av dels pågående samarbeten mellan
universiteten, dels önskat samarbete. Projektets operativa styrgrupp beslutade utifrån förstudiens resultat
att det fortsatta samarbetet inom området ska ske i ett
projekt med syfte att ta fram nyckeltal som kan hjälpa
universitetsförvaltningarna att utveckla ett kundorienterat arbetssätt och öka kvaliteten i respektive verksamheter till gagn för såväl studenter som lärare och
övriga anställda.
Inom ramen för området utbildning har projektet
LUX-Examination Review, med syfte att utveckla en
egen utvärderingsprocess för utbildning på grundnivå
och avancerad nivå med bakgrund av Högskoleverkets
förslag till nytt utvärderingssystem, bedrivits under
2010. Projektet har resulterat i en metod för korsvis
utvärdering av självständiga arbeten (examensarbeten).
Metoden har testats i ett pilotprojekt med totalt åtta
utbildningsprogram från Umeå respektive Linköpings
universitet och har visat sig vara lyckosam då bland annat utvärderingarna kan genomföras med tämligen lite
administrativt stöd och på relativt kort tid.
I regeringens satsning på strategiska forskningsområden tilldelas Umeå universitet totalt 225,6 miljoner kronor 2010–2014 för att tillsammans med andra svenska
lärosäten bygga upp världsledande forskning inom åtta
strategiska områden. Samarbetsavtal har tecknats mellan universitetsledningarna i de i områdena deltagande
lärosätena.
Umeå universitet har huvudansvar för två forskningsprojekt inom följande områden:
• Havsmiljöforskning (Högskolan i Kalmar medsökande)
• Energi (Luleå tekniska universitet och Sveriges lantbruksuniversitet medsökande)
37
Resultatredovisning
Universitetet tilldelas även medel som medsökande i
följande sex strategiska områden:
• Neurovetenskap (Karolinska institutet huvudsökande, Kungl. Tekniska högskolan medsökande utöver
Umeå universitet)
• Diabetes (Karolinska institutet huvudsökande)
• Cancer (Uppsala universitet huvudsökande, Stockholms universitet och Kungl. Tekniska högskolan
medsökande utöver Umeå universitet)
• Vårdforskning (Karolinska institutet huvudsökande)
• Hållbart nyttjande av naturresurser (Sveriges lantbruksuniversitet huvudsökande)
• E-vetenskap (Uppsala universitet huvudsökande,
Lunds universitet medsökande utöver Umeå universitet).
Under 2010 har samarbetena inom de strategiska områdena initierats och konkretiserats genom bland annat
uppbyggnad av infrastruktur och rekrytering av forskare till de olika områdena.
38
Resultatredovisning
Gemensamt för verksamhetsgrenarna
Samband forskning – utbildning
Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.
Det är en viktig förutsättning för ett universitet att det
finns ett nära samband mellan undervisning och forskning. En viktig del i detta är att andelen lärare med forskarutbildning ska öka. Universitetet har 2007–2009
bedrivit ett projekt och satsat totalt 18 miljoner kronor
i syfte att öka antalet lärare med forskarutbildning, och
rektor har 2006 beslutat om ett generellt anställningsstopp för adjunkter som fortfarande gäller. Dessa åtgärder har medfört att andelen lärare med forskarutbildning ökat markant sedan 2006.
Förutom ett forskningsanknutet ämnesinnehåll är det
också viktigt att undervisningen vilar på en vetenskaplig grund.
Det är viktigt att aktiva forskare deltar i undervisning,
bland annat för att undervisning ska bygga på aktuell
forskning. Det finns många goda exempel på detta inom
universitet; bland annat finns det institutioner som beslutat att alla lärare/forskare ska delta i undervisning.
Det är vanligt att forskare gärna undervisar på avancerad nivå för att bland annat få kontakt med presumtiva
forskarstuderande.
Humanisk fakultet
Forskningsanknytningen är god eller mycket god. Andelen disputerade lärare ökar och varierar per institution
mellan 30 och 99 procent av lärarkåren. Den lägsta andelen har estetiska ämnen som har både en vetenskaplig
och konstnärlig inriktning men som för varje år ökar
andelen disputerade lärare på vetenskaplig grund. Den
högsta andelen disputerade lärare står institutionen för
idé- och samhällsstudier för.
Samhällsvetenskaplig fakultet
Om andelen disputerade lärare är ett mått på sambandet forskning–utbildning så kan utvecklingen sägas
vara positiv. Tidigare genomförda utvärderingar av
Högskoleverket har inte gett anledning till kritik på
grund av bristande forskningsanknytning. Det finns
visserligen skillnader mellan institutionerna, men dessa
skillnader är förhållandevis små.
Medicinsk fakultet
En majoritet av den medicinska fakultetens lärare är
vetenskapligt kompetenta och har möjlighet att forska
inom ramen för sin anställning. Utbildningarna är upplagda så att deras innehåll och genomförande baseras
på aktuell forskning och svarar mot arbetslivets föränderliga behov. Fakultetens studenter erbjuds på olika
sätt direktkontakt med forskningen, exempelvis genom
föreläsningar om aktuell forskning, samt vid uppsatsoch examensarbeten.
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet
Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten strävar efter att
ha en stark forskningsanknytning för all utbildning,
mest påtalat för utbildning som leder till examen på
avancerad nivå (civilingenjörsutbildning och masterutbildning). Inom den naturvetenskapliga utbildningen
som leder till generella examina har forskningsanknytningen av tradition allt varit stark vid fakulteten.
Forskande lärare finns inom alla naturvetenskapliga
områden där fakulteten ger utbildning. För den tekniska utbildningen, som är dominerande vid fakulteten,
har forskningsanknytningen inte varit lika stark som
inom det naturvetenskapliga området, men fakulteten
genomför nu tillsammans med universitetet en större
teknikvetenskaplig forskningssatsning innehållande
åtta forskningspaket med biträdande lektorat, postdoktorer och doktorander som ett led i att förbättra
situationen ytterligare. Satsningen är på drygt 60 miljoner kronor under en femårsperiod. Vid fakulteten
finns för närvarande 96 professorer, 128 lektorer, 38
forskarassistenter och 61 postdoktorer. Fakultetens
samtliga utbildningar har i Högskoleverkets tidigare
utvärderingsomgångar fallit väl ut ur aspekten forskningsanknytning.
Studentinflytande
Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 4 a §
Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla
utbildningen. Lag (2000:260).
Högskoleförordningen (HF) 1 kap. 7 b §
Högskolan skall i sin årsredovisning beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet
och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett
jämställdhetsperspektiv.
39
Resultatredovisning
Universitetet försöker på olika sätt att utveckla studentinflytandet i alla de organ och processer där frågor bereds och avgörs som kan påverka studenternas
situation. Universitetsledningen har på samma sätt
som tidigare haft regelbundna möten med studentkårernas ledningar under året, där bl.a. frågor om studentinflytande diskuterats. Även fakultetsledningar
och institutionsledningar har möten och dialogträffar
med studentkårerna.
Universitetets policy för studentinflytande bygger på
en för universitetet och studenterna gemensam uppfattning, nämligen att all verksamhet som rör utbildning ska baseras på samarbete mellan universitetets
personal och studenterna och att detta samarbete i sin
tur ska bygga på en strävan till ömsesidigt förtroende
och ansvarstagande. Studenterna vid Umeå universitet
har rätt att vara representerade i alla beslutande och
beredande organ. Kårerna är bland annat representerade vid rektors beslutsmöten som äger rum varje vecka,
vid universitetsstyrelsesammanträden samt har rätt att
delta i övriga beslutande och beredande organ. Policyn
innehåller avsnitten kvalitetsarbetet – en gemensam
angelägenhet��
;��
studenternas rätt till inflytande��
;��
medlemskap i studerandekår; representation i styrelse,
fakultetsnämnd, nämnden för konstnärligt arbete och
disciplinnämnd; representation i övriga beslutande och
beredande organ samt samråd vid beredning och beslut
av enskild tjänsteman; studentinflytandets utveckling
i universitetets årsredovisning; och kursvärderingar
för delaktighet och kvalitetsutveckling.
I policyn betonas bland annat. att studenternas aktiva
medverkan i att utveckla utbildningen ses som en avgörande faktor för att verksamheten vid Umeå universitet
ska hålla hög kvalitet. Studenterna ska ingå och medverka i kvalitetsarbetet inom de olika utbildningarna,
i kommittéer och arbetsgrupper samt i beslutande
organ på alla nivåer. Under hösten 2010 har ett arbete
med att revidera policyn för studentinflytande inletts
mot bakgrund av avskaffandet av kårobligatoriet samt
autonomipropositionen.
Vid Umeå universitet finns sedan ett par år en särskild
studentkoordinator och en doktorandkoordinator
vid Studentcentrum, i syfte att öka möjligheterna för
studenter att få råd och stöd när det gäller att lösa
uppkomna problem med anknytning till utbildningen.
Under 2010 har koordinatorerna för student- respektive
doktorandärenden fortsatt att utveckla verksamheten
i detta avseende. Koordinatorerna fungerar både som
resurs- och stödpersoner för enskilda studenter och
doktorander, och som rådgivare åt lärare och handledare. Arbetet sker i nära samarbete med fakulteter,
studentkårer, personalorganisationer och olika förvalt-
40
ningsenheter. Rådgivning har getts till både studenter
och universitetspersonal som kontaktat koordinatorerna i olika frågor.
Studentkårerna presenterar varje år en rapport till universitetsstyrelsen som innehåller en sammanställning
av studentfall. Utifrån rapporten tar universitetsledningen fram förslag till åtgärdsplan som sedan fastställs
av universitetsstyrelsen.
Studentrepresentationen i centrala organ av permanent natur har fördelat sig enligt följande under de
tre senaste åren: 2008: 56 procent kvinnor, 2009: 44
procent kvinnor, 2010: 32 procent kvinnor. I de avtal
som universitetet tecknat med de tre studentkårerna
anges att studentkår i sin verksamhet särskilt ska beakta likabehandling och jämställdhet. Avtalet uppföljs
årligen av universitetet.
Kårobligatoriets avskaffande
Kårobligatoriet avskaffades enligt riksdagsbeslut 201006-30. Umeå universitet bedrev under hösten 2009 ett
projekt med en särskilt anställd projektledare i syfte att
ta fram regler och genomföra åtgärder i samband med
kårobligatoriets avskaffande. Studentkårerna har uppskattat universitetets satsning på ett specifikt projekt
vars syfte varit att utreda riksdagsbeslutets konsekvenser för Umeå universitet.
Universitetsstyrelsen beslutade i december 2009 att
fastställa regler för att ge studentsammanslutningar
ställning som studentkår vid Umeå universitet. Efter ett
ansökningsförfarande beslutade universitetsstyrelsen
att bevilja ansökan om ställning som studentkår från
Umeå medicinska studentkår, Umeå naturvetar- och
teknologkår samt Umeå studentkår, för perioden 1 juli
2010–30 juni 2013.
Utifrån dessa styrelsebeslut har avtal om tjänsteköp
slutits mellan universitetet och respektive studentkår. Avtalen innehåller bland annat vilka åtaganden
studentkårerna har avseende exempelvis studentmedverkan, ekonomisk ersättning samt rapportering och
uppföljning.
Kårobligatoriets avskaffande och dess konsekvenser har
varit en mycket stor fråga för samtliga tre studentkårer
och har föranlett omfattande arbete för kårerna.
Umeå universitet har fördelat det statsbidrag som
erhållits för studentinflytande mellan studentkårerna
och betalat ut hela statsbidraget med 1 158 tkr till studentkårerna år 2010.
Resultatredovisning
Kvalitet i verksamheten
Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga
utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas
effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Lag (2000:260).
Kvalitetssystem
Kvalitetsarbetet vid Umeå universitet syftar till att
utveckla utbildning, forskning och samverkan. Umeå
universitet ska hålla en hög och internationellt konkurrenskraftig kvalitet på hela sin verksamhet. Kvalitetssystemet är universitetsstyrelsens instrument för
att säkra och höja kvaliteten vid Umeå universitet. Det
består av övergripande principer, arbetsfördelning och
komponenter som har en varaktig karaktär. Kvalitetssystemet omfattar all verksamhet som universitetet
bedriver – utbildning, forskning, samverkan och konstnärligt utvecklingsarbete samt administrativa verksamheter. Kvalitetssystemet bygger på en aktiv medverkan
av anställda och studenter. Det är en naturlig del i universitetets strävan att effektivisera arbetet och utveckla
konkurrenskraften.
Ansvaret för universitetets arbete med att säkra och
utveckla kvaliteten har integrerats i universitetets ordinarie verksamhet för att på så sätt få ett mer kraftfullt
genomslag. Ansvaret ska följa delegationsordningen
universitetsledning – fakultetsledning – prefekt. Planeringsenheten tillhandahåller ett centralt handläggarstöd avseende kvalitetsfrågor.
På varje nivå ska finnas ett lokalt kvalitetssystem för den
egna verksamheten. Kvalitetssystemen ska innehålla
information om hur kvaliteten i verksamheten utvecklas
och säkras, hur arbetet är organiserat och hur ansvaret
är fördelat. Såväl institutioner som fakulteter har tagit
fram egna kvalitetssystem utifrån gemensamma riktlinjer. De lokala kvalitetssystemen utgör numera en
integrerad del av verksamhetsplaneringsprocessen och
ska finnas tillgängliga elektroniskt på fakultetskansli
eller motsvarande. Planeringsenheten har en viktig roll
när det gäller uppföljning av beslut. Internrevisionen
har en granskande uppgift och arbetar på uppdrag av
rektor och universitetets styrelse. På nationell nivå har
Högskoleverket uppdrag att utvärdera kvaliteten i all
högskoleutbildning.
Universitetets samlade kvalitetsarbete granskades år
2009 av Högskoleverket, och den sammanfattande
bedömningen var att Umeå universitet bedriver ett
systematiskt kvalitetsarbete med en tydlig linje i verk-
samheten. Bedömargruppen angav att universitetet har
”mycket goda förutsättningar att utveckla ett utomordentligt väl fungerande kvalitetssystem med stora möjligheter att uppnå ett gott kvalitetsarbete.” Bedömarna
rekommenderade bland annat att universitetet bör
fokusera mer på distansutbildningar och distansstudenter. Här har sedan dess skett en avsevärd satsning
inom ramen för Flexprojektet.
En uppföljning av Kvalitetssystem för Umeå universitet samt Högskoleverkets rekommendationer gjordes
till universitetsstyrelsen i juni 2010. Kvalitetssystemet
består av ett antal komponenter, bl.a. ett kvalitetsbaserat resurstilldelningssystem på varje fakultet, satsning
på starka och framstående områden inom forskning
och utbildning, återkommande arbets- och studiemiljöundersökningar samt årliga verksamhetsuppdrag
riktade till fakulteter, institutioner och enheter. I redovisningen till styrelsen konstaterades att av systemets
åtta huvudkomponenter så fungerar sju väl. När det
gäller satsningen på starka och framstående områden
inom utbildning så krävs ytterligare insatser. Utbildningsstrategiska rådet kommer att arbeta med frågan
under 2011.
I dokumentet Utbildnings- och forskningsstrategier
vid Umeå universitet anges strategier och mål för perioden 2009–2012. Utbildningsstrategier är Rekrytering och tillströmning; Attraktivt och väl avvägt
utbildningsutbud; Kvalitet, anställningsbarhet och
personlig utveckling. Forskningsstrategier är Framstående forskning; Ökad konkurrenskraft; Framstående
innovationssystem. De strategiska målen konkretiseras
i 40 delmål som följs upp årligen. Uppföljningen för år
2009 visar att 53 procent av målen är helt uppfyllda,
46 procent är delvis uppfyllda och 2 procent inte är
möjliga att följa upp.
För att förverkliga universitetets visioner och strategier
konkretiserades dessa i Handlingsplan 2007–2009.
Handlingsplanen innehöll direkta och kraftfulla satsningar inom universitetets tre huvudområden, forskning, utbildning och samverkan om totalt 246 miljoner
kronor under den aktuella treårsperioden. Planen
konkretiseras i drygt 40 delprojekt med definierad finansiering och ansvarsfördelning samt ett antal verksamhetsuppdrag. Projekten har avslutats vid utgången
av år 2009, med undantag från sju projekt som enligt
tidigare beslut drivits vidare.
I verksamhetsplanen för 2010 angavs strategier och
mål för utbildning, forskning, samverkan samt personal
och verksamhetsstöd. På motsvarande sätt uppdrogs
till fakultetsnämnder, institutioner och administrativa enheter att ta fram verksamhetsplan inklusive
41
Resultatredovisning
aktivitetsplan för år 2010 samt se över och vid behov
revidera sina kvalitetssystem. Fakulteterna har under
2010 följt upp de mål och aktiviteter som beslutades i
verksamhetsplanerna 2009.
I syfte att förbättra måluppfyllelsen och återrapporteringen av de tematiska ansvarsområdena: arbetsmiljö,
inkluderande universitet, internationalisering, jämställdhet, kompetensförsörjning respektive miljö och
hållbarhet, har universitetsstyrelsen fastställt 17 mål
med nyckeltal med indikatorer för varje mål.
I direktiv anges hur rapportering ska ske av universitetsstyrelsens verksamhetsuppdrag, projekt, samt för
varje mål i verksamhetsplanen. Här anges också vilka
aktiviteter som ska göras och vilka indikatorer som
finns. Ett antal prioriterade nyckeltal per institution
eller program skickades ut till fakultetsnämnderna
som underlag till arbetet med verksamhetsplan 2010.
Uppföljningen av verksamhetsplan sker i dialogträffar
med rektor.
Intern styrning och kontroll
Umeå universitet omfattas av förordning (2007:603)
om intern styrning och kontroll. Universitetsstyrelsen
fastställer varje år en systembeskrivning, riskanalys
samt kontrollplan. Systembeskrivningen innehåller
avsnitten organisation och ansvar; kvalitetsarbete;
planering och uppföljning; regelverk; information
och kommunikation; tillsyn; övriga förordningar; och
uppföljning. Kontrollplanen följs upp varje år och uppföljningen rapporteras till universitetsstyrelsen. Viktiga
aktiviteter under år 2010 har varit att ta fram regler för
inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet, regler för
universitetsgemensamma projekt, samt inrättande av
en så kallad gatekeeping-funktion i syfte att minimera
uppdrag och uppgiftsinhämtande till fakulteter och
institutioner.
Prioriterade insatser 2010
Utbildning
Under året har ett omfattande kvalitetsarbete ägt rum.
Frågor om kvalitetsutveckling av utbildningar har i
och med universitets nya ledningsorganisation fått en
starkare ställning när det utbildningsstrategiska rådet
bildades. I rådet ingår USE:s rektor, prodekaner för utbildning/motsvarande och utbildningsledare/motsvarande från fakulteterna, studentföreträdare, rektorsråd
och sekreterare från planeringsenheten. Rådet leds av
vicerektor för utbildning och arbetar med övergripande
utbildningsstrategiska frågor.
Under våren 2010 infördes en ny modell för kursutvärdering med tre universitetsgemensamma frågor i alla
42
kurs- och programutvärderingar. Totalt inkom över
10 000 svar från vårterminens studenter. Svaren har
sammanställts centralt och analyserats på fakultetsnivå.
Resultaten från den första terminen är väldigt preliminära men sammanställningen visar att studenterna
uppfattar kursens kvalitet som god (mellan 3,7 och 3,9
på en femgradig skala), att bemötandet är mycket bra
(4,1–4,2 på en femgradig skala) och att antalet studietimmar per vecka ligger något lägre inom humanistisk
fakultet än på övriga fakulteter. Arbetet med kursutvärderingarna ska fortsätta.
En universitetsgemensam studiebarometer har genomförts med ca 5 000 svar och här pågår fortfarande analysen av resultatet. Barometern kommer att genomföras
vartannat år. Resultatet av bägge studierna kommer
att följas upp i samband med årliga rektorsdialoger.
Samarbetsprojektet mellan Linköpings och Umeå universitet, Korsvis utvärdering av examensarbeten, har
avslutats med mycket gott resultat och erfarenheterna
sprids nu på fakultetsnivå. En arbetsgrupp har tillsatts
för att revidera universitetets regelverk kring att inrätta,
revidera eller avveckla utbildningar. Arbetet kommer
att slutföras under våren 2011.
Projektet Flexutbildningar vid Umeå universitet har
utlyst projektmedel för pedagogiskt utvecklingsarbete
med fokus på IKT (informations- och kommunikationsteknologi) i utbildningen. Utlysningen omfattade
nära tre miljoner kronor, och utvecklingsmedlen har
efter granskning av bedömare fördelats till sju projekt.
I projektet Flexutbildningar ingår även omvärldsbevakning och resultatspridning, fokusgruppsintervjuer
med studenter, träffar med lärare samt workshops och
en årlig konferens. Projektet har deltagit i upphandling av universitetsgemensam utbildningsteknik, med
både kompetens och projektmedel. Totalt omfattar
verksamheten inom projektet ca 4,5 miljoner kronor
under 2010.
När det gäller utbildning på forskarnivå har den årliga
uppföljningen av i vilken utsträckning individuell studieplan på forskarnivå används visat att 94 procent av
studerande på forskarnivå upprättat den individuella
studieplanen och att den till 82 procent följdes upp under 2010. Utvecklingsarbetet med en årlig avgångsenkät för utbildning på forskarnivå har slutförts under
2010. Enkäten har skickats ut och resultatet kommer
att sammanställas och analyseras under 2011. Under
året har Högskoleverket inte genomfört några nya
utvärderingar; däremot har några utbildningar varit
föremål för uppföljning av tidigare utvärderingar. I
två fall har examensrätten ifrågasatts, och det gäller
religionsvetenskap och teologi samt forskarutbildning
i ämnesdidaktik med inriktningar vid teknisk naturve-
Resultatredovisning
tenskaplig fakultet. I bägge fallen har en rad åtgärder
vidtagits för att åtgärda kritiken från bedömarna och
beslut från Högskoleverket kommer under 2011.
Umeå School of Education (USE) är inrättat av universitetsstyrelsen som det kvalitetssäkrande organet
för lärarutbildning vid Umeå universitet. Specifikt uttryckt ska USE vara en fakultetsövergripande organisation som har som ett av sina främsta mål att utveckla
och kvalitetssäkra lärarutbildningar och verka för att
lärarutbildning ska vara hela universitetets angelägenhet. För att på bästa sätt utnyttja den mest relevanta
och kvalificerade kompetensen vid Umeå universitet i
lärarutbildningen arbetar USE med en arbetsprocess
som benämns ”beställningsprocessen”. Genom tydligt
formulerade krav på kurser och genom att man vänder
sig till hela universitetet för att säkerställa kompetens
kan kvalitetsambitionerna säkerställas. Under 2010
har kurser för de nya lärarprogrammen beställts för
kvalitetssäkring och beslut fattas under januari 2011.
USE har också som uppdrag att bygga upp ett fakultetsövergripande kvalitetsbaserat resursfördelningssystem som krävs för att utveckla vetenskaplig excellens
inom utbildningsvetenskap, pedagogik och forskning
kopplat till lärarutbildningarna. En första utlysning av
kvalitetsbaserade medel för forskning gjordes under
hösten 2010.
Den nya arkitektutbildningen startade under 2009,
och under 2010 har 140 studenter studerat vid den
nybyggda Arkitekthögskolan vid Konstnärligt campus.
Konstnärligt campus är beläget vid Umeälven, nära
centrala Umeå. Designhögskolan och Konsthögskolan
har där fått sällskap av den nya och utseendemässigt
spännande Arkitekthögskolan, och inom några år ska
även Bildmuseet och en filial till Humlab flyttas dit.
Universitetets prioriterade insatser för att förbättra den
pedagogiska kompetensen redovisas under rubriken
Pedagogisk utbildning.
Forskning
Under 2010 har universitetsstyrelsen utsett fjorton starka forskningsmiljöer, varav åtta miljöer från teknisknaturvetenskaplig/medicinsk fakultet och sex miljöer
från humanistisk/samhällsvetenskaplig fakultet.
De 71 lovande unga forskare som under 2009 erhöll
2 miljoner kronor vardera i karriärbidrag har under
2010 kommit igång på allvar med sin forskning. Nästa
utlysning sker under 2011. Universitetsstyrelsen beslutade under våren 2010 att satsa totalt 75 miljoner
kronor på forskning inom preklinisk-klinisk medicin
år 2010–2015.
Umeå School of Education har påbörjat arbetet med att
utveckla den utbildningsvetenskapliga forskningen och
stärka lärarutbildningsområdet så att Umeå universitets studenter får landets bästa utbildning. Universitetsstyrelsen har under våren 2009 beslutat om strategiska
åtgärder för att öka andelen kvinnliga professorer vid
Umeå universitet. Under perioden 2010–2015 avsätts
27,5 miljoner kronor till ekonomiskt stöd för kvinnors
professorsmeritering och till rekrytering av kvinnliga
gästprofessorer.
Sedan 2009 finns ett styrande dokument för samverkan
genom den av universitetsstyrelsen beslutade Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället
för perioden 2009–2013.
Verksamheten under 2010 har bland annat. handlat
om att starta ett nytt innovationskontor; arbete med
tre prioriterade samarbetsområden: Grön framtid,
Tillämpad IT och Konstnärligt campus; utvärdering av
Nyckelaktörsprojektet, DARE; samt ett antal utvecklingsprojekt inom ramen för universitetets handlingsprogram. Redovisning av verksamheterna sker under
rubriken Samverkan och Innovation.
Inom ramen för utveckling av det administrativa stödet
har hela IT-verksamheten setts över vilket bl.a. resulterat i en ny IT-strategi samt en ny IT-organisation. En
introduktionsutbildning för nya chefer har utvecklats
och fått positivt gensvar.
Resultat
Följande är exempel på positiva resultat som de senaste
årens kvalitetsarbete medfört 2009–2010:
•
•
•
•
•
Andelen disputerade lärare har ökat
Andelen kvinnliga professorer har ökat
Sjukfrånvaron bland all personal har minskat
Externa medel till forskning har ökat
Förvärvsfrekvensen bland examinerade studenter
har ökat
Pedagogisk utbildning
Universitetsstyrelsen har 2010 uppdragit till fakulteterna och USE att genomföra aktiviteter för att implementera det pedagogiska handlingsprogrammet, och
fakulteterna har genomfört aktiviteter, bland annat
seminarier med prefekter.
Under 2010 har projekten Hög pedagogisk kompetens
respektive Lärandets länkar genomförts. Total budget
för projekten var 1,85 miljoner kronor. Det universitetsövergripande lärplattformsprojektet Cambro har
också inkluderat målsättningar kring pedagogiskt stöd
och utbildning.
43
Resultatredovisning
2006
Vetenskapsområde/lärarkategori
2007
2008
2009
2010
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
Professorer
Lektorer
Adjunkter
Forskarassistenter
Övriga
1
26
11
3
39
0
8
4
1
37
0
30
7
2
60
0
15
2
1
45
0
28
11
4
106
1
29
8
9
72
0
13
13
4
59
1
18
4
1
24
0
14
15
1
53
0
22
17
1
44
Medicinskt
Professorer
Lektorer
Adjunkter
Forskarassistenter
Övriga
0
8
17
1
34
0
5
5
12
42
0
20
16
7
28
0
16
9
6
12
1
9
6
3
36
0
6
1
5
24
0
14
5
3
41
1
10
1
2
28
0
12
9
4
45
0
9
3
4
49
Naturvetenskapligt
Professorer
Lektorer
Adjunkter
Forskarassistenter
Övriga
1
1
3
0
13
0
2
3
7
18
0
1
4
2
13
0
4
0
5
11
0
0
1
0
19
0
4
1
3
16
1
4
5
0
10
1
10
1
8
12
1
1
3
8
20
0
6
3
13
27
Annat
Professorer
Lektorer
Adjunkter
Forskarassistenter
Övriga
0
0
0
0
2
0
0
0
0
0
0
5
0
0
10
0
2
0
0
2
0
0
0
0
2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
0
0
0
0
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Totalt, per kön
160
144
205
130
226
179
173
123
186
198
Totalt
304
335
405
296
384
Tabell 27: Antalet lärare som genomgått pedagogisk utbildning 2006–2010. I gruppen Övriga ingår huvudsakligen doktorander.
Under 2010 har antalet deltagare i de högskolepedagogiska kurserna ökat med 30 procent jämfört med 2009.
Under året har det skett en stabilisering av utbildningsinsatserna kring nätburet lärande.
Pedagogisk utbildning av lärare
Projekten Hög pedagogisk kompetens, Cambro och
Lärandets länkar har resulterat i utbildning i pedagogisk meritbedömning för anställningskommittéer och
sakkunniga, utbildning för lärare som ska undervisa på
engelska samt utveckling av en nätbaserad högskolepedagogisk kurs. Det har genomförts en kartläggning
av behovet av stöd och utbildning inom IKT-området
(informations- och kommunikationsteknologi) och
verkstäder med inriktning mot nätburen utbildning,
”Kritiska vänner online” (KVOL) samt verkstäder om
kvalitetssäkring av nätburen utbildning. Instruktionsfilmer, manualer och goda exempel har producerats och
gjorts tillgängliga för lärare och studenter i UPC:s (Universitetspedagogiskt centrum) virtuella pedagogiska
resurs ViPer. Aktiviteter har regelbundet anordnats för
IKT-handledarna. Verkstäder med inriktning mot utbildningsplanering för lärande och examination har genomförts och en webbresurs kring kursutveckling med
fokus på ett ökat samband mellan förväntade studieresultat, examination och undervisning har utvecklats.
Utbildningen genomförs i allt större utsträckning i form
av flexibelt lärande (både på campus och nätburet).
Totalt har 19 kurser genomförts 2010. Som del i internationaliseringsarbetet gavs 4 av kurserna på engelska.
44
Utbildning kring forskarhandledning behandlas under
en egen rubrik nedan. Följande kurser har genomförts
vid minst ett tillfälle: Introduktionskurs i högskolepedagogik, Introduction to university teaching, Lärandemiljön, Lärarrollen, Att stödja lärande, Pedagogiskt
ledarskap, Examination och utvärdering, Lärande med
stöd av IKT, Teaching and learning with ICT, Oral presentation and Communication, Teaching and learning
in second language samt Genus och mångfald. Utöver
detta tillkommer 10 verkstäder med huvudsaklig inriktning mot nätburet lärande samt totalt 34 skräddarsydda
utbildningsinsatser för olika institutioner, fakulteter
och utbildningsprogram.
Utbildning av handledare för utbildning på
forskarnivå
Totalt 80 personer har under 2010 deltagit i utbildning
(Forskarhandledning i praktiken) för forskarhandledare (år 2009: 70 personer). En av kurserna genomfördes
på engelska under rubriken Postgraduate supervision
in practice. En kurs genomfördes delvis nätburet. Av
årets deltagare kom 32 från medicinskt vetenskapsområde, 28 personer kom från humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde och 20 personer från
naturvetenskapligt vetenskapsområde.
Resultatredovisning
Internationalisering
Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 5§
Högskolorna bör i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden.
Rektor har fattat beslut om en ny universitetsövergripande strategi för internationalisering av utbildning
vid Umeå universitet 2010–2012 (dnr 500-669-10).
Ett strategiskt råd för internationalisering av utbildning arbetade från den 4 maj 2009 t.o.m. den 20 oktober 2010. Hösten 2010 fattade rektor beslut om att
internationalisering av utbildning skulle ingå som ett av
flera arbetsområden för ett nytt utbildningsstrategiskt
råd vid Umeå universitet.
Internationell dimension inom
utbildningar vid Umeå universitet
Det är viktigt att höja utbildningens kvalitet, genom att
erbjuda studenter möjligheter till utlandsstudier och
samtidigt kunna erbjuda utländska studenter en möjlighet att studera vid Umeå universitet. Internationella
studenter bidrar i hög grad till ”internationalisering på
hemmaplan” för alla dem som inte har möjlighet att
studera vid ett internationellt lärosäte. Bland annat
genom ökningen av kursutbud på det engelska språket
ökar (se tabell 27) och blandningen av nationaliteter
ökar förståelsen för andra kulturer och olika sätt att
bedriva akademisk verksamhet. Vissa delar av universitetet bedriver en stor del av sin undervisning på det
engelska språket. Institutioner som har en stark forskningsanknytning i sin utbildning på grundnivå och
avancerad nivå har även en större grupp utländska
lärare, som undervisar på engelska. Här kan också tilläggas att Umeå universitet arbetar med ett organiserat
och systematiskt mottagnings- och introduktionsarbete
utifrån ett inkluderande perspektiv. Mångfalden i det
svenska samhället bidrar till att skapa mer dynamiska
utbildnings- och forskningsmiljöer, där nya perspektiv
och traditioner möts och bryts mot varandra. För att
stärka den internationella dimensionen inom utbildningar har Umeå universitet under senare år utvecklat
dels ett buddy programme, dels en international week.
Kurser på engelska
Enstaka kurser
Program på
grundnivå
Program på
avancerad nivå
Totalt
2006
2007
2008
2009
2010
430
452
457
680
692
1
1
1
2
2
36
37
36
26
28
467
490
494
708
722
Tabell 28: Antal engelskspråkiga kurser och program 2006–2010.
(Källa utbildningsdatabasen SELMA.)
grera studenterna socialt i det svenska utbildningssystemet och den svenska kulturen. Under ett läsår deltar
över 900 studenter i programmet. Nästan 150 UmUstudenter deltar som faddrar (buddies). Programmet är
mycket uppskattat och har fått mycket goda omdömen.
Ett viktigt inslag är att utveckla ett internationellt campus. Därför har under de tre senaste läsåren konceptet
international weeek utvecklas. Syftet är att erbjuda en
internationell dimension inom utbildningen för samtliga studenter. ”Internationalization at home” får därmed
ett konkret uttryck. För universitetets anställda ger det
också möjligheter till ökade interkulturella kunskaper.
Lärarnas stora betydelse för internationalisering av
utbildning kan inte nog understrykas. Erfarenheter
av andra undervisningsmetoder, villkor och kulturer
bidrar till kompetensutveckling. Det kan bland annat
resultera i gemensamma kurser och program för att
öka rekryteringen.
Umeå universitet uppfyller målen och delmålen i
den nationella strategin för internationalisering
som presenterades i Ny värld – ny högskola (prop.
2004/05:162). Universitet erbjuder en internationellt
konkurrenskraftig utbildning av hög kvalitet, rekryteringen av inresande utbytesstudenter har ökat och
den internationella rörligheten har ökat, om än ytterst
långsamt, för universitetets studenter. Internationaliseringsarbetet ingår i lärosätets reguljära kvalitets- och
utvecklingsarbete och den internationella dimensionen
i utbildningarna har stärkts. Åtgärder har vidtagits för
att öka den internationella rörligheten bland lärare och
bland studenter i högskolans lärarutbildning.
Genomförda satsningar på
internationalisering av utbildning
som också utvärderats
När projektet Utökning av vår internationella utbildningskapacitet prolongerades för 2010 blev Strategiska
rådet för internationalisering av utbildning projektets
styrgrupp. När projektet utvärderades av Umeå universitets internrevision blev omdömet som gavs mycket
gott när det gäller både hur projektet bedrivits och de
resultat som uppnåtts under projekttiden. I utvärderingen angavs bland annat att projektet i allt väsentligt
genomfört vad som angetts i projektplanen samt att
orsaken till att vissa aktiviteter inte genomförts i flera
fall berott på att projektet inte fullt ut ägt frågan. Projektet har varit framgångsrikt, framför allt när det gäller
service, tillgänglighet och information till inresande
studenter, men också när det gäller ansökningar och
antagning av internationella studenter.
Umeå universitet bedriver ett buddy programme för
inresande internationella studenter med syfte att inte-
45
Resultatredovisning
Exempel som illustrerar hur
internationaliseringsarbetet utvecklats
Inom ramen för projektet Utökning av vår internationella utbildningskapacitet har flera områden utvecklats, och här ska kort nämnas några av dessa för att
illustrera hur internationaliseringsarbetet utvecklats
under projektperioden.
Lärandestöd på engelska. Umeå universitet har sedan
1990-talet arbetat med olika former av lärandestöd
för studenter. Under 2010 samlades de verksamheter som bedrivs i Studentcentrums regi i nya lokaler
i Universitetsbiblioteket (UB) under beteckningen
Studieverkstad. Studentcentrum kan att erbjuda programverksamhet och personlig handledning inom
följande områden: akademiskt skrivande, muntlig
presentation/talängslan, effektiv läsning och studieteknik/studievanor. I nuläget pågår ett arbete med att
även erbjuda dessa tjänster på engelska, framför allt på
området Academic writing.
Under projektperioden har information och tjänster
på webben utvecklats, bland annat har information om
att det finns möjligheter till utlandsstudier lagts upp på
den nya webben, något som möjliggör att informera
studenter på ett mer personligt sätt, både på svenska
och engelska.
Sedan 2009 har servicen till nyantagna internationella
masterstudenter förstärkts genom att UmU studenter,
landsmän till nyantagna studenter, fått svara på allmänna frågor som studenterna ställer via e-post och
chatt. Den utvärdering som genomfördes visade att
erfarenheterna av detta arbete var mycket goda, och
arbetet har numera utökats till att även omfatta sociala
medier i ansökningsprocessen.
Vid terminsstarten finns det obemannade informationsstationer på flygplatsen och busstationen. Student
guides, d.v.s. rekryterade UmU-studenter, har funnits
tillgängliga i Studentreceptionen under motsvarande
tid för att svara på frågor och visa studenterna till rätta.
Initiativet togs väl emot och var mycket uppskattat
bland de utländska studenterna.
Inom ramen för universitetets två stora internationaliseringsprojekt har delprojektet Internationella
förfrågningar bedrivits. Detta ska ses mot bakgrund
av att Umeå universitet varje år uppskattningsvis får
70 000 förfrågningar från presumtiva internationella
studenter till samtliga utbildningsnivåer, varav 49
000 förfrågningar går till förvaltningen, 10 000 till
samhällsvetenskapliga fakulteten och den resterande
delen av förfrågningarna till de tre övriga fakulteterna.
Denna kartläggning resulterade i att ett standardiserat
kontaktformulär togs fram, vilket har visat sig fungera
46
som ett kraftfullt verktyg när det gäller att öka kvaliteten
på svaren och för uppföljning.
Lärare har en utomordentligt viktig roll när det gäller
att intressera fler studenter för utlandsstudier, liksom
för att driva ”internationalization at home” i undervisningen. Lärare har ofta rollen som goda exempel och
viktiga nätverksbyggare då studenterna ska känna sig
trygga och våga ta steget att studera vid ett utländskt
lärosäte. Vi behöver ge lärare stöd och möjligheter till
egna utlandserfarenheter. Detta innebär också möjligheter till kompetensutveckling för lärare, bl.a. genom att
de kommer i kontakt med andra undervisningssystem,
vistas i en annan kultur och etablerar internationella
professionella kontakter. Projektet Utökning av vår
internationella utbildningskapacitet har mycket goda
erfarenheter av resestöd till lärare; under perioden
2007–2010 deltog 57 lärare i utbyten.
Rörlighet bland studenter, lärare och
administrativ personal ska öka
Under 2010 fastställde universitetsstyrelsen målet att
nyckeltalen för antalet in- och utresande studenter,
antalet in- och utresande lärare, samt antalet in- och
utresande personal ska öka.
Vid Umeå universitet har det skett en kraftig ökning
av inresande utbytesstudenter under 2000-talet. Antalet fördubblades under en tioårsperiod. Den utvecklingen stabiliseras nu på nivån drygt 800 inresande
utbytesstudenter per kalenderår. Volymen utresande
utbytesstudenter har varit relativt stabil sedan millennieskiftet, och nivån har legat på drygt 200 studenter
per kalenderår. Av de utresande studenterna är omkring
60 procent kvinnor. Umeå universitets inresande utbytesstudenter studerar under en eller två terminer för
att sedan återvända till sina hemmauniversitet för att
fortsätta sina studier och avlägga en examen. De kommer alla via något etablerat mobilitetsprogram, framför
allt Erasmus, Nordplus och via universitetets centrala
utbytesavtal. Diagrammet nedan visar utvecklingen av
in- och utresande utbytesstudenter sedan 2006.
Antal in- och utresande utbytesstudenter 2006–2010
1200
1000
800
600
400
200
0
2006
Totalt
793
Inresande utbyte 558
Utresande utbyte 236
2007
895
673
222
2008
935
741
194
2009
1082
866
216
2010
1053
827
226
Diagram 18: Antal in- och utresande utbytesstudenter 2006–2010.
Resultatredovisning
Andra internationella studenter (s.k. free mover-studenter) läser ett helt program vid Umeå universitet och
många läser på avancerad nivå. Diagrammet nedan visar utvecklingen av antalet free mover-studenter sedan
läsåret 2005/06.
Ekonomiska konsekvenser
Antal freemover-studenter 2005/06–2009/10
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
Antal
Det var det högsta betyget som gavs till ett europeiskt
lärosäte. I undersökningen deltog 43 europeiska lärosäten. Områden att förbättra för Umeå universitet var
bland annat karriärvägledning, möjlighet till praktik
och andaktsrum.
2005/06
2006/07
2007/08
2008/09
2009/10
908
991
828
1 064
1 459
Diagram 19: Antal s.k. free mover-studenter läsåren 2005/06–
2009/10.
Forskningen är till sin natur nationsövergripande, och
inom de flesta forskningsfält har internationella kontakter och samarbeten förekommit mycket länge. Universitetslärarnas stora betydelse för internationaliseringen
är omvittnad och är en grundförutsättning för forskare
inom de allra flesta områden. Därför har bland annat
regeringen avsatt särskilda medel för lärarmobilitet
med syfte att stimulera till fler lärarutbyten.
Det finns stora mätproblem när det gäller att beskriva
antalet in- och utresande lärare/forskare. Kvaliteten på
de uppgifter som samlas in är i allmänhet låg, något som
också uppmärksammats av Högskoleverket. Enbart de
lärare som åker ut via etablerade mobilitetsprogram
räknas och rapporteras.
Universitetsstyrelsen har år 2010 uppdragit till fakulteterna och USE att genomföra aktiviteter i syfte att öka
inresande och utresande studenter. Fakulteterna har
fullgjort uppdraget helt och har bland annat utlyst egna
internationaliseringsmedel, genomfört översyn av utbytesavtal samt anställt internationaliseringsansvarig.
Fakulteterna har även genomfört aktiviteter i syfte att
öka utresande lärare, bland annat har humanistisk fakultet utlyst medel för internationalisering och medicinsk fakultet fastställt en strategisk handlingsplan för
internationalisering.
International Student Barometer
Umeå universitet deltar sedan 2009 i undersökningen
International Student Barometer. I den undersökningen jämförs lärosäten i Sverige, Europa och övriga
världen med varandra via en enkät som internationella
studenter besvarar. Umeå universitet fick ett mycket
gott omdöme av respondenterna. Nästan 90 procent
av dem som svarade uppger att de är beredda att rekommendera Umeå universitet till andra studenter.
Inresande internationella studenter medför en intäktsförstärkning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. År 2010 erhöll universitet 25 miljoner kronor i
intäkter för inresande utbytesstudenter. I denna summa
ingår inte s.k. free mover-studenter., eftersom tillförlitlig statistik saknas för denna grupp för kalenderåret
2010, i och med att de inte särredovisas i Ladok-systemet. Det är svårt att bedöma kostnaderna för internationella studenter, eftersom kostnaderna sammanfaller
med kostnaderna för nationella studenter.
Jämställdhet
I universitetens och högskolornas verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas.
Universitetsstyrelsen har uppställt målet att andelen
kvinnliga professorer 2010 ska öka till 25 procent.
Fakulteterna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits
för att få jämnare könsfördelning vid rekrytering och
befordran av lärare samt vid rekrytering av dekaner,
prefekter, studierektorer eller motsvarande.
Umeå universitetet arbetar systematiskt med jämställdhet i hela organisationen – på samtliga nivåer – i enlighet med universitets policyprogram för jämställdhet. I
enlighet med den handlingsplan som 2009 fastställdes
för att på kort sikt öka andelen kvinnliga professorer
har sju kvinnliga lektorer tilldelats medel för sin meritering för att bli professorer. Sex kvinnliga lektorer har
tilldelats motsvarande medel för 2011. Den andra delen
i handlingsplanen avsåg medel för kvinnliga gästprofessorer, där totalt 29 ansökningar har inkommit för
det första året.
Under året har tre projekt som har medel från Delegationen för jämställdhet i högskolan bedrivits. Projekten, som syftar till att främja jämställdhet inom
högskolan, är;
• Hållbar strukturell förändring – möjlighet eller
utopi?
• Kompensation av tid för uppdrag
• Storytelling – att skriva om berättelsen om akademin
Under 2010 slutredovisades det karriärutvecklingsprogram för kvinnor i forskarkarriären som bedrevs
2007–2009.
47
Resultatredovisning
Under året har ett förändringsarbete inletts som syftar
till att samla likabehandlingsarbetet och jämställdhetsarbetet tillsammans med det övergripande arbetsmiljöarbetet inom universitetet. Uppdraget som universitetets jämställdhetssamordnare har varit vakant under
största delen av 2010 och huvuddelen av det aktiva
jämställdhetsarbetet har därför bedrivits på fakultets-,
enhets- och institutionsnivå.
Andelen kvinnor, utbildning på forskarnivå
2006–2009, per fakultet (%)
80
2006
2007
2008
2009
2010
70
60
50
40
30
20
10
Könsfördelning på grundnivå och avancerad nivå
I utbildning på grundnivå och avancerad nivå har fakulteterna generellt en klar majoritet av kvinnliga studenter. Totalt vid Umeå universitetet är 39 procent av
de studerande inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå män, vilket är en ökning med 1 procentenhet
i förhållande till 2009 års siffror.
Könsfördelning per fakultet
%
80
Män
70
Kvinnor
60
50
40
30
20
10
0
HUM
MED
TEKNAT
SAM
UmU Totalt
Diagram 20: Könsfördelningen per fakultet 2010 (procent).
Diagrammet visar könsfördelningen bland studenter
på grundnivå och avancerad nivå per fakultet. Universitetet arbetar med en rad olika åtgärder för att rätta
till skev könsfördelning vid de utbildningsprogram
som har detta.
Vid produktion av informations- och marknadsföringsmaterial, både på central nivå och på institutions- och
programnivå, finns en medvetenhet om jämställdhetsaspekter vid val av bilder och text. Att visa på förebilder
av båda könen alternativt lyfta fram underrepresenterat
kön, är strategier som även används vid mässor, gymnasiebesök och andra informationsträffar. Rekryteringsinsatser som mässor, ”student för en dag” o.s.v. är
vanligen riktade till båda könen och utformade så att de
vänder sig till män och kvinnor i samma utsträckning.
Könsfördelning inom utbildning på forskarnivå
Vid universitetet fanns det under 2010 totalt 1 277 doktorander (år 2009 1 211) och andelen män var 49 procent och andelen kvinnor 51 procent. Jämfört med 2009
har andelen män ökat med en procentenhet.
48
0
Hum
Sam
Med
Teknat
Lärar
Diagram 21: Andelen kvinnliga studerande på forskarnivå 2006–
2010 per fakultet. Dåvarande fakulteten för lärarutbildning upphörde 2009-01-01 och de doktorander som fanns där fördes över till
humanistiska, samhällsvetenskapliga och teknisk-naturvetenskapliga fakulteterna, vilket gör att staplar saknas för 2009–2010.
Ansvaret för rekrytering till utbildning på forskarnivå
ligger på institutionerna, och åtgärder för att få en jämnare könsfördelning inom utbildning på forskarnivå
görs på många håll. För Umeå universitets del ligger
de nyantagna doktoranderna inom jämställdhetsintervallet 40–60 procent, men det finns skillnader mellan
fakulteterna.
Andelen nyantagna kvinnliga doktorander vid humanistiska fakulteten är 64 procent, och motsvarande siffra
för teknisk naturvetenskaplig fakultet är 37 procent. När
det gäller den könsmässiga balansen bland de aktiva
doktoranderna är den jämnare, och där ligger tre av
fyra fakulteter inom jämställdhetsintervallet. Fakulteterna arbetar med att åtgärda obalanserna på olika sätt.
Bland annat så tillämpar teknisk-naturvetenskaplig fakultet ett premieringssystem där institutionen erhåller
extra poäng då en kvinna disputerar. Matematik- och
fysikområdena får den högsta poängen (1,75), medan
biologiområdet får den lägsta (1,25). Poängen översätts
till pengar i form av en aktivitetsrelaterad del av den
budget som fakulteten ger till de olika institutionerna.
Samhällsvetenskaplig fakultet har tidigare använt sig av
ett liknande system, när man hade ojämn könsbalans
i doktorandgruppen.
Könsfördelning inom examination på forskarnivå
Liksom föregående år är mer än hälften av de som disputerar vid Umeå universitet kvinnor. Totalt avlades
191 examina, varav kvinnorna avlade 100 examina och
männen 89. Motsvarande siffror för 2009 var 98 kvinnor och 81 män. De skillnader som finns mellan fakulteterna återspeglar de skillnader som finns när det gäller
könsfördelningen mellan aktiva doktorander.
Resultatredovisning
Anställda vid Umeå universitet 2010
fördelade på kön och anställning
doc-anställning. Vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet
är andelen kvinnor på post doc-anställning 44. Glädjande är att detta kommer på ett område i början av den
akademiska karriären.
Antalet anställda fördelade på kön och anställning
600
500
Andel kvinnliga professorer
2006–2010
400
300
200
100
0
m
kv
Prof
Univ.lektor
285
80
388
299
Annan fo
For.ass Univadj Gästlär o underv
pers
44
187
35
207
36
252
20
224
Dokt
Adm
Tekn
318
367
179
590
397
381
Diagram 22: Antalet anställda vid Umeå universitet 2010 fördelade
på kön och anställning.
Som också framgår på annan plats i årsredovisningen
är andelen anställda kvinnor och män i balans. Liksom
nästan alla andra universitet och högskolor är den könsmässiga fördelningen inte lika balanserad inom de olika
anställningskategorierna. Även vid Umeå universitet ser
vi att traditionella könsmönster framträder tydligt. De
tydligaste skillnaderna finns bland professorer respektive administrativ personal.
Utvecklingen av antalet lärare vid Umeå
universitet
Antalet anställda lärare och forskare fördelat på kön 2000–2010
450
400
PROF m
PROF kv
UNLEKT m
UNLEKT kv
FORASS m
FORASS kv
UNADJ m
UNADJ kv
PoDO m
PoDO kv
350
300
250
200
150
100
50
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Diagram 23: Antalet anställda lärare och forskare fördelat på kön
2000–2010.
Eftersom jämställdhetsarbete är ett långsiktigt förändringsarbete krävs längre tidsserier för att visa på
utvecklingstendenser. Om man bryter ned siffermaterialet och tittar på utvecklingen över tid när det gäller
olika grupper av anställda fördelat på kön finns flera
tydliga utvecklingstendenser. Adjunktsgruppen minskar stadigt och minskningen är lika för båda könen.
Antalet kvinnliga lektorer ökar mer än antalet manliga
lektorer. Utvecklingen av andelen kvinnliga professorer
kommenteras längre fram.
Det totala antalet forskarassistenter tycks ha planat ut
kring 80-talet anställningar och i stället har post doc
anställningarna ökat från 25 stycken 2008 till 149 år
2010. De är också relativt jämt fördelade mellan könen,
men det är ett större antal kvinnor som innehar post
Universitet har som mål att andelen kvinnliga professorer ska uppgå till 25 procent vid utgången av 2010,
men detta mål klaras tyvärr inte. Från år 2006 till år
2010 har andelen kvinnliga professorer ökat med 2 procentenheter till 22 procent. Utvecklingen 2006–2010
framgår av följande diagram.
Andel kvinnliga professorer 2005–2010 (%)
25
20
15
10
5
0
2006
2007
2008
2009
2010
Diagram 24: Andel kvinnliga professorer 2006–2010 (procent).
Ser vi på procentandelen för respektive fakultet får
vi följande siffror: humanistisk fakultet 25 procent,
medicinsk fakultet 23 procent, samhällsvetenskaplig
fakultet 26 procent och teknisk-naturvetenskaplig fakultet 17 procent.
Sett över den senaste tioårsperioden har antalet
kvinnliga professorer ökat från 34 till 80, d.v.s. med
135 procent. Motsvarande ökning av antalet manliga
professorer var 75 stycken eller 35 procent. Vi vet att
befordringsreformen kan förklara mycket av utvecklingen och därför blir det intressant att analysera konsekvenserna av den förändrade lagstiftningen och rätten
att begära befordran för den framtida utvecklingen.
Även om målet inte uppnås är utvecklingen positiv.
Rekrytering och befordran av lärare
Universitetsstyrelsen har år 2010 gett fakulteterna i
uppdrag att vidta åtgärder för att få jämnare könsfördelning vid rekrytering och befordran av lärare samt
vid rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer
eller motsvarande. Samtliga fakulteter har fullgjort
uppdraget i dess helhet. De aktiviteter som redovisas
är bland annat samhällsvetenskapliga och teknisknaturvetenskaplig fakulteternas särskilda extra forskningsresurs för kvinnor samt medicinska fakultetens
arbete med att aktivt finna både kvinnliga och manliga
sökande till anställningar. Även humanistisk fakultet
analyserar i alla anställningsärenden möjligheten till
en jämn könsfördelning.
49
Resultatredovisning
Kvinnor
Professor
Lektor
Forskarassistent
Adjunkt
Män
Kvinnor
Män
80
285
22 %
78 %
299
388
44 %
56 %
36
44
45 %
55 %
252
187
57 %
43 %
Tabell 29: Könsfördelning år 2010 inom kategorierna professor, lektor, forskarassistent och adjunkt (antal respektive procent).
hälften av dessa arbetar inom kärnverksamheten. Beräknade pensionsavgångar utgår från en pensionsålder
på 65 år, men tendensen är att fler väljer att arbeta åtminstone deltid efter 65 år. Den möjligheten används
av både kärn- och stödkompetensen.
Personal vid UmU som uppnår 65 års ålder
80
Av totalt 127 rekryterade och befordrade professorer
under åren 2006–2010 var 32 procent kvinnor och 68
procent män. År 2010 var 9 av 22 nya professorer kvinnor, d.v.s. 29 procent. Av totalt 340 rekryterade eller
befordrade lektorer åren 2006–2010 var 49 procent
kvinnor och 51 procent män. År 2010 rekryterades och
befordrades 48 kvinnor (45 procent) och 59 män (55
procent) till tjänst som universitetslektor.
Kompetensförsörjning
Förordning (2000:605) om årsredovisning och
budgetunderlag (FÅB) 3 kap. 3 § samt 7 kap. 3 §
Myndigheten skall redovisa de åtgärder som har vidtagits i
syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra uppgifterna enligt myndighetens instruktion. I redovisningen
skall det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att nå verksamhetens mål.
Uppgift skall lämnas om de anställdas frånvaro på grund
av sjukdom under räkenskapsåret. Den totala sjukfrånvaron skall anges i procent av de anställdas sammanlagda
ordinarie arbetstid.
Uppgift skall också lämnas om
1. den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en
sammanhängande tid av 60 dagar eller mer,
2. sjukfrånvaron för kvinnor respektive män samt
3. sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre,
30–49 år och 50 år eller äldre.
Sjukfrånvaron för varje grupp som avses i andra stycket 2
och 3 skall anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid.
Bakgrundsfakta – personalstatistik
I oktober 2010 var 4 185 personer anställda vid Umeå
universitet och 2 650 av dessa var tillsvidareanställda.
Andelen kvinnor av alla anställda är 52,3 procent och
av tillsvidareanställda 53,3 procent��
��
. Antalet helårsarbetare med avdrag för sjukledigheter och tjänstledigheter
uppgår till 3 714 år 2010, en ökning med 154 helårsarbetare. Medianåldern för all personal var 45 år och för
tillsvidareanställd personal 51 år, vilket är samma medianålder som år 2009. Hela 1 177 av samtliga anställda,
är över 55 år. Av universitetets tillsvidareanställda är
40 procent över 55 år. Den kommande femårsperioden
förväntas årligen 90–120 personer gå i pension. Drygt
50
70
60
50
Lärare
40
TA-personal
30
20
10
0
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
Diagram 25: Personal som uppnår nedre pensionsgräns 65 år vid
Umeå universitet 2011–2020 (antal).
Beslutade mål
Umeå universitets strategiska kompetensförsörjningsplan fastställdes i december 2007. Den innehåller prioriterade mål för området under perioden 2007–2012, se
nedan. I enlighet med de senaste årens återrapportering
följer därefter en genomgång av genomförda åtgärder
och resultat per mål. Därutöver följer vi upp två mål ur
verksamhetsplanen 2010.
För området kärnverksamhet (ur Strategisk
kompetensförsörjningsplan 2007–2012)
1. Framtida karriärvägar för disputerade ska upprättas.
2. Antalet anställningar skall dimensioneras efter vårt
kompetensförsörjningsbehov.
3. Våra lärare ska ha hög vetenskaplig och pedagogisk
kompetens som kontinuerligt säkras genom kompetenshöjning och kompetensväxling.
4. Innehav av postdoktorsanställning och internationell
erfarenhet skall vara meriterande vid tillsättning av
lektorat och professurer.
5. Anställningskommittéerna ska ha en enhetlig organisation så att vårt rekryteringsarbete blir effektivare.
6. Den sneda könsfördelningen i de yngre åldersgrupperna på lektorsnivå ska utjämnas. Se under rubrik
jämställdhet.
För området lednings- och stödkompetens (ur
Strategisk kompetensförsörjningsplan 2007–2012)
7. Det administrativa stödet ska effektiviseras och professionaliseras.
8. Det akademiska och administrativa ledarskapet ska
ha god kompetens i relation till verksamhetens behov och krav.
9.Ledare på alla nivåer ska ansvara för att systematisera arbetet med kompetensförsörjningen.
Resultatredovisning
Uppföljning av mål
Mål 1: Framtida karriärvägar för disputerade ska
upprättas.
Aktiviteter: 71 forskare med två till tio års aktiv forskningstid efter disputation beviljades 2 miljoner kronor
vardera i karriärbidrag efter ett ansökningsförfarande
med extern bedömning. Medlen har kunnat utnyttjas
från och med januari 2009. Under 2011 kommer en ny
satsning på karriärbidrag att genomföras.
Resultat: För dem som får ta del av 2011 års satsning
på karriärbidrag och inte har anställning som biträdande lektor, lektor eller professor ankommer det på
prefekten att arbeta för att bidragstagaren ska få en
akademisk anställning. I och med detta kan karriärbidragen betraktas som ett första steg på en akademisk
karriärväg. Inom autonomiarbetet med anställningar är
nya karriärvägar en av de frågor som prioriteras högst.
Förhoppningen är att universitetet ska kunna utforma
en karriärväg som ökar möjligheter att konkurrera om
lovande forskare.
Mål 2: Antalet anställningar ska dimensioneras
efter vårt kompetensförsörjningsbehov.
Aktiviteter: Enligt rektorsbeslut 2007 ska samtliga
fakulteter, institutioner och enheter ha kompetensförsörjningsplaner inklusive planerade åtgärder. Under år
2010 pågår införandet av ett bemanningsplaneringssystem som ska underlätta institutionernas arbete med
personalplanering.
Resultat: Vid vissa institutioner/enheter finns dessa
planer i separata dokument, medan de hos andra utgör
en integrerad del av verksamhetsplanerna; i något enstaka fall saknas plan. I det arbete som bedrivs med anställningsordningen inom autonomiarbetet har behovet
av ett separat dokument konstaterats. Förslag finns om
att en uppdaterad kompetensförsörjningsplan ska ingå
som ett obligatoriskt dokument i beslutsunderlaget vid
varje anställningsärende. Beslut om anställningsordning och arbetsordning kommer att fattas under 2011.
Mål 3: Våra lärare ska ha hög vetenskaplig och
pedagogisk kompetens som kontinuerligt säkras
genom kompetenshöjning och kompetensväxling.
Vetenskaplig kompetens
Aktiviteter: Handlingsplaneprojektet Våra lärare
ska ha hög vetenskaplig kompetens (projekt 11) har
bedrivits under åren 2007–2009 till en kostnad av 6
miljoner kronor per år. Rektor beslutade under 2006
om ett generellt anställningsstopp för adjunkter som
fortfarande gäller.
Resultat: Vid utgången av 2010 hade 24 av de adjunkter som fick del av satsningen inom projekt 11 disputerat. Av övriga planerar 9 stycken att disputera under
2011 och 5 under 2012. Om dessa planer håller kommer
alltså 38 adjunkter att disputera inom detta projekt. De
satsningar som har gjorts för att höja den vetenskapliga kompetensen för lärare inom Umeå universitet har
varit lyckosam. Andelen disputerade lärare vid Umeå
universitet (enligt högskoleförordningen) har ökat från
62 procent 2006 till 72 procent 2010.
2006
2007
2008
2009
2010
Prof.
287
294
299
331
365
Univ.lekt.
604
615
640
643
687
82
77
71
80
80
567
532
495
471
439
0
0
149
Forskarass.
Univ.adj.
Po.do.
25
103
Gästadj.
0
2
4
Gästlekt.
1
18
37
Tabell 30. Lärarkategorier 2006–2010.
Pedagogisk kompetens
Aktivitet: Under året har UPC genomfört 19 högskolepedagogiska kurser. Av dessa var fyra forskarhandledarkurser. 21 procent (4) av kurserna har genomförts
på engelska. UPC har ansvarat för tre projekt: Hög pedagogisk kompetens, PIKTUM, Lärandets länkar, ett
samverkansprojekt med Linköpings universitet samt
den pedagogiska delen i Cambroprojektet. UPC har också medverkat i flexprojektet Kommunikationsträning
i virtuella apotek som utvecklar en virtuell lärmiljö för
studenter. Som en del i forskarhandledaraktiviteterna
har en nordisk forskarhandledarkurs, finansierad av
Nordiska rådet, med 20 deltagare från sex länder genomförts. Kvalitetsbrister i Adobe Connect har kartlagts
och åtgärdats. En mycket uppskattad lärarsupport har
erbjudits i Cambro. Aktiviteter har regelbundet anordnats för IKT-handledarna. Verkstäder med inriktning
mot utbildningsplanering för lärande och examination
har genomförts, och en webbresurs kring kursutveckling med fokus på ett ökat samband mellan FSR, examination och undervisning har utvecklats. Dessutom
har UPC under året genomfört 34 konsultuppdrag på
förfrågan från institutioner och fakulteter över hela
universitetet.
Resultat: Under 2010 har 384 lärare genomgått högskolepedagogisk utbildning. Det är en ökning med 23
procent jämfört med 2009. Totalt sökte 767 lärare till
högskolepedagogiska kurser under 2010, vilket innebär
att många lärare får vänta på sin behörighetsgivande
utbildning. Forskarhandledarkurserna hade totalt 80
deltagare. Totalt antal sökande var 241. Projekten har
resulterat i utbildning i pedagogisk meritbedömning
för anställningskommittéer och sakkunniga, utbildning
51
Resultatredovisning
för lärare som ska undervisa på engelska, utveckling av
en nätbaserad högskolepedagogisk kurs, översättning
av den pedagogiska handlingsplanen till engelska, en
alumnutvärdering av UPC:s kurser samt valbar ”gratis” konsulttid för fakulteterna. Det har genomförts en
kartläggning av behovet av stöd och utbildning inom
IKT-området och verkstäder med inriktning mot nätburen utbildning, ”Kritiska vänner online” (KVOL) samt
med internationella medverkande om kvalitetssäkring
av nätburen utbildning. Verktyg för digital portfolio
har utvecklats tillsammans med lärarutbildningen.
Instruktionsfilmer, manualer och goda exempel har
producerats och gjorts tillgängliga för lärare och studenter i UPC:s virtuella pedagogiska resurs ViPer: http://
www.viper.upc.umu.se/.
Mål 4: Innehav av postdoktorsanställning
och internationell erfarenhet ska vara mycket
meriterande vid tillsättning av lektorat och
professurer.
Aktiviteter: Sedan det blev tillåtet att anställa som
postdoktor har universitetet aktivt rekryterat till nämnda befattning. Anställningen används nu som en första
anställning i en karriär som lärare och forskare.
Resultat: För närvarande finns 149 personer med anställningen postdoktor, varav 80 kvinnor.
Mål 5: Anställningskommittéerna ska ha en
enhetlig organisation så att vårt rekryteringsarbete
ska bli effektivare.
Aktiviteter: Inom ramen för autonomiarbetet som nu
pågår kommer en ny anställningsordning att tas fram.
Inom detta arbete sker en översyn av anställningskommittéernas organisation och arbetsordning.
Resultat: Beslut om en ny anställningsordning och
anställningskommittéernas arbetsordning kommer att
tas under våren 2011.
Mål 6: Den sneda könsfördelningen i de yngre
åldersgrupperna på lektorsnivå ska utjämnas.
Se under rubrik Jämställdhet.
Mål 7: Det administrativa stödet ska effektiviseras
och professionaliseras.
Aktiviteter: Sedan några år driver universitetsförvaltningen ett utvecklingsarbete för att hitta effektiva
lösningar som frigör tid för kärnverksamheten, med
SIQ:s (Institutet Svensk Kvalitet) kvalitetssystem som
grund. Några prioriterade områden är: mäta kund-
52
nöjdhet, ha dialoger med uppdragsgivarna, identifiera,
kartlägga och utveckla de administrativa processerna.
Ett samarbete har inletts med Linköpings universitet
för att utveckla gemensamma nyckeltal i syfte att sätta
tydliga och mätbara mål samt att bestämma former
för mätningar.
Resultat: Under 2010 har hela IT-verksamheten setts
över, vilket bland annat har resulterat i en ny IT-strategi
samt en ny IT-organisation som gäller från januari 2011
med en tydligare uppdelning mellan beställare och utförare. Verksamhetsplaneringsprocessen har utvecklats,
och en modell för att presentera universitetsförvaltningens tjänsteutbud har tagits fram. Ett ärendehanteringssystem för att effektivisera hanteringen av förfrågningar
från utländska studenter har införts.
Mål 8: Det akademiska och administrativa
ledarskapet ska ha god kompetens i relation till
verksamhetens behov och krav.
Aktiviteter: Under 2010 har, utöver löpande aktiviteter, en arbetsgrupp arbetat för att utveckla kompetensstödet för chefer vid Umeå universitet. En del har
innefattat utveckling och genomförande av introduktionsutbildning för nya chefer. Syftet var att säkerställa
att samtliga chefer före tillträdet erhåller grundläggande kunskaper för ledningsuppdraget. Andra utvecklingsinsatser är utformandet av en sammanhållen
webbplats för chefer för att göra information och kunskapsstöd mer lättillgängligt. Ett arbete för att utveckla
en ledarpolicy för Umeå universitet har också påbörjats
under året. Fakultetsnämnderna har på universitetsstyrelsens uppdrag presenterat planer för hur man avser
att effektivisera och professionalisera administrationen
på institutionsnivå.
Resultat: Den nya introduktionsutbildningen för nya
chefer har fått ett mycket positivt gensvar och svarar väl
mot det stora behovet av kompetensstöd som föreligger.
Övriga utvecklingsinsatser som chefswebb och ledarpolicy fortsätter under 2010 och kan därför i nuläget inte
resultatmässigt värderas. Andelen akademiska chefer
som genomgått eller genomgår UCL (Umeå universitets
Chefs- och ledarutvecklingsprogram) är 73 procent. För
chefer inom förvaltning och administration är motsvarande täckningsgrad 62 procent.
Mål 9: Ledare på alla nivåer ska ansvara
för att systematisera arbetet med
kompetensförsörjningen.
Aktiviteter: Institutionernas och enheternas kompetensförsörjningsplaner har analyserats på central nivå.
Resultatredovisning
Resultat: Kompetensförsörjningsplaner finns antingen som separata dokument eller som en del i verksamhetsplanen. I några enstaka fall finns ingen sådan plan
upprättad. Ett utvecklingsarbete ska intensifieras i syfte
att öka systematiseringen av arbetet med kompetensförsörjning på både myndighets- och institutionsnivå.
Mål ur verksamhetsplan 2010
Utarbeta och genomföra strategi för snabb och konkurrenskraftig rekrytering av professorer och lektorer
Resultat: Generellt har de fyra fakulteterna arbetat
med att göra tydliga handläggningsordningar och rutinbeskrivningar för både sökande och sakkunniga. Detta
har lett till att anställningsärenden hanteras skyndsamt
och rättssäkert. Sakkunnighetsförfarandet har vid en
fakultet effektiviserats bland annat genom att man vid
professorstillsättningar reducerat antalet sakkunniga
till två från tre. Som en del i att uppnå målet pågår ett
arbete med att ta fram en ny anställnings- och handläggningsordning.
Inom områden med ojämn könsfördelning ska könsfördelningen bli jämnare
Se under rubrik Jämställdhet.
Inom områden med ojämn könsfördelning ska könsfördelningen bli jämnare – avser chefer
Resultat: För chefer vid Umeå universitet har vi under 2010 nått jämställdhetsmålet 60/40 med undantag för en chefskategori. Könsfördelningen är, jämfört
med 2009, oförändrat jämn på rektorsnivå samt för
gruppen dekaner och prodekaner tillsammans. För
gruppen prefekter överstiger andelen kvinnor, liksom
under 2009, 40 procent. När det gäller biträdande och
ställföreträdande prefekter har andelen kvinnor ökat
från 36 ��
procent��
till 44 ��
procent��
. Sammantaget är könsfördelningen relativt jämn när det gäller de redovisade
akademiska chefsuppdragen vid Umeå universitet och
ligger inom intervallet 40–60 procent.
Utvecklingen kan förklaras av att antalet kvinnor som
kan ta uppdrag ökar i takt med att antalet kvinnliga lektorer och professorer ökar. Vi noterar också att alltfler
kvinnor har uppdrag som studierektorer, samtidigt som
uppdraget som studierektor blir alltmer arbetsintensivt.
Antal kvinnor
Antal män
Andel kvinnor i
procent
Rektor
1
0
100
Prorektor och
vicerektor
2
2
50
Dekan och rektor
USE
3
2
60
Funktion
Prodekan och
vicedekan
2
3
40
Prefekt
22
32
41
Biträdande och
stf. Prefekt
20
26
44
Tabell 31: Andel kvinnor respektive män inom akademiska chefsuppdrag (oktober 2010).
Funktion
Antal
kvinnor
Universitetsdirektör
Enhetschef
Planeringsenhet och Internrevision
1
Förvaltningschef
1
Förvaltningens
enhetschefer
7
Överbibliotekarie, UB
1
Antal
män
Andel
kvinnor i
procent
1
0
1
50
100
4
64
100
Administrativ chef, UB
1
Avdelningschefer, UB
3
3
100
50
Kanslichefer och biträdande
1
5
17
Tabell 32: Andel kvinnor respektive män i chefsuppdrag inom förvaltning och administration (oktober 2010).
Inom det administrativa området har andelen kvinnor
bland förvaltningens enhetschefer successivt ökat de
senaste åren och utgör i dag 64 procent. Det föreligger
en viss övervikt av kvinnor bland chefer vid universitetsbiblioteket, medan andelen män är större bland
gruppen kanslichefer.
Bedömning av hur åtgärder sammantaget
bidragit till att nå verksamhetens mål
För att nå verksamhetens mål är det väldigt viktigt att
lyckas bra med att attrahera, behålla, utveckla och avveckla kompetens. Det är några av de allra viktigaste
frågorna för universitetet, och kompetensförsörjningsfrågorna behandlas ofta på alla organisatoriska beslutsnivåer, inklusive universitetsstyrelsen.
Utifrån detta är det av stor vikt att lyckas med aktiviteter och mål inom kompetensförsörjning för att vara ett
framgångsrikt universitet. Flera av universitetsstyrelsens beslutade mål avser också kompetensförsörjning.
Nedan följer några viktiga exempel på hur aktiviteter
och måluppfyllelse inom kompetensförsörjning bidragit
till att Umeå universitet når sina mål.
• Aktiviteterna för att förbättra framtida karriärvägar,
bland annat karriärbidrag, (mål 1) med konkurrenssatta ansökningar medför bättre möjligheter att öka
erhållna externa medel samt öka publiceringar, vilket
53
Resultatredovisning
är två av universitetsstyrelsens beslutade mål. Redan
de åtgärder som genomförts t.o.m. 2010 har bidragit
till att erhållna externa medel inom forskningen ökat
med 30 procent mellan 2010 och 2008.
• Aktiviteterna för att öka andelen lärare med hög
vetenskaplig kompetens (mål 3) gör att forskningsanknytningen i utbildningen ökar, vilket är ett mått
på kvalitet inom utbildning. Aktiviteterna är viktiga
för att behålla och fördjupa utbildningens kvalitet.
Andelen disputerade lärare har ökat markant de senaste åren, och detta är ett av universitetsstyrelsens
högt prioriterade mål.
• Aktiviteterna för att öka våra lärares pedagogiska
kompetens (mål 3) är centrala för att kunna motsvara studenternas behov och nationella riktlinjer.
Aktiviteterna för att öka lärares IKT-kompetens
har bidragit till att öka antalet studenter inom nätundervisning. Båda dessa aktiviteter är viktiga för
att kunna nå styrelsens mål 2009 om att tillskapa
ett högkvalitativt universitetsgemensamt utbud av
kurser. Umeå universitet var läsåret 2008/2009 det
lärosäte i Sverige som hade flest antal studenter som
enbart var registrerade på distanskurser.
Även övriga aktiviteter är viktiga och bidrar till att
uppfylla de mål som universitetsstyrelsen beslutat om
för 2010.
Sjukfrånvaro
Umeå universitet har de senaste åren arbetat målmedvetet för en frisk och välmående personal. Företagshälsovårdens resurser har i ökande utsträckning inriktats
på förebyggande insatser. För 2010 var målet i första
hand att bibehålla den låga sjukfrånvaron på 1,9 ��
procent��
och om möjligt minska den ytterligare. Målet nåddes, och den totala sjukfrånvaron minskade med 0,2
procentenheter. Målet för 2011 är att behålla den låga
sjukskrivningsnivån.
Sjukstatistik (%)
2006
2007
2008
2009
2010
Total sjukfrånvaro
2,5
2,2
2,0
1,9
1,7
Långtidssjukfrånvaro,
över 60 dagar
1,7
1,4
1,2
1,2
0,9
Sjukfrånvaro kvinnor
3,4
3,0
2,6
2,5
2,2
Sjukfrånvaro män
1,6
1,3
1,4
1,2
1,2
Sjukfrånvaro ålder
–29
1,6
1,2
1,1
0,7
0,7
30–49
2,3
1,9
1,6
1,6
1,5
50–
3,1
2,7
2,7
2,1
2,2
Tabell 33: Sjukfrånvaro vid Umeå universitet 2006–2010 i procent
av ordinarie arbetstid.
54
Hållbar utveckling
Högskolelagen (SFS 1992:1434) 5 §
Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.
Vid Umeå universitet bedrivs ett omfattande miljöarbete och universitet har en beslutad miljöpolicy och
fastställda miljömål. Universitetsstyrelsen har beslutat
om en miljöpolicy som bland annat innehåller:
”Umeå universitet ska medverka till en långsiktigt
hållbar samhällsutveckling och vara ett miljömedvetet
universitet genom att:
• göra studenter och anställda medvetna om miljöfrågor och stimulera till konkreta handlingar som
främjar en hållbar utveckling
• minska användningen av råvaror samt bidra till en
giftfri miljö genom att välja miljöanpassade produkter samt förebygga utsläpp av föroreningar
• universitetets anställda och studenter beaktar miljöoch naturresursaspekter i sin dagliga verksamhet
vid universitetet när det gäller aktiviteter som ger
upphov till betydande miljöpåverkan.
• inom ramen för universitetets arbete för en hållbar
utveckling följa lagstiftning och föreskrifter och driva
arbetet i en ständig förbättringsprocess.”
Universitetsstyrelsen fastställde 2010-06-10 nya treåriga miljö- och hållbarhetsmål. Utifrån de nya fastställda miljömålen tas handlingsplan med tidsplan,
planerade åtgärder, ansvariga personer, nyckeltal och
budget fram. Eftersom målen är beslutade strax innan
halvårsskiftet 2010 är det i flera fall svårt att redovisa
resultat redan för år 2010.
Mål 1: Universitets klimatpåverkan ska begränsas
(nyckeltal: mängden utsläpp av koldioxid per år
och arbetskraft, vid tjänsteresor).
Målet följs upp genom att den upphandlade resebyrån
levererar miljöstatistik. I målet ingår även uppföljning
av årlig energiförbrukning, verksamhetens el och övrig energianvändning, i kWh (kilowattimmar) totalt,
per årsarbetskraft och per kvadratmeter. Under året
initierade universitetet en energiutredning i Samhällsvetarhuset, vilken utfördes av Akademiska Hus. Energiutredningen ligger till grund för förslag till åtgärder
som ska leda till besparingar av hyresgästel. Fokus i
arbetet har varit att hitta besparingar med avseende
på hyresgästel och då främst onödig energikonsumtion utanför verksamhetstid. Delar av åtgärderna är
genomförda under året.
Resultatredovisning
Mål 2: Antalet kurser och program med
frågeställningar i ”Hållbar utveckling” ska öka.
Likabehandling
Umeå universitet bedriver i dag omfattande undervisning och forskning inom området miljö – och hållbar
utveckling. Mängden av kurser och program med inslag
av frågeställningen ”Hållbar utveckling” är i dag förhållandevis stor. För att synliggöra och följa mängden
kurser och program med frågeställningen ”Hållbar utveckling” är ett uppföljningsverktyg under framtagande.
I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser om
Mål 3: Andelen registrerade anskaffningar (upphandling och inköp) där miljökrav ställs ska öka.
Umeå universitet har en beslutad handlingsplan för likabehandling, tillgänglighet och mångfald för studenter
och anställda 2007–2010. En revidering av planen påbörjades för att sätta nya mål och aktiviteter för kommande treårsperiod.
Nyckeltalet är andelen registrerade anskaffningar
(upphandling och inköp) där miljökrav ställts. I dag
ställs miljökrav vid cirka 60 procent av universitets
upphandlingar. Inom exempelvis området Möbler och
inredning svarar nästan 100 procent av levererade
möbler upp till ställda miljökrav. Universitet har även
en organisation som erbjuder institutionerna återbruk
av begagnade möbler.
Mål 4: Miljö- och hälsofarliga ämnen ska minska
(nyckeltalet är antalet registrerade miljö- och
hälsofarliga kemikalier och ämnen).
Ett kemikalieregistreringsprogram används som verktyg för bland annat uppföljning. Under året har kemiförrådet och institutionerna registrerat kemikalier i programmet. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet har under
året gjort en lägesrapportering angående funktionaliteten i programmet samt andelen inregistrerade kemikalier. Rapporten visade att registreringsprogrammet
behöver förbättras med avseende på funktionaliteten.
En inventeringsmodul ska implementeras i programmet för att säkerställa uppföljning av miljö- och hälsofarliga ämnen. Större delen av hanterade kemikalier är
dock registrerade i programmet.
Miljöledningssystemet och dess effekter avrapporteras
årligen i slutet på februari månad till Naturvårdsverket och Utbildningsdepartementet. Redovisningen
görs enligt Förordning om miljöledning i statliga
myndigheter;SFS 209:907.
Under året har universitet även samverkat med Västerbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Västerbotten,
Umeå kommun, Umeå-regionen, Umeå C (Centrum)
och Nolia AB kring den årligen återkommande SEE
Umeå hållbarhetsvecka. Förutom 130 unika programpunkter under veckan visades bildföreställningen Hard
Rain av fotografen Mark Edwards i Aula Nordica och
den femtio meter långa fotoutställningen Hard Rain
kunde ses längs dammen på universitets campus.
Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 5 §, 5 a §
att högskolorna inom ramen för sin verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder för studenter och sökande till utbildningen. (Lag 2008:575).
Under 2010 genomfördes en översyn av den interna
organisationen när det gäller likabehandling och
jämställdhet med syfte att öka tydligheten i chefernas
ansvar och nå ett större genomslag i frågorna. Detta
innebar bland annat att likabehandlings- och jämställdhetsrådet avskaffades från halvårsskiftet och dessa
frågor behandlas i stället i samverkan i den centrala
arbetsmiljökommittén.
En undersökning genomfördes under året av studenter med syfte att granska sin utbildning utifrån genus
och mångfald. Undersökningen visade att det finns
både brister och det som fungerar väl och att det är ett
arbete som med nödvändighet behöver fördjupas. Undersökningen föreslog att kursen Genus och mångfald
vid Universitetspedagogiskt centrum revideras och
därefter obligatoriegörs för alla som undervisar vid
Umeå universitet.
Diskrimineringsgrunderna i Sverige är kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning och ålder. År 2010 gjordes inga anmälningar
om trakasserier från anställda eller studenter vid universitetet. År 2009 gjordes tre anmälningar, en anmälan kom från en anställd och två från studenter. Efter
utredning har det inte i någon av dessa tre anmälningar
kunnat påvisas trakasserier.
Jämförbara medarbetarundersökningar har gjorts 2006
och 2008. I den medarbetarenkät som genomfördes
år 2008 var det färre anställda som upplevt kränkning
eller diskriminering jämfört med i medarbetarenkät
år 2006.
55
Resultatredovisning
Tematiskt mål – Våra studenter och
anställda ska uppleva att Umeå
universitets lokaler och information är
tillgängliga
Aktiviteter: Inom Umeå universitet sker en successiv
utbyggnad av tillgängligheten till och från universitetets
lokaler. Insatserna sker både i samband med ombyggnationer och anpassningar, som initieras av universitetets verksamheter, och löpande där brister föreligger.
När det gäller information så har huvudfokus varit att
under året öka kunskapen om likabehandling och utveckla informationen på webben.
Resultat: Alla handikapptoaletter på campus Umeå
har fått taktila skyltar, d.v.s. skyltar som kan avläsas via
beröring. Ägaren till fastigheterna vid campus Umeå,
Akademiska Hus, har dessutom satt in nya blandare
samt gjort en översyn av alla handikapptoaletter.
Informationen om likabehandling har under året
förbättrats på webben och underlag för webbaserad
utbildning om diskrimineringslagen har tagits fram.
Ett antal utbildningstillfällen om likabehandling har
genomförts för målgrupperna huvudskyddsombud,
för arbetstagare och för studenter, samt för arbetsmiljöombud och nya chefer.
Tematiskt mål – Universitetets interna
ansvarsfördelning, arbete och
samordningen av frågor som rör
tillgänglighet för individer med
funktionsnedsättning ska vara tydlig
internt såväl som externt
Aktiviteter: En tillgänglighetsgrupp har tillsatts med
representation från förvaltning, fakulteter och studenter. Gruppen har till uppgift att samordna myndighetens
arbete med och uppföljning av tillgänglighetsfrågorna.
Resultat: Ett antal ärenden har behandlats och områden för förbättringar att arbeta med under 2011 har
identifierats.
Breddad rekrytering
Högskolorna ska aktivt främja och bredda rekryteringen
till högskolan. Lag (2005:1208).
Rektor har fastställt Handlingsplan för breddad rekrytering vid Umeå universitet 2009–2012.
I handlingsplanen anges nedanstående mål:
Mål: Umeå universitet anser att frågan om breddad
rekrytering ska genomsyra en rad olika insatser,
allt ifrån marknadsföring till karriärvägledning.
Ansvarsfrågan för breddad rekrytering måste
dock klargöras, liksom en tydligare definition av
vad universitetet vill åstadkomma med breddad
rekrytering.
Resultat/aktivitet: År 2010 har ett utbildningsstrategiskt råd inrättats under ledning av vicerektorn för
utbildning samt med representanter för fakultetsledningar och studenter. Rådet har bland annat till syfte
att arbeta med övergripande utbildningsstrategiska
frågor på ett heltäckande sätt samt följa upp och verka
för implementering av universitetets beslutade utbildningsstrategier, där ett exempel är handlingsplanen för
breddad rekrytering.
Mål: Marknadsföring av universitetet som det
flexibla universitetet som satsar stort på ”blended
learning”, distansutbildning och decentraliserad
utbildning.
Resultat/aktivitet: Umeå universitet hade läsåret
2008/2009 flest antal studenter som enbart var registrerade på distanskurser av samtliga lärosäten i landet.
Det universitetsövergripande projektet Flexutbildningar vid Umeå universitet har under 2010 bland annat spridit resultat från projektet, anordnat workshops
samt även anordnat en årlig konferens. Universitetet
hade totalt 1 023 helårsstudenter inom decentraliserad
utbildning år 2010.
Mål: Andelen studenter vars föräldrar har arbetarbakgrund respektive utländsk bakgrund ska öka
(mål i Umeå universitets verksamhetsplan för
2009). En kartläggning av studenternas bakgrund,
per program ska göras, dels genom aggregerad
statistik från HSV och även uppdelad per program
från SCB. Syftet är att ta reda på vilka utbildningar
som har störst snedrekrytering, för att kunna
erbjuda riktade insatser kring information, vägledning och pedagogisk hjälp där behov finns.
56
Resultatredovisning
Resultat/aktivitet: Begreppet arbetarbakgrund presenteras inte längre av Högskoleverket. Universitetsstyrelsen har från och med år 2010 beslutat att inte ha
med målsättningar om andel studenter som har arbetarbakgrund eller utländsk bakgrund, varför detta mål
från och med 2010 inte följs upp.
Mål: Inrättande av fokusgrupper/kompetensgrupper som består av personer med utländsk
bakgrund, personer som läst praktiska program
på gymnasiet samt personer med funktionshinder
eller som har specialistkunskaper om funktionshinderfrågor. Syftet med dessa grupper är att
tillsammans med informationsenheten diskutera
tillgängligheten i informationsmaterial och
liknande.
Resultat/aktivitet: På grund av bristande resurser
avseende handläggning av frågor inom breddad rekrytering har inga fokusgrupper bildats.
Mål: Benchmarking med Linköpings universitet av
de två universitetens samlade retentionsåtgärder.
Resultat/aktivitet: Umeå universitet och Linköpings
universitet har undertecknat avtal om samarbete år
2009 samt prioriterat ett antal gemensamma projekt
som genomförts år 2010. Ovan angivna mål var inte ett
av de projekt som prioriterades gemensamt.
Mål: Uppföljning av programstudenter som gjort
studieavbrott. Analys av om vissa grupper är
överrepresenterade vad gäller studieavbrott.
Resultat/aktivitet: Umeå universitet följer sedan år
2008 årligen hur stor andel av programstuderande som
kvarstår i programutbildningar efter två års studier. En
stor del av de som inte kvarstår i samma programutbildning återfinns på andra utbildningar inom Umeå
universitet. Det har tyvärr inte varit möjligt att statistiskt fånga om vissa grupper är överrepresenterade vad
gäller studieavbrott.
Utöver detta genomförs en lång rad aktiviteter som
syftar till att bredda rekryteringen, bland annat genom
att ge alla studenter ett bra välkomnande. Nedan följer
exempel på aktiviteter.
• Lärare/forskare genomför löpande föreläsningar
på grund- och gymnasieskolor. Skolelever besöker
ofta universitetet, detta gäller både gymnasie- och
grundskoleelever. Dessutom söker universitetet aktivt kontakt med potentiella studenter i olika sammanhang som vid mässor, gymnasiebesök, öppet
hus och genom att ta emot blivande studenter som
vill besöka Umeå universitet.
• Arbetet med sommarringning fortgår varje år med
syftet att minska antalet avhopp mellan antagning
och registrering. Bland annat Umeå School of Education har ett väl utbyggt system där risken för avhopp
identifieras och förebyggande åtgärder sedan vidtas.
• Universitetet har sedan flera år ett universitetsgemensamt mottagande av studenter. På institutionerna arbetar man mycket med mottagande och
introduktion, bland annat genom fadderverksamhet.
• Inom universitet finns en rad stödåtgärder under
studietiden. Vid universitetets studieverkstad erbjuds studenter stöd i skriftliga uppgifter, muntliga
redovisningar och effektiva studievanor. Studie- och
karriärvägledningens uppdrag är bland annat att ”ge
bästa möjliga förutsättningar för studenter med olika
bakgrund att bedriva framgångsrika studier” och arbetet inriktas på såväl förebyggande som uppföljande
insatser under studentens hela väg genom universitetet. Studenthälsan arbetar förebyggande med
bl.a. stresshantering, livsstilsprofiler och stödsamtal.
Stödkurser i engelska erbjuds och dessa kurser specialdesignas för respektive utbildning. Utöver detta
arbetar fakulteter och institutioner med stödåtgärder
till studenter.
Samfinansiering av bidrags
finansierad verksamhet
Regleringsbrev 2010
I årsredovisningen för 2010 ska det framgå i vilken omfattning anslagsmedel efter beslut har använts för att samfinansiera bidragsfinansierad verksamhet. Redovisningen ska
delas upp i de två områdena utbildning på grundnivå och
avancerad nivå samt forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå. Både belopp och andel
av den totala finansieringen ska framgå av redovisningen.
Utbildning på
grundnivå och
avancerad nivå
Forskning och
utbildning på
forskarnivå
Samfinansiering bidragsfinansierad verksamhet
19 141
31 598
Intäkt bidragsfinansierad
verksamhet (inkl. sam
finansiering)
51 586
735 188
Andel samfinansiering av
total finansiering
(bidragsfinansierad
verksamhet)
37,1 %
4,3 %
Tkr
Tabell 34: Samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet, bidragsutbildning (GU) och bidragsforskning (FoU).
Samfinansiering av bidragsforskning uppgår till totalt
31 598 tkr år 2010. Denna samfinansiering består delvis
av universitetsstyrelsens beslutade samfinansiering av
bidragsprojekt. Universitetsstyrelsen har beviljat samfinansiering med 11 526 tkr för år 2010 till nio forsk-
57
Resultatredovisning
ningsprojekt. Övrig del av samfinansieringen består av
samfinansiering av gemensamma kostnader i enlighet
med rektors beslutade regler. Samfinansieringen av
bidragsutbildning består i sin helhet av samfinansiering av gemensamma kostnader i enlighet med rektors
beslutade regler.
alla utbytesstudenter som kommer till Umeå universitet
för att studera under en eller två terminer. International
Housing Office bedrivs som en egen resultatenhet och
belastar inte universitetsanslaget. Hyresgästerna betalar ett påslag på hyran som gör att en person kan arbeta
med att administrera bostäder till utbytesstudenter.
Avgiftsfinansierad verksamhet
Umeå universitet har ett samarbetsavtal med Bostaden
AB (1997-02-28). Riksdagen har gett universiteten til�låtelse att hyra ut bostäder dels till utländska studenter
inom utbytesprogram med andra länder, dels till gästforskare vid universitet eller högskolor (SFS 1993:528).
Redovisning av avgiftsfinansierad
verksamhet
I årsredovisningen ska den avgiftsfinansierade verksamheten särredovisas enligt följande tabell (se tabell 4, Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras, under rubriken
Finansiell redovisning). Vissa lärosäten får bedriva ytterligare avgiftsfinansierad verksamhet. Detta framgår av respektive lärosätes bilaga till regleringsbrevet. Även denna
verksamhet ska särredovisas. För verksamheter där kravet
på full kostnadstäckning inte gäller behöver inte kostnaden
särredovisas om inte annat har angetts. Avgifter som tas ut
enligt 4 § i avgiftsförordningen ska inte ingå.
Intäkterna för andrahandsuthyrning till internationella
studenter inom utbytesprogram (International Housing) år 2010 var 9 164 tkr och kostnaderna var 9 532
tkr, vilket innebar ett underskott på 368 tkr. Antalet
hyresgäster som International Housing Office administrerade under 2010 var 710. Av nedanstående tabell
framgår antalet hyresgäster som International Housing
Office administrerar och resultatet 2009–2010.
Redovisning av upplåtande av
bostadslägenhet
År
2009
2010
700
710
Intäkter
9 959
9 164
Det ekonomiska resultatet av verksamheten ska framgå av
Kostnader
9 210
9 532
årsredovisningen.
Resultat
749
-368
i) Av 9 a § förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning följer att universitet och högskolor
som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får ingå hyresavtal för bostadslägenhet för att upplåta lägenheten i
andra hand till
a) utländska studenter inom utbytesprogram med andra
länder, eller
b) gästforskare vid universitetet eller högskolan, under förutsättning att de inte är anställda där.
Vid sådan upplåtelse ges universitet och högskolor rätt att
utan krav på full kostnadstäckning ta ut avgift för hyran från
studenten eller gästforskaren.
Förtydligande om uthyrning av lokaler enligt 4 § avgiftsförordningen.
Universitet och högskolor får ta ut avgifter för tillhandahållande av lokaler som ursprungligen har hyrts för lärosätets
egen verksamhet utan den begränsning som följer av 4 §
andra stycket avgiftsförordningen (1992:191).
a) International Housing Office startade 1999 när Umeå
universitet tog över bostadsförmedlandet för internationella studenter från Folkuniversitetet. Funktionen
är en del av International Office. International Housing
Office har som uppdrag att erbjuda bostadsgaranti till
58
Antal hyresgäster
Tabell 35. Antal hyresgäster och resultat år 2009–2010.
b) Umeå universitet har under 2010 hyrt in bostäder
till gästforskare från Stiftelsen Lars Färgares gård för
652 024 kronor och hyrt ut dem till institutioner/gästforskare för 534 413 kronor, varav 528 713 kronor är
interna och övriga externa, t.ex. Sveriges Lantbruksuniversitet. Resultatet är ett underskott på 117 611 kronor. Det finns ingen historik eftersom Stiftelsen Lars
Färgares Gård administrerade uthyrningen direkt till
gästforskare/institutioner till och med maj 2010.
En del av uthyrningskostnaden har institutionerna valt
att själva stå för och inte vidarefakturera sina gästforskare, därav differensen mellan intäkterna ovan och
redovisade intäkter för upplåtande av bostadslägenhet i tabell 4: Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna
disponeras (tkr) under rubriken Finansiell redovisning.
Resultatredovisning
Förtydligande om uthyrning av lokaler enligt 4 §
avgiftsförordningen
En förteckning över externa uthyrningar där Umeå universitet står som hyresvärd visas nedan tillsammans
med hyresintäkter i tkr för år 2010.
Uppdrag att utveckla klinisk
utbildning och forskning
Regleringsbrev 2010
Karolinska institutet ska senast den 25 januari 2010 utbetala 860 tkr till Umeå universitet, vilka ska användas för att
2010
Idrottsklubben Studenterna i Umeå
29 547
utveckla klinisk utbildning och forskning.
6 127
Angivna universitet ska i sina respektive årsredovisningar
Luleå tekniska universitet
975
för 2010 redovisa på vilket sätt medlen använts för att ut-
Västerbottens läns landsting
621
veckla verksamheten.
Sveriges Lantbruksuniversitet
GN Catering i Umeå AB
498
Umeå Studentkår
424
Umeå Naturvetar- och Teknologkår
341
Mira Mar c/o Habib Zaid
319
NH Café och Catering
202
Institutet för rymdfysik
189
Kunskap & kompetens i Sverige AB
181
Umeå kyrkl. samf./Luleå Stiftskansli
83
Kårmedia Umeå HB
43
Bravida Sverige AB
34
Kungliga Skytteanska Samfundet
29
Sodexho AB
Totalt
22
39 635
Tabell 36: Externa uthyrningar där Umeå universitet står som
hyresvärd, tkr.
Även år 2009 var hyresintäkterna för externa hyresintäkter 39,6 miljoner kronor. Universitetsservice säljer
lokalvårdstjänster inom Umeå universitets inhyrda
lokaler. 3 940 tkr av deras intäkter kommer från externa kunder.
Resurserna har i första hand avsatts för den fortsatta uppbyggnaden av ett kliniskt träningscenter
KTC inom Norrlands universitetssjukhus. Upphandling har gjorts av en avancerad hjärtsimulator (Harvey) med tillhörande datorprogram (Umedic). Utrustningen kommer att användas vid tre terminer inom
läkarprogrammet samt vid s.k. OSCE-examination.
En instruktörsorganisation är även under uppbyggnad kring denna utrustning. Resterande medel har använts till kostnader kring organiserandet av den regionalisering av läkarprogrammet,
terminerna 6–9 och 11 till Sundsvall, Östersund och
Sunderbyn med vardera 10 studenter per termin, 50
per ort fullt utbyggd, som startar vårterminen 2011.
Det finns ett ackumulerat överskott med totalt 5,3
miljoner kronor som uppstått till och med år 2009. År
2010 används något mer än årets anslag. Överskottet
har uppstått eftersom medlen i huvudsak har planerat
att användas från och med år 2011 i och med att kostnaderna för regionaliseringen av de kliniska terminerna
då uppstår. I samband med anslagsframställan inför
budgetpropositionen 2007 (där den senaste utbyggnaden av läkarprogrammet vid Umeå universitet inleddes) äskades extra medel för den kostnad som uppstår
när läkarprogrammet skall bedrivas i större utsträckning ute i regionen. Universitetet tilldelades då dessa
projektmedel som till sin huvuddel används nu när
det ökade antalet studenter påbörjar sin tjänstgöring i
regionen. Tilldelningen av dessa medel från staten är
därför planerade att användas för utbyggnad av läkarprogrammet, vilken når de kliniska terminerna först
fr.o.m. vårterminen 2011. För att hantera utökningen
av studenterna gällande de kliniska terminerna kommer läkarprogrammet fr.o.m. 2011 därför att ha ökade
kostnader.
59
Donationer och stiftelseförvaltning
Donationer
Enligt donationsförordningen (1998:140) ska en samlad redovisning lämnas av myndighetens donationer,
med avseende på storlek, valda placeringsformer och
avkastning. Med donationer avses gåvor och bidrag från
andra än statliga finansiärer, strategiska forskningsstiftelser och mellanstatliga organisationer till vilka
Sverige är anslutet.
Placering
(tkr)
Bank ECU konto
Räntekonto hos RGK
2010-12-31
Bokfört
värde
2010-12-31
Marknadsvärde
2010
Avkastning
2009-12-31
Bokfört
värde
2009
Avkastning
2008-12-31
Bokfört
värde
2008-12-31
Marknadsvärde
2008
Avkastning
4 832
4 832
5
727
727
8
2 516
2 516
94
268 725
268 725
1 344
256 716
256 716
1 746
232 898
232 898
9 350
0
0
115
500
500
0
500
500
0
Obligationer och andra
värdepapper
Anledningen till att några donationer har placerats på
andra sätt än på räntekonto hos Riksgäldskontoret är
villkor från givaren på en viss typ av placering. Bankkonto är ECU-konto som töms löpande.
Stiftelseförvaltning
Totalt förvaltar universitetet 38 stiftelser. Universitetets kostnader och förvaltningsarvode för 2010 uppgick
till 269 tkr (229 tkr år 2009, 244 tkr år 2008). Under
året har universitetet erhållit bidrag från universitetsanknutna stiftelser på 31 142 tkr (25 217 tkr år 2009,
12 495 tkr år 2008).
60
2009-12-31
Marknadsvärde
Mottagna gåvor och bidrag
Under året har donationer på totalt 249 015 tkr mottagits (250 184 tkr år 2009, 182 778 tkr år 2008). Nedan
förtecknas alla donationer över trettio prisbasbelopp.
Donator
Belopp (tkr)
NIH RFP
8 777
Ändamål
Klin mikrobiologi, Tularemia… Handelshögskolefonden
7 700
Handelshögskolan, bidrag till verksamheten
K och A Wallenbergs stift invest
5 875
Humlab, utrustning för forskning, hum info
Balticgruppen
5 500
Arkitekthöskolan, Konstnärligt campus
K och A Wallenbergs stiftelsen
4 248
Kemi, IR spektroskopiutrustn
3 872
Fys botanik, utrustning
NOS-HS
3 780
Psykologi, Cognitiva control
3 000
Klinisk mikrobiologi, Biacore utrustning
Erling-Perssons stiftelse
2 666
Klinisk neurovetenskap, metabola markörer
Umeå kommun
2 500
Arkitekthögskolan, Konstnärligt campus
K o A Wallenbergs stiftelsen
2 390
Kemi, utrustning
Riksbankens Jubileumsfond
2 335
Statsvetenskap, svenska stadsregioner
University of Texas
2 206
Strålningsvetenskap, Genetic Epidemiology of Glioma
2 065
Kemi, utrustning
Barncancerfonden
2 000
Strålningsvetenskap, Genetic variations…
Kempe
2 000
Kemi, utrustning
Söderbergs stiftelse
2 000
Medicinsk kemi och biofysik, molekylära studier
Umeå kommun
2 000
Inst. för matematik och matematisk statistik, Umir
K och A Wallenbergs stift invest
1 820
Fysiologisk botanik, utrustning för ekologisk forskning
Kempestiftelserna
1 800
Klinisk neurovet., helgenomanalycer för höftledsfrakturer
Akademi norr
1 765
Statsvetenskap, IKK
Balticgruppen
1 700
UCMR, infektionsforskning
AFA försäkring
1 627
Folkhälsa och klinisk medicin, hörselskaderisk…
Cancerfonden Lions
1 607
Strålningsvetenskap, kontokalmikroskop
Umeå kommun
1 550
Tek-nat fakultet, Umevatoriet
Balticgruppen
1 500
Designhögskolan, samarbetsavtal inom konst och design
Gustafssons stiftelse
1 500
Strålningsvetenskap, pris
Gustafssons stiftelse
1 500
Kemi, forskningsbidrag
Hjärnfonden
1 500
Medicinsk biovetenskap, neurotoxicity of superox…
Kempestiftelserna
1 500
Kemi, relaxometer
Kempestiftelserna
1 420
UCMM, utrustning
Erling-Perssons stiftelse
1 333
Integrativ medicinsk biologi, metabola markörer…
1 305
Biovetenskap, The tumor enviroment regulates growt….
1 280
Nationalekonomi, optimal beskattning, konkurens…
1 250
Sociologi, European Social Survey
Umeå kommun
1 250
CERUM, hållbar regional utveckling
1 227
Biovetenskap, colorectal cancer
Cancerfonden
1 215
Molekylärbiologi, kontroll av genexpressionell ass.
Balticgruppen
1 200
Fysik, utveckling av fotonik
Kempestiftelserna
1 200
Kemi, medel till utrustning Summa
96 963
61
Finansiell redovisning
Resultaträkning (tkr)
Not
Utfall
2010-01-01––
2010-12-31
Utfall
2009-01-01––
2009-12-31
Intäkter av anslag
1
2 427 896
2 233 914
2
467 034
529 108
Intäkter av bidrag
3
736 035
669 474
4
9 498
12 307
3 640 464
3 444 803
Summa
Kostnader för personal
5
2 154 154
2 017 847
Kostnader för lokaler
6
337 709
332 984
7
903 337
917 658
8
2 522
9 348
9
116 547
111 982
3 514 269
3 389 819
126 195
54 984
-155
-120
Summa
Verksamhetsutfall
10
Transfereringar
Medel som erh. från statsbudgeten för finans av bidrag
14 206
3 879
Medel som erh. från myndigheter för finans av bidrag
44 350
54 229
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag
22 493
38 318
Lämnade bidrag
-81 049
-96 426
0
0
126 040
54 864
Saldo
62
11
Resultaträkning per verksamhetsgren (tkr)
2010-01-01--2010-12-31
Intäkter av anslag1
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
TOTAL (tkr)
Grundutbildning
Uppdragsutbildning
1 327 459
0
467 034
102 426
Intäkter av bidrag
736 035
32 445
9 498
3 640 464
Summa
Kostnader för personal
Forskning och
forskarutb.
2 427 896
1 100 437
0
82 732
130 287
151 589
0
703 590
0
3 808
55
5 481
154
1 466 138
82 787
1 939 795
151 743
2 154 154
Uppdragsforskning
861 470
27 097
1 170 019
95 568
Kostnader för lokaler
337 709
191 037
5 344
136 921
4 408
903 337
314 026
54 587
483 835
50 888
Summa
2 522
957
4
1 453
108
116 547
35 633
780
79 171
963
3 514 269
1 403 122
87 812
1 871 398
151 936
Verksamhetsutfall
126 195
63 016
-5 025
-155
Transfereringar
68 397
-155
-193
Medel erhållna från statsbudgeten för finans. av bidrag
14 206
0
0
14 206
0
Medel erhållna från myndigheter för finans. av bidrag
44 350
16 628
0
27 722
0
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag
22 493
303
0
22 190
0
Lämnade bidrag
-81 049
-16 932
0
-64 118
0
0
0
0
0
0
Saldo
1
Forskning och utbildning på
forskarnivå
126 040
63 016
-5 025
68 242
-193
I intäkter av anslag ingår i utbildning på grundnivå och avancerad nivå även ALF-ersättning och TUA-ersättning.
63
Balansräkning (tkr)
TILLGÅNGAR
Not
2010-12-31
2009-12-31
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utveckling
12
20 955
23 275
Rättigheter o andra immateriella anläggningstillgångar
13
5 159
3 585
26 114
26 860
Summa immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
14
91 718
79 232
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
15
228 365
225 923
320 083
305 155
Summa materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i dotterföretag
16
Andra långfristiga värdepappersinnehav
17
Summa finansiella anläggningstillgångar
3 335
3 490
0
500
3 335
3 990
Varulager m.m.
Varulager
18
3 078
3 017
Fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos andra myndigheter
Övriga fordringar
Summa fordringar
41 139
28 017
66 056
71 620
346
490
107 541
100 127
Periodavgränsningsposter
19
Förutbetalda kostnader
Upplupna bidragsintäkter
Övriga upplupna intäkter
Summa periodavgränsningsposter
87 765
86 408
106 967
56 436
8 487
7 523
203 219
150 367
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
20
-64 779
-101 650
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
21
Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret
Kassa och bank
22
1 601 399
1 464 529
0
0
4 832
727
Summa kassa och bank
1 606 231
1 465 256
SUMMA TILLGÅNGAR
2 204 821
64
1 953 122
Balansräkning forts. (tkr)
KAPITAL OCH SKULDER
Not
2010-12-31
2009-12-31
Myndighetskapital
23
Statskapital
Resultatandelar i dotterföretag
Balanserad kapitalförändring
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
Summa myndighetskapital
5 010
4 831
0
0
473 738
418 754
126 040
54 864
604 788
478 449
Avsättningar
24
Avsättningar för pensioner
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
24 827
22 987
10 356
495
35 183
23 482
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret
25
241 822
248 607
Skulder till andra myndigheter
73 292
71 621
Leverantörsskulder
107 011
94 510
26
48 315
41 985
142
213
470 581
456 936
Övriga skulder
Depositioner
Summa skulder m.m.
Periodavgränsningsposter
27
Upplupna kostnader
169 497
176 177
Oförbrukade bidrag
798 060
706 009
Övriga förutbetalda intäkter
126 712
112 069
Summa periodavgränsningsposter
1 094 269
994 255
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
2 204 821
1 953 122
ANSVARSFÖRBINDELSER
Statliga garantier för lån och krediter
Inga
Inga
Övriga ansvarsförbindelser
Inga
Inga
65
Anslagsredovisning
Redovisning mot anslag
Ingående
överföringsbelopp
Anslag
16 02 011 Umeå universitet: Grundutbildning
Ramanslag
101 650
001 Takbelopp (ram)
002 Utbildning i miljövetenskap förlagd
till Kiruna (ram)
003 005 101 650
1 311 248
1 246 469
64 779
1 226 625
64 779
6 620
6 620
6 620
0
Decentraliserad utbildning (ram)
10 916
10 916
10 916
0
Bidrag till lektorat i samiska och
Bildmuseet (ram)
2 308
2 308
2 308
0
0
Basresurs (ram)
0
16 02 056 Ersättningar för klinisk utbildning
och forskning Ramanslag
0
004 Medicinsk forskning och utbildning
(ram)
Odontologisk utbildning och
forskning (ram)
Summa totalt för myndigheten
66
0
1 291 404
1 209 598
Utgifter
Utgående
överföringsbelopp
16 02 012 Umeå universitet: Forskning och
forskarutbildning Ramanslag
008 Indragning
Totalt dispo
nibelt belopp
1 189 754
005 Årets tilldelning
enligt
regleringsbrev
903 571
903 571
292 062
0
903 571
903 571
903 571
903 571
0
0
0
292 062
292 062
0
0
234 441
234 441
234 441
0
0
57 621
57 621
57 621
0
101 650
2 405 231
0
2 506 881
2 442 102
64 779
Myndighetskapital
Tabell 1. Redovisning av myndighetskapital m.m.
Belopp
A. Ackumulerat överskott (årets och balanserad kapitalförändring)
604 788
– del som avser den avgiftsbelagda verksamheten
-26 317
– del som avser resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag
3 335
– del som avser donationsmedel
500
Summa A efter justeringar
582 306
B. Årets totala kostnader
3 514 269
– del som avser den avgiftsbelagda verksamheten
-249 585
– del som avser resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag
0
– del som avser donationsmedel
17
Summa B efter justeringar
3 264 701
A i procent av B
17,8 %
(inkl. statskapital, holdingbolag och invärderad konst)
Tabell 2. Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren (tkr)
Balanserad
kapitalförändring
(A)
Verksamhetsgren
Årets kapitalförändring (B)
Summa (A+B)
211 654
63 152
274 806
14 556
-5 025
9 531
231 769
68 562
300 330
16 979
-193
16 786
Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev
Uppdragsutbildning
Forskning/ konstnärligt utvecklingsarbete/ utbildning på forskarnivå
Utbildning på forskarnivå och forskning
Uppdragsforskning
Övrigt
Holdingbolaget
Universitetet totalt
3 490
-155
3 335
478 449
126 340
604 788
(inkl. statskapital, holdingbolag och invärderad konst)
Tabell 3. Avgiftsfinansierad verksamhet (enligt 23§ kapitalförsörjningsförordningen)
Balanserat kapital
31 535
-5 218
Accumulerat kapital
26 317
Omsättning under året
249 585
Accumulerat kapital i procent av omsättning
10,5 %
Tabell 4: Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras (tkr)
Verksamhet
Över-/
underskott
t.o.m. 2008
Över-/
underskott
2009
Intäkter
2010
Kostnader
2010
Över-/
underskott
2010
Ackumulerat
över-/underskott,
utgående 2010
Beställd utbildning
0
0
0
0
0
0
Uppdragsutbildning
12 866
1 690
82 787
87 812
-5 025
9 531
Biljett- eller programintäkter
0
0
0
0
0
0
Upplåtande av bostadslägenhet
0
749
9 549
9 694
-145
604
Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter
0
0
0
143
-143
-143
Forskning och utbildning på forskarnivå
Uppdragsforskning
19 294
-2 315
151 743
151 936
-193
16 786
Inträde till museum
0
0
0
0
0
0
Tjänsteexport
Tjänsteexport
0
0
0
0
0
0
Summa
32 160
124
244 079
249 585
-5 506
26 778
Offentligrättslig verksamhet
Högskoleprovet
-123
8
736
854
-118
-233
Tabell enligt regleringsbrev
Kommentarer till avgiftsbelagd verksamhet i tabellen ovan återfinns under respektive avsnitt i redovisningen.
67
Kommentar myndighetskapital
Det sammanlagda myndighetskapitalet inklusive andelar från dotterföretag är 605 miljoner kronor, vilket
motsvarar 17,8 procent av 2010 års kostnader. På den
avgiftsfinansierade delen är det ackumulerade kapitalet
26 miljoner kronor, vilket motsvarar 10,5 procent av
kostnaderna. Under året har myndighetskapitalet ökat
med 126 miljoner kronor, och ökningen finns både inom
utbildning på grundnivå och avancerad nivå och inom
forskning/utbildning på forskarnivå. Inom utbildning
på grundnivå och avancerad nivå har intäkterna ökat
markant till följd av att antalet studenter ökat, och institutionerna har i flera fall inte hunnit rekrytera lärare
vilket medfört ekonomiskt överskott. Inom forskning
och utbildning på forskarnivå har intäkterna ökat med
6 procent. Överskottet beror på att universitet inte använt samtliga beslutade resurser år 2010, bland annat
på grund av att det tar tid att rekrytera forskare och att
satsning på starka forskningsmiljöer skjutits fram ett
halvår till januari 2011.
Både universitetsstyrelsen och fakulteterna har beslutat
att genomföra satsningar för att ytterligare utveckla
forskning där finansiering delvis sker med myndighetskapital. Från och med år 2011 beräknas kostnaderna
för dessa beslutade satsningar öka markant jämfört
med år 2010.
Myndighetskapitalet har uppstått under en lång rad
av år. Redan år 1999 var myndighetskapitalet 377 miljoner kronor. En orsak till att myndighetskapital uppstått är att det tar tid att rekrytera lärare till beslutade
satsningar. En annan orsak till myndighetskapitalets
uppkomst är att institutioner och enheter behöver ett
kapital för att kunna hantera de intäktsminskningar
och kostnadsökningar som uppstår inom verksamheten. Universitetsstyrelsen har uppmärksammat detta
under flera år och har i december 2010 beslutat om
ännu mer kraftfulla åtgärder i syfte att använda myndighetskapital till strategiska satsningar. Totalt finns
beslut om satsningar motsvarande 271 miljoner kronor
som finansieras med myndighetskapital.
Förutom medel som bl.a. reserverats för avskrivningar
av anläggningstillgångar kan nämnas följande större
dispositioner:
• Universitetsstyrelsen har 2009 fattat beslut om ett
omfattande program där yngre forskare beviljas karriärbidrag i konkurrens. För år 2009–2010 har totalt
71 av de mest lovande forskarna vid Umeå universitet
beviljats 2 miljoner kronor vardera under år 2009
och 2010. Målet med programmet är att säkerställa
att universitetets bästa forskningsbegåvningar kan få
ett extra ekonomiskt stöd för att utveckla sin forskning och på så sätt påskynda sin meritering åren efter
68
•
•
•
•
•
•
disputationen. Av den totala kostnaden på 142 miljoner
kronor kommer 82 miljoner kronor att finansieras av
myndighetskapital och resterande 60 miljoner kronor
ur forskningsanslaget. Programmet kommer att fortsätta även åren 2011–2014 då ytterligare 72 miljoner
kronor har reserverats.
Universitetsstyrelsen har i december 2008 beslutat att
bevilja en satsning om 136 miljoner kronor under åren
2009–2014 för utveckling av ny arkitekturutbildning,
70 miljoner kronor på en Multihall (utvecklad konsthall) samt 57 miljoner kronor till en nylokalisering
av Konsthögskolan. Med dessa satsningar skapas ett
konstnärligt campus och här bidrar förutom universitet
även Baltics donationsstiftelse och Umeå kommun.
Samtliga av universitetets fakulteter har tagit beslut om
särskilda satsningar samt utformat en handlingsplan
för att använda myndighetskapital till strategiska satsningar inom framför allt forskning. Exempel på detta är
samhällsvetenskaplig fakultet som har beslutat om en
särskild satsning, där medel anvisats för 14 forskarassistenttjänster och där huvuddelen av finansieringen sker
med myndighetskapital. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet har beslutat om att inrätta 16 nya postdoktorer,
som finansieras med myndighetskapital.
Universitetsstyrelsen har 2009–2010 beslutat om flera
större satsningar. Totalt 27,5 miljoner kronor har beviljats till ekonomiskt stöd för kvinnors professorsmeritering samt ekonomiskt stöd för kvinnliga gästprofessorer. En satsning på det teknikvetenskapliga området
har beviljats 32,4 miljoner kronor från universitetsstyrelsen, medan teknisk-naturvetenskaplig fakultet finansierar 23,4 miljoner kronor. År 2010 har en satsning
inom interaktionsområdet preklinisk-klinisk medicin
beviljats 30,2 miljoner kronor medan medicinsk fakultet finansierar 31,3 miljoner kronor.
Umeå universitet är värd för ett molekylärmedicinskt
laboratorium, vilket ställer krav på en motfinansiering
om 4 miljoner kronor per år. Detta är ett exempel av
flera där Umeå universitet ska motfinansiera externa
forskningsanslag, ett annat exempel där universitetet
ska medfinansiera är det Linnéanslag som erhållits för
Umeå Centre for Microbial Research Linnaeus Program.
Vid universitetet finns ca 200 redovisningsenheter
(organisationsenheter) där balanserat kapital av varierande omfattning finns.
I den avgiftsfinansierade verksamheten uppgår kapitalförändringen år 2010 till -5,2 miljoner kronor och
överskottet motsvarar 10,5 procent av årets kostnader
(år 2009: 10,9 procent av årets kostnader).
Mot bakgrund av ovanstående redovisning anhåller Umeå
universitet om att den balanserade kapitalbehållningen
per 2010-12-31 i sin helhet får balanseras till räkenskapsåret 2011.
Tilläggsupplysningar och noter
Redovisningsprinciper och
värderingsgrunder
immateriella anläggningstillgångar har programvaror
över 100 tkr bokförts, med avskrivningstid 3 och 5 år.
Allmänt
Materiella anläggningstillgångar
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag
(2000:605). Universitetets redovisning följer förordning (2000:606) om myndigheters bokföring samt
god redovisningssed. Ett ramavtal om finansiell leasing
tecknades under 2000 och beskrivs i not.
Regeringen har beslutat att universitet och högskolor
inte behöver upprätta en finansieringsanalys för 2010
samt att en annan mall för redovisning av de väsentliga
uppgifterna ska användas.
Ny redovisningsmodell
Från och med den 1 januari 2010 bokförs uttag av gemensamma kostnader enligt den redovisningsmodell
som rekommenderas av Sveriges universitets- och
högskoleförbund (SUHF) samt förordas av regleringsbrevet. Det innebär att lön och drift är bas för fördelningen och att separata beräkningar gjorts för de två
verksamhetsgrenarna på grundnivå och avancerad nivå
respektive forskning och utbildning på forskarnivå.
Tidigare användes intäkter som bas för fördelningen.
Uminova Holding AB, Holdingbolaget vid
Umeå universitet
Ägandet av Uminova Holding AB, holdingbolaget vid
Umeå universitet, övergick per den 1 januari 1998 från
Närings- och handelsdepartementet till Umeå universitet. Detta innehav redovisas i balansräkningen under
posterna andelar i dotterföretag, statskapital samt resultatandelar i dotterföretag. Påverkan på universitetets kapitalförändring framgår av resultaträkningsposten resultat från andelar i dotterföretag. Värdering har
skett enligt kapitalandelsmetoden. Årsredovisningslagen (1995:1554) har ändrats i SFS 2008:89, 7 kap.
gällande koncernredovisning. Förändringen innebär
att koncernbolaget inte upprättar koncernredovisning
utan endast årsredovisning för moderbolaget Uminova Holding AB. Koncernredovisningen har tidigare
år (1998–2006) använts som underlag för bokningar i
Umeå universitets redovisning. Se not 16.
Immateriella anläggningstillgångar
Egentillverkade immateriella anläggningstillgångar
har bokförts enligt 5 kap. 2 § FÅB (2000:605). Dessa
består av utvecklingskostnader för det studieadministrativa systemet Ladok samt koncernkatalogen. Som
Samtliga inventarier/anläggningar med en ekonomisk livslängd som överstiger tre år, och med ett
anskaffningsvärde på minst 20 tkr klassificeras som
anläggningstillgångar. För inredning gäller beloppet
20 tkr för samlade inköp till en institution. Beloppsgränsen höjdes 2009 och var tidigare 10 tkr. Konstföremål som erhållits från Statens konstråd bokförs som
anläggningstillgång om givaren bokfört dem på detta
sätt. Konstföremål avskrivs inte.
Avskrivningstiderna är 3 år för datorer och vissa maskiner, 5 år för transportmedel, vissa maskiner, larmanläggningar och televäxel samt 10 år för inredningsinventarier. Avskrivningar sker varje månad med beräkning
från anskaffningsdag.
Reparationer, underhåll, ombyggnader och markanläggningar med ett anskaffningsvärde på minst 100 tkr
redovisas som förbättringsutgifter på annans fastighet.
Avskrivningstiderna för dessa är 3, 5, 10, 20, 30 år.
Avsteg från dessa principer har gjorts vid inköp av
datorutrustning till datorlabb och elevsalar, eftersom
slitaget där bedöms vara större. Dessa har kostnadsförts
direkt. Dessutom kostnadsförs datorer som inköps för
biståndsprojekt i utvecklingsländer. Det totala beloppet
för nämnda utrustningar beräknas uppgå till 442 tkr år
2010 (1 269 tkr år 2009).
Finansiella anläggningstillgångar
Reavinster och -förluster vid försäljning av finansiella
anläggningstillgångar redovisas som verksamhetsutfall.
Beloppen är obetydliga.
Finansiell leasing
Enligt kapitalförsörjningsförordningens 12 § får leasingavtal endast träffas under förutsättning att det
leder till lägre kostnad för staten än köp. Beträffande
kopieringsmaskiner har utifrån denna förutsättning
tecknats ett ramtal om leasing av kopieringsmaskiner,
vilket innebär att leasing har tecknats för ett antal kopieringsmaskiner. Värdet av dessa har bokförts som
tillgång och skuld i balansräkningen. Leasingavgiften
har bokförts som kostnad. Se not 15 och 26.
69
Varulager
Varulager redovisas av enheter med extern försäljning.
Värdering har gjorts utifrån anskaffningsvärde. Vissa
enheter har gjort avdrag för utgångna varor samt 5
procent inkurans. Först in först ut-metoden tillämpas
som huvudregel.
Fordringar och skulder
Fordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta
har värderats till balansdagskurs. Skuld för övertid/
mertid har bokförts.
Lån hos Riksgäldskontoret
Hos Riksgäldskontoret finns ett s.k. avistalån för att
finansiera anläggningstillgångar finansierade med
statliga medel.
Redovisning av projekt finansierade med
externa medel
Inför bokslutet klassificeras externt bidrags- och uppdragsfinansierade projekt som pågående eller avslutade.
För avslutade projekt redovisas över- eller underskott
som årets kapitalförändring. Pågående projekt periodiseras som en skuld eller fordran i balansräkningen
(periodavgränsningsposter), i de fall ett giltigt kontrakt
med finansiär finns.
Intäkterna har avräknats i takt med förbrukningen
enligt ESV:s föreskrifter till 4 kap. 1 § förordningen
(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Brytdag
Löpande redovisning för räkenskapsåret har gjorts
t.o.m. den 11 januari 2011.
Noter
Samtliga belopp anges i det följande i tkr, om inte annat anges.
gifter på använda bidragsmedel, se allmänt; ny redovisningsmodell.
Not 1. Intäkter av anslag
Not 4. Finansiella intäkter
Intäkterna för anslag ökar år 2010 (+194 miljoner kronor eller +9 procent), delvis beroende på fler studenter
år 2010 men även på anslagsökning inom forskning och
utbildning på forskarnivå, samt indexreglering.
Ränteintäkter på tillgodohavande hos Riksgäldskontoret uppgår till 8 369 tkr (11 238 tkr år 2009). Ränta på
en bunden placering hos RGK uppgår till 156 tkr. En
vinst på 115 tkr har under året uppstått vid en försäljning av Folksam Modigs fond. Resterande 1 170 tkr
utgörs bl.a. av valutakursvinster och ränteintäkt för
kundfordringar. Snitträntan hos Riksgäldskontoret var
år 2009 0,5 procent (0,68 procent).
Not 2. Intäkter av avgifter och andra
ersättningar
Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen uppgår till
225 744 tusen kronor (228 853 tusen kronor år 2009),
vilket motsvarar ca 6 procent av de totala kostnaderna.
Intäkterna tas in på båda verksamhetsgrenarna grundutbildning och forskning/forskarutbildning. Se även
tabell 4, Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras. Intäkter för Ladokenheten och Ladokkonsortiet
ingår med 134 960 tusen kronor (131 727 tusen kronor
år 2009). Enligt regleringsbrevet för 2011 medger regeringen att Umeå universitet får ta ut och disponera
avgifter för verksamhet som avser Ladokenheten och
Ladokkonsortiet. Fr.o.m. 2010 görs inga uttag av omkostnadsavgifter på använda uppdragsmedel, se allmänt; ny redovisningsmodell.
Not 3. Intäkter av bidrag
Bidragsintäkterna har ökat med 67 mnkr jämfört med
2009. Bidrag från Kammarkollegiet har minskat jämfört med 2009, och minskningen beror på att medel
som tidigare erhölls som bidrag (92 mnkr) i år erhållits
som anslag. Erhållna medel har minskat med totalt 41
mnkr. Fr.o.m. 2010 görs inga uttag av omkostnadsav-
70
Not 5. Kostnader för personal
Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal uppgår
till 1 418 732 (1 299 225) tkr, vilket är en ökning med
9 procent sedan i fjol. I ökningen ingår periodiserad
löneökning med 1,8 procent på lönesumman för oktober–december (utifrån löneavtal).
Not 6. Kostnader för lokaler
Lokalkostnaderna har ökat med ca 1 procent, beroende
på avtalsmässiga hyreshöjningar.
Not 7. Övriga driftkostnader
Övriga driftskostnader har minskat med 14 mnkr, vilket
främst beror på minskat köp av annonser (1,9 mnkr),
böcker (6,3 mnkr), kemikalier (3 mnkr), och övriga
tjänster (11 mnkr). I övriga driftkostnader ingår överföring till Västerbottens läns landsting med 292 mnkr
(279 mnkr år 2009) som ersättning för klinisk utbildning och forskning.
Not 8. Finansiella kostnader
Räntekostnader för lån till anläggningstillgångar hos
Riksgäldskontoret uppgår till 1 252 tkr (1 681 tkr år
2009).
Not 9. Avskrivningar och nedskrivningar
Avskrivningskostnaden har ökat med 4 565 tkr jämfört
med i fjol, beror på ökade nyinvesteringar.
Not 10. Resultat från andelar i
dotterföretag
Resultatet för 2010 har bokförts år 2011. Se även not
16 och 23.
Not 11. Årets kapitalförändring
Se tabell 1 Redovisning av myndighetskapital m.m.
samt tabell 2 Redovisning av kapitalförändring per
verksamhetsgren.
Not 12. Balanserade utgifter för
utveckling
IB anskaffningsvärde
2010-12-31
2009-12-31
71 349
64 245
Årets anskaffning
7 135
7 104
Utrangering
-547
UB anskaffningsvärde
IB ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
77 937
71 349
-48 074
-37 845
-9 258
-10 229
Utrangering, ej färdigavskrivna
anläggningar
Under året har immateriella anläggningstillgångar för
egen utveckling av datorprogram gjorts enligt de anvisningar som gäller fr.o.m. 2002. Dessa avser utvecklingskostnader hos Ladokenheten för det studieadministrativa dataprogrammet samt utveckling vid IT-enheten
av koncernkatalogsystemet.
350
UB avskrivningar
-56 982
-48 074
Bokfört värde
20 955
23 275
Not 13. Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Posten består av dataprogram.
2010-12-31
2009-12-31
9 722
8 417
Årets anskaffning
3 154
1 711
-140
-406
12 736
9 722
IB ackumulerade avskrivningar
-6 137
-5 581
-1 580
-556
Utrangering
Utrangering
140
UB avskrivningar
Bokfört värde
-7 577
-6 137
5 159
3 585
Not 14. Förbättringsutgifter på annans fastighet
Pågående nyanläggningar redovisas som förbättringsutgifter på annans fastighet.
2010-12-31
2009-12-31
199 315
184 183
Årets anskaffningar
31 477
15 158
Utrangering
-1 478
-26
229 314
199 315
-120 083
-100 422
-18 978
-19 687
IB ack avskrivningar
Utrangering, ej färdigavskrivna anläggningar
UB ack avskrivningar
Bokfört värde
1 465
26
-137 596
-120 083
91 718
79 232
71
Not 15. Maskiner, inventarier, installationer m.m.
2010-12-31
2009-12-31
931 800
879 555
Årets anskaffningar
82 908
94 215
Avgår anskaffningsvärde för utrangerade tillgångar
-74 024
-34 605
-389
-7 365
Avgår anskaffningsvärde för sålda tillgångar
Avgår anskaffningsvärde för överflyttade tillgångar
78
940 373
931 800
IB ack avskrivningar
-714 317
-679 450
73 638
34 266
377
6 747
Avgår ack. avskrivningar utrangerade tillgångar
Avgår ack. avskrivningar sålda tillgångar
Avgår ack. avskrivningar överflyttade tillgångar
UB ack. avskrivningar
4
338
-79 944
-76 218
-720 242
-714 317
220 131
217 483
IB värde av leasingavtal
6 819
9 208
Årets nya leasingavtal
7 472
3 865
Avslutade leasingavtal
-1 834
-1 368
Årets amorteringar leasingavtal
-6 143
-4 886
Bokfört värde
6 314
6 819
1 621
1 243
Bokfört värde exkl. finansiella leasingavtal
Finansiell leasing
IB Konst
Årets anskaffning
299
378
1 920
1 621
228 365
225 923
Årets UB
UB Bokfört värde maskiner, inventarier, installationer m.m.
Not 16. Andelar i dotterföretag
Universitetet övertog Uminova Holding AB, holdingbolaget vid Umeå universitet vederlagsfritt från Näringsoch handelsdepartementet per den 1 januari 1998, och
det ägs till 100 procent av universitetet. Årsredovisningslagen (1995:1554) har ändrats i SFS 2008:89, 7
kap. gällande koncernredovisning. Förändringen inne-
bär att koncernbolaget inte upprättar koncernredovisning utan endast årsredovisning för moderbolaget Uminova Holding AB. Koncernredovisningen har tidigare
år (1998–2006) används som underlag för bokningar i
Umeå universitets redovisning. Se även not 23.
2010-12-31
2009-12-31
3 490
3 610
IB bokfört värde aktier och andelar
Nedskrivning av aktier och andelar
Resultat föregående år bokfört detta år
Resultat innevarande år
UB Bokfört värde
-155
-120
3 335
3 490
300
300
Antal andelar bundna 3 000 st.
Nominellt värde, 3 000 x 100 kr
Not 17. Andra långfristiga värdepappersinnehav
Posten avser donationsmedel. En försäljning har skett under året.
Obligationer och andra värdepapper
2010-12-31
2010-12-31
2009-12-31
2009-12-31
Bokfört värde
Marknadsvärde
Bokfört värde
Marknadsvärde
0
0
500
500
0
0
500
500
Not 18. Varulager
IB värde av varulager
Årets förändring av varulager
Bokfört värde
72
2010-12-31
2009-12-31
3 017
3 171
61
-154
3 078
3 017
Not 19. Periodavgränsningsposter
Ökning av upplupna bidrag från statliga myndigheter
beror på att utbetalningar från vissa finansiärer fördröjts, bland annat från Tillväxtverkets strukturfondsmedel (31 miljoner kronor) samt EU-programmet (14
miljoner kronor).
2010-12-31
2009-12-31
Förutbetalda lokalkostnader
77 088
74 024
Övriga förutbetalda kostnader
10 677
12 384
87 765
86 408
Upplupna bidrag från statliga myndigheter
70 699
35 466
Upplupna bidrag från icke statliga finansiärer
36 268
20 970
106 967
56 436
8 487
7 523
2010-12-31
2009-12-31
-101 650
2 442 102
-165 032
2 237 793
-2 405 231
-2 228 683
Upplupna intäkter uppdragsutbildning/-forskning
Not 20. Avräkning med statsverket
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
Anslagsmedel som tillförts räntekonto
Återbetalning av anslagsmedel
0
54 272
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde
-64 779
-101 650
Saldo
-64 779
-101 650
Not 21. Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Universitetet hade 2010 tillgång till en kredit på räntekonto i RGK på 195 151 tkr (195 151 tkr år 2009). Denna
har inte utnyttjats.
Under december har en bunden 1-årig placering gjorts
hos RGK med 200 mnkr. Räntan är 1,388 %.
Kortsiktigt likviditetsbehov har beräknats till 114 869
(101 464) tkr. Detta beräknas som skillnaden mellan
kortfristiga fordringar och skulder. Viktiga faktorer för
utvecklingen av tillgodohavandet är omfattningen av
erhållna bidrag samt investeringar i kombination med
kravet på lånefinansiering av anläggningstillgångar.
Not 22. Kassa och bank
Donationsmedel placerade på ECU-konto
Ränta ECU-konto
2010-12-31
2009-12-31
4 832
727
5
8
På bank finns medel som ska vidareförmedlas till andra projekt som startat under 2010.
Not 23. Myndighetskapital
Myndighetskapital exkl. resultatandelar
IB Acc. myndighetskapital
IB statskapital konst
Förändring av statskapital konst
UB Bokfört värde
2010-12-31
2009-12-31
473 738
418 754
1 221
299
126 195
843
378
54 984
601 453
474 959
3 490
3 610
Resultatandelar i dotterföretag
IB statskapital anskaffningsvärde
UB Bokfört värde
Summa myndighetskapital
-155
-120
3 335
3 490
604 788
478 449
73
Not 24. Avsättningar
Som avsättningar har bokförts pensionsförmåner som
bekostas av universitetet samt en övrig avsättning för
omhändertagande och bortforsling av två koboltstrålningskällor som använts för forskningsändamål (495
tkr).
Under 2010 har även avsättning gjorts för kompetensåtgärder (9 861 tkr), se även not 27.
Ingående avsättning pensioner
Årets pensionskostnad
2010-12-31
2009-12-31
22 987
28 003
14 510
10 034
Årets pensionsbetalningar
-12 670
-15 050
Utgående avsättning pensioner
24 828
22 987
Övriga avsättningar
10 356
495
Not 25. Lån i Riksgäldskontoret
2010-12-31
2009-12-31
Ingående skuld
248 607
248 053
Under året upptagna lån
-93 646
-88 597
Årets amorteringar
Utgående skuld (utnyttjad låneram)
Beviljad låneram
86 861
89 151
241 822
248 607
300 000
300 000
Samtliga lån hos RGK är s.k. avistalån.
Not 26. Övriga skulder
Enligt kapitalförsörjningsförordningens 12 § får leasingavtal endast träffas under förutsättning att det
leder till lägre kostnad för staten än köp. Beträffande
kopieringsmaskiner har utifrån denna förutsättning
under år 2000 tecknats ett ramavtal om leasing av kopieringsmaskiner, vilket innebär att leasing sedan dess
har tecknats för ett antal kopieringsmaskiner. Värdet
av dessa har bokförts som tillgång och skuld i balansräkningen. Leasingavgiften har bokförts som kostnad.
Se även not 15.
Av övriga skulder avser 37 mnkr preliminär skatt avseende löner och 4,8 mnkr skuld till samarbetspartner
i EU-projekt.
Not 27. Periodavgränsningsposter
2010-12-31
2009-12-31
148 610
20 887
142 147
34 030
169 497
176 177
Oförbrukade bidrag från statliga myndigheter
462 072
390 225
Oförbrukade donationer
279 282
283 323
Upplupna semesterlöner inkl. sociala avgifter
Övriga upplupna kostnader
Oförbrukade övr bidrag från icke statliga finansiärer
Förutbetalda intäkter uppdragsutbildning/-forskning
Med donationer avses bidrag från icke statliga finansiärer, med undantag för de strategiska forskningsstiftelser
och mellanstatliga organisationer till vilka Sverige är
anslutet (donationsförordningen 1998:140, 3 §). Avsättning för kompetensutvecklingsåtgärder år 2009 (6 614
tkr) bokfördes som övriga upplupna kostnader. Under
2010 bokförs dem som övriga avsättningar, se not 24.
74
56 706
32 460
798 060
579 028
126 712
112 069
Sammanställning av väsentliga uppgifter
Sammanställning av väsentliga uppgifter
2010
2009
2008
2007
2006
17 542
16 973
15 565
15 682
16 233
80,0
77,2
84,7
77,7
77,1
14 133
13 587
12 988
13 186
13 786
Kostnad per helårsprestation (tkr)
99,3
96,4
101,5
92,4
90,8
Totalt antal nyantagna doktorander
–andel kvinnor
–andel män
237
45 %
55 %
208
52 %
48 %
217
48 %
52 %
193
42 %
58 %
202
55 %
45 %
Totalt antal doktorander med någon aktivitet
–andel kvinnor
–andel män
1 277
51 %
49 %
1 211
52 %
48 %
1 206
52 %
48 %
1 236
52 %
48 %
1 300
53 %
47 %
578
576
551
571
598
Utbildning och forskning
Totalt antal helårsstudenter1
Kostnad per helårsstudent (tkr)
Totalt antal helårsprestationer1
Totalt antal doktorander med doktorandanställning
(årsarb.)
Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.)
84
66
75
100
Genomsnittlig studietid för licentiatexamen
5,8
5,2
5,5
6,0
Genomsnittlig studietid för doktorsexamen
8,6
8,4
8,5
8,2
178
204
180
174
Totalt antal doktorsexamina
Totalt antal licentiatexamina
90
192
15
32
40
29
48
769
924
912
923
929
2,6
2,1
1,9
1,8
1,7
Totalt antal årsarbetskrafter
3 714
3 560
3 458
3 449
3 568
Medelantal anställda
4 185
4 228
4 060
4 057
4 143
Totalt antal lärare (årsarb.)
– andel kvinnor
– andel män
1 407
42 %
58 %
1 380
43 %
57 %
1 370
42 %
58 %
1 367
41 %
59 %
1 419
40 %
60 %
Antal disputerade lärare (årsarb.)
– andel kvinnor
– andel män
1009
37 %
63 %
962
37 %
63 %
922
35 %
65 %
909
34 %
66 %
919
33 %
67 %
Antal professorer (årsarb.)
– andel kvinnor
– andel män
316
22 %
78 %
294
22 %
78 %
270
20 %
80 %
268
20 %
80 %
267
20 %
80 %
3 640
1 549
86 %
14 %
2 092
53 %
47 %
3 445
1 468
84 %
16 %
1 977
51 %
49 %
3 166
1 387
82 %
18 %
1 779
57 %
43 %
3 060
1 412
84 %
16 %
1 648
52 %
48 %
3 039
1 419
85 %
15 %
1 620
55 %
45 %
3 514
61%
10 %
3 390
60 %
10 %
3 118
59 %
10 %
3 058
60 %
10 %
3 034
60 %
9%
Lokalkostnader2 per kvm (kr)
1 430
1 435
1 362
1 303
1 273
Balansomslutning (mnkr)
– varav oförbrukade bidrag
– varav årets kapitalförändring
– varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring)3
2 205
798
126
605
1 953
706
55
478
1 762
579
48
423
1 614
490
2
378
1 496
417
6
377
Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer4
Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation5
Personal
Ekonomi
Intäkter totalt (mnkr), varav
utb. på grundnivå och avancerad nivå (mnkr)
– andel anslag (%)
– andel externa intäkter (%)
forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr)
– andel anslag (%)
– andel externa intäkter (%)
Kostnader totalt (mnkr)
– andel personal
– andel lokaler
1
Exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning
2
Enligt resultaträkningen.
3
För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat.
4
Summan för publikationer består av Umeå universitets författarfraktioner.
För år 2010 finns betydande eftersläpning av registrering, vilket förklarar den låga nivån av publikationer år 2010,
detta medför att kostnaden per publikation blir hög år 2010.
5
75
Kostnad per prestation
Förordning om årsredovisning och
budgetunderlag
Arbetet med att ta fram mått som
relaterar prestationer till kostnader
Enligt 3 kap. 1 § i förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag skall myndigheterna
kommentera verksamhetens resultat i förhållande till
de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion
och till vad regeringen i förekommande fall, har angett
i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen skall främst avse hur verksamhetens
prestationer har utvecklats med avseende på volym
och kostnader. Redovisningen skall lämnas enligt den
indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat.
I årsredovisningen för 2009 skrev Umeå universitet att
ett utvecklingsarbete har initierats mellan lärosätena
med syftet att utveckla mått som beskriver ”kostnad
per prestation”.
Lärosätenas instruktion
Av regleringsbrevet för universitet och högskolor m.m.
avseende budgetåret 2010 framgår att övergripande
mål för universitets och högskolors verksamhet finns
i högskolelagen.
Av högskolelagen framgår att utbildning, som vilar på
vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet respektive forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete är de
två huvuduppgifterna för universitet och högskolor.
Därutöver ingår det i lärosätenas uppgifter att samverka
med det omgivande samhället, att informera om sin
verksamhet samt verka för att forskningsresultat, tillkomna vid lärosätet, kommer till nytta. Verksamheten
skall vidare drivas på ett sådant sätt
– att det finns ett nära samband mellan forskning och
utbildning,
– att hög kvalitet nås i verksamheten,
– att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt,
– att hållbar utveckling främjas i verksamheten,
– att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas och
– att verksamheten främjar förståelsen för andra länder och internationella förhållanden.
Dessutom skall studenterna ges rätt att utöva inflytande över utbildningen och lärosätena aktivt främja och
bredda rekryteringen.
Detta utvecklingsarbete, som under 2010 genomförts
av planeringscheferna vid landets universitet, presenterades på en konferens med Högskolornas Redovisningsråd (en del av SUHF, Sveriges universitets- och
högskoleförbund). Dessförinnan hade en avstämning
gjorts med företrädare för Utbildningsdepartementet
och Ekonomistyrningsverket. Arbetet resulterade i ett
förslag att följande mått bör användas för att beskriva
”kostnaden per prestation” inom de två huvuduppgifterna.
Kostnad per helårsstudent (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning)
Kostnad per helårsprestation (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning)
Forskning och utbildning på forskarnivå
Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation
Dessa tre mått anges totalt för lärosätet men också i
förekommande fall uppdelat i fakultetsområden/vetenskapsområden (motsvarande). Måtten anges per år
under den sista femårsperioden.
Detta innebar att resultatet av arbetet med att hitta mått
för kostnader per olika prestationer inför årsredovisningen för 2010 koncentrerats till huvuduppgifterna
utbildning och forskning. Lämnade uppgifter hämtas
enbart ur olika redovisningssystem, vilket innebär att
uppgifterna är reviderbara. Med en prestation avses
något som ”lämnar universitetet”. Detta innebär att
man kan skilja ut prestationer från sådant som är en
förutsättning för dessa prestationer (och således inte
någon egen prestation) såsom t.ex. antalet professorer eller antalet studenter per lärare. Varje lärosäte är
sedan unikt på många olika sätt varför de framtagna
uppgifterna inte låter sig jämföras mellan lärosäten
utan enbart bör användas som jämförelse över tid för
ett och samma lärosäte.
En förutsättning för de föreslagna måtten har varit att
lärosätenas ekonomisystem byggts upp så att intäkter
76
och kostnader kan särredovisas på respektive huvuduppgift men inte på de uppgifter ”som går på tvären”
såsom samverkan, internationalisering, kvalitetsarbete
etc.
Resultatet av arbetet med att ta fram mått som relaterar prestationer till kostnader – en utvidgning av
sammanställningen ”Väsentliga uppgifter”
Enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor
m.m. avseende 2010 skall väsentliga uppgifter lämnas
enligt bilaga 43 till regleringsbrevet. Där skall de viktigaste prestationerna vid lärosätena redovisas liksom
uppgifter om personal och ekonomi.
Resultatet av det nationella utvecklingsarbetet med
syftet att utveckla mått som beskriver ”kostnad per
prestation” blev att Utbildningsdepartementet beslutade att komplettera sammanställningen ”Väsentliga
uppgifter” med
– Kostnad per helårsstudent (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning)
– Kostnad per helårsprestation (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning)
– Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer
– Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation
d.v.s. enligt det förslag som presenterats. Nedan förklaras de mått som avser ”kostnad per prestation” ytterligare.
Kostnad per helårsstudent
Måttet består av att samtliga kostnader för utbildning
på grundnivå och avancerad nivå (exkl. kostnader för
uppdragsutbildning och beställd utbildning) divideras
med antal helårsstudenter för aktuellt år, exklusive
studenter inom uppdragsutbildning och beställd utbildning. Kostnad per helårsstudent har varierat under femårsperioden mellan 77,1 tkr och 84,7 tkr. En orsak till
att kostnaderna per helårsstudent ökar mellan två år är
den årliga kostnadsökningen för löner, drift och lokaler.
År 2010 har kostnaderna ökat mer än antalet studenter, vilket innebär att kostnaden per helårsstudent ökat
med 3,6 procent. Detta innefattar bl.a. löneökningar år
2010. I universitetets kostnad per helårsstudent ingår
kostnader för Ladokkonsortiet samt Ladokenheten,
vilka båda är resurser för totalt 38 lärosäten i Sverige.
Kostnaden per helårsstudent varierar mellan olika utbildningsområden.
Kostnad per helårsprestation
Måttet består av att samtliga kostnader för utbildning
på grundnivå och avancerad nivå (exkl. kostnader för
uppdragsutbildning och beställd utbildning) divideras
med antal helårsprestationer för aktuellt år, exklusive
studenter inom uppdragsutbildning och beställd utbildning. Kostnad per helårsprestation har varierat under
femårsperioden mellan 90,8 tkr och 101,5 tkr. En orsak
till att kostnaderna per helårsprestation ökar mellan två
år är den årliga kostnadsökningen för löner, drift och
lokaler. År 2010 har kostnaderna ökat mer än antalet
studenter, vilket innebär att kostnaden per helårsstudent ökat med 3,0 procent. Detta innefattar bland annat löneökningar år 2010. I universitetets kostnad per
helårsstudent ingår kostnader för Ladokkonsortiet samt
Ladokenheten, vilka båda är resurser för 38 lärosäten i
Sverige. Kostnaden per helårsprestation varierar mellan olika utbildningsområden.
Kostnad per antal refereegranskade
vetenskapliga publikationer
Måttet består av att samtliga kostnader för forskning
och utbildning på forskarnivå divideras med antal
författarfraktioner vid Umeå universitet aktuellt år.
Kostnad per helårsprestation har varierat under femårsperioden mellan 2,1 och 2,2 tkr år 2006–2009. År
2010 finns en betydande eftersläpning avseende inrapportering av publikationer, vilket innebär att kostnaden per publikation kommer att minska när antalet
publikationer för år 2010 rapporteras in. En orsak till
att kostnaderna per publikation ökar mellan två år är
den årliga kostnadsökningen för löner, drift och lokaler. Kostnaden per refereegranskad publikation varierar
mellan olika vetenskapsområden och beror bland annat
på olika publiceringskulturer.
Summering
Ovanstående mått svarar väl mot kravet om hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende
på volym och kostnader. Måtten fångar dock inte vilken kvalitet det är på prestationerna. Kvaliteten på
utförd forskning och utbildning är ytterst viktig, och
mot bakgrund av detta kan inte några slutsatser dras
av lärosätets resultat utifrån dessa mått. Tvärtom kan
dylika mått i värsta fall leda till helt fel slutsatser avseende verksamhetens resultat, då en högre kostnad per
helårsstudent/helårsprestation eller per publikation
kan vara mer fördelaktigt än en låg kostnad.
77
Nyckeltal
Nyckeltal
Umeå universitet tar centralt fram ett antal prioriterade
nyckeltal och statistikunderlag och distribuerar dessa
till fakulteterna som i sin tur skickar dem vidare till institutionerna. Underlaget sorteras per fakultet, institution eller program och är även aggregerat för hela universitetet. Syftet med detta är framför allt att öka fokus
på de av styrelsen fastställda målen samt även att bättre
kunna svara upp mot de krav som ställs i samband med
Högskoleverkets kvalitetsgranskningar. Fördelen med
att nyckeltalen och statistikunderlagen tas fram universitetsgemensamt är att definitionerna är gemensamma
för hela Umeå universitet samt att det är ett effektivt sätt
att ta fram uppgifterna. Definitionerna följer så långt
som möjligt nationella definitioner. Siffrorna nedan är
aggregerade för hela universitetet.
Antal förstahandssökande till
programutbildningar
Förstahandsansökningarna till program (höstterminen)
ökade med 29 procent från 2007 till 2010. Uppgiften tas
fram från VHS statistiksida och omfattar inte kurser.
2007
6 224
2008
7 320
2009
7 336
2010
8 028
Antal helårsstudenter
Antalet helårsstudenter ökade med 11 procent från
2007 till 2010. Uppgiften tas fram ur studieregistret
Ladok och omfattar alla utbildningstyper, d.v.s. även
uppdragsutbildning, etc.
2007
16 142
2008
16 117
2009
17 498
2010
17 914
Personer kvarstående i samma
programutbildning efter 2 år
Andelen personer kvarstående i programutbildningar
har minskat med 8 procentenheter från 2007 till 2010.
En stor del av dem som efter två år inte kvarstår i samma programutbildning återfinns på andra utbildningar
inom Umeå universitet. Uppgiften köps från SCB. Uppgifterna avser läsår. 2010 är alltså 2009/10, 2009 är
2008/09, 2008 är 2007/08 och 2007 är 2006/07. År
2010 avser dem som började läsåret 2007/08, 2009
dem som började läsåret 2006/07, 2008 dem som började läsåret 2005/06 och 2007 avser dem som började
läsåret 2004/05.
2006/07
58 %
2007/08
54 %
2008/09
50 %
2009/10
50 %
Förvärvsfrekvens, examinerade på
grundnivå och avancerad nivå
En ökning av förvärvsfrekvensen skedde med 2 procentenheter från 2005 till 2008. Uppgiften köps från
SCB. Uppgiften tas fram med fördröjning och finns bara
fram till 2008. För 2008 är det andelen i förvärvsarbete
ur gruppen examinerade mellan läsåren 2002/03 och
2006/07. För 2007 avses läsåren 2001/02–2005/06,
för 2006 läsåren 2000/01–2004/05, samt för 2005 avses andelen i förvärvsarbete ur gruppen examinerade
mellan läsåren 1999/00–2003/04.
2005
88 %
2006
89 %
2007
90 %
2008
90 %
Antalet doktorsexamina nådde en topp 2008 och har
sedan återgått till mer normal nivå. En ökning motsvarande 9 procentenheter har skett från 2007 till 2010.
Uppgiften tas fram ur studieregistret Ladok.
78
2007
180
2008
204
2009
178
2010
192
Nyckeltal
Publiceringar
Antalet publiceringar (böcker, bokkapitel och artiklar)
minskade med 3 procent från 2006 till 2009. Uppgiften tas fram ur publiceringssystemet Opus Diva och
avser fraktionaliserade publiceringar (det vill säga om
ett arbete samförfattats av till exempel forskare vid två
olika lärosäten, får vardera lärosätet en halv publikation). Uppgiften är ej ännu klar för 2010.
2006
1 131
2007
1 131
2008
1 100
2009
1 095
Externa medel, miljoner kronor
Externa medel ökade med 25 procent från 2007 till
2010. Uppgiften tas fram ur ekonomisystemet Raindance och omfattar bidrags-, uppdrags- och avgiftsintäkter för både grundutbildning och forskning/forskarutbildning.
2007
964
2008
990
2009
1 198
2010
1 203
Andel disputerade lärare
Andelen disputerade lärare (enligt högskoleförordningen) ökade med 6 procentenheter från 2007 till 2010.
Uppgiften tas fram ur personalsystemet Primula och
avser antal anställda.
2007
65 %
2008
67 %
2009
69 %
2010
72 %
Myndighetskapital
Myndighetskapitalet, i procent av ekonomisk omslutning, ökade med 5,8 procentenheter från 2007 till 2010.
Uppgiften tas fram ur ekonomisystemet Raindance.
2007
12,0 %
2008
13,4 %
2009
14,3 %
2010
17,8 %
79
Styrelseledamöternas uppdrag
Styrelseledamöternas uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra
statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag
Birgitta Johansson-Hedberg styrelseordförande
universitetsstyrelsen. Direktör, FK/Psykologexamen.
Styrelseordförande Vinnova, styrelseordförande Almi
Stockholm, styrelseordförande Pocketstället, styrelseledamot Fortum, styrelseledamot Sveaskog, styrelseledamot Finansinspektionen, styrelseledamot NAXS,
styrelseledamot i Vectura Consulting AB, styrelseledamot The Forest Company Limited, styrelseledamot
Sveriges Radio, född 1947.
ordförande Produktionslyftet (Vinnova, m.fl.), ordförande Arbetarrörelsens Tankesmedja, vice ordförande
Exportkreditnämnden, ledamot Sveriges Television AB,
ledamot Elaanders AB, ledamot Governance Board of
the School of Enginering (Blekinge Tekniska Högskola),
ordförande i centrumbildningen Swedish Waterjet Lab
(Blekinge Tekniska Högskola) samt suppleant Pressens
Opinionsnämnd (PON) och suppleant Stockholm Business Region AB, född 1945.
Peter Kopelman vice ordförande. VD. Styrelseledamot i Stockholms Handelskammare, styrelseledamot
i Itledarna, styrelseledamot i Amerikanska Handelskammaren (AMCHAM), styrelseledamot i Surfa Lugnt,
född 1958.
Staffan Normark Professor, MD, ledamot Nobelstiftelsens styrelse, ledamot Nobelmedia., född 1945.
Lena Gustafsson Professor, FD. Styrelseledamot ESS
AB, styrelseledamot Rymdstyrelsen, styrelseledamot
SIS (Swedish Standards Institute), styrelseledamot
NICe (Nordiskt Innovations Centrum), styrelseledamot
SIDA:s råd för forskningssamarbete, president och styrelseordförande AALA (Ambient Assisted Living Association), född 1949 (andra halvåret 2010).
Göran Sandberg Professor, FD. Ledamot i Högskoleverkets insynsråd, ledamot i Västerbottens länsstyrelses
insynsråd, styrelseledamot Nordforsk, född 1955 (första
halvåret 2010).
Kjell Asplund Professor emeritus och f.d. generaldirektör, nationell cancersamordnare (Socialdepartementet),
MD. Styrelseledamot Läkemedelsverket, styrelseledamot Stockholms sjukhem, född 1943.
Eva Bonnier Bokförläggare. Ordförande i Svenska Förläggare AB, styrelseledamot Dagens Nyheter, styrelseledamot Svenska Förläggare AB, född 1945.
Sigbrit Franke Professor och tidigare universitetskansler, FD. Styrelseordförande Utbildningsvetenskapliga
kommittén Vetenskapsrådet, styrelseledamot Thielska
Galleriet (första halvåret 2010), styrelseledamot Swedish Medical Nanoscience, ledamot Akademiska Hus
koncernstyrelse, född 1942.
Chris Heister Landshövding Västerbottens län. Styrelseordförande Tillväxtverket, styrelseordförande
Södertörns högskola, styrelseledamot Praktikertjänst
Geriatrik AB, suppleant Riksbanksfullmäktige, född
1950 (ledamot fr.o.m. maj 2010).
Göran Johnsson f d Metallordförande. ordförande
Calmando, ordförande Unionkonsult, ordförande programrådet Hållbar Produktionsteknik (Vinnova. m.fl.),
80
Daniel Sachs VD i Proventus AB. Styrelseordförande
i Kungliga Dramatiska Teatern, styrelseordförande O2
Vind AB, styrelseordförande Artek OY, styrelseordförande Tom Dixon Ltd samt styrelseordförande J. Lindeberg AB, född 1970 (ledamot jan–april 2010).
Åsa Gunnarsson Professor, JD, född 1958.
Hans Wolf-Watz Professor, FD, född 1945.
Mari Norgren Professor, FD, född 1956.
Svante Norrhem Professor, FD. Ledamot av Vetenskapsrådets expertkommitté för genus, Gruppsuppleant
för lärarna, född 1962.
Per Persson Professor, FD. Gruppsuppleant för lärarna, född 1962.
Amanda Irgum Kårordförande Medicinska studentkåren vid Umeå universitet, född 1986 (våren 2010).
James Hilton Kårordförande Medicinska studentkåren
vid Umeå universitet, född 1989 (hösten 2010).
Nils Larsson Kårordförande Umeå studentkår, född
1984, (våren 2010).
Zakarias Pante Kårordförande Umeå Studentkår, styrelseordförande i Skefast AB, född 1988 (hösten 2010).
Erik Wallin Kårordförande Umeå naturvetar- och teknologkår, född 1986 (våren 2010).
Tobias Carlsson Kårordförande Umeå naturvetar- och
teknologkår. född, 1986 (hösten 2010).
Oskar Söderberg Vice ordförande Umeå studentkår, gruppsuppleant för studenterna, född 1986 (våren 2010).
Mikaela Peltz 1:e vice kårordförande, gruppsuppleant
för studenterna, född 1986 (hösten 2010).
Styrelseledamöternas uppdrag
Styrelseledamöternas ersättningar
Styrelseledamöterna har för sina uppdrag i styrelsen för Umeå universitet
uppburit följande ersättningar för 2010:
Birgitta Johansson Hedberg
Kjell Asplund
Eva Bonnier
Sigbrit Franke
Chris Heister
Göran Johnsson
Peter Kopelman
Staffan Normark
Göran Sandberg, rektor
Lena Gustafsson
Åsa Gunnarsson, lärarrepr.
Mari Norgren, lärarrepr.
Hans Wolf-Watz, lärarrepr.
Svante Norrhem, lärarrepr.
Per Persson, lärarrepr.
Nils Larsson
Amanda Irgum
Erik Wallin
Oskar Söderberg
Zakarias Pante
Tobias Carlsson
James Hilton
Mikaela Peltz
66 000 kronor
28 000 kronor
28 000 kronor
28 000 kronor
14 000 kronor
28 000 kronor
28 000 kronor
28 000 kronor
–
–
–
–
–
–
–
14 000 kronor
14 000 kronor
14 000 kronor
7 000 kronor
14 000 kronor
14 000 kronor
14 000 kronor
7 000 kronor
(vt 2010, har lön)
(ht 2010, har lön)
(Har lön)
(Har lön)
(Har lön)
(Har lön)
(Har lön)
Avser våren 2010
Avser våren 2010
Avser våren 2010
Avser våren 2010
Avser hösten 2010
Avser hösten 2010
Avser hösten 2010
Avser hösten 2010
81
Styrelselsens beslut om årsredovisning
Styrelsens beslut om årsredovisning för 2010
Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och
myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.
Styrelsen har den 15 februari 2011 fattat beslut om årsredovisning för 2010.
Umeå den 15 februari 2011
Birgitta Johansson-Hedberg
Lena Gustafsson
Ordföranderektor
Kjell Asplund
Eva Bonnier
Sigbrit Franke
Göran Johnsson
Peter Kopelman
Staffan Normark
Chris Heister
Mari Norgren
Åsa Gunnarsson
Hans Wolf-Watz
Zakarias Pante
Tobias Carlsson
James Hilton
82
Bilagor
Tabell 1 till regeringsbeslut 2009-12-17, nr II:25, bilaga 40
Redovisning på grundnivå och avancerad nivå 2010
År 2010
Utnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande högskoleutbildning
1a. Under 2010 genomförda hst och hpr inom 2010 års takbelopp enligt tabell 2
1 188 713
1b. Eventuella decemberprestationer från 2009 som ryms inom takbeloppet
1 041
2a. Eventuellt utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande, eller
36 871
2b. Eventuellt utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer.
Summa
1 226 625
Årets anslagsbelastning avseende särskilda åtaganden
19 844
Summa intäkter för grundutbildning
1 246 469
Ersättning för helårsprestationer för december 2009 (totalt belopp oberoende av om det ryms inom ordinarie
takbelopp eller ej) som tidigare ej ersatts inom takbeloppet:
1 041
tkr
Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR)
samt redovisning av intäkter på grundutbildningsanslaget.
Utfall avseende perioden 2010-01-01 – 2010-12-31
A
B
C
D
E
F
HST
Ersättning
(tkr) HPR
Ersättning
(tkr) Utfall total
ersättning
C+D
Takbeloppet
enl RB
(tkr) Utbildningsområden
Utfall HST 1 Utfall HPR 1 Humaniora
2 274
1 390
49 037
26 315
75 352
369
346
7 962
6 551
14 513
4 580
3 496
98 763
66 168
164 932
Naturvetenskap
2 515
1 831
124 553
76 466
201 019
Teknik
1 683
1 306
83 377
54 549
137 926
Vård
2 313
2 157
121 800
98 392
220 193
255
258
11 100
13 062
24 162
1 364
1 347
80 241
96 378
176 619
881
810
30 283
32 779
63 063
Övrigt
505
475
20 084
15 362
35 446
Design
272
261
38 234
22 311
60 545
Konst
74
74
14 746
6 331
21 076
Musik
10
10
1 211
766
1 977
Idrott
207
160
21 169
7 591
28 760
17 302
13 920
702 561
523 022
1 225 583
Juridik
Samhällsvetenskap
Odontologi
Medicin
Undervisning
Summa
Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr)
Kommentarer till tabellen
Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning, särskild utbildning för lärare i yrkesexamen,
övriga särskilda lärarutbildningar och projekt för invandrade akademiker.
1.
Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga
områden:
Totalt antal utbildade helårsstudenter 272 inom design.
Högst får 276 HST avräknas inom det aktuella utbildningsområdet.
1 189 754
35 829
Totalt antal utbildade helårsstudenter 93 inom konst.
Högst får 74 HST avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom konst har
avräknats mot utbildningsområde teknik.
Totalt antal utbildade helårsstudenter 22 inom musik.
Högst får 10 HST avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom musik har
avräknats mot utbildningsområdet för teknik.
83
Bilagor
Redovisning av grundutbildningen
A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget)
Årets takbelopp (tkr)
+ Ev. ingående anslagssparande (tkr)
Summa (A)
1 189 754
101 650
1 291 404
B. Utfall totalt för grundutbildningen
Ersättning för HPR från december föregående år
Årets utfall: ersättning för HST+HPR (tkr)
1 041
1 225 583
+ Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion (tkr)
Summa (B)1
Summa (A–B)2
1 226 625
64 779
Total ersättning som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms inom tilldelade
medel (A).
1.
Om summan blir positiv, ska det föras in i tabell över anslagssparandet nedan. Blir summan i stället negativ,
ska beloppet föras till tabell över sparad överproduktion nedan.
2.
Tabell. Anslagssparande
Totalt utgående anslagssparande (A-B)
64 779
– Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet3
Utgående anslagssparande
3.
64 779
Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.
Tabell. Sparad överproduktion
Ingående värde av överproduktion (tkr)4
0
Utgående överproduktion5
0
Värde av helårsstudenter och helårsprestationer över tillgängliga medel. Kan uppgå till högst 10 % av
takbeloppet 2009.
4.
5.
0
– Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet
Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2010.
84
Produktion Print & Media, Umeå universitet. 2011/2009348. Foto omslag: Andreas Nilsson
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Telefon 090-786 50 00. Fax 090-786 99 95
www.umu.se

Årsredovisning 2010

Transcrição

Documentos relacionados

familjesidan_090912_b16

Chalmers Årsberättelse Årsredovisning Hållbarhetsredovisning 2015