Scenkonst och musik 2007-2008

Scenkonst
och musik
2007-2008
Kulturen i
siffror 2010:2
Scenkonst och musik 2007–2008
Swedish Arts Council
Ansvarig utgivare: Statens kulturråd
Förfrågningar: Erik Peurell, tel. 08 519 264 81
ISSN 1403-0276
ISBN 978-91-85259-79-3
© Statens kulturråd 2010
Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1–5
Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: [email protected]
Webbplats: www.kulturradet.se
FÖRORD
Kulturrådet redovisar här en sammanställning av uppgifter om svensk scenkonst- och
musikverksamhet 2007 och 2008, huvudsakligen baserad på uppgifter lämnade av
Kulturrådets bidragsmottagare. De redovisade uppgifterna håller bättre kvalitet än på
mycket länge, då Kulturrådet lagt ner mycket tid på att rensa siffrorna från
dubbelredovisningar även retroaktivt. De tabeller och diagram som presenteras i denna
rapport ger nu en mer korrekt bild av det offentligt finansierade scenkonst- och
musiklivet än på många år. Kulturrådet avser att fullfölja detta arbete genom att ta fram
motsvarande kvalitetssäkrade uppgifter för de år som nu saknas i tidsserierna. Samtidigt
görs på Kulturrådets kansli insatser för att förenkla redovisningsrutinerna för
bidragsmottagarna. Min förhoppning är därför att sammanställningarna av scenkonstoch musikverksamheternas uppgifter fortsättningsvis ska kunna publiceras mycket
snabbare än tidigare.
När man ser till de resultat som presenteras i Scenkonst och musik 2007–2008, är det
glädjande att kunna konstatera att det aldrig har rapporterats så många föreställningar
och konserter, och heller aldrig så många besökare till dessa, som 2008, det sista året i
den publicerade tidsserien. Kulturrådet fördelar en stor del av sina bidrag till just
scenkonst- och musikområdet och det är tillfredsställande att se att dessa bidrag
genererar en ökande verksamhet som också får en större publik. Det återstår emellertid
att göra fördjupade och mer kvalitativt inriktade studier om den bidragsfinansierade
scenkonst- och musikverksamheten. Vad betyder det att det enligt SOM-institutet är en
minskande andel av befolkningen som går på teater samtidigt som antalet besökare till
den offentligt finansierade scenkonsten och musiken aldrig har varit större? Vilka är det
egentligen som går på alla dessa föreställningar och konserter? Hur tillgodoses barns
och ungas behov i storstäder och glesbygd? Resultaten av sådana studier skulle vara ett
värdefullt bidrag i diskussionerna med de regioner som ska ingå i
kultursamverkansmodellen och Kulturrådet hoppas kunna skapa utrymme för att
komplettera de rena uppgiftssammanställningarna med den typen av analyser i
framtiden.
Kennet Johansson
Generaldirektör
INNEHÅLL
FÖRORD .......................................................................................................................... 3 SAMMANFATTNING .................................................................................................... 5 Föreställningar och konserter ....................................................................................... 5 Besök ............................................................................................................................ 5 Barn och unga............................................................................................................... 5 Årsverken...................................................................................................................... 5 Arrangörer .................................................................................................................... 6 INLEDNING .................................................................................................................... 7 SAMMANSTÄLLNING AV UPPGIFTER..................................................................... 8 Underlaget .................................................................................................................... 8 Underlagets förutsättningar .......................................................................................... 8 RESULTAT OCH ANALYS ......................................................................................... 10 Ingående enheter......................................................................................................... 10 Personal – Årsverken.................................................................................................. 11 Kostnader och intäkter................................................................................................ 12 Föreställningar och konserter ..................................................................................... 14 Besök .......................................................................................................................... 15 Föreställningar och konserter för barn och unga ........................................................ 17 Föreställningar och besök per län............................................................................... 19 Arrangörer inom musik och dans ............................................................................... 20 Musik ...................................................................................................................... 21 Dans ........................................................................................................................ 21 Scenkonst och musik 2007-2008
SAMMANFATTNING
Denna rapport innehåller uppgifter om de statligt stödda teater-, dans- och
musikverksamheterna i Sverige 2007 och 2008, med jämförelser vartannat år 1999–
2005.
Föreställningar och konserter
Det totala antalet föreställningar och konserter som redovisas har under perioden 1999–
2008 varierat mellan ca 36 000 och ca 39 000. Antalet har under perioden inte varit
större än 2008, då det redovisades 39 457 föreställningar och konserter. Variationen har
varit stor mellan åren, men sammantaget har ökningen skett i så gott som samtliga
verksamhetskategorier.
Besök
Vid dessa föreställningar och konserter gjordes 2008 närmare 6,9 miljoner besök, vilket
också är den högsta noteringen under perioden. Antalet redovisade besök vid
föreställningar och konserter har ökat från 2001, då det föreligger jämförbara siffror för
besök, till 2005, men minskade mellan 2005 och 2007 för att återigen öka 2008.
Ökningen från 2001 har varit ca 1,3 miljon besök, eller ca 15 procent. Största delen av
variationen mellan åren står att finna i de tre kategorierna regional musikverksamhet,
fria dansgrupper samt fria musikgrupper. För dessa grupper hänger det naturligt
samman med att även antalet redovisade konserter och föreställningar minskat eller ökat
under samma period. Förändringar av populationerna inom de olika
verksamhetskategorierna kan påverka resultaten, såväl av antalet föreställningar och
konserter som för antalet besök, i synnerhet för de fria grupperna.
Barn och unga
Antalet föreställningar och konserter för barn och unga på teater-, dans- och
musikområdet har, liksom besök av barn och unga till dessa, även de varierat under
perioden 1999–2008. Antalet föreställningar och konserter har pendlat mellan ca 16 500
och 19 700, medan besöken har varierat mellan 1,5 miljoner och 2,3 miljoner. En
förklaring till variationerna kan vara att det, inom institutioner, organisationer och
grupper, vissa år har gjorts särskilda satsningar på att nå ut till målgruppen barn och
unga. År 2008 redovisades 18 646 föreställningar och konserter för barn och unga, vilka
lockade drygt 2,3 miljoner besök, vilket är den högsta årssumman för perioden.
Årsverken
Antalet redovisade utförda årsverken inom den statligt finansierade scenkonst- och
musikverksamheten har till 2008 minskat med ungefär en åttondel sedan 1999.
Samtidigt har den sammanlagda omsättningen ökat med ca en fjärdedel mellan 1999
och 2008. Ökningen av intäkter och kostnader följs åt under 2000-talet för de flesta
kategorier av verksamhet. Analysen visar dels att de nationella, regionala och övriga
teater-, musikteater- och dansinstitutionerna har faktiska omsättningsökningar fram till
2008 oberoende av förändringar i populationer, dels att det offentligas ökade satsning på
de fria dansgrupperna är tydlig i materialet.
5(22)
Scenkonst och musik 2007-2008
Arrangörer
År 2007 var antalet redovisande arrangörer inom musikområdet totalt 53 stycken, varav
sex stycken var bidragsmottagande riksorganisationer. De 53 arrangörerna stod 2007 för
sammanlagt 2 132 konserter, varav 301 för barn och unga. Till 2008 ökade såväl antalet
redovisade konserter totalt (till 5443) som antalet barnkonserter (till 1115).
År 2007 redovisade tio arrangörer inom dansområdet 572 föreställningar, varav 212 var
för förskola, grundskola och familj. I 2008 års underlag är antalet bidragsmottagande
dansarrangörer mer än dubbelt så många jämfört med året innan, beroende på att
Dansnät Sverige ingår, vilket inte var fallet 2007. Detta resulterade i att såväl antalet
föreställningar totalt som antalet barnföreställningar ökade (32 procent respektive 89
procent) mellan 2007 och 2008.
6(22)
Scenkonst och musik 2007-2008
INLEDNING
Statens Kulturråd redovisar härmed uppgifter för statligt stödda teater-, dans- och
musikverksamheter i Sverige 2007 och 2008.
Underlaget till rapporten utgörs av de uppgifter som inhämtas i samband med att de som
beviljats verksamhets- och produktionsbidrag från Kulturrådet redovisar sin
verksamhet. Uppgifterna gäller bland annat personal (kön, anställningsform, yrke),
ekonomi (intäkter, kostnader), biljettpriser, föreställningar, besök och produktioner.
Det är viktigt att påpeka att de uppgifter som Kulturrådet inhämtar i samband med
redovisningen av bidrag, och som alltså presenteras här och i Kulturrådets tidigare
rapporter om teater, dans och musik, inte klassificeras som officiell statistik, utan är en
sammanställning av redovisade uppgifter från bidragsmottagare.
Problematiken kring detta material har framför allt att göra med att de enheter som har
fått flera bidrag under året, t.ex. vid olika fördelningar, i sin återrapportering redovisar
dessa tillsammans och inte skiljer dem åt, så som Kulturrådet anvisar. Andra svårigheter
är att underlaget inhämtats på pappersblanketter, vilket gör att det kan saknas uppgifter,
att helt andra uppgifter än de efterfrågade har lämnats, att uppgifter inte är korrekt
omräknade eller att delsummor inte motsvarar den totala summan. Sådana problem
undanröjs i takt med att Kulturrådets onlinetjänst för bidragsansökningar och
redovisningar direkt via webben utvidgas.
En ytterligare dimension av problematiken rör tidsserier och jämförbarhet mellan olika
år. Materialet baseras på återrapporteringsblanketter för bidragen där de efterfrågade
uppgifterna har förändrats genom åren. Eftersom populationen utgörs av bidragstagare
förändras den också från år till år. Dessa två faktorer gör det svårt att dra slutsatser kring
tidsserier och att göra jämförelser.
7(22)
Scenkonst och musik 2007-2008
SAMMANSTÄLLNING AV UPPGIFTER
Underlaget
Arbetet kring denna sammanställning av uppgifter – inhämtningen, inmatningen och
granskningen samt återkontakter och kompletteringen av uppgifter – har varit
omfattande. Totalt ingår uppgifter från tio återrapporteringsblanketter:
- yrkesverksamma fria grupper – teaterområdet
- yrkesverksamma fria grupper – dansområdet
- fria musikgrupper/ensembler
- teater-, musikteater- och dansinstitutioner
- viss teaterverksamhet
- landsting/regionförbund för regional musikverksamhet
- regionala/lokala musikinstitutioner
- arrangörer inom dans- och musikområdet (tre blankettyper)
I ett försök att tidigarelägga publiceringen av 2007 års sammanställning, hämtades
uppgifterna in i två omgångar, del 1 och del 2. I del 1 ingick uppgifter såsom repertoar,
föreställningar, konserter och publik. Del 2 innehöll uppgifter om årsverken, intäkter
och kostnader. Den delade insamlingen av uppgifter blir synlig i tabell 1 i denna
rapport, eftersom uppgifterna för 2007 är uppdelade i två kolumner, del 1 och del 2.
Denna insamlingsmetod möjliggjorde inte en snabbare publicering, varför allt material
för 2008 inhämtades vid ett tillfälle. Sammanlagt sändes 698 blanketter in 2007 och 392
stycken inkom 2008. Blanketterna är mellan 3 och 22 sidor långa.
Uppgifterna som presenteras i tabellerna gäller åren 1999, 2001, 2003, 2005, 2007 och
2008. Sammanställningen behandlar ingående enheter, antal årsverken, intäkter och
kostnader, totalt antal föreställningar och konserter, totalt antal besök, antal
föreställningar, konserter och besök för barn och unga, geografisk fördelning av antal
föreställningar, konserter och besök (per län) samt musik- och dansarrangörer.
Underlagets förutsättningar
Att underlaget avgränsats till Kulturrådets bidragsmottagare påverkar jämförbarheten
mellan åren och då främst för de fria grupperna eftersom det inte är exakt samma
grupper som får bidrag från år till år. Delar av stödet till de fria teater- och
dansgrupperna fördelas som enstaka produktionsbidrag, vilket kan innebära stora
skillnader avseende exempelvis besök och föreställningar mellan olika år.
Uppgifterna avseende besök och föreställningar visar till största delen den verksamhet
som Kulturrådet har gett bidrag till, medan uppgifterna om personal och ekonomi även
kan inkludera uppgifter om andra produktioner. Detta gäller främst för de fria
grupperna, som kan erhålla enstaka produktionsbidrag. Deras återrapportering ska då
egentligen enbart innehålla uppgifter gällande den beviljade produktionen, något som
kan vara svårt att särskilja om gruppen bedrivit en större verksamhet med flera
produktioner under året.
8(22)
Scenkonst och musik 2007-2008
De nationella teater-, musikteater- och dansinstitutionerna får inte bidrag från
Kulturrådet, varför de inte heller har kravet på sig att redovisa sin verksamhet till
Kulturrådet. I flera år har de trots detta frivilligt lämnat in uppgifter till Kulturrådet,
men under senare år har de avstått från att göra detta. Kulturrådet har därför i denna
sammanställning, så långt det är möjligt, kompletterat med uppgifter från
årsredovisningar eller med imputerade värden från 2007 års uppgifter.
I denna redovisning återfinns inte någon tabellbilaga såsom i tidigare rapporter.
I tidigare rapporter (1999–2006) förekom dubbelredovisningar från integrerade
verksamheter. Med detta avsågs verksamheter där olika typer av bidragskategorier
redovisades tillsammans. I denna rapport har vi valt att särredovisa integrerade
verksamheter. Syftet är dels att undvika dubbelredovisningar, dels att göra uppgifterna
jämförbara i varje kategori över åren. För att särredovisa verksamheterna, vilket medför
att samtliga uppgifter bara förekommer i en enda kategori, har följande åtgärder
vidtagits:
– Sörmlands Musik & Teater, Värmlandsoperan och Norrlandsoperan verkar både som
teater/musikteater/dansinstitutioner och som länsmusikorganisationer. Respektive
institution redovisar sina verksamheter på en samlad blankett. För att undvika
dubbelredovisning kommer samtliga uppgifter att redovisas endast i kategorin
”regionala/lokala teater-, musikteater- och dansinstitutioner”.
– Musik för Örebro län inklusive Svenska Kammarorkestern, Musik i Dalarna inklusive
Dalasinfoniettan är organisationer med regionalt musikuppdrag som även rymmer en
orkesterinstitution med statligt bidrag inom sin organisation. Samtliga uppgifter
avseende dessa verksamheter förekommer tidigare både i kategorin ”regional
musikverksamhet” och i kategorin ”orkesterinstitutioner”. Beträffande Musik för
Örebro län och Svenska Kammarorkestern undviker man dubbelredovisning genom att
låta Svenska Kammarorkestern redovisa alla uppgifter, dvs. i kategorin
”orkesterinstitutioner”. Detta på grund av att verksamheten i huvudsak bedrivs av den
institutionen. Det motsatta gäller för Musik i Dalarna och Dalasinfoniettan, där alla
uppgifter kommer att redovisas av länsmusiken Musik i Dalarna i kategorin ”regional
musikverksamhet”. Anledningen till detta är att det är landstinget som är mottagare av
bidraget.
– Smålands Musik & Teater inklusive Jönköpings Sinfonietta, Kalmar läns
musikstiftelse inklusive Camerata Nordica och Musik i Syd inklusive Musica Vitae är
också organisationer med regionalt musikuppdrag som rymmer en orkesterinstitution
med statligt bidrag inom samma organisation. Uppgifterna i kategorin ”regional
musikverksamhet” har tidigare inkluderat orkesterinstitutioner, däremot råder inte det
omvända förhållandet, det vill säga i kategorin ”orkesterinstitutionen” har inte den
regionala musikverksamheten inkluderats – orkestern har redovisats för sig. Eftersom
här finns en kategori med dubbelredovisade uppgifter och en kategori som redovisats
för sig, kan man enkelt dra bort det som är dubbelredovisat.
9(22)
Scenkonst och musik 2007-2008
RESULTAT OCH ANALYS
Det statliga anslaget till regionala och lokala scenkonst- och musikinstitutioner har
under några år inte räknats upp i samma takt som kostnadsutvecklingen. Detta skulle
kunna var en generell påverkande faktor till de förändringar som syns i resultaten. En
annan faktor av betydelse för att förklara de förändringar som beskrivs i denna rapport
har att göra med förändringarna i avdragsrätten för mervärdesskatt (moms). I
regleringsbrevet för 2007 fick Kulturrådet i uppdrag att återrapportera och redovisa
utfallet av de prioriteringar och bedömningar som Kulturrådet gjort vid
bidragsgivningen inom anslagen 28:4, 28:6 och 28:7 för 2007, med särskild hänsyn
tagen till momsfrågan. Mot bakgrund av att ett stort antal institutioner berördes av
förändringarna i avdragsrätten för mervärdesskatt kom detta att ha stor betydelse för
flertalet institutioners ekonomiska situation, med hänvisning till både betydande tillskott
i form av retroaktivt återbetald moms och en minskning av bidragen för 2007 på grund
av anpassningen. Kulturrådets bidrag sänktes med anledning av dessa utbetalningar med
cirka 13 miljoner kr (Momsrapport. Kulturrådets skriftserie 2007:1, s. 6). Det sena beskedet
innebar att många institutioner/organisationer reviderade sina verksamhetsplaner i ett
mycket sent skede. Kostnader uppstod för många av dem oavsett om ambitionsnivån
dragits ned eller inte på grund av att avtal redan träffats, exempelvis med medverkande.
Kulturrådet konstaterar samtidigt att för de flesta innebar den förändrade avdragsrätten
förhållandevis stora ekonomiska tillskott i form av retroaktivt utbetalad moms.
Ingående enheter
Tabell 1. Antalet enheter som ingår i redovisningen, 1999–2008.
A. Två institutioner hade inkommit med del 1, och endast en institution hade inkommit med del 2, varför kompletteringar utifrån
årsredovisningar har skett.
B. Ingen institution hade inkommit med några uppgifter om sin verksamhet. Kompletteringar har gjorts utifrån deras respektive
årsredovisningar och med imputering från 2007 års uppgifter.
År 2007 inhämtades, som tidigare nämnts, materialet i två omgångar. Detta påverkar
tabellen avseende ingående enheter, eftersom vissa enheter, trots påminnelse, endast har
besvarat den ena av de två delarna i tid. Framför allt gäller detta fria dansgrupper och
fria musikgrupper.
Under åren har antalet ingående enheter inte förändrats nämnvärt för de olika typerna av
regionala verksamheter och institutioner. Däremot har de fria gruppernas population
varierat i storlek. Den kategori där antalet ingående enheter varierat mest är fria
musikgrupper, vilket får konsekvenser för resultaten. Men även om antalet enheter inte
10(22)
Scenkonst och musik 2007-2008
har förändrats, kan ingående enheter och deras verksamheter skilja sig åt år från år,
vilket därmed kan påverka de redovisade resultaten.
Sammanfattningsvis har antalet ingående enheter per kategori inte förändrats nämnvärt.
Däremot kan de verksamheter som ingår ha förändrats, vilket helt är beroende av vilka
som får bidrag. Störst skillnad återfinns inom de fria grupperna inom respektive
område.
Personal – Årsverken
Sedan 2006 definieras ett årsverke som 1 800 arbetstimmar, tidigare definierades det
som 1 570 timmar. För att enkelt kunna jämföra uppgifterna för samtliga år har
årsverken för tidigare år räknats om i tabell 2 till den nuvarande definitionen.
Tabell 2. Antal årsverken 1999–2008.
A. 2004–2005: Nationella, regionala/lokala samt övriga institutioner - inkl. "övrig personal".
B. 2004–2006: Fria teater- och dansgrupper - inkl. årsverken av personal med F-skattsedel.
C. Fr.o.m. 2006 är personal fördelad på flera kategorier än tidigare.
Tabell 2 visar att det totala antalet utförda årsverken inom den statligt finansierade
scenkonstverksamheten har minskat med ungefär en åttondel sedan 1999. År 2008 var
det totala antalet årsverken 5 717, jämfört med 6 597 år 1999. Inom de olika
kategorierna har antalet årsverken varierat genom åren, även om den vikande trenden är
tydlig för de flesta av kategorierna. Orsakerna till variationerna kan vara flera:
effektiviserad verksamhet, att verksamheternas repertoar skiftar (beroende på typ av
uppsättning eller turnéplan krävs olika stora personalinsatser olika år), eller att
redovisningarna i skiftande omfattning innehåller uppgifter om verksamhetens hela
personal och inte bara den personal som ingått i den del av verksamheten som
Kulturrådet beviljat bidrag för (vilket är de uppgifter som egentligen ska
återrapporteras).
En specifik förklaring till skillnaderna för de fria teater- och dansgrupperna är att
årsverken av personal med F-skattsedel inkluderades 2005, men inte övriga år. Detta
blir särskilt tydligt i uppgifterna för fria dansgrupper. År 2005 var antalet årsverken för
fria dansgrupper 150, medan antalet har legat mellan 50 och 90 för de övriga åren. När
personal med F-skattesedel exkluderas inom fria teater- och dansgrupperna 2005
minskar antalet årsverken till 397 respektive 120. Detta påverkar i sin tur totala antalet
årsverken 2005, vilket sjunker till 6 653. Att det saknas uppgifter för de fria
musikgrupperna beror på att de inte redovisar antal anställda på motsvarande sätt som
övriga kategorier.
11(22)
Scenkonst och musik 2007-2008
Kostnader och intäkter
Tabell 3. Intäkter, 1999–2008, 2008 års priser. Tusentals kronor.
Tabell 4. Kostnader, 1999–2008, 2008 års priser. Tusentals kronor.
A. Kostnader för tre grupper saknas
Det som kan utläsas av jämförelser mellan tabell 3 och tabell 4 är att ökningen av
intäkter och kostnader följs åt för alla kategorier av verksamhet utom en: övriga teater-,
musikteater- och dansinstitutioner, som till 2007 ökat sina kostnader betydligt mer än
sina intäkter, vilket förklaras av att en enskild verksamhet har redovisat en differens
mellan kostnader och intäkter som motsvarar differensen för hela kategorin. Gruppen
regional musikverksamhet har till 2007 istället ökat sina intäkter mer än sina kostnader.
Här är ökningen spridd på ett antal olika verksamheter. Orsaken står att finna i den
momskompensation som utbetalades 2007.
Det är inte meningsfullt att jämföra de olika kategoriernas intäkter och kostnader
sinsemellan, däremot kan man följa utvecklingen över tid för de respektive
kategorierna. Vad som då kan sägas är att alla kategorier utom fria teatergrupper och
fria musikgrupper visar en tydlig ökning av både intäkter och kostnader från 1999 till
2008. Omsättningsökningen för dessa kategorier är inte relaterad till att
delpopulationerna har förändrats – antalet institutioner som ingår är i princip desamma
för respektive kategori av institutioner 1999 och 2008 – dessutom är summorna
omräknade till 2008 års priser, vilket ytterligare understryker utvecklingen.
Beträffande de fria grupperna är det noterbart att det offentligas generella satsning på
dansområdet blir synlig här. De fria dansgruppernas sammanlagda omsättning har mer
än fördubblats sedan 1999. Under samma period har de fria teatergruppernas omsättning
legat i stort sett stilla, men fortfarande har de fria teatergrupperna i snitt två och en halv
gånger så stor omsättning per enhet som de fria dansgrupperna. De fria
musikgruppernas omsättning har också ökat fram till 2007, men det har inte varit i
samma takt som antalet fria musikgrupper som tillkommit i Kulturrådets bidragssystem
har ökat, vilket alltså innebär att musikgruppernas omsättning per enhet har minskat
något under perioden.
12(22)
Scenkonst och musik 2007-2008
För att kunna säga något om hur pengarna faktiskt används måste beräkningar göras av
hur dyra föreställningarna är eller hur mycket institutionernas verksamhet kostar per
besökare. Sådana beräkningar kräver mer detaljerade uppgifter om bland annat
institutionernas repertoar och förändringar i ekonomin än vad Kulturrådet haft
tillgängliga för denna rapport, varför en schablonberäkning har gjorts. Detta innebär att
en beräkning av kostnader (inklusive lokalkostnader) per föreställning respektive antalet
besökare har genomförts.
Tabell 5. Kostnader per föreställning, 1999–2008, 2008 års priser. Kronor.
Tabell 5 visar stora variationer i beräkningen av kostnad per föreställning för vissa
kategorier, men inte heller här är det särskilt fruktbart eller rättvist att göra jämförelser
kategorierna emellan. Den genomsnittliga kostnaden per föreställning har ökat med ca
10 procent under perioden 1999–2008. Störst ökning visar uppgifterna för kategorin
övriga teater-, musikteater- och dansinstitutioner som mer än fördubblat kostnaden per
föreställning, men där spelar förändringen av vilka institutioner som igår i kategorin stor
roll. De mest entydiga trenderna över tid visar annars uppgifterna för de fria
dansgrupperna och orkesterinstitutionerna, vars kostnader per föreställning ökat med 75
procent respektive ungefär 45 procent under perioden.
Tabell 6. Kostnader per besökare, 1999–2008, 2008 års priser. Kronor.
Av tabell 6 framgår att kostnader per besökare också varierar en hel del mellan åren och
det är svårt att se något entydigt mönster när man slår samman uppgifterna. På nivån för
de enskilda kategorierna kan man dock se ökade kostnader per besökare för i första
hand orkesterinstitutionerna (ökning med 61 procent mellan 1999 och 2008) och de fria
dansgrupperna (+ 90 procent), men även för fria teatergrupper (+ 22), regionala/lokala
institutioner (+ 19) och regional musikverksamhet (+ 19).
Sammanfattningsvis har ökningen av intäkter och kostnader följts åt för alla kategorier
av verksamhet, med undantag som förklaras av omständigheterna för en (1) enskild
verksamhet. Analysen visar även att de nationella, regionala och övriga teater-,
13(22)
Scenkonst och musik 2007-2008
musikteater- och dansinstitutionernas intäkter och kostnader har ökat fram till 2007 men
sedan minskat något mellan 2007 och 2008 och att det offentligas satsning på de fria
dansgrupperna är tydlig i materialet, bland annat genom att kostnaden per föreställning
och per besökare har ökat mest för de fria dansgrupperna under den aktuella perioden.
Föreställningar och konserter
Tabell 7. Antal föreställningar och konserter, 1999-2008.
Tabell 7 visar att det totala antalet föreställningar och konserter efter att ha ökat fram till
2005, visade en tillfällig svacka 2007, men var 2008 det högsta under hela perioden
1999–2008. Det totala antalet föreställningar och konserter var 36 896 år 2007 och
39 457 år 2008.
Ökningen av antalet föreställningar och konserter märks i alla kategorier, men några av
kategorierna har sina toppår i slutet av perioden: de nationella scenerna, de regionala
scenkonstinstitutionerna, de fria dansgrupperna och regional musikverksamhet – dessa
fyra har aldrig tidigare haft så många föreställningar och konserter som 2008. Även om
variationen är ganska stor inom respektive kategori verkar det samlade mönstret för det
offentligt finansierade scenkonst- och musiklivets utbud vara ett ökat publikintresse.
Variationerna mellan åren är anmärkningsvärda för vissa av kategorierna. För de fria
musikgruppernas del är en förklaring till det minskade antalet konserter 2007 att en så
liten andel av grupperna faktiskt lämnade in redovisning för den del som avsåg
föreställningar och konserter – där saknas uppgifter för cirka en fjärdedel av de fria
musikgrupperna. Variationer för de fria gruppernas antal föreställningar orsakas annars
generellt sett av att antalet bidragstagare förändras mellan åren. Bilden blir därför delvis
en annan när man fördelar antalet föreställningar/konserter per redovisande enhet,
såsom i tabell 8.
Tabell 8. Antal föreställningar och konserter per enhet 1999–2008.
14(22)
Scenkonst och musik 2007-2008
Tabell 8 visar att det totala antalet konserter per enhet sjunkit något under perioden, som
i det här fallet bör räknas 2001–2008, eftersom det saknas uppgifter för de fria
musikgrupperna för 1999. Inom kategorierna övriga teater-, musikteater- och
dansinstitutioner, regional musikverksamhet och orkesterinstitutioner har antalet
konserter per enhet varierat mycket mellan åren, medan fria musikgrupper och fria
dansgrupper haft relativt stabila nivåer under perioden. Den enda kategorin med en
tydlig trend är fria teatergrupper, som stadigt minskat antalet föreställningar per enhet
under perioden – antalet föreställningar per enhet är ungefär en tredjedel färre 2008
jämfört med 1999.
Sammanfattningsvis kan sägas att det totala antalet föreställningar och konserter har
ökat något mellan 1999 och 2008 men att bilden blir något annorlunda vid en beräkning
av antalet föreställningar/konserter per redovisande enhet. Den totala ökningen kan
alltså förklaras av att det i slutet av perioden finns uppgifter från fler redovisande
enheter än i början av perioden – framför allt fria grupper av alla kategorier – men dessa
enheter har alltså i genomsnitt redovisat färre föreställningar och konserter per enhet i
slutet av perioden jämfört med i början.
Besök
Tabell 9. Antal besök, 1999-2008.
Antalet besökare är ofta svårt för bidragstagarna att uppge, och då särskilt för de fria
grupperna, varför antalet besökare i de kategorierna ska ses som grova skattningar.
Svårigheterna med att uppge antalet besökare beror bland annat på att grupperna säljer
hela föreställningar när de är på turné, och således inte får intäkter per såld biljett.
Tabell 9 visar att det totala antalet besök har ökat till mitten av 2000-talet, men minskat
mellan 2005 och 2007 och återigen ökat 2008 till det högsta antalet besökare som
någonsin summerats. År 2008 var det totala antalet besök cirka 6,9 miljoner, jämfört
med 6,2 miljoner året innan och 6,8 miljoner 2005. Detta beror framför allt på
förändringar i kategorierna fria dansgrupper och fria musikgrupper samt regionala
musikverksamheter. För dessa kategorier hänger det naturligt samman med att även
antalet redovisade föreställningar och konserter ökat respektive minskat under samma
period, vilket i fallet med fria musikgrupper i sin tur har att göra med förändringar i hur
många enheter som ingår i denna kategori olika år.
15(22)
Scenkonst och musik 2007-2008
En annan förklaring till stora variationer är att uppgifterna om antalet besökande är mer
eller mindre kompletta för olika år, till exempel saknas uppgifter om besökande till 696
konserter i den regionala musikverksamheten 2007. I vissa fall är dock variationerna
mer svårförklarade, till exempel den kraftiga nedgången för fria dansgrupper 2007 som
inte kan föras tillbaka till minskat antal föreställningar eller bristande redovisning. Här
krävs en djupare analys av repertoar, spelplatser och sammansättningen av populationen
för att finna en förklaring. Ett steg på den vägen är att undersöka hur många besök som
gjorts per föreställning eller konsert, såsom redovisas i tabell 10.
Tabell 10. Besökare per föreställning och konsert, 1999-2008.
Det visar sig då att de flesta kategorierna haft antingen en ganska stabil nivå på antalet
besök per föreställning/konsert under 2000-talet eller en ökande trend som avbrutits
2007. Det senare gäller främst kategorierna övriga teater-, musikteater- och
dansinstitutioner samt fria dansgrupper. Den enda kategori som visar en, om än svag,
kontinuerlig uppåtgående trend under 2000-talet är nationella teater-, musikteater- och
dansinstitutioner. Även fria musikgrupper verkar ha en positiv trend för besökare per
konsert.
Ytterligare ett sätt att beskriva besöksutvecklingen är att mäta antalet besök per enhet,
vilket visas i tabell 11.
Tabell 11. Antal besök per enhet 1999–2008.
Sedan 2001, då fria musikgrupper tillkom i sammanställningen, har det genomsnittliga
antalet besök per enhet varit ganska stabilt. Utvecklingen varierar dock ganska mycket
kategorierna emellan. Exempelvis har de fria teatergrupperna haft en minskande trend
och ligger 2008 cirka 40 procent lägre än vid 2000-talets början. De regionala
institutionerna och de fria dansgrupperna har haft uppåtgående trender under perioden
fram till 2007, då båda kategoriernas positiva utveckling av besök per enhet avstannat.
Intressant är att notera att de tre nationella institutionerna – Dramaten, Operan och
16(22)
Scenkonst och musik 2007-2008
Riksteatern – sammantaget har redovisat en ökning av besöksantalet med 16 procent
under undersökningsperioden.
I materialet för 2007 och 2008 återfinns, som tidigare nämnts, även uppgifter för antal
besök som har skett utanför hemkommunen. Med undantag från den regionala
musikverksamheten och fria teatergrupper har andelen besök utanför hemkommun ökat
för samtliga kategorier mellan 2007 och 2008. Materialet visar att fria dansgrupper haft
den största ökningen, medan inom de övriga har ökningen varierat mellan 2 och 8
procent. Däremot har andelen minskat med 24 procent inom regional musikverksamhet,
medan för fria teatergrupper har ingen förändring ägt rum.
Sammanfattningsvis har det sammanlagda antalet besök för den offentligt finansierade
scenkonsten och musiken stadigt ökat under 2000-talets början, med en topp år 2005.
De största enskilda ökningarna av besökare står att finna i kategorierna fria
musikgrupper, regional musikverksamhet och nationella institutioner. För dessa
kategorier hänger ökningen av antalet besök naturligt samman med att även antalet
redovisade föreställningar och konserter ökat under samma period.
Redovisningstekniska omständigheter kan vara en orsak till nedgångarna såväl för
antalet föreställningar och konserter som för antalet besök, åtminstone för fria grupper.
Kulturrådet har under senare år genom att förändra utförandet av
redovisningsblanketterna och genom ökade kontroller av lämnade uppgifter strävat efter
att sammanställa uppgifter om föreställningar och besök för precis de projekt som
bidrag har fördelats till, och inte, som kan ha hänt tidigare, för hela verksamheten för de
grupper som bara erhållit projektbidrag.
Föreställningar och konserter för barn och unga
Antalet föreställningar och konserter för barn och unga liksom antalet besök av barn och
unga på teater-, dans- och musikområdet har varierat genom åren. En förklaring till
variationerna kan vara att det, inom institutioner/organisationer/grupper vissa år har
gjorts särskilda satsningar på att nå ut till målgruppen barn och unga. Enligt
Kulturrådets årsredovisning för 2007 skedde under perioden 2005–2007 en ökning av
bidragen till kultur för barn och unga med nio procent (drygt 15 miljoner kronor), vilket
speglar de satsningar och prioriteringar som gjorts från såväl Kulturrådets sida som
övriga kulturlivet.
Det är svårt att finna några generella förklaringar till förändringarna inom respektive
kategori som redovisas i tabell 12 och tabell 13. Utvecklingstendenserna går åt olika
håll och det krävs mycket fördjupade analyser för att finna några orsakssamband.
17(22)
Scenkonst och musik 2007-2008
Tabell 12. Antal föreställningar och konserter för barn och unga 1999–2008.
Mellan 1994 och 2003 avser uppgifterna endast skolkonserter inom länet för
länsmusikorganisationer.
A. 2001 infördes familjeföreställningar som en kategori för teater och dans, vilken inkluderades i
uppgifterna fr.o.m. detta år.
B. Avseende en nationell institution (Riksteatern) har värdet för antalet föreställningar 2008 för barn och unga
imputerats för att få denna summa.
Tabell 12 visar att det totala antalet föreställningar och konserter för barn och unga har
varierat mycket mellan åren. Variationen har varit särskilt stor i kategorin regional
musikverksamhet. År 2008 var det totala antalet barnföreställningar och -konserter 18
646, vilket innebär en ökning med 13 procent jämfört med föregående år, men en
minskning med 5 procent jämfört med 2005.
Tabell 13. Antal besök av barn och unga 1999–2008.
A. Avser teater och dans: År 2001 infördes familjeförställningar som en kategori. Fr. o. m. detta år inkluderas besök på
familjeföreställningar.
B. Fr. o. m. 2004: Besök av barn och ungdom oberoende av typ av föreställning.
C. Avseende en nationell institution (Riksteatern) har värdet för antalet föreställningar 2008 för barn och unga imputerats för att få denna
summa.
För barn och unga var det totala antalet besök 2,0 miljoner 2007 och 2,3 miljoner 2008,
vilket är det högsta antalet besök av barn och ungdomar för perioden. Antalet besök har
till skillnad från antal föreställningar ökat mellan 2005 och 2008 och resultaten för hela
perioden visar inte lika stor variation som för antalet föreställningar och konserter utan
mer av en stadig, positiv utveckling. Detta kan tolkas som ett resultat av de satsningar
och prioriteringar som gjorts.
Ett annat mått på utvecklingen för barn- och ungdomsverksamheten inom offentligt
finansierad scenkonst och musik är hur stor andel av verksamheten som riktas till barn
och unga respektive hur stor andel av den totala publiken som redovisas vara barn och
unga.
De nationella institutionerna har ökat sin andel föreställningar för barn och unga från ca
25 procent kring år 2000 till just under 40 procent 2007 och 2008. Denna positiva trend
återfinns även för de regionala teater-, musikteater- och dansinstitutionerna, vars
föreställningar under 2008 redovisats vara avsedda för barn och unga till 50 procent.
18(22)
Scenkonst och musik 2007-2008
Däremot har andelen föreställningar för barn och ungdomar inom den regionala
musikverksamheten, som haft en nivå mellan 40 och 45 procent under perioden, sjunkit
till strax under 40 procent 2008. Även inom orkesterinstitutionerna märks en vikande
trend under de senaste åren. Orkesterinstitutionerna ökade stadigt andelen barn- och
ungdomskonserter till nästan 50 procent 2005, men den sjönk till knappt 40 procent
2007 och till 30 procent 2008.
Kategorin övriga teater-, musikteater- och dansinstitutionerna har minskat sin andel
föreställningar för barn och unga från över 70 procent kring 2000 till under 60 procent
2008. Andelen har dock varierat mellan 30 och 70 procent under perioden. Detta beror
på att denna kategori består av ett litet antal institutioner, vilket innebär att en enda
institutions förändring av repertoaren kan få stort genomslag för hela kategorin.
Fria teatergrupper har under 2000-talet haft mellan 70 och 80 procent av sina
föreställningar riktade till barn och unga, medan motsvarande uppgift för fria
dansgrupper legat mellan 50 och 60 procent. De fria musikgrupperna har däremot bara
haft ca 20 procent av sin verksamhet riktad till barn och unga enligt
återrapporteringarna från bidragsmottagarna.
Sammanfattningsvis har antalet föreställningar och konserter för och besök av barn och
unga på teater-, dans- och musikområdet varierat genom åren. En viktig förklaring till
variationerna är att det, inom institutioner/organisationer/grupper har gjorts satsningar
på att nå ut till målgruppen barn och unga.
Av det totala antalet redovisade föreställningar och konserter har andelen som är riktade
till barn och unga ökat under perioden för de nationella institutionerna samt för de
regionala teater-, musikteater- och dansinstitutionerna. Däremot har andelen minskat
något för den regionala musikverksamheten och för orkesterinstitutionerna. De fria
gruppernas andel föreställningar för barn och unga har i praktiken varit oförändrad
under perioden. Störst andel och jämnast nivå har de fria teatergrupperna haft, med
mellan 70 och 80 procent av föreställningarna för barn och unga.
Det totala antalet redovisade besök av barn och unga var 2,0 miljoner 2007 och 2,2
miljoner 2008. Antalet besök av barn och unga visar alltså inte samma minskning under
perioden som antalet föreställningar för barn. Barns och ungas andel av det totala antalet
besök har stadigt ökat från och med 1999.
Föreställningar och besök per län
Uppgifterna i detta avsnitt baseras på tabell 14 och stämmer inte överens med tabell 7
och 9. När ”totalt antal besök” och ”totalt antal föreställningar” beskrivs i detta avsnitt
avses således uppgifter från de institutioner och fria grupper som redovisat
föreställnings- och besöksuppgifter inom Sverige (exkl. utomlands) och per län.
19(22)
Scenkonst och musik 2007-2008
Tabell 14. Antal föreställningar och besök per län 1999–2008.
De tre storstadslänen Stockholms län, Skåne län och Västra Götalands län svarade för
44 procent av föreställningar och konserter 2008 och 46 procent 2007. Analysen av
materialet visar för båda åren att de flesta teater- och dansföreställningarna ges i de tre
storstadslänen, medan flest konserter ges i Blekinge län och Skåne län. Resultatet visar
även att Blekinge län och Gotlands län har flest föreställningar och konserter per tusen
invånare, 11,7 respektive 8,7 år 2008 jämfört med 15,3 respektive 10,4 år 2007.
Storstadslänen svarade för 51 procent av besöken till föreställningar och konserter både
2007 och 2008. Flest besökare till konserter kom båda åren i Skåne, Västra Götalands
och Stockholms län. Teater- och dansföreställningar fick båda åren flest besök i
Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Det stora antalet föreställningar och
konserter per tusen invånare i Blekinge och Gotland har sin motsvarighet även i
beräkningen av antal besök per tusen invånare: 2007 är det Blekinge som haft störst
relativt besökantal och 2008 är det Gotland.
Arrangörer inom musik och dans
Uppgifter kring arrangörer, inom områdena musik och dans, ingår nu i
sammanställningen för första gången.
20(22)
Scenkonst och musik 2007-2008
Kulturrådet beslutar om verksamhetsbidrag till arrangörer för engagemang av fria
grupper med stöd av förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och
musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper.
Musik
Enligt Kulturrådets praxis kan bidrag lämnas till arrangörer som har till uppgift att
anordna offentliga konserter och som har en omfattande, permanent och regelbunden
konsertverksamhet. Bidrag kan också utgå till flera arrangörer i samverkan samt till
vissa riksorganisationer. Det statliga stödet är endast avsett att fungera som ett
komplement till de bidrag som arrangören erhåller från kommun/landsting. Stödet gäller
verksamhet som genomförs med yrkesverksamma musiker. Inom musikområdet finns
ett antal riksorganisationer som fördelar de beviljade medlen vidare till drygt 250
medlemsföreningar.
Dans
Kulturrådet fördelar arrangörs- och turnéstöd inom ramen för rådets anslag 2:3 ap 1
(regleringsbrev 2009 för Kulturrådet). Inom anslaget ryms arrangörsstöd till juridiska
personer i form av fria dansscener, nätverk och enskilda arrangörer av professionella
dansföreställningar.
Arrangörsstöd kan beviljas som
- verksamhetsbidrag till arrangörer som har en regelbunden
föreställningsverksamhet
- till flera arrangörer i samverkan, i t.ex. nätverk och turnéslingor, som arrangerar
offentliga föreställningar eller föreställningar inom ramen för förskola/skola.
- projektbidrag till arrangörer som anordnar enstaka offentliga dansföreställningar.
Tabell 15. Antal arrangörer 2007 och 2008.
Tabell 16. Antal föreställningar och konserter 2007 och 2008.
År 2007 var antalet arrangörer inom musikområdet som redovisat sin verksamhet till
Kulturrådet 53 stycken, varav sex var riksorganisationer. Antalet redovisande arrangörer
inom dansområdet var tio stycken. I underlaget för 2007 återfinns tolv enskilda
arrangörer som inte erhållit något individuellt bidrag från Kulturrådet, vilket förklarar
21(22)
Scenkonst och musik 2007-2008
minskningen av antalet redovisade arrangörer inom musikområdet till 2008. Antalet
dansarrangörer ökade däremot från 10 till 24, genom att Dansnät Sverige tillkommit i
underlaget för 2008. Däremot har antalet redovisade föreställningar och
barnföreställningar av arrangörer inom såväl musik som dans ökat mellan 2007 och
2008. År 2007 var det totala antalet redovisade konserter 697 för arrangörer inom
musikområdet, varav 213 stycken konserter riktade till barn och unga. Samma år
redovisade musikarrangörerna inom riksorganisationer 1435 konserter (varav 88 var
riktade till barn och unga) och dansarrangörerna 572 konserter, varav 212 var för
förskola, grundskola och familj. Till 2008 hade antalet redovisade föreställningar och
konserter ökat väsentligt i alla de tre kategorierna, men särskilt i de två för
musikområdet. Även de redovisade föreställningarna och konserterna för barn och unga
hade ökat, och till yttermera visso hade andelen föreställningar och konserter för barn
och unga ökat mellan åren. Framtiden får utvisa om detta är utslaget av en ändrad eller
förbättrad rapportering eller om det har sin grund i en faktisk förändring. Slutsatserna
som kan dras av en jämförelse mellan två år är mycket begränsade.
22(22)