Indika Estudante Medisina 18 Tuir Yudisium La
Transcrição
Indika Estudante Medisina 18 Tuir Yudisium La
cmyk HTTP:WWW.temposemanaltimor.blogspot.com Bomdia Timor-Leste ! GARDA MOR Pretetive Services Lda. Servicos de sFatuhada Dili,Timor-Leste, Husi Redasun Tempo Semanal Hato’o Parabeins ba IV Governu Konstituisional ne’ebe halao Aniversariu ba Dala III. PO Box 293 - Email : [email protected] - Telp : +670 3310732 - Fax + 670 3310732 - Call : Abel, 7365577 GARDA MOR SECURITY TIMOR OAN NIAN RASIK Tersa,10 agotu 2010 Contact : +(670) 7234852 Numeru 200 - Tinan IV - 2010 50 Centavos Basílio: Rejeita Prezensa Seitas Iha TL Baukau-Bispu Dioseze Baukau, Don Basílio do Nascimento afirma nia pozisaun hodi rejeita totál prezensa grupu Seitas iha Timor-Leste, tanba tuir Don Basílio hateten, Seitas nia prezensa hanesan dezafiu boot ba Uma Kreda, dezafiu mós ba Bispu no Amlulik sira iha Timor liuliu Sarani Katólika sira nia moris ne’ebé sempre hasuru manobra oioin husi tentasaun, afirma Don Basílio ba jornalista iha nia servisu fatin Biskopal Dioseze Baukau foin lalais ne’e.“dala ruma ita iha tendénsia hodi haree buat hirak ne’e tanba osan mak Sarani sira halai fali ba Seitas, maibé tuir loloos ita labele haree kestaun ne’e ho perspetiva ida de’it,” dehan nia. Tuir Bispu nia haree Seitas nia prezensa>p.14 Jeradór Nakroma Falla Pasajeiru Triste Oekusi-Jeradór Ró Nakroma ne’ebé foin lalais ne’e failla durante semana rua nia laran iha Ponte Kais Oebao, Sub-Distritu Pante Makasar, Distritu Oekusi, halo pasajeiru tomak ne’ebé prontu atu hala’o viajen mai Kapitál Dili kansela hotu tanba mákina ne’ebé produs ahi eletrisidade ba AC, bee no dada damdor odamatan ró nian la di’ak>p.15 Negara Welfare State Menurut Konstitusi TL Oleh : LeonitoRibeiro, SH, MH. Foto/ ts/Dilma S uzeti Estudante Timor Oan ne’ebe Estuda Medisina iha Cuba Fila Hikas Mai Timor - Leste Hodi Kontinua Sira nia stajiu durante tinan ida. Estudante Medisina Atrapalha Hodi Hi’it sira nia Sasan iha Aerportu Nicolau Lobato Dili. Indika Estudante Medisina 18 Tuir Yudisium La Iha Kualidade Rui: “Anónima Ne’e La’ós Atitude Di’ak” Dili, Tempo Semanál Iha fulan Fevereiru tinan 2003 Estadu Timor-Leste ne’ebé reprezenta husi Presidente Repúblika Kay Rala Xanana Gusmão hala’o akordu Bilaterál ida ho Estadu Kuba lidera husi Pre- sidente Kuba Fidel Castro iha Malaysia ‘Kulalumpur’ hodi prepara foin sa’e sira ba estuda médiku.Hafoin hala’o akordu ida ne’e, iha fulan Outubru Governu Timor-Leste hahú prepara hodi haruka Juventude sira ba tuir pr- osesu selesaun ne’ebé rigorozu tebes tanba husi estudante na’in 20 ne’ebé Estadu haruka ba kuaze iha na’in 300 mak tuir selesaun, ne’e duni bele hateten iha selesaun ne’e presiza duni>p.8 Hapara Kontratu Sein Justifikasaun Kompañia Ki’ik-Boot Hakisuk Malu Dili-Tan de’it hakarak hetan lukru ne’ebé boot entaun buka meius oioin ho pratika ne’ebé la dun iha benefísiu di’ak ba ema seluk ou ba Kompañia kbiit laek, sa- a tan bainhira atu hapara kontratu ba Kompañia ne’ebé durante ne’e hetan fiar husi parte Governu sai hanesan fornesedor kombustivel ba ba Sentrál EDTL PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com derrepente de’it la iha justifikasaun ou klarifikasaun kle’an rona de’it informasaun husi ibun ba ibun brani politiza situasaun katak ba >p.6 (episode II habis) Falsafah Bangsa “UMA LULIK” Sejak Negara TimorLeste diproklamirkan pada tanggal 28 November 1975 yang kemudian direstorasi kemerdekaan tersebut pada tahun 2002, hingga kini belum dirumuskan suatu falsafah bangsa yang dijadikan sebagai dasar dan ideologi Negara. Padahal Negara Timor-Leste terkenal dengan Falsafah>p.2 PR Prontu Sai Mediadór Arte Marsiál Gleno-Relasiona ho problema konflitu ne’ebé sempre akontese entre grupu Arte Marsiais tanba la iha motivu klaru, aleinde ne’e iha lideransa husi Partidu balu sempre uza Grupu Arte Marsiál sira hodi hala’o interese polítika. Bazeia ba kestaun hirak ne’e Presidente da Repúblika (PR) Dr. José Ramos Horta liu husi diálogu ne’ebé foin lalais ne’e hala’o iha Sub-Distritu Gleno, Distritu Ermera PR hakarak sai>p.15 Opiniaun 2 Tersa ,10 Agostu 2010 Pu blic ati on of AGORA TEMPO INTERMEDIA, LDA. Rua Palapaco, Dili-Timor Leste Mobile; +670 7234852 & 7703676 E-mail: [email protected] http//www.temposemanaltimor.blogspot.com LAWYER; ................................................................... BOARD OF SUPERVISOR; MARIA MANUELA LEONG PEREIRA THE MANAGEMENT DIRECTOR: JOSE ANTONIO BELO DEPUTY DIRECTOR: ADERITO DO ROSARIO ([email protected]) EDITOR IN CHIEF: ANTONIO DA COSTA FINANCIAL MANAGER: FILOMENA DA CRUZ REDACTION: [email protected] EDITORS: ANTONIO DA COSTA REPORTERS: CRISTOVAO DA COSTA, TEODORICO DA SILVA, DILMA SUZETY & DOMINGGOS DA COSTA PREPRESS; ANTONIO MAIA FERNANDES BUSINESS: MARKETING MANAGER: JULIA DE ARAUJO DEEP COLLECTOR; DISTRIBUTION & DELIVERY; JULIO DA SILVA , VITO DA CONCECAO CORESPONDENTS: JUVINAL ABUT (BAUCAU), JOAQUIN MAGNO (AINARO), JOSE VICENTE (MANATUTO),CRIZONIO CALDAS (SAME), GED DE CARVALHO (ERMERA), JACINTO BU’I (OEKUSE), DANIEL BATISTA (AILEU),VERGINA DOS SANTOS (LAUTEM), JOAO LETTO (LIKISA), LENITO DA SILVA (BOBONARO), MARIA LIDIA (VIKEKE), JOANICO MAGNO (SUAI) COMPANY REGISTRATION CERTIFICATE: LPA 06758/MTCI/III/2009 PRINTED BY SYLVIA PRINTING HO HAKRAIK AN TEMPO SEMANAL HATO’O KOMPRIMENTUS BA LEITOR SIRA KATAK, JORNAL TEMPO SEMANAL HAHU MOSU IHA IMI LE’ET ATU FASILITA INFORMASAUN BA IMI. TAMBA NE’E AMI PRESIZA ITA BOOT SIRA NIA TULUN ATU EKIPA JORNAL NE’E NIAN BELE HALAO SERVISU JORNALISMU HO DIDIAK. JORNALISTA JORNAL TEMPO SEMANAL, BANDU ATU HETAN ENVELOPE KA SASAN RUMA HUSI FONTES INFORMASAUN SIRA. Ami fo hatene katak leitores nebe hakarak halo langganan ho jornal Tempo Semanal, favor priense formulariu ne’e I haruka mai diresaun: Av. Palapaco, Dili, Timor Leste. Telp. 7375135, 7473408 1. Naran : ............................................ 2. Diresaun : ............................................ 3. Tel/HP : ............................................ 4. Exemplar : ............................................ Pressu/fulan : Dili + Distritu US$5.00 Ba leitores no kliente nebe anunsiu no publika ona ita boot nia advertismu ruma iha jornal nee, mak atu ajuda prosesu selu advertismu nian ho sistema transfer osan liu husi Konta Bankaria, entaun bele direta ba; Agora Tempo Semanal Avertisment iha ANZ ho numeru de Konta: 101-112-2606-031 ABOUT TEMPO SEMANAL Rate of publication Format Number of pages Print area Column width Canal width Number of editions : Weekly : Tabloid (297 x 420 mm) : 20 (20-24 when required) : 264.5 mm x 385 mm : 42 mm : 5 mm : 3500 per week Content : Investigative reporting and public interest; commerce and foreign investment; districtfocused news; development projects and tourism. Target distribution : Two copies to each primary, pre-secondary and secondary school in Timor-Leste; two copies to each university in Timor-Leste; two copies to each village and sub-district administration in Timor-Leste; 370 individual subscribers; 80 street-vender sales per week. Negara Welfare State Menurut Konstitusi TL Uma Lulik yang kemungkinan dapat dijadikan sebagai salah satu falsafah bangsa. Konsep ini dapat dikaji dari empat perspektif yakni, perspektif filosofis, yuridis, sosiologis dan etimologis. Secara etimologis Uma berarti Rumah dan Lulik berarti Suci/Kudus/Sakral. Dengan demikian, secara harafiah Uma Lulik berarti “Rumah Suci”.Dengan Uma Lulik setiap warga Negara Republik Demokratik TimorLeste dapat diketahui status sosialnya, apakah berasal dari keturunan bangsawan (berkasta) atau tidak. “Falsafah Uma Lulik dapat dipandang sebagai kesepakatan Luhur yang mempersatukan semua ikatan suku ke dalam satu bangsa yang majemuk dalam prinsip persatuan, setiap manusia TimorLeste, mulai dari ujung barat Oecusse sampai ujung Timur Tutuala, pasti mempunyai Uma Lulik. Uma Lulik merupakan simbol filosofis dari persatuan umum dan hubungan sesama manusia, manusia dengan alam dan manusia dengan para leluhur atau nenek moyang, yang masih tetap dipertahankan sejak jaman dahulu kala sampai sekarang.” 7 Bertitik tolak dari pendapat tersebut dapat ditarik unsur-unsur falsafah Uma Lulik sebagai berikut: unsur religiomagis (keTuhanan), kesepakatan yang luhur, unsur kekeluargaan/persatuan, unsur kemanusiaan, lingkungan hidup/manusia dengan alam Adat Istiadat, musyawarah (demokrasi), tolong-menolong/ kesejahteraan. Di Timor-Leste, bila seseorang tidak mempunyai Uma Lulik akan dikategorikan sebagai Pendatang (lemo rai, la’o rai) dan orang yang tidak berakar, atau tidak mempunyai dasar keturunan (asal usul) yang jelas (abut la íha) dengan Uma Lulik setiap warga Negara Republik Demokratik Timor-Leste dapat diketahui status sosialnya, apakah berasal dari keturu- PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com nan bangsawan (berkasta) atau tidak. Falsafah Uma Lulik dipersepsikan juga sebagai tempat pemujaan kepada Leluhur dari para keturunannya. Dalam suku Mambae “orang yang tidak mempunyai rumah Adat itu dikatakan sebagai orang yang tidak mempunyai identitas yang jelas, dengan kata kiasan dalam bahasa Mambae Suco Rotuto “Mou Man Hiut, Lau Man Lei” jadi intinya setiap orang Timor-Leste mempunyai Uma Lulik, sebagai contoh : Suku Bunak (Marae),8 terdapat Uma Lulik dengan nama, Uma Lulik Tae Bele, Local Giral, dan Uma Lulik Boleha di Baucau. Dari sudut pandang filosofis, Uma Lulik merupakan dasar keyakinan masyarakat tentang halhal yang dicita-citakan, tempat yang suci atau disakralkan dan Religiomagis (adanya Tuhan), sebagai simbol atau motaforik serta ikatan spiritual yang tinggi dan sebenarnya dasar bagi penyelenggaraan negara yang dikristalisasikan dari nilai-nilai Uma Lulik, Seperti yang diungkapkan Hone dan Ospina 9 bahwa: “Uma Lulik ne’e mak uma sagradu ida (fatin lolos ida) no “uma sagrada” simboliku/motaforika ho sintidu ispiritual boot no uma familia individual ida nian iha mundu. Membru komunidade no grupu solidaridade hetan fasilitasaun liu husi Uma Lulik no indentifikasaun husi ema ida-nia familia tutan. Familia hahu ho uma kain, ne’ebe pertense ba knua boot liu ida ou Suku. Suco hirak kontrariamente iha Asosiasaun ho Uma Lulik ida, uma sagradu ida ne’ebe funsiona nu’udar baze/sentru ba nivel oioin (multiplay e r) h u si f ami lia tutan.” Secara bebas diterjemahk an, Uma Lulik adalah sebuah Rumah su c i ( t em pat y ang t ep at ) da n “Ru mah Sakral” simbol ik atan spiritual yang kuat dan sebuah rumah keluarga individu-individu di dunia.Anggota masyarakat dan kelompok solidaritas mendapat fasilitas melalui Uma Lulik dan mengidentifikasi silsilah setiap orang. Sebuah keluarga berkembang melalui rumah tangga kecil yang merupakan bagian dari kampung atau Suku. Namun demikian dalam beberapa Suku terdapat beberapa Uma Lulik dan dalam Uma Lulik terdapat beberapa tingkatan sebagai berikut yaitu : Uma Kain, Uma Fukun dan Uma Lulik terbesar. 1.Hans Nawiasky, 1948, Allgemeine Rechtslehre als System der Rechtlichen Grundbegriffe. dalam Padmo Wahjono,1985, Masalah Ketatanegaraan Indonesia Dewasa ini, Ghalia Indonesia, Jakarta.hal. 125, 2 Maria Farida Indrati Soeprapto (I), 1998. hal. 42,3.A.Hamid S. Attamimi, Peranan Keputusan Presiden Republik Indonesia dalam Penyelenggaraan Pemerintah Negara (suatu studi analisis mengenai Keputusan Presiden yang berfungsi pengaturan dalam kurun waktu Pelita I Pelita VI) disertasi Doctor Universitas Indonesia, Yakarta, 1990, hal 359 dst, 4. Badan Pembinaan Hukum Nasional dari masa ke masa, 1995, Seminar “Temu kenal Cita Hukum dan penerapan azas-azas Hukum Nasional” Yakarta, hal. 246247, dalam Bernard Arief Sidartha, 2000, Refleksi tentang Struktur Ilmu Hukum, Mandar Maju, Bandung, hal. 181, 5. Esmi Warassih, 2006, Pranata Hukum : Sebuah telaah Sosiologis, PT. Suryandara Utama Semarang, Semarang, hal. 43. dalam Ibnu Elmi A.S. Pelu, Dkk, 2007, Reaktualisasi Cita Hukum : dalam Pembangunan Hukum, In-Trans, Malang. Hal. 27 6. H.Dahlan Thaib,dkk, 1999, Teori dan Hukum Konstitusi, Rajagrafika Persada, Jakarta. hal. 61-62 7.Leonito Ribeiro, “Politik Legislasi Negara Republik Demokratik Timor-Leste, Tesis dalam rangka memperoleh gelar Magister Hukum, fakultas hukum, program pascasarjana UNUD Denpasar Bali. 2009 hal. 199, 8.Suku Bunak, berbahasa Bunak (Marae) menghuni di sebagian Distrik Bobonaro, Kovalima, Ainaro, Manufahi, serta di Atambua-NTTIndonesia, Suku Bunak menurut Grijzen, termasuk salah satu dari Suku bangsa yang tua, yang lebih dulu menghuni Pulau Timor, lihat H.J. Contoleur Grijzen, 1904. Mededeelingen omtrent Beloe of Centraal Timor, Tijid Schrift van Batasiaasche Genootschap, dalam ADM Parera, 1994, Sejarah Pemerintahan Raja-Raja Timor : Suatu Kajian Peta Politik Pemerintahan KerajaanKerajaan di Timor Sebelum Kemerdekaan RI, PT. Yanense Mitra Sejati dan Pustaka Sinar Harapan, Jakarta. hal. 53.dan Bahasa Bunak (Marae) kategori bahasa Melanesia dan Insulindia, lihat Antonio Vicente Marques Sores, 2003, Pulau Timor: Sebuah Sumbangan Untuk Sejarahnya, tanpa nama Penerbit. hal.16. Dan menurut Cappel, Bahasa Bunak memperlihatkan cirri Bahasa Irian (Papua) Lihat F.J. Ormeling, The Timor-Problem. J.B. Wolters, Groningen, Jakarta dan Martinus Nijhoff, sGravenhage, p.71, dalam ADM Parera, 1994, hal. 54 9.Tanja Hohe and Sofia Ospina, 2001, Traditional Power Structures and the Community Empowerment and Local Governance ProjectFinal Report. Dili, P. 1182, dalam Jose “Josh” Trindade dan Bryant Castro, 2007, Asistensia Teknika ba Dialogu Nasional iha Timor-Leste : Hanoin fila-fali Timor oan nia identidade nu’udar Estratejia atu Hamoris Dame ida : konflitu Lorosa’e-Loro Monu husi Perspetivu Tradisional Ida, Uniao Europeia dan GTZ, Dili, Timor-Leste. Hal.17.(ts) Konteúdu Pájina ida Ne’e Responsabilidade Governu Nian Primeiru-Ministru Kontinua Hala’o Sosializasaun PEDN iha Sub-Distritu Hatulia P ri meir u - Mi nst r u , Kay Rala Xanana Gusmão, kontinua hala’o sosializasaun Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu Nasionál (PEDN) iha Sub-Distritu Hatulia, Distritu Ermera, Tersa 13/07. PrimeiruMinistru ne’ebé simu diretamente husi Administradór Sub-Distritu Hatolia, Administradór Distritu Ermera no povu ho lisan liurai no kultura ninian simu bainaka importante wainhira hala’o vizita iha sira nia rai. Molok hahu programa Sosializasaun Planu Estratégiku Dezenvolvimentu Nasionál (PEDN). Dahuluk, Administradór Sub-Distritu Hatulia, Custódio Soares Martins, hato’o Jeografikamente husi Sub-Distritu ne’ebé refere katak, loron ohin loron ne’ebé espesial ba komunidade Sub-Distritu Hatolia tamba hetan vizita spesial husi Primeiru-Ministru, nu’udar ulun bo’ot ba veteranu no ba membru Governu sira hotu atu marka estratéjia hodi hari’i planu ba dezenvolvimentu fisiku ho non fisiku iha territóriu Timor-Leste. Aministradór SubDistritu Hatulia, hatutan tan katak povu Sub-Distritu Hatolia, hein ho orgullu tebes ba prezensa Primeiru-Ministru, tamba liu husi vizita ida ne’e hatudu mai ami roman dezenvolvimentu nian sei to’o mai iha loron ida no prontu koopera hamutuk ho PrimeiruMinistru kona-ba Planu Estretéjiku ne’ebé lansa iha territóriu TimorLeste.Iha okaziaun ida ne’e, reprezenta povu Sub-Distritu Hatolia hakarak informa katak, Sub-Distritu Hatolia nudar Sub-Distritu ida ne’ebé mak bo’ot liu iha Distritu Ermera, ho ninia medida 30,78 M2, kompostu husi Suku 13, Aldeia hamutuk 59, total populasaun hamutuk 32.763 (dadus resensiamentu tinan 2008), total uma kain 5.729.Iha fatin hanesan reprezentante Movimentu Estudante Hatulia (MESHAT), Horacio Borge Romeo, iha ninia intervista hateten katak, sira suporta Governu hodi dada Pipeline Greater Sun Rise mai Timor-Leste, tamba ne’e kestaun Nasionál katak povu tomak iha diretu atu asesu maski ida ne’e kestaun polítika Internasionais maibé jeralmente ba Timor-Leste. MESHAT fó apoiu másimu ba desizaun Governu tanba ne’e hanesan desizaun ba soberania TimorLeste, maka kadoras mina nian tenke dada mai Timor-Leste atu nune’e bele fó benefisiu ba povu Timor-Leste. PEDN iha Sub-distritu Lete-Foho reflete povu nia hakarak Primeiru-Minist ru, Kay Rala Xanana Gusmão, hatete “Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu Nasionál (PEDN), tau hela vizaun 2020 atu hadia, hakbi’it no tau matan ba instituisaun Estadu ne’ebé reflete duni saída mak povu buka no hakarak. Xefe Governu kasu lia hirak ne’e bainhira hala’o konsulta PEDN loron daruak iha Sub-distritu Lete-Foho, Distritu Ermera, Kuarta, loron 14 fulan Jullu 2010. Esplikasaun Primeiru-Ministru nian, hafoin rona uluk Administradór Sub-distritu Lete-Foho, Américo Soares, aprezenta kondisaun jerál kona-ba demografia, jeografia no ideolojia polítika, ekonomia, sosiál, kultura, defeza no seguransa iha área sira Subdistritu Lete-Foho, ne’ebé sai hanesan referénsia ida ba Primeiru-Ministru hodi foti desizaun ruma iha Planu Estratéji- PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com ku Dezenvolvimentu Nasionál ne’ebé organiza dadaun. Administradór hatutan katak, Sub-distritu Lete-Foho, abranze área ida ho Km2 no populasaun hamutuk 21.149 habitante ne’ebé kompostu hosi suku 8, aldeia 65, maioria populasaun móris hanesan agrikultór, produsaun bo’ot liu mak kafé ne’ebé halo kolleta iha fulan Juñu, Jullu no Agostu. Iha okaziaun ne’e mós xefe suku nain 8 ne’ebé hamutuk ho komunidade iha baze hato’o preokupasaun ba iha estrada, eletrisidade, hadia postu sanitáriu no subsídiu ba veteranu sira ne’ebé to’o agora seidauk hetan no kondisaun uma eskola ne’ebé ladún di’ak ba halo prosesu aprendizajen. Hafoin rona tiha preokupasaun hosi autoridade lokál, PrimeiruMinistru, Kay Rala Xanana Gusmão, akresenta katak, tanba povu (imi) nia móris presiza estrada, ahi, kondisaun eskola di’ak ba imi nia oan sira, uma-móras no uma di’ak ba imi atu hela, tanba ne’e Estadu iha devér no tenke tau matan ba povu nia móris tanba ukun a’an atu povu hetan móris di’ak. Konsulta PEDN ne’ebé hala’o hosi Sua Exelénsia Primeiru-Ministru, Kay Rala Xanana Gusmão, iha Sub-distritu Letefoho, akompaña hosi Ministru Saúde, Nelson Martins, Vise- Ministru Finansas, Rui Manuel Hanjam, Sekretáriu Estadu Agrikultura Marcos da Cruz, Sekretáriu Estadu Asisté- nsia Sosiál no Dezastre Naturál, Jacinto Rigoberto no Sekretáriu Estadu Meiu Ambiente, Abilio Lima. PEDN tama iha Sub-Distritu Ermera atu Dezenvolve Rekursus Humanus Sub-Distritu Ermera, Distritu Ermera sai hanesan loron dahaat ba sosializasaun Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu Nasionál (PEDN), Primeiru-Ministru, Kay Rala Xanana Gusmão ho nia komitiva simu diretamente husi Administradór Sub-Distritu Ermera, Simão F. Piedade Babo no povu Sub-Distritu ho kostume kultura rai nebá nian. Iha Kinta-feira (15/ 07).Molok atu hahu programa sosializasaun PEDN ne’ebé hato’o husi Sua Exelênsia PrimeiruMinistru, Kay Rala Xanana Gusmão, iha abertura ba dahuluk Administradór Sub-Distritu Ermera hato’o Jeografikamente Sub-Distritu Ermera nian ba primeiruMinistru katak, rai ne’e bo’ot ho superficial 114,44 Km2, fahe ba suku 10, aldeia 62, no rai ne’e foho no fatuk nomós iha tetuk oituan. Maioria populasaun 90% móris iha hanesan agrikultór nudar produtoris kafé. Durante sosializasaun PEDN populasaun kestiona sira nia preokupasaun liu husi diversiu ne’ebé hato’o husi Xefe Suku sira, nune’e Primeiru-Ministru (PM) Kay Rala Xanana Gusmão hateten katak iha planu atu hadia rekursu humanu sira no sei haree ba problema sira emidiatu no mós tau-matan ba veteranu hodi kria Konsellu Nasionál, Distritu, Sub-Distritu, Suku atu hare’e ba asuntu veteranus.Akompaña Primeiru-Ministru, iha konsulta PEDN iha Sub-Distritu Ermera, Ministra Justisa, Lúcia Maria Brandão Freitas Lobato, Ministru Saúde, Nelson Martins, Vise Ministru Finansas, Rui Manuel Hanjam, Sekretáriu Estadu Agrikultura Marcos da Cruz, no Sekretáriu Estadu Meiu Ambiente, Abilio Lima.(**) Ekonomia & Bisnis 4 Tersa ,10 Agostu 2010 Povu Preokupa ho Kondisaun Moris Bobonaru-Liu husi konsultasaun PEDN ne’ebé lidera husi PM Kay Rala Xanana Gusmão, Xefe Suku Kolimau Ernesto de Jesus iha sesaun husu no hataan, husu ba PM Xanana ne’ebé sai nu’udar aman ba dezenvolvimentu atu tau matan ba povu ai-leba sira nia moris, tanba tinan barak ona povu ida ne’e moris iha situasaun kiak no mukit laran. Komunidade Suku Kolimau maioria moris husi vida Agrikultór no produtu lokál ne’ebé sira produs tinan-tinan hanesan, kafé, liis mean no liis mutin maibé difisil ba sira atu lori produtu hirak ne’e ba fa’an iha merkadu tanba kondisaun Estrada husi Aldeia Leo-Dasi, ne’ebé pertense husi Suku Kolimau la di’ak, tan ne’e husu ba Governu oinsá atu hadi’a lalais Estrada ida ne’e. Aldeia Leo-Dasi ne’e- bé baliza ho Distritu Ainaru, hahú tempu Kolonializmu Portugés, Indonézia to’o Timor-Leste Ukun Rasik An nunka iha membru Governu ou Ministru ruma ba hala’o vizita iha ne’ebá hodi hare diretamente povu Aldeia Leo-Dasi nia terus. Maski Timor-Leste sai ona Nasaun ida maibé komunidade husi Aldeia Leo-Dasi Suku Kolimau ne’ebé baliza ho Distritu Ainaru moris izoladu liu tanba nunka iha membru Governu ou Ministru ida hala’o vizita ba iha ne’ebá, ne’e duni husu ba na’i ulun sira atu tau matan ba povu Leo-Dasi. Maski Suku Kolimau baliza ho Suku Atara, Sub Distritu Atabae ne’ebé hetan ona Eletrisidade, maibé komunidade Suku refere to’o ohin loron seidauk asesu ba Eletrisidade. Husu ba Governu oinsá dada Eletrisidade husi Suku Atara ba iha Suku Kolimau tanba ninia distánsia la dook. Iha konsultasaun PEDN, Xefe Suku Tapo Xavier Barreto ho haraik an husu Aman ba Dezenvolvimentu atu realiza planu ida ne’e to’o iha Suku no Aldeia hodi nune’e povu tomak bele sente rezu- ltadu dezenvolvimentu. Aleinde ne’e Xefe Suku Tapo husu ba Maun Boot Xanana ne’ebé daudauk ne’e lidera IV Governu Konstitusionál oinsá hadi’a komunidade Suku Tapo nia moris liu husi PEDN tanba Suku Tapo mós iha istória ba funu ida ne’e. Nune’e mós liu husi sesaun husu no hataan Xefe Suku Karabau Abel do Santos hateten, nia parte la satisfás ho servisu Ministériu Solidariedade Sosiál (MSS) kona ba ekipa ne’ebé hala’o verifikasaun ba ferik katuas ‘idozu.’ Uluk sira husi Nasionál ba hala’o verifikasaun hodi hadi’a kartaun Eleitorál maibé ferik katuas hirak ne’ebé sira hadi’a nia naran nafatin la sai.Entaun halo sira nu’udar liman ain povu iha baze rona lia no dala barak povu hakilar dehan,” foin lalais ita la hili nia, tan ne’e ita nia naran sira lakohi hatama no ami esplika ba sira katak kestaun ne’e la’ós ami nia kulpa maibé ida ne’e husi na’i ulun sira ne’ebé uluk mai hala’o verifikasaun,” haktuir Abel ba PM Xanana iha Sub-Distritu Bobonaru. Iha oportunidade ne’e Xefe Suku Ilatlaun Lourensu Maia kestiona mós kona ba área Turista ba Bee Manas Marobo ne’ebé to’o agora aban dona hela iha Sub-Distritu Bobonaru tanba área Turizmu importánsia ba Nasaun ida ne’e. Hodi nune’e Xefe Suku ne’e ezije ba Governu oinsá hadi’a kondisaun Estrada diresaun ba Bee Manas ne’ebé aat daudauk ona maibé Governu nunka iha interese atu hadi’a kondisaun Estrada refere. Tuir informasaun husi Sekretáriu Estadu Infraestrutura iha tinan kotuk hateten, tinan ida ne’e atu hadi’a Estrada ne’ebé diresaun ba iha área Bee Manas nian, maibé to’o ohin loron seidauk iha rezultadu, tan ne’e husu ba PM Xanana atu hatama kestaun ba programa PEDN tanba área Turizmu importante ba Nasaun ida ne’e.(ts) Abani Kontente ho Kahur Duvida Oekusi-Relasiona ho NGO Centru Edukasaun Civika Enklave Oekusi (CECEO) hala’o programa Cross Visit entre Suku iha Distritu Oekusi ba dala 6, kada Cross Visit CECEO halibur grupu husi Suku 18, too ba dala 6 so de’it reprezentantes husi Suku 13 la marka prezensa iha serimónia inaugurasaun Bee Moos ba Suku Abani. Ne’ebé kompostu husi parseiru NGOs Lokál iha Oekusi hanesan Caritas Austrália, Beun Sila, YACTH, Forum Peduli Wanita Oekusi (FPWO) WORD ON THE STREET Bainhira jornalista hakerek notísia sala taka ou lae Kompañia ne’ebé ninia jornalista hakerek sala? nst. Cross visit atu hala’o inaugurasaun Bee Moos iha Bairru Nunkolo, Aldeia Passabe, Suku Abani Sub-Distritu Pásabe (9/7) foin lalais ne’e.Iha mós reprezentante husi Diretór MAP Oekusi Sr. José Oqui, Diretór Caritas Austrália Oekusi Sr. Otília da Costa. SAS Rejionál Oekusi João da Silva Silva, Administradór Sub-Distritu Passabe Antao Ulan, Komandante BPU Postu Pásabe no Komandante Estasaun Postu Pásabe, NGOs Lokais no Nasionál. Aleinde reprezentante husi Suku 13 ne’ebé marka prezensa ho totál kuaze ema 400 resin mak partisipa iha serimónia ne’e. Durante ne’e hala’o servisu hamutuk ho NGO CECEO tanba sira nia esforsu maka’as, maski hasuru difikuldade oioin, tanba iha konsiderasaun di’ak bele hetan asesu ba Bee Moos.Iha esperansa boot bee bele hasae produtu lokál hodi hala’o produsaun ba mina reumatizmu atende moras oioin.Ai-moruk hirak ne’e hanesan Instante Kunyit, Kripik husi talas, ai-farina prosesa sai banda loo ai-han hirak ne’e la sosa iha merkadu foti de’it iha sira nia toos hanesan ai-farina, talas n- st. Kona ba ortikultura agora sira kolia tanba iha rezultadu ho maneira oioin tuir saida mak sira hetan treinamentu husi NGOs ne’ebé refere no tama iha sira nia Suku. Bazeia ba progresu ne’ebé iha partisipante sira hato’o parabeins no obrigadu ba membru CECEO no Caritas Oekusi durante apoia no servisu hamutuk ho sira. Nia kompara mós katak antes atu envolve an iha grupu ho objetivu hala’o toos tanba durante ne’e sira hala’o toos muda ba mai ‘ladang berpindah-pindah.’ Agora daudauk laek, tanba hetan kontribuisaun husi membru CECEO no Caritas Austrália Oekusi sira hetan buat foun barak hanesan temi ona iha leten, ba komunidade ne’ebé hetan asesu ho di’ak ho totál uma kain 40 resin. Domingos Teme, nu’udar partisipante husi Suku Abani Sub-Distritu Pásabe nia parte la satisfeitu ho programa ne’e. La signifika husi nia la’ós lakohi ba programa NGOs, maibé durante nia hala’o servisu hamutuk ho NGOs kuaze tinan 6 ona, husi parte Governu liuliu Autoridade Lokál sira nunka marka preze- nsa. Ezemplu hanesan iha tinan kotuk sira ba hala’o cross visit iha Kuatete, Suku Nipani, Sub-Distritu Pante Makasar nein Autoridade Lokál ida marka sira ninia prezensa, ida ne’e la’ós foin tinan ida ne’e de’it. Administradór Distritu Oekusi José Tanesib Anuno kona ba Autoridade Lokál sira la marka prezensa tanba prepara an hodi simu bainaka Prokuradoria Jerál Dra. Ana Pesoa Pinto ne’ebé atu ba vizita iha Kapitál Oekusi, maibé nia delega ninia reprezentante hodi partisipa iha serimónia ne’ebé refere.(sto) P : Taka ou Lae Kompania ninia jornalista ne’ebe hakerek noticia Sala? Paulino Coelho: Jornalista hakerek sala ne’e tenke buka solusaun, bele hadi’a sala la’ós taka Kompañia. Afonso Soares: Jornalista halo sala tenke fó ‘peringatan pertama,’ ikus fó sansaun taka fulan 3 ikus halo nafatin taka. PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com Fernando dos Santos Pereira: Seer umanu jornalista iha sala maibé tenke hakerek tuir étika. Armindo Soares: Jornalista hakerek sala tenke fó oportunidade hadi’a sala. Jaimito Pereira: Jornalista hakerek sala tenke hadi’a la’ós taka Kompañia. Januário da Silva: La’ós taka maibé fó hanoin ou sujestaun ba oin la hakerek sala. Kreatividade 5 Tersa ,10 Agostu 2010 ‘Parpol’ Sai Matan Dalan Povu Moris Dare-Relasiona ho formasaun ne’ebé hala’o husi Partidu Fretilín foin lalais ne’e iha Suku Dare, Sub-Distritu Vera Cruz, ne’ebé lidera diretamente husi Presidente Partidu Fretilín Francisco Guterres ‘Lu-Olo,’ Sekretáriu Jerál Dr. Mari Alkatiri no membru tomak. Iha formasaun ne’ebé refere husu ba Partidu Polítiku (Parpol) hotu tenke sai mata dalan ba hanoin foun hodi hadi’a povu moris. Aleinde ne’e tanba Fretilín sai hanesan partidu ne’ebé boot ho istória naruk no ema hotu-hotu laran ho Fretilín mais balu la koñese istória Fretilín nian. Portantu atu atu sai militante ne’ebé di’ak no kuadru di’ak primeiru tenke koñese uluk programa partidu nian atu bele defende partidu iha povu nia leet.Entaun objetivu sei hala’o kursu primeiru no depois hala’o iha Zona Leste no seluk ba Zona Timor-Loro Sa’e nian iha Distritu hotuhotu. Aleinde ne’e kada Suku tenke delega reprezentante ida hodi hasuru malu no kolia kona ba programa oioin. Primeiru programa kona ba istória Fretilín, segundu programa partidu nian no terseiru hala’o nusa atu organiza an ho mobiliza povu atu partisipa iha prosesu dezenvolvimentu tomak. No programa hirak ne’e la’ós polítika de’it tanba Fretilín nia estrutura hahú kedas iha Aldeia tenke prepara nia an atu partisipa prosesu dezenvolvimentu. Iha okaziaun ne’e nia hato’o kritika primeiru ba joven tanba la dun barak, segundu feto mós la dun barak mais, tenke hahú depois mak kurisi saida mak la loos, maibé nia fiar ho soru mutu ida ne’e militante sira ba tun iha baze no sira mós hataan ona ba pregunta sira ne’ebé sei hala’o tanba iha Manatutu depois iha Maubara.(diz) Uza Diretu Labele ho Krime Oekusi-Organizasaun Combatentes da Rezisténsia Nasionál (OCRN) hanesan organizasaun ne’ebé hamutuk ho Veteranus iha Timor laran tomak, bazeia ba númeru 8 ho OCRN hodi hametin Lei ba sira nia vida futuru tanba hetan ona Independénsia tinan 10 maibé Estadu nunka tau matan. PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com Afonsu Rangel ‘LekiMalik Tatamou, Presidente OCRN, foin lalais iha Distritu Enklave Oekusi esplika tenik. Tuir Artigu Lei númeru 8 ne’ebé hala’o no fó informasaun ba Timor laran tomak Órgaun Rezisténsia agora ho OCRN buka halibur frente tolu iha tempu luta Liberta- saun hanesan Frente Armada, Klandestina no Diplomátiku ba hamutuk iha OCRN uluk tau ona naran ho Órgaun númeru 8 ne’ebé hala’o funu iha rai okos ho naran letra ualu (8).Ho buat hirak ne’e entaun sira hala’o organizasaun ne’ebé refere, ho objetivu la’ós organiza malu atu hala’o funu lae, maibé agora funu ho kakutak hodi liberta povu la’ós estraga ou halo problema ho organizasaun ida. Tanba to’o ohin loron povu se’i terus nafatin tanba ai-han, Estrada la iha nst entaun ho OCRN hamutuk ho Governu hamriik ho organizasaun refere hodi liberta>p.15 Distritu 6 Tersa ,10 Agostu 2010 Hapara..>>.Husi pj...........1 Kompañia ki’ik ne’ebé la iha ekipamentus modernu hanesan ISO tank labele hatama mina ba Sentrál EDTL hanesan Komoro. Maibé kestaun hirak ne’e bainhira hala’o konfirmasaun too lideransa ne’ebé kompetente hanesan Vise PM Assuntus Sosiais José Luis Guterres ho Vise PM Assuntus de Jestaun da Administrasaun do Estadu Mário Viegas Carrascalão, bainhira hetan konfirmasaun husi Kompañia ki’ik sira, nu’udar reprezentante husi Governu rejeita la hatene kona ba kestaun hirak ne’e. Kestaun seluk ne’ebé importante tebes mak ne’e husi parte Governu tenke hare ho kle’an kona ba sistema fornese mina tempu uluk kompañia sira kuandu ba enxe iha Sentrál EDTL hanesan Komoro utiliza karreta tanke baibain ho ‘segel mati’ no bainhira atu ba enxe iha tanke boot sei hetan pasa revista uluk husi autoridade EDTL ou Security ne’ebé hala’o knaar iha EDTL, aleinde ne’e karreta tanke ki’ik la difisil atu kontrola, bainhira mina ruma restu iha tanke laran tenke hasai hotu.La hatene kona ba ISO Tank ninia vantajen no dezvantajen iha ne’ebé, tanba tuir realidade iha portaun boot Sentrál EDTL Komoro, ne’ebé uluk nahe ho simentu aas bainhira karreta tanke mina tama hodi para, i depois halo pasa revista. Sera ke mina tuir medida ne’ebé determinante, bainhira la tuir kritériu hirak ne’e tenke haruka fila, maski nune’e tuir informasaun ne’ebé jornál hetan liu husi fontes konfirmandu ne’ebé kestiona katak ISO Tank tau fiar an ba Flow Meter ne’ebé hateten sai hanesan ‘alat paling canggih.’ Buat hirak ne’e hotu sai duvidas boot ba públiku, maibé atu hatene ho kle’an uitoan saida mak akontese jornál ne’e tenta ha tuun kona ba motivu saida mak tuir loloos akontese. Tuir buat ne’ebé uluk akontese kona ba projetu fornesimentu mina ba EDTL, iha momentu ne’ebá sai polémika uitoan entre Kompañia Pualaka no Shansain Group. Hodi nune’e foin daudauk ne’e mós hamosu tan problema foun, tanba tuir karta tahan rua ho númeru referénsia 01/ 06/Ex/ATKTL/2010 ne’ebé jornalista ne’e asesu PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com ba nota katak, Kompañia Timor oan ne’ebé durante ne’e fornese transporte kombustivel ba Sentrál EDTL Komoro sente hakfodak bainhira simu karta ne’ebé hato’o husi Diresaun EDTL ho númeru Rev 005/DG/IV/ 2010 ne’ebé ho asuntu re abastesimentu. “Surat ne’e rasik haruka hapara ami atu labele hala’o transportasaun kombustivel ba Sentrál EDTL Komoro Dili hanesan bain-bain ho razaun katak, EDTL iha ona akordu ho Kompañia Shan- sain Group ne’ebé sai hanesan fornesedor,” foti tuir esplikasaun husi karta ne’e. Lia fuan hirak ne’e hato’o mós husi reprezentante Kompañia Murak Timor Ltd, Petromor Ltd, Company Country Fuel Ltd no Esperansa Timor Oan Ltd. Parte seluk Emprezáriu hirak ne’e mós kestiona liu kona ba desizaun husi Diresaun EDTL, la eduka sira nu’udar Kompañia Lokál ne’ebé hakarak hetan apoiu di’ak husi Governu atu bele hadi’a sira nia moris hodi reforsa ekonomia Nasionál Timor–Leste nian. Desizaun ne’e aumenta tan dezempregu ba Timor oan no iha diskriminasaun boot hasuru Emprezáriu ki’ikoan sira, tanba sira haruka Kompañia hirak ne’e atu servisu fulan 6 iha tinan ida nia laran. “ami mós hakarak hateten, projetu boot hanesan fornesimentu kombustivel bele fó Kompañia boot ne’ebé de’it, maibé projetu ki’ik hanesan tula mina (transporte kombustivel) bele husik mai ami, tanba ami prontu ho responsabilidade tomak atu servisu iha área transporte kombustivel no ami hakarak hateten, hahú tinan 2003 to’o agora úniku atividade ami nian mak transporte kombustivel ba jeradóres EDTL. ”Nune’e mós hakarak fó hatene ba PM Xanana katak,” ami hasuru malu ona ho Sr. Sekretáriu Estadu Eletrisidade Água no Saneamentu no Sekretariadu Aprovizionamentu maibé parte rua>p.12 Distritu 7 Tersa ,10 Agostu 2010 KKN Halibur Ema Sai Matenek Oekusi-Dili Institut Teknolojia (DIT) sai hanesan Institutu úniku iha Distritu Enklave Oekusi tanba tinan ida ne’e fó tan servisu ‘Kuliah Kerja Nyata (KKN) ba estudantes 39 atu tun diretamente iha komunidade nia leet atu hatene saida mak povu enfrenta iha sira nia moris loro-loron komesa iha 15 Jullu- 9 Agostu 2010 hafoin remata sira ninia KKN.Iha oportunidade ne’e tuir Sekretáriu Estadu Rejiaun Autonomia Oekusi Jorge da Conceição Teme ba TS, iha Kampus Dili Institutu of Teknolojia Rejiaun Enklave Oekusi (DITKREO) konfesa katak, liu husi KKN sai hanesan fatin atu akumula, halibur no eduka povu nia oan atu sai matenek. Atu nune’e aban bain rua dezenvolve iha rai Timor-Leste iha idealizmu atu hetan edukasaun formál no edukasaun ne’e importante iha futuru prepara ba Kámara Munisipál Rejiaun Oekusi ho estatutu Espesiál. Bainhira kolia kona ba osan Governu iha osan, ba Kapitál Umanu bainhira foti ida hasai ida no tau ida iha sorin ba mamuk, ne’e mak papél ‘peranan’ ou kna’ar DITKREO. Importante liu mak ne’e finalista sira sai hanesan pesoál ou individuál ne’ebé ke prepara ba aban bainrua bele kontinua sira nia estudu iha nivel mais altu no bele sai hanesan lideransa lita riu ne’ebé bele hala’o transformasaun ba povu nia moris no ba teknolojia tanba kna’ar lideransa todan liu bainhira tama ona iha área industriál. Bainhira tama ona iha área industriál presiza matenek liu husi lider ne’ebé hatene moris étika nu’udar Oekusi nian,” ha’u nia ‘pesan’ ba finalista ne’ebé ke atu hala’o sira nia servisu komunitariu durante semana rua presiza tau iha sira nia hanoin, buka aprende saida mak ita nia kom- unidade atravesa iha servisu komunitariu, hare komunidade sira nia susar, preokupasaun no sira nia nesesidade,” Teme hameno lia ba partisipante KKN sira. Ne’e hanesan pasu ida hodi forma intelektuál ne’ebé ke la’ós koñese de’it sira nia an de’it no mundu modernu nian, maibé koñese buat ne’ebé ema bolu dehan ‘akar rumput’ ne’ebé iha ‘lapisan bawah, karik iha koñesimentu ne’ebé ke di’ak entaun nia bele sai ‘pejabat’ ho nune’e bazeia ba komunidade ne’ebé iha ‘akar rumput.’ Tanba ne’e nia rasik ho ksolok ho programa KKN ne’e lori Oekusi no povu nia naran no depozita sira nia konfiansa tomak atu sai servidór no téknika lideransa. Enkuantu ninia esperansa ba DITKREO labele sai hanesan fatin atu ema funsionáriu sira hala’o hanesan servisu ‘Sampingan’ hodi au- menta sira nia saláriu no DITKREO ne’e la’ós fatin atu iha ‘lowongan’ hodi hanorin no hetan oportunidade, maibé DITKREO sai fatin hodi forma ema sai intelektu no matenek. Parte ida Teme apresia ho Sr. João Muni tanba depois de akaba nia Mestradu no prontu rezigna an husi Ministériu Ekonomia no Dezenvolvimentu (MED) atu depozita nia enerjia tomak.Entaun nia rasik durante ne’e nunka hare ema ne’ebé ke hala’o sakrifísiu intelektualidade ho ‘tawaran’ osan ne’ebé ke sai Konsultór ho Mestradu hodi hetan saláriu US$ 2000.00, maibé nia iha DIT ho full time mais ou menus nia manan de’it US$ 300.00 kada fulan. Portantu atu buka ema hanesan ne’e difisil tanba nia la’ós ema bulak hodi mai iha ne’e ho orsamentu ida ke menus liu duke ba iha ne’ebá hodi manan US$ 2000.00, ida ne’e hanesan vokasa- un ida ho opsaun hatudu iha duni kometimentu boot atu dezenvolve tuir Instituisaun DITKREO, ne’e hatudu moos katak Oekusi oan ida ba buka matenek fila loron kalan hanoin de’it DITKRO. Sorin seluk tuir responsavel Akadémika no finansas DITKREO João Muni iha ninia inter vista ba TS hateten DITKREO sai hanesan fatin integradu husi DIT Dili ne’ebé iha Kampus Rejionál rua. Ida iha Oekusi no Baukau, agora problema ne’ebé akontese iha Oekusi tanba komunidade sira enfrenta problema barak oinsá kapasidade dosentes no iha fallansu barak kona ba ninia estrutura tanba DITKREO la’ós sai fatin ida ne’ebé ke sai hanesan fatin ‘Sampingan’ Maibé presiza ema ne’ebé ke permanente ho saláriu permanente ba DITKREO no bele hala’o nia funsaun hanesan Mestre Universidade. Ho razaun ida ne’e mak nia tenke hili dalan rezigna an husi Funsionáriu Públiku hodi entrega no kontribui an tomak ba DITKREO, husi prosesu ida ne’e iha 2007 DITKREO hala’o atividade sosiál ho totál estidantes ema na’in 24. Ba tinan 2010 husi totál 39 kompostu husi feto na’in 9 no mane na’in 30 husi ne’ebé hala’o servisu sosiál, servisu sosiál refere hala’o kada semana dala rua (2) iha fatin 4, maibé iha Suku Costa de’it tanba sira seidauk iha kapasidade atu bele sai Suku. Mensajen ba sira katak ami hakarak Identifika didi’ak problema saida mak povu enfrenta depois sei hato’o ba nivel ne’ebé aas liu atu sai data fexu, atu nune’e bele atende problema tuir siénsia ne’ebé sira hetan iha DITKREO no iha fatin haat (4) mak sira hala’o KKN hanesan Masin, Nunbei, Palaban RSS.(sto) Bobonaru Hein Rezultadu PEDN Bobonaru-Molok Primeiru Ministru (PM) Kay Rala Xanana Gusmão esplika kona ba Planu Estratéjia Dezenvolvimentu Nasionál (PEDN), Administradór Sub-Distritu Bobonaru Adelino Brito iha ninia diskursu abertura deklara ba públiku katak, Jeografikamente Sub-Distritu Bobonaru kompostu husi Suku sanulu resin ualu (18) no Sub-distritu ida ne’ebé baliza ho Sub-Distritu Atsabe, Distritu Ermera, Sub-Distritu Zumalai, Distritu Kovalima, Sub– Distritu Lolotoe no SubDistritu Maliana. Sub-Distritu Bobonaru nia luan ho área dois míl trés, dosié km kuadradu no tuir karta rejistu ne’ebé fó sai iha fulan Janeiru tinan 2010 totál populasaun iha SubDistritu Bobonaru 26.204, kompostu husi mane 3.255 no feto 3.329. Iha diskursu abertura ne’e Adelino Brito asume kargu nu’udar Administradór Sub-Distritu esplika mós kona ba servisu Administrasaun Sub- Distritu ne’ebé iha relatóriu hateten, Funsionáriu Públiku (FP) ne’ebé servisu iha Sub-Distritu Bobonaru husi Ministériu Estatál ema na’in 5, Ministériu Agrikultura no Peskas (MAP) na’in 14 ne’ebé destaka iha Suku 18, Seguransa Sivíl na’in 3, Seguransa PNTL eskuadra Sub-Distritu Bobonaru iha na’in 11, husi parte Edukasaun hanesa- PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com n Eskola Primária (EP) hamutuk 42, Eskola PreSekundária (EPS) 3, Infantíl 5 no Sekundária 1. Husi parte Saúde daudauk ne’e iha Sentru Saúde ne’ebé fó asisténsia ba komunidade Sub-Distritu Bobonaru iha tempu saida de’it. Preokupasaun Iha oportunidade ne’e Administradór SubDistritu Bobonaru hato’o mós ninia preokupasaun ba Ulun Boot IV Governu Konstitusionál atu reabilita edifísiu ne’ebé hari iha tempu Portugés mais agora abandonu. Edifísiu hirak ne’ebé presiza atu reabilita hanesan Kompañia Militár, Ospitál Militár no edifísiu eis Administrasaun Sub-Distritu. Ezijénsia seluk ne’ebé komunidade Sub-Distritu Bobonaru ezije hanesan Estrada, Eletrisidade no Bee Moos, tanba to’o ohin loron Suku balu seidauk asesu ba Eletrisidade, Bee Moos no Estrada. Hanesan iha Suku Molop komunidade sira sempre hakur mota bainhira hakarak ba iha Sub-Distritu. Ne’e duni husu ba Governu atu implementa lalais planu ida ne’e hodi bele responde difikuldade povu nian. Bainhira Administradór SubDistritu remata ninia diskursu, protokolu ne’ebé organiza soru mutu ne’e fó oportunidade ba Xefe Suku hotu-hotu atu hato’o preokupasaun ne’ebé komunidade sira enfrenta. Ne’e duni iha sesaun husu no hataan, Xefe Suku Bobonaru Esteves Barreto ho haraik an husu ba PM Xanana Gusmão,” planu ne’ebé agora daudauk ita boot implementa ne’e se bele karik labele hare ba prioridade maibé oinsá bele liu husi Suku atu nune’e povu hotuhotu bele sente rezultadu dezenvolvimentu.” Programa PEDN kapás tebes no Governu ida ne’e hadomi duni ninia povu,” maibé ha’u kestiona kona ba implementasaun, tanba dala barak fatus hatudu Governu fakar osan barak hodi dezenvolve Nasaun ida ne’e mais dala ruma ema balu hanoin de’it mak sira ninia an no nunka hala’o buat ne’ebé di’ak ba povu ida ne’e.(ts) Nasional 8 Tersa ,10 Agostu 2010 Indika..>>.Husi pj................1 ema iha kualidade. Kualidade hatudu husi sira nia valór ezame finál iha Ensinu Sekundáriu, tanba valór iha Ensinu Sekundária ezije katak, Matemátika, fisika, Kímika, Biolojia, mínimu tenke hetan valór 7 entaun sira ne’e selesionadu.Liu tiha selesaun estudante hirak ne’e sei tuir kursu formasaun lian Española ho intensiva durante fulan 3, hafoin tinan 2004 sira hahú tama iha primeiru anu de Medisina tuir Kurríkulu ne’ebé Eskola Latinu Amerikana Medisina Kuba implementa. Eskola Latina Amerikana Medisina ne’e la’ós eskola ida ne’ebé iha Kuba de’it maibé iha rekonesementu Internasionál tanba ema husi Nasaun 50 resin mak eskola iha ne’ebá inklui estudante sira husi Estadus Unidus Amérika. Tuir akordu ne’ebé Estadu rua ne’e hala’o iha momentu ne’ebá hateten, Estudante na’in 20 ne’e la’ós Estudante Eskola Latina Amerikanu Medisina nian de’it, maibé sira mós hanesan Estudante Universidade Nasionál Timor-Leste nian tanba akordu ne’ebé hala’o iha momentu ne’ebá dehan sira ba hala’o kursu tinan 5 iha Kuba depois tinan ida ikus ne’e sei akaba iha Timor liu husi estájiu. Iha 2004 sira tama primeiru anu no 2009 sira remata Kintu anu, ne’e duni iha Setembru 2009 sira na’in 18 fila hikas mai hodi kompleta sira nia estudu Sestu anu nian iha TimorLeste. Liu husi dada lia ho Jornál ne’e iha Restaurante Kafé Brazíl Dr. Rui Maria de Araújo hateten, estudante Medisina na’in 18 de’it mak fila tanba na’in rua sira seluk ne’e ida la konsege pasa husi Segundu anu ba Terseiru anu Medisina. Ne’e duni nia tenke tuir kursu ba optometria ne’ebé hasai espesialidade kona ba oklu no ida seluk nia la pasa tinan ida maibé sei hetan oportunidade atu repete. Portantu sira na’in rua la konsege to’o Kintu anu, ne’e duni na’in 18 de’it mak ba hala’o estájiu hodi remata sira nia estudu.Hahú husi fulan Setembru tinan 2009 sira koloka estudante ida iha Sentru Saúde ida no Sentru Saúde ne’e besik Ospitál Referal hanesan Baukau, Maubesi, Maliana no Oekusi hodi hala’o estájiu durante tinan ida. Durante tinan ida hala’o estájiu estudante hirak ne’e fó asisténsia ba ema moras, maibé kada ema iha Profesór ida ne’- Dr. Rui Maria de Aroujo ebé sempre akompaña hodi hare sira nia servisu loron–loron nian to’o remata estájiu. Eis Ministru Saúde ne’e esplika kle’an liu tan katak, iha períodu ida ne’e sira seidauk sai doutór mais sei sai hanesan estudante finalista, ne’e duni fó oportunidade ba sira atu hala’o estájiu no ida ne’e hahú husi fulan Outubru 2009 ne’ebé fahe ba bloku haat (4) no kada fulan tolu iha fatin ida. Iha períodu ida ne’e sira la’ós de’it fó konsulta, maibé sira mós hala’o semináriu liu husi peskiza saun ki’ikoan kona ba moras ne’ebé barak liu iha Sentru Saúde, oinsá bele buka sira nia basset no oinsá bele rezolve problema liu husi diskusaun ne’ebé hala’o ho sira nia Profesór. Aleinde ne’e kada semana rua sira sai husi Sentru Saúde ba iha Ospitál Referal hodi nune’e bele akompaña ema hodi hala’o asisténsia iha Ospitál no sira mós kaer ema moras hodi hala’o diagnostika no tratamentu ba ema moras. Iha fulan Jullu 2010 nia laran sira hala’o ezame finál liu husi etapa 3 hanesan ezame Pratika, Teze no Eskrita Finál. Ezame Pratika katak, ho pasiente, porezemplu pasiente ida tama mai sira fó konsulta no iha ezaminadór na’in tolu (3) sempre akompaña sira hodi nune’e bele fó klasifikasaun ba sira. Durante hala’o ezame ho pasiente Profesór na’in tolu (3) ne’e tuur hodi hare no akompaña oinsá sira hala’o konsulta ba moras ne’e, depois oinsá sira hala’o ezame fíziku no oinsá sira hala’o analiza saun kona ba moras hodi to’o ninia konkluzaun. Bainhira pasa ona husi ezame prátiku konserteza sira hakat ba ezame ida ne’ebé bolu ho naran aprezentasaun Teze. Aprezentasaun Teze katak, aprezenta relatóriu kona ba peskizasaun ne’ebé durante sira hala’o iha Timor, porezemplu sira hala’o estájiu iha Sentru Saúde Zumalai entaun sira tenke hala’o peskizasaun kona ba moras ne’ebé barak liu iha área refere hodi bele aprezenta liu husi ezame Teze. Durante hala’o ezame Teze iha finalista na’in ida ho dosente na’in tolu mak hato’o pergunta ba sira hodi nune’e sira bele fó klarifikasaun kona ba relatóriu peskizasaun ne’ebé sira aprezenta. Aprezentasaun ezame Teze ne’e sira hato’o liu husi programa Power Point, ne’e duni ba sira ne’ebé manan iha ezame Pratika no Ezame Teze sei tuir Ezame Estritu Finál, maibé ba sira ne’ebé la pasa husi Ezame Pratika no Ezame Teze konserteza sei la tuir Ezame Estritu Finál. Tuir esplikasaun husi doutór ne’e, materiál no pergunta ne’ebé hato’o iha Ezame Eskrita Finál la’ós hala’o iha Timor, maibé pergunta no materiál hirak ne’e diretamente mai husi Eskola Latinu Amérika de Medisina liu husi Embaixadór Kubanu ho kondisaun taka metin no to’o loron atu hala’o Ezame eskrita hafoin bele loke. Hataan ba pergunta ne’ebé dehan, karik estudante hirak ne’e liu hotu ona Ezame hirak ne’e, maibé doutór Rui responde,” ha’u la hatene tanba loloos buat ida indísiu ne’e atu fó anúnsiu ofisial katak, se mak liu no se mak la liu tan ne’e nestemomentu ha’u la hatene se mak liu no se mak la liu.” Kolia kona ba kualidade iha área Medisina,” ita atu hare husi área ne’ebé, tanba tuir doutór ne’e ninia esperiénsia no koñesimentu hanesan médiku katak, primeiru tenke hare husi kualidade Akadémiku sera ke prosesu edukasaun iha kualidade ou lae, maibé tuir nia hare husi pontudevista Akadémiku prosesu hirak ne’e iha kualidade di’ak. Maibé, presiza>p.9 Jeografia Moris Povu Kailaku Kailaku-Sub-Distritu Kailaku kompostu husi Suku 8, Aldeia 24 ho área territoriál parte Leste baliza SubDistritu Hatulia no Sub-Distritu Atsabe, Parte Súl baliza ho Sub-Distritu Bobonaru, parte Norte baliza Sub-Distritu Atabae no parte Oeste baliza ho Sub-Distritu Maliana. Kondisaun atuál Sub-Distritu Kailaku, 75% komunidade moris husi vida Agrikultura, 10% servisu hanesan Funsionáriu Públiku (FP) no 15% estudante. Relasaun moris komunidade SubDistritu Kailaku iha área Agrikultór foka liu ba natar no toos rai maran, ne’e duni liu husi PEDN husu ba Governu liuliu Ministériu Agrikultura e Peska (MAP) oinsá bele tau matan nafatin ba Agrikultór sira tanba Agrikultór pertense ba dezenvolvimentu. Suku 8 ne’ebé pertense ba Sub-Distritu Kailaku hanesan, Suku Rai-Heu ho totál populasaun 1.259, totál Xefe Família (XF) 2.86, Suku Atudara iha Aldeia 4 ho totál abitante 1.506 no totál XF 3.22. Suku Goulolo kompostu husi Aldeia 3 ho totál populasaun 1.111 ho totalidade XF 2.23, Suku Manapa kompostu husi Aldeia 3 ho totál abitante 1.725 no XF 3.78. Suku Dau-Udu iha Aldeia 2, totál abitante 609 no XF 1.32, Suku Miligo hamutuk Aldeia 4 ho totál abitante 2.792 no XF 6.92. Aleinde ne’e Suku Genulai hamutuk Aldeia 3 ho totál abitante 6.38 no totál XF 1.94 no Suku Burugua iha Aldeia 2 ho totál abitante 7.79 no XF hamutuk 303. Tuir relatóriu ne’ebé hato’o husi Administradór SubDistritu Alfredo Moniz, totál abitantes SubDistritu Kailaku soma hamutuk 10.499 ho totál XF 2.341. Saúde Sub-Distritu Kailaku iha Sentru Ospitál Saúde 1, Postu Saúde 4 no programa SISKA kobre iha Suku 8 kada PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com fulan hala’o atividade dala ida, nune’e mós apoiu transporte multivision iha ida ba área Saúde nian, maibé presiza aumenta tan no hala’o tan Postu Saúde iha Poerema. Seguransa Polisia Nasionál Timor Leste (PNTL) ne’ebé hala’o knaar iha Sub-Distritu Kailaku presiza apoiu transporte no komputadór hodi nune’e bele hala’o servisu ho efisiente atu kontrola situasaun iha territóriu Kailaku no propoin husu loke tan rekrutamentu ba membru PNTL hodi nune’e bele aumenta númeru Polisia iha SubDistritu Kailaku. Agrikultór Área produtiva ba Agrikultura sira iha Sub-Distritu Kailaku hanesan toos ho natar, ne’e duni servisu natar kada tinan Agrikultór sira kuda haree dala rua iha tempu udan no tempu bain loron no servisu toos nian kada tinan dala ida tanba ne’e komunidade sira presiza tebes tratór hodi nune’e sira bele hala’o servisu di’ak liu tan. Maski kada tinan produsaun haree iha rezultadu di’ak, maibé Agrikultór sira husi Aldeia Marku, Mautalu, Hatapupu no Bilimau sempre hetan ameasa husi mota ne’ebé tinantinan sobu natar. Ne’e duni husu ba Governu oinsá bele ajuda rede ‘broncong’ no hala’o Irrigasaun ne’ebé efetivu hodi proteje natar hirak ne’e. Infraestrutura Atu fasilita Agrikultór sira hodi lori produtu lokál ba fa’an iha merkadu, Governu presiza hadi’a Estrada iha área rurál atu nune’e bele dezenvolve komunidade sira nia moris. Veteranus Iha konsultasaun ne’e Veteranus no família Veteranus sira husu ba PM Xanana Gusmão atu loke fila-fali rejistu ba Veteranus sira hodi nune’e Veteranus ou família Veteranus ne’ebé tempu ne’ebá seidauk rejistu bele hetan oportunidade atu rejistu.(ts) Nasional 9 Tersa ,10 Agostu 2010 hare mós husi pontudevista sira seluk, tanba kualidade área saúde tenke hare ba parte barak liuliu hare ba persesaun ema moras nian. “ha’u bele doutór ida ne’ebé matenek tebes no ha’u bele hatene moris sira ne’e hotu, maibé ha’u mós tenke buka hatene oinsá ha’u fó kontente ba ema ne’ebé ha’u konsulta, tanba dala ruma ha’u bele matenek hodi fó konsulta ba ema mais ha’u nunka kolia ho nia no ha’u la iha pasiénsia atu fó konsulta ba nia,”konfesa Rui. Ema ne’ebé mai konsulta la’ós de’it tanba nia moras,” maibé ita tenke rona mós ninia problema atu nune’e ita bele ajuda nia, ne’e duni Akademikamente ema ne’e bele di’ak mais nein sempre ema ne’e fó konsulta ne’ebé di’ak.” Razaun hirak ne’e signifika katak,” nia bele kura ita boot nia moras maibé ‘belum tentu’ ita boot kontente ho konsulta ne’ebé fó ba ita boot,” doutór ne’e fó ezemplu. Atu responde pergunta ne’ebé hateten iha kualidade ou lae, tuir doutór Rui, prosesu formasaun Akademia husi primeiru anu to’o ema ne’e sai médiku so bele hatudu,” mai ita katak ema ne’e iha kualidade Akadémika ou lae, maibé atu sai doutór ne’ebé ho kualidade di’ak ita bele hatene bainhira nia hala’o ona knaar hanesan doutór no ida ne’e akontese iha mundu tomak.” Doutór ne’ebé hetan graduasaun no hala’o juramentu profisionál iha tinan 1994 konta hikas ninia istória pasadu katak, Akademikamente nia parte prontu hala’o knaar hanesan doutór, maibé atu servisu ho kualidade di’ak ou lae so esperiénsia servisu loron– loron nian mak bele komprova. Karik ema ruma duvida kona ba kualidade maibé hare ba pontudevista Akadémika,” ha’u hanoin ida ne’e la loos, tanba Akademikamente prosesu ne’ebé temi iha leten ne’e iha kualidade di’ak no hakarak kolia loloos karik prosesu Akadémika ne’ebé daudauk ne’e sira hetan di’ak liu fali formasaun Akadémiku ne’ebé uluk ami hetan,” rekoñese doutór Rui.Nia kompara hodi fó ezemplu katak, fasilidade iha Ospitál Dili kompletu maibé iha Ospitál Oekusi la iha, ne’e duni se ema ida hetan formasaun Akadémika iha Ospitál Dili no bainhira ba hala’o servisu iha Oekusi konserteza nia duvida konserteza difikulta buat barak tanba servisu ne’ebé enfrenta iha Dili hanesan iha Oekusi. Maibé formasaun ne’ebé daudauk ne’e sira hetan hala’o ho kompletu, ne’e duni karik tau sira iha fatin ne’ebé de’it sira iha ona koñesimentu. Hanesan preokupasaun nia komprende tanba ida ne’e hatudu hotu hakarak buat di’ak ba rai, ne’e duni se ema ruma kestiona katak prosesu ne’e iha kualidade ou lae ne’e normál tanba,” ita nia populasaun mak sei hetan asisténsia husi sira.” “maibé ha’u sente la dun di’ak bainhira ema ruma kestiona mais liu husi surat kaleen ho anónima oioin no ida ne’e signifika katak la’ós ona atitude ne’ebé di’ak.” Hataan ba informasaun ne’ebé dehan iha komunidade balu ne’ebé kestiona ho sira ninia kualidade, doutór ne’e responde, bele mós,” maibé ha’u la iha informasaun kona ba ida ne’e no embora to’o agora ha’u la iha ona responsabilidade iha MS mais buka akompaña nafatin saida mak akontese iha ne’ebá. Hodi nune’e ha’u sempre ba asiste mós sira nia estájiu maibé tuir ha’u nia hare seidauk iha complain ida husi komunidade ne’ebé dehan katak estudante sira hala’o tratamentu ba sira la di’ak.” Karik husi MS hetan complain ruma nia la hatene, maibé karik husi autoridade kompetente presiza hare no verifika complain ne’e loos, nune’e tenke buka hatene tanbasá mosu complain, maibé tuir nia hatene to’o agora la iha, rejeita doutór Rui kona ba informasaun ne’ebé dehan iha komunidade mak complain kualidade estudante Medisina sira. “ha’u la partisipa detalladu iha prosesu hotu, maibé ha’u observa iha parte balu bainhira sira hala’o konsulta ba ema moras, depois ha’u observa mós bainhira PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com sira aprezenta sira nia Ezame Teze no ha’u hetan konvite husi UNTL Fakuldade Medisina bainhira sira hala’o Ezame Finál, ne’e duni tuir ha’u nia hare husi prosesu Akadémiku garantia katak sira iha kualidade,” garante Rui.Fakuldade medisina iha UNTL Governu mak estabelese liu husi rezolusaun Governu nian iha 2004 hodi loke fakuldade medisina iha Timor, ne’e duni iha 2005 komesa simu primeiru anu no estudante hirak ne’e tinan oin mai sei hala’o graduasaun tanba tinan 6 ona. Médiku ida ne’ebé foin sai husi Fakuldade Medisina ida la garantia katak nia bele sai médiku di’ak no ida ne’e akontese iha fatin hotu-hotu, inklui iha mundu tomak tanba ne’e médiku barak depois sai husi Fakuldade Medisina sira la servisu no la fó konsulta maibé sira hala’o servisu seluk tan- ba sira rasik sente la iha kbiit atu hala’o tratamentu ba ema, tan ne’e sira prefere hala’o buat seluk.Médiku hotu-hotu bainhira sai husi Fakuldade Akademikamente sira prontu tanba tuir formasaun, maibé bainhira sira hala’o servisu hafoin povu ou pasiente sira mak bele identifika katak sira iha kualidade ou lae. Médiku refere nia servisu la di’ak entaun bele simu keixa no hala’o investigasaun husi Konsellu Dixiplina Profisaun de Saúde. Konsellu Dixiplina Profisaun de Saúde nia funsaun atu garantia Profisionál Saúde iha Timor tomak inklui doutór ida nia rejistradu hanesan profisionál de Saúde no nia tenke serbisu tuir kritériu médiku ne’ebé iha. Bainhira servisu la tuir kritériu hirak ne’e Konsellu dixiplinár bele hala’o investigasaun ba nia hodi hetan sansaun. Iha mo- mentu balu iha SMS ida tama Gabinete MS ne’ebé dehan estudante hirak ne’e la iha kualidade, doutór Rui haktuir katak, nia parte mós rona informasaun ida ne’e no nia rasik rekoñese SMS hirak ne’e anónimu tanba la identifika sira nia an.Nia parte rasik la hatene SMS ne’e husi pesoál Saúde mak hala’o tanba ida ne’e anónimu no parese iha motivasaun polítiku. Fatin la hanesan estudante Medisina ne’ebé hetan Yudisium Hermenegildo Pereira ba jornál ne’e deklara katak, nia parte sente orgullu tebes tanba konsege remata estudu iha área Medisina maski hetan difikuldade barak durante hala’o estudu. Estudante ne’ebé remata ninia estájiu iha Sub-Distritu Turiskai Distritu Same, bainhira nia ba hala’o estájiu iha Sub-Distritu refere komunidade sira simu ho di’ak no la iha ema ida kestiona kona ba sira ninia kualidade. Maski iha informasaun ne’ebé dehan ema balu kestiona kona ba estudante hirak ne’e ninia kualidade, joven ne’ebé moris iha Distritu Suai ne’e ho fiar an responde katak, kualidade ne’ebé sira hatudu mak durante tinan ida laran sira hala’o estájiu no sira garantia sei fó asisténsia di’ak ba povu iha Nasaun ida ne’e. “ha’u prontu atu ba servisu iha koalker fatin tanba ida ne’e mak ami nia devér, katak estudante Medisina ne’e hodi taka ninia lia fuan. Tanba hakarak hetan informasaun klaru husi MS, ne’e duni iha loron Sesta-feira (6/8) Jornalista TS tenta atu dada lia ho MS, maibé tuir Diresaun komunikasaun hateten Ministru okupadu, ne’e duni to’o notísia ne’e tun la iha komentáriu husi MS.(ts) Metro Dili - 10 Tersa, 03 Augustu 2010 Koidadu! Laxu Iha Estrada Ninin Admin Halo Saida ba Laxu Hirak ne’e? Administrador Distritu Dili lao ba mai karik matan la tuda ba aihun maran hirak nebe kleuk hela iha estrada ninin hein atu tohar. Aihun maran hirak nee hanesan laxu boot ida nebe bele halakon ema nia vida koandu aihun nee tohar. Ezemplu kiik ida maka Hali tohar hodi hamate estudante ida iha tasi ibun besik Palacio Governu nia oin. Kazu ai oho ema nee seidauk fanun governu no seidauk fanun Administrador tanba too agora aihun maran barak mak keluk daudaun ona ba estrada laran maibe seidauk tesi. Karik atu tesi aihun ida presiza loke tender! ou karik husik ai hanehan mate ema lai mak foin hakfodak ba tesi? “se sira lakohi tesi husik ba, maibe koandu ai nee hanesan labarik sira entaun sira tenke tanggung jawab”, dehan Atino nebe fan hela nia sasan iha tiga roda besik Portu Dili nia oin. 3 1 Governu Husik Hela Laxu Boot Rua Oras nee laxu iha kapital Dili laos deit aihun maran hirak nebe besik tohar maibe mos Estrada kuak klean nebe seidauk taka nomos lampu trafiku balu nebe polisia ho Diresaun Transportes ba monta hela maibe lafunsiona ho diak tanba lampu trafiku nee la lakan. Tanba nee kleur ka lalais koandu diresaun sira halimar demais maka kareta ho motor bele soke malu tanba lampu trafiku la funsiona, no ema bele monu ho motor iha rai kuak tanba rai kuak barak mak la taka. Entaun komunidade sira tenke koidadu lao iha dalan ninin no kondutor sira tenke halai kalma. 4 Hamoos Estrada no Operasaun Animal Saneamentu Distritu Dili durante nee halo servisu makaas hodi fo protesaun ba ambiente sidade Dili hanesan halo operasaun ba animal no hamoos foer iha estrada ninin. Esforsu hotu nebe sira halo maske lahalo Dili sai nabilan hanesan Singapura maibe foer barak mak konsege lori ba fakar iha Tibar. Atividade hamoos foer nee loloos laos deit responsabilidade Saneamentu Distritu Dili maibe nee mos responsabilidade ema ida-idak nian. Responsabilidade nee mak hanesan labele soe foer arbiru iha estrada ninin liu-liu sulan animal hakiak atu animal sira lebele lao sai ba estrada laran. 2 5 1 Ai matan dukur iha Kolmera besik Portu Dili, Ai nee maran kleur ona no monu karik sei baku too estrada sorin. 2 Halihun ida besik kampu fotebola merkadu Taibesi nia oin, Hali nee laran mamuk, se monu baku too estrada sorin 3 4 5 Halihun ida besik DNTP Kintal Boot nia oin, Hali nee laran mamuk tan ahi han, se monu sei baku too estrada klaran Ai hun ida maran loos ona, Ai nee besik Parlamentu nia oin, se monu karik sei estraga kareta deputadus nian Ai hun ida maran loos ona, Ai nee besik Akait, se monu sorin sei estraga kareta deputadus no sorin estraga publiku PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com Nasional 11 Tersa ,10 Agostu 2010 Arte Marsiais Hakarak Kria Unidade Gleno-Tuir reprezentante Kongfu Master Mateus Lemos Soares, Arte Marsiais hotu-hotu iha Distritu Ermera hakarak kria unidade maibé tenke kria mós mahon ida atu sira bele hamahon an iha laran no iha momentu importante kada Arte Marsiais bele lori sira nia bandeira ba tidin no bainhira iha problema bele rezolve sira nia problema iha mahon fatin ne’ebé iha ona. Oportunidade ne’e mós husi Arte Marsiál tomak husu ba Governu atu fó fasilidade hanesan fó uma mahon no iha mahon ne’e la’ós fó mamuk de’it maibé tenke tau komputadór no materiál múzika no desportu, atu nune’e kada grupu Arte Marsiál bele fahe tempu ba malu no aprende komputadór, desportu no múzika ruma. Antes responde ba kestaun hirak PR Ramos Horta hala’o diálogu ho Arte hotu iha Distritu Ermera ne’ebé akompaña husi Amu Bispu Dili Don Alberto Ricardo da Silva hodi ba tau fatuk primeira ba konstrusaun Igreja Gleno.Opo rtunidade seluk PR hateten, iha tinan ruma nia laran konforme Vatikanu nia desizaun bele sai tan ba Dioseze.“ha’u hateten ida ne’e tanba Vatikanu foti desizaun loke Dioseze iha Maliana tanba Timor nia populasaun Katóliku juta ida resin ou millaun ida resin, iha rai balu hanesan Estokolmu Suésia Katólika iha ne’ebá kuaze 30 mill de’it no maioria hanesan Protestante maibé iha Bispu ida. Timor iha populasaun millaun ida maibé ezije atu loke tan Dioseze, ne’e importante tanba Estadu ne’e tane maka’as bainhira Estadu no Governu servisu hamutuk ho Igreja iha tinan no bain loron dezde tempu Portugés, okupasaun Japaun, balu hakarak ajuda maibé dook tebes,” kompara PR Ramos Horta. Horta hatutan Amu sira seluk iha Ermera atu servisu hamutuk ho povu no hametin dalan ba dame no Unidade Nasionál (UN). Portantu resposta no ezijénsia husi Arte sira PR nia ezijénsia atu fó fasilidade no Infraestrutura hodi loke iha Erm- era, entaun PR prontu fó ajuda, maibé antes fó apoiu primeiru sira tenke fó uluk hanoin ba PR saida loos mak sira hakarak atu fó.Parte seluk nia rasik hato’o kestaun hirak ne’e ho Primeiru Ministru (PM), SEJD no Ministru Edukasaun (ME) iha tempu badak hahú projetu ruma ba grupu Arte Marsiál no Arte Rituál. Kona ba papél no responsabilidade Partidu Polítika (Parpol) ne’e loos,” ami hatene dala ruma elementus Parpol nian mak la sukat sira nia hahalok no lia fuan hodi dada joven ba monu iha fahe malu no violénsia,”relembra PR Horta. Kestaun hirak ne’e la signifika atu duun ba Parpol ida, maibé elementus Parpol balu,” ha’u hateten ida ne’e ho kuidadu tanba la’ós Parpol maibé elementus partidu nian mak dala ruma halo joven monu ba violénsia,” konfesa PR Horta. Dala ruma elementus Parpol nia hahalok no lia fuan la tuir partidu nia hakarak no la tuir Parpol nia hanorin no orientasaun, maibé sira ba provoka malu no manipula povu no joven sira. Ida ne’e akontese tanba lider Arte Marsiál no Rituál mak lori, ho ida ne’e kuandu problema akontese tenke lori ba Amu Xefe Suku nu’udar lider komunitaria atu kolia no rezolve hamutuk no buat ne’ebé elementus Parpol nia kolia ne’e loos ou lae, atu sira bele esklarese hodi imi labele monu ba manipulasaun. Responde ba preokupasaun Lei númeru 10 no 11 ne’ebé kolia kona ba sansaun ba Arte Marsiál no Rituál. PR hatete, Lei la’ós Bíblia,” Bíblia mak ita labele muda maibé Lei bele muda, Parlamentu bele muda Lei Ate Konstituisaun mós bele muda, ne’e bolu emenda Konstitusionál,” aplika PR Horta momentu hala’o diálogu iha Gleno foin lalais ne’e. Tanba iha Konstituisaun laran rasik hateten kedas, tinan lima liu tiha bele hala’o revizaun Konstituisaun bainhira dois tersus Parlamentu hakarak hala’o revizaun Konstitusionál. Buat ne’ebé ema mak hala’o seer umanu mak hala’o Instituisaun ou Lei,” ita bele muda kuandu hare iha buat balu sala, ne’e duni I Governu hakerek ba Parlamentu no hala’o Lei ba Arte Marsiál.Lei importante atu hala’o atu iha legál ‘free work’ ida atu grupu hotuhotu bele hatene nia responsabilidade no nia liberdade saida.” Iha buat ruma ne’ebé imi la konkorda, imi hahú diálogu ho SEJD no PM atu rona nia hanoin no bele hare imi iha razaun ou lae, atu hadi’a Lei ne’e iha tempu badak. Ne’e la iha problema, kolia de’it ho Deputadu sira atu sira hare tanba dala barak sira hare muda Lei uluk ne’ebé balu sira muda atu hadi’a. Signifika konstrusaun >p.15 Inisiativa Di’ak, Hadook An Husi Konflitu Gleno-Responde ba kestaun hanesan tuir Administradór Distritu Ermera Vitor dos Santos, aleinde hala’o diálogu iha mós atividade hanesan tau tau mós fatuk primeira ba ba Igreja Gleno ba futuru sai Parókia. Preparasaun ne’e esforsu boot husi Amu Parókia no Amu Vigáriu Ermera ne’ebé halibur hamutuk Arte Marsiál sira hodi hametin unidade iha Distritu ne’ebé refere ou halibur sira atu rezolve problema bainhira mosu problema entre sira. Entretantu tuir Administradór ne’e inisiativa ne’ebé hala’o ne’e di’ak tanba halo Ermera dook husi konflitu, esforsu hirak ne’e mosu la sees husi Administrasaun Dis- tritu ne’ebé fó mós apoiu hanesan materiál nst. Depois diálogu reprezentante husi THS-THM Manuel de Jesus Soares, diálogu dalan di’ak ida atu minimiza buat ne’ebé akontese iha pasadu no husu ba membru THSTHM atu hamutuk ho Arte Marsiál sira seluk iha Timor laran tomak fó liman ba malu lori rai ne’e ba pás. Aleinde ne’e reprezentante husi 77 hatutan, depois diálogu nia fiar la iha tan problema tanba husi parte Igreja mak sai moderadór ba atividade ne’e, dehan Abílio Xavier. Oportunidade hanesan tuir Padre Lourenço Soares, nu’udar koordenadór Parókia Ermera, buat hirak hanesan ne’e la’ós programa Governu. Maibé ne’e hanesan programa Igreja tanba konstrusaun Igreja sai hanesan nesesidade uma ki’ik oan ho nia Sarani hamutuk 10 míl ne’e labele akumula hotu Sarani. Kestaun segunda tanba tuir prienxe kritériu hanesan Parókia tenke iha Rekursu Umanu, Rekursu Naturais depois tenke iha uma no rai maibé uma mós pertense ba kritériu. Responde pergunta kona ba konstrusaun hetan apoiu husi Governu ou lae, nia resposta katak, agora seidauk tanba sira sei halibur lai Rekursu Finanseiru husi Sarani sira ba kada fulan fó kontribuisaun US$ PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com 1.00 no ba Funsionáriu husi nivel I-III kada fulan US$ 5.00 husi nivel 4 US$ 10.00 no Diretór, Deputadu, Sekretáriu Estadu no Ministru US$ 100.00, kontribuisaun hirak ne’e hetan sujestaun husi Sarani rasik ba Igreja. Uluk Amu Bispu ba hala’o vizita iha fatin ne’ebé refere hafoin hahú planu hirak ne’e maibé tanba krize militár iha 2006 entaun konstrusaun para no ohin PR akompaña husi Amu Bispu sira hahú lansa fatuk primeira hodi komesa konstrusaun. Kona ba orsamentu un millaun, hetan husi Kompañia Lokál soma hamutuk US$ 200,000 no sira hotu-hotu prontu fó kontribuisaun US$ 50.00 ne’ebé hetan tender ko’a 1%. tanba sira konfia sira nia Xefe Emprezáriu Lokál no tempu badak sei hala’o enkontru kolia oinsá sira nia kontribuisaun husi Emprezáriu maibé sira ba seer hanesan ema Sarani. Aleinde ne’e hare mós katak durante tinan 3-4 iha krize barak ne’ebé mosu iha Ermera hanesan krize polítika, pesoál too ikus sempre iha laran no membru husi grupu Arte Marsiál maski hare husi sira nia organizasaun la fó autorizasaun ba sira. Tanba problema hirak ne’e mosu iha pesoál rasik no labele rezolve too ikus sira hatudu sira nia solidariedade depois sira hala’o atuasaun too ikus sai oin seluk no Distritu Ermera ohin monu no ema lori Relijiaun seluk hodi ba Maliana tanba problema hirak ne’e. Maibé na’i ulun sira buka dalan oioin atu rezolve maibé buat hirak ne’e hanesan iha foho ema hamnasa ho hamnasa oioin de’it tanba ne’e Igreja iha responsabilidade morál ho mensajen Jesus Kristu, Igreja ho nia Na’i Lulik sira ho nia Padre no Madre sira ho vida relijiozu tomak servisu maka’as fó mensajen Jesus Kristu nia lia fuan ba povu Sarani sira hodi moris iha pás ida ne’e mak sai hanesan preokupasaun Igreja hodi buka halibur sira.(diz) Nasional 12 Tersa ,10 Agostu 2010 Hapara..>>.Husi pj...........6 ne’e seidauk fó resposta tanba la iha koñesimentu sobre desizaun Diresaun EDTL,” esplika karta ne’e. Nu’udar sidadaun Timor oan ne’ebé ki’ik,” ami ho haraik an husu sua Ex.cia atu bele tetu hikas desizaun Diresaun EDTL nian ne’e, hodi bele fó oportunidade ba ami Emprezáriu Lokál ne’ebé ki’ik hodi bele mós partisipa iha dezenvolvimentu tempu Ukun An ne’ebé ami hein sua Ex.cia tulun fó solusaun di’ak ba ami nia moris,” kestiona karta ne’ebé dedika ba PM Kay Rala Xanana Gusmão no Vise PM Assuntus de Jestaun da Administrasaun do Estadu Mário Viegas Carrascalão. Oportunidade seluk tuir Diretór Ezekutivu Kompañia Shansain Jacinto Alves, Tersa-feira (3/8), mais ou menus tuku 11:45 otl. Iha Sentrál EDTL Komoro Jacinto aplika katak, Kompañia Shansain tuir tender dala rua hodi bele fornese mina ba ED- TL durante fulan 6 ninia kritériu kona ba transporte mina ba iha EDTL Komoro tanba ida ne’e Governu ninia responsabilidade, maibé to’o fali tender tuir mai ninia kritériu oin seluk ona tanba transporte mina ba iha Distritu no Sub-Distritu ne’e responsabilidade Governu. Maibé Transporte mina ba iha EDTL Komoro responsabilidade Kompañia ida ne’ebé fornese mina ba EDTL Komoro.“ha’u rasik foti kestaun kona ba oinsá problema transporte ne’ebé lori mina mai Komoro tanba Governu liu husi Prokurament ne’ebé agora Vise” Primeiru Ministru Mário Carrascalão ninia Gabinete hateten, responsabilidade ne’e sira rezolve no hamutuk Kompañia Manitoba ne’ebé toma konta maneja EDTL Dili. Kuandu hatudu ezemplu ki’ik ida hare odamatan portaun tama husi estrada mai sa’e aas depois mak tun, kestaun ami lori ISO Tank tama liu Sr Antónia Lobato nia Kompañia laran, ne’e duni ami tenke liu husi EDTL kotuk, maibé tanba ami iha relasaun di’ak ho sira fó autoriza haruka ami bele liu husi ne’ebá,” klarifika Jacinto. Tanba ne’e sira husu rai aas iha portaun PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com entrada ne’e, atu nune’e ISO Tank bele tama, agora sira ha tuun tiha ona. Liu husi dada lia ne’e Jacinto pergunta katak, agora ‘kebijakan’ ISO Tank ne’e se nian, Shansain la’ós Kompañia baibain hanesan Kompañia sira seluk, o ba manda fali Governu nia projetu, Shansain la iha podér atu manda projetu. Projetu Governu ‘tetap’ memiliki penguasa’ no hare,” ami nia interese projetu iha tender nia laran kondisaun sira aplika iha Kompañia supplier loro-loron tenke garante mina iha EDTL kada 700.000, ida ne’e la signifika la’ós litru uitoan,” kompara Diretór Ezekutivu ne’e. Governu ezije hanesan ne’e,” ha’u hanoin ho razaun tanba sira nia asset kompletu, tanba iha tanke tolu, tanke boot ne’ebá nia kapasidade 700.000 ton, rua natoon 600 ho totál ‘satu juta sembilan ratus ribu liter,’ so ISO Tank mak bele hala’o to’o 55 bele atende tomak,” konta tuir saida mak sira hala’o durante ne’e.Tanba buat ida 700.000 litru o labele garante ho transporte karreta, kapasidade karreta 5000 litru balu iha 10.000 litru no ida seluk iha 23.000 litru maibé iha ida ou rua de’it, barak liu 10.000 ou 5000 litru. Tanba tanke tolu ne’ebé iha Sentrál EDTL Ko- moro,” ita enxe hanesan foti kopu ba iha bidón, tanba ne’e sira husu reforsa fortifika ho ISO Tank tanba problema kebijakan transporte,” ók ami respeita Governu nia kebijakan fahe nafatin, ne’e ida fulan neen (6) primeiru ami hala’o hanesan ne’e,” relembra Jacinto. Maski transporte hodi reforsa duni ba sira nia ISO Tank, ne’ebé mina tanke tolu ne’e iha hotu kedas, tanba sira presiza kada loron 1-2. Responde pergunta kona ba ida ne’e la signifika iha monopóliu,” ha’u la konkorda, tenke define monopóliu saida, se hakarak hateten transporte mini de’it sira lori ISO Tank mai iha ne’e Governu la selu kona ba transporte. “Governu so selu ami nia mina de’it transporte konta Kompañia, kuandu nia uza transporte seluk Governu selu transporte no selu mina ketak. Ami lori ISO Tank mai iha ne’e Governu la selu ami nia transporte, tanba iha tender ne’e tau kedas kritériu, transporte mina ba EDTL Komoro>p.14 Nasional 13 Tersa ,10 Agostu 2010 Samalari Ezije Dada Bee Moos ba Knua Baukau-Populasaun Suku Samalari Subdistritu Baukau Vila ezije ba Autoridade Lokál hanesan Xefe Suku no Konsellu Katuas atu lian ida hodi dada bee moos ba Suku Samalari liu-liu ba vila tuan ka uma knua. Responde ba ezijénsia ne’e, Xefe Suku Samalari Rui Sortorio Sequeira fó resposta pozitivu, nia sente orgullu tebes maibé husu komunidade labele interpreta sala PDD ne’ebé Governu prepara ba Suku Samalari, hodi nune’e tuir observasaun husi Xefe Suku ne’e hateten komunidade sira menus informasaun kona ba planu ida ne’e. Tuir Xefe Suku ne’e, PDD la hanesan ho Planu Dezenvolvimentu Lokál (PDL) ou Projetu Pakote Referendu (PPR). PDD iha Suku Samalari atu hala’o konstrusaun Bee Moos husi Suku Wailili ba Daregata no too iha Buibau, ne’ebé sei fó benefísiu ba Suku tolu hanesan Wailili, Buibau no komunidade Samalari balu maibé la’ós benefísiu ba Suku Samalari tomak, katak Rui.PDD ninia desizaun husi Administradór Distritu Baukau, la’ós desizaun Xefe Suku, enkuantu PDL desizaun husi Asembleia Distritu tanba ne’e labele sala konfunde. Nia husu ba komunidade Suku Samalari ne’ebé hakarak hatene lala’ok servisu husi Distritu too too Suku no hakarak ba kolia ho dame atu hala’o asaun, ho liman rua respeita no simu hodi esplika klaru kona ba termus servisu PDD no PDL, tanba durante ne’e komunidade sira menus informasaun kona ba ida ne’e, klarifika Xefe Suku ne’ebé ukun populasaun ho abitante 2.216. Aleinde ne’e kona ba planu hala’o instalasaun Bee Moos ba komunidade iha Suku Samalari husi planu reabilitasaun ne’ebé tékniku sira mak ba hare ona no tuir planu sei komesa iha tinan 2011. Instalasaun Bee Moos ne’e tama ona iha matriks servisu ne’ebé dada husi Kumbua, Sub-Distritu Kelikai too iha Sede Suku Samalari maibé seidauk iha alokasaun orsamentu ba ida ne’e.Karik komunidade sira deskonfia katak planu PDD ne’e Suku Samalari nian mak Xefe Suku implementa iha Wailili. Responde ba kestaun ne’e ho lian makas Xefe Suku ne’e re alsa katak, entaun Xefe Suku ne’e bulak no la hatene regras/linhas servisu no orden ne’ebé iha. Nia soe kantigas katak,” porezemplu kona ba roupa fo’er ha’u mak tenke fase la’ós ema seluk mak fase ha’u nia roupa, signifika dezenvolvimentu atu la’o di’ak no aat ha’u mak tenke esforsu an atu hadi’a ha’u nia Suku liuliu komunidade nia moris, la’ós ema seluk mak mai hadi’a ha’u nia komunidade nia moris,”kompara Xefe Suku ne’e.Tanba ne’e nia hanesan povu nia maun no aman nia fiar no respeita tebes ezijénsia ne’ebé sira hala’o no husu atu esplika lala’ok planu PDD. Atu resposta ba kestaun hirak ne’e di’ak nia fó razaun hanesan tuir mai primeiru bainhira simu tomada de pose iha dia 19 Dezembru tinan kotuk iha Dili no 22 Dezembru 2009 simu patrimóniu de Suku iha Aulas St. António Baukau tuir termus ne’ebé mak tau iha laran. Segundu eis Xefe Suku Sr. Laurentino Freitas hatudu no entrega ba nia karimbu ho kadeira ne’ebé pertense Suku ho totál 13 liu husi surat tahan de’it.Maibé kadeiras hirak ne’e nunka hare ninia Espíritu Santu no karimbu ne’e mós nia simu duni iha nia uma, La’ós iha sede suku, maski nia husu patrimóniu Suku maibé la entrega too agora. Ho razaun hirak ne’e, la’ós nia abandona Sede Suku maibé koalker fatin ne’ebé ke iha, Administrasaun Suku Samalari, nia sempre lori hodi atende ba komunidade sira nia presiza ou nesesidade, Enkuantu Sede Suku la hala’o Administrasaun tanba too agora seidauk entrega ba nia an. Maski nia hatene hela Sede Suku hala’o ona iha Mota Postu Antigu Samalari, maibé nia garante ho saída enkuantu buat ida la iha laran, pior liu tan Sede Suku ne’e ema na’ok lakon hotu kaleen, parede uma nian mós nakfera satan mii no tee iha laran hanesan fatin bibi ho karau luhan. Maibé buat hirak ne’e hotu nia garante katak nia rasik sei lori nia an too no servisu iha Sede Suku ne’e no la presiza ema ida obriga nia.(but) Governu Komesa Tau Atensaun Mota Builai Koilai Baukau-Foin lalais ne’e estrada ligasaun entre Kelikai ho Sentru Laisorolai hetan ameasa kotu totál durante fulan ida resin hodi impede mobilizasaun transporte maibé iha dia (12/7), foin lalais ne’e Governu iha ona planu hadi’a estrada refere. Maria Freitas nu’udar komunidade husi Laisorolai Sentru sente laran kontente tanba Governu komesa tau ona atensaun ba Estrada refere. Tanba oras ne’e daudauk komesa hala’o ona ateru rai ba Estrada laran, liuliu iha área Mota Builai Koilai, enkuantu sasan todan hanesan eskavadora mós lori ba tau ona. Maria haktuir liu tan, se Estrada ne’e la fó atensaun entaun populasaun Foto/ts/Juvinal Abut iha imagen ne’e jovens mane ida hulan batako uma nia hodi hakur mota builai koilai wainhira udan boo iha fulam hirak nia larant, fo impakto ba transporte atu liu mota ne’e tamba korente be’e makaas husi foho matebean Feto. iha Sentru Laisorolai sei hetan difikuldade atu asesu ba transporte no populasaun sei sofre atu la’o Ba Mai (BM) entre Keli- kai-Laisorolai ho distánsia 10-12km. Tanba Estrada ne’e la’ós fó de’it asesu ba populasaun husi Sentru Lai- PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com sorolai maibé fó mós asesu ba komunidade husi Sub-Distritu Ossu ho Watulari.Tuir informasaun estrada ne’e Governu fó fiar ba Emprezáriu Baukau oan husi Venilale. Aleinde Zélia Fernandes nu’udar mós komunidade husi Aldeia Samar- o go - Nah arek a,Su b Distritu Ossu.Kestiona katak, nia parte sente triste bainhira Estrada ligasaun Kelikai Laisorolai la funsiona ho di’ak, tanba difikulta viajen ba basar Kelikai. Parte seluk Basílio Alves nu’udar kondutór ne’ebé envolve iha servisu hateten nia foin hahú tula rai mutin no ateru tuir Estrada, atividade ne’e mezmu seidauk too fulan maibé servisu hala’o durante semana ida. Kona ba ema na’in hira mak hala’o servisu, nia klarifika katak karreta baskulante hamutuk 6, seluk Kompañia mak hatene. Tuir informasaun ne’ebé nia parte rona Mota Builai-Koilai sei iha planu atu halo ponte ki’ik ida maibé informasaun ne’e seidauk konfirmadu.(but) Distritu 14 Tersa ,10 Agostu 2010 Hapara...>>.Husi pajina..........12 responsabilidade Kompañia supplier, la’ós responsabilidade Governu, se kuandu responsabilidade Kompañia supplier ami iha ISO Tank,” salienta Jacinto. Nia kompara liu tan katak, bainhira sira selu fali transporte entaun Governu tenke selu osan ba sira nia transporte, maibé Governu lakohi selu imi iha razaun, se o supplier o toma konta ida ne’e,” ha’u la hatene sira kolia negosiasaun hala’o oinsá, ha’u rasik reprezenta Shansain foti problema kuandu Governu tau kondisaun ida ne’e iha tender, katak supplier mina ba EDTL Komoro responsabilidade Kompañia supplier hanesan Shansain manan tenke iha responsabilidade.” Entaun Kompañia transporte hirak ne’e oinsá, Governu ho Manitoba garante ba sira mak atu rezolve la’ós ami, tanba la’ós Shansain mak kontratu ho ema, maibé parese sira iha diálogu ona transporte ba Distritu sira aumenta presu,” ha’u kolia ho Diretór Manitoba dehan nune’e, o lori ba Lospalos duke o lori ba Dili transporte karreta nian.” Jacinto mós kestiona liu kona lia fuan tanba labele arbiru de’it bainhira la kompriende nia signifika,” ha’u lori mina ba EDTL Komoro Governu nunka selu cent ida, ne’e konta Shansain ninian, no mina nia folin ami diskute ona, Governu agora kontrola mina nia folin tuir merkadu Singapura, keta hanoin hasae mina nia folin tuir o nia hakarak, la iha selu tuir ami sosa iha Singapura, se o sosa US$ 0.60 cent Governu selu US$ 0.60 cent,” konfesa liu tan nia. Aleinde ne’e sira so diskute de’it kona ba operasionál Cos ho profit ba Kompañia ki’ik liu, ida ne’e forma loos liu mak ne’e ona. Governu ho Kompañia supplier mós la lakon ‘adil’ buat hotu, o iha ‘pendepatan’ profit ne’e uitoan ók o bele hetan, mais operasionál Cos Governu selu de’it ida ne’e. Kona ba durasaun Kompañia Shansain supplier mina durante tinan ida fulan tolu ona, to’o agora la iha ‘keluhan’ uitoan husi EDTL katak Basilio ..>>.Husi pajina..........1 iha Timor-Leste hanesan kestaun fundamentál ida ba Sarani Katólika sira hotu. “hanoin kona ba asuntu Seitas iha TL, hanesan asuntu fundamentál ne’ebé presiza tau iha Sarani Katólika hotu nia moris, tanba buat ne’ebé bele hala’o ha’u admira mak afinál iha Nasaun ida maioria Sarani Katólika de’it no ohin loron Katólika hirak ne’e fila lalais ba Seitas nia tentasaun,” katak Bispu Basílio. Bispu kestiona katak, formasaun saída mak Sarani Katólika sira simu kona ba fiar Katólika nian no Sarani Katólika sira nia komportamentu mak ida ne’ebé?, sunu ema nia uman ou hadau ema nia sasan ou baku malu. Ezemplu de’it katak Katólika tama ba fatinfatin ne’ebé Katólika sira fraku. “foho sira ne’e ita bele iha razaun dehan ami labele too iha ne’ebá tanba karreta la iha no kondisaun seluk tan. Maibé ita Sarani Katólika sira dehan meius ida ne’e la iha mós la’ós kestaun no problema.” Sarani Katólika sira liuliu Padre no Madres sira organiza an atu too iha foho, Seitas sira bele la’o entaun Sarani Katólika sira mós bele la’o, Seitas sira hela iha ne’ebá semana ida ou rua Sarani Katólika sira mós bele hela, maibé iha problema ida ne’ebé sempre halo ita Manu- PR ..>>.Husi pajina...................1 mediadór ou prontu fó sponsor ba Arte Marsiál sira atu nune’e bele lolo liman hamutuk hodi kria mak pás, dame no estabilidade entre Arte ida ho sira seluk.Iha oportunidade diálogu ne’e tuir Xefe husi Grupu 77 Abílio Xavier ‘Lemo” hateten, nia fiar diálogu ne’ebé PR hala’o ne’e parese diálogu ne’e hotu sira bele ra’ut malu nafatin, se sira la konsente, agora foin hahú buka dalan, falta mina,” tanke tolu ami ‘jaga’ nafatin no ami kumpre promete iha tender nia laran, ami tenkesér garante katak ‘setiap hari’ 7.000 litru iha tanke tenke iha, tanke tolu ne’e hamutuk ‘satu juta sembilan ratus ribu liter.’ Responde kona ba volume tanke tolu ne’ebé iha Sentrál EDTL Komoro, ba tanke rua de’it han ISO Tank 20-20 no ida seluk han 23 ISO Tank, entretantu soma hamutuk han ISO Tank 63. Pasa Revista Resposta kona ba pasa revista ‘pemeriksaan’ sempre iha, tanba iha mekanizmu oin rua, ida uza transporte ba enxe mina porezemplu iha Shansain nia tanke, karreta sai husi armazein Kompañia Shansain, ne’e la’ós responsabilidade sira nia responsabilidade maibé EDTL nian, tanba EDTL mak ba segel no simu ‘tanda terima.’ “ami hatene mina 5000 litru ne’e o sosa ona, invoice hatama 5000 liter hola hanesan mós karreta mai uluk iha EDTL Komoro, tanba tenke ‘periksa,’ mina labele hela iha tanke laran, agora uza ISO Tank oin seluk mina lori mai iha ne’e, ami rekorre konta bomba kedas Flow Meter iha tanke nia sorin.” Porezemplu sira fó 20.000 litru sira konta 20.000 litru tanba hamamuk hotu ISO Tank iha 24.000, konta mós ho 20.000 litru sira lori 4.000, ne’e mekanizmu oin seluk maibé ‘pemeriksaan’ mina tenke hala’o nafatin. Aleinde ne’e mina to’o mai sira mak loke ISO Tank hodi koko mina ne’e iha bee ou lae, bainhira iha fo’er labele liu tanba iha filtru foin sai ba tanke. Kona ba kualidade mina hanesan de’it atu transporte mak lori hanesan maibé transporte lori segel tanba ne’e ‘tanggungjawab’ la hanesan, kuandu fó direita ba sira ‘tanggungjawab’ iha tanke hun kedas, bomba sai nia marka 20.000 litru EDTL simu 20.000 litru nia marka 23.000 litru EDTL simu 23.000 litru. Bainhira enxe iha ISO Tank sei iha litru 1000, ida ne’e Shansain nia responsabilidade, EDTL la simu, buat ne’e prosesu la’o hanesan ne’e simu tuir bomba nia marka. Iha Funsionáriu na’in tolu mak kontrola mina, ISO Tank to’o hala’o kedas pasa revista, hafoin tau ‘stempel’ lori ba iha ne’ebá tuir estandard sira nia, depois autoriza mak sira foin bomba tuir marka hira. Sun sine La’ós Timor Responde kona ba kestaun Shansain la’ós Kompañia Timor, Jacinto pergunta katak definisaun husi Kompañia Timor oan ne’e saida, sira iha ‘konsep’ ida tenke klaru saida mak Kompañia Timor oan no saida mak Kompañia Nasionál. Se Kompañia ida rejistradu iha Timor la’ós Nasionál entaun saida, agora ‘menyangkut’ ba ‘pemegang saham’ kaer ba asaun ne’e o dehan la’ós Timor oan liu,” so ita labele joint ema li’ur karik, mais ita hare Kompañia barak mak uza bandeira ida ne’e. Responde kona ba karta protesta ne’ebé hato’o ba Governu husi Diretór Murak Timor Virgílio Pedro, momentu hala’o enkontru ho autoridade EDTL iha Edifísiu EDTL Kaikoli-Dili Sesta-feira (6/8) hateten, tuir karta protesta ne’ebé Kompañia haat (4) hala’o ne’ebé kolia kona ba transporte kombustivel ba Sentrál Komoro de’it. Iha enkontru ne’ebé hala’o kolia kona ba EDTL ba fulan Setembru ba oin husi Distritu 8 preparasaun eletrisidade oras 1224. “depois ami diskute uitoan ate to’o fin hetan rezultadu ida ke di’ak, so ke ami nia karta protesta ne’ebé hato’o kona ba transporte ba setór Komoro nian hapara ami kuaze fulan 2-3 ona, tanba ne’e Kompañia sira ezije nafatin maibé tuir informasaun husi EDTL rasik dehan, ami sei hahú servisu iha loron 1 Setembru oin mai,” aplika Pedro.Kona ba diskusaun ne’e sira sente ‘puas’ maibé sira sei duvida nafatin katak, iha loron 1 Setembru kontinua servisu hanesan bai-bain fali ou lae, mais espesialmente atu transporte kombustivel ba Sentrál Komoro. Hodi nune’e iha okaziaun ne’e nia lori kolega Kompañia 6 nia naran sei ezije nafatin atu tula de’it ba Komoro tanba sira reprezent a Ko mpa ñia haat (4) kedas, difisil u it o an at u serv isu h an esan n e’ e, ih a Ko m pañia 6 ma ib é Kompañia 4 mak hala’o protesta kona ba transporte.(ts) Aman liu tanba haree ba ita Sarani maioria tuur nonook de’it iha fatin no nunka book an,” haklaken Don Basílio. “kuandu haree didi’ak Seitas mai sobu ita nia identidade kultura rasik, maibé hanesan ulun uma kreda nian iha Timor garante katak Sarani sira sei bele ultra pasa situasaun ne’e, se ita sarani sira ida-idak hakarak atu hariku an ho formasaun Kristaun. Sarani Katólika sira bele ultra pasa situasaun ida ne’e maibé depende liu ba ema ida-idak atu uza nia liberdade hodi hala’o desizaun ba nia an rasik atu tuir dalan ida ne’ebé,” katak Amu Bispu. Tuir Amu Basílio, formasaun mak baze fundamentál atu garante Sarani sira nia fiar ba Maromak, faze fundamentál ne’e la’ós de’it dependente ba Padre no Madres sira maibé Sarani ida-idak buka atu hatene rasik ho sira nia esforsu. Bispu ho kontente haklaken katak, buat ida hala’o nia kontente liu mak Timor oan sira hatama vida Kristaun iha ninia Kultura rasik katak identidade ne’e sai identidade Timor nian. Povu moris iha Nasaun ne’ebé mak demokrátiku, entaun iha buat tolu ke importante liu iha sosiedade TL nian, mak Feto Saan ho Umane, Barlakeadu Ai-Tukan Bee Manas, ne’e akontese iha fatin hotu-hotu. Família, Kultura no Katolisizmu ou fiar Katólika, buat ne’e la’o iha Timor hamutuk de’it, ohin loron iha TL buat ne’ebé ema hakarak atu ataka mak buat 3 ne’e de’it. “Famílias Seitas sira mai hakarak sobu fiar Katólika nian, mai sobu Kultura no atu halakon Barlakadu hodi halakon tiha identidade ne’e atu povu labele sente buat ne’ebé durante ne’e hametin povu nia identidade Nasionál,” haktuir Don Basílio. Maski nune’e, tuir ulun boot Igreja Katólika ne’e, dezafiu ne’e obriga ema atu buka solusaun, klaru katak dezafiu ne’e povu TL rasik buka atu hatene no hetan rasik ninia Ai-Riin hodi hametin liu tan nia Unidade. Don Basílio konsidera buat tolu ne’e importante mak Famílias liu husi Feto Saan no Umane, Kultura Famílias nia mak Barlakeadu no hola parte mós família Katólika ho Igreja Katólika. Hataan kona ba Sarani Katólika ne’ebé daudauk ne’e tama ona iha Seitas maibé hakarak fila-fali hanesan ema Sarani. Don Basílio informa katak, ne’e bele akontese maibé tenke liu prosesu importante rua. “primeiru prosesu ne’ebé importante mak sira presiza tenke tuir kuandu sira sai husi Katólika ba fali Seitas, sei lakon direitu tomak atu hetan Sertidaun Batizmu hanesan ema Sarani, se hakarak fila-fali mai tenke hala’o serimónia públiku ida katak sira la pertense ona ba iha Seitas ne’ebé sira tuir,” katak Amu Basílio.(but) hotu-hotu hanesan fera ulun atu buka dalan maibé ida ne’e seidauk garante ida horisehik. Hafoin simu ohin simu Amu Bispu diálogu hanesan foin hahú, maibé dalan ida dame ne’e mosu bainhira sira fila ba uma hodi konsente ba buat ne’ebé sira rona husi Amu Bispu no PR no fila ba uma tenke haka’as an atu moris hamutuk entaun ida ne’e mak foin bele mosu Dame. Portantu atu regula kona ba Arte Marsiais Sekretáriu Estadu Juventude no Desportu (SEJ- D) tenke hala’o Lei ida. Aleinde ne’e konvida mós SEJD Miguel Manetelu iha ninia servisu fatin no fó karta formál ida ba nia ida atu nune’e nia tenke partisipa iha serimónia diálogu. Tanba parte Igreja liu husi fera ulun makas hodi halibur ema entaun tenke partisipa no ohin loron sai hanesan tempu di’ak, atu nune’e husi SEJD bele aprezenta Lei kona ba Arte Marsiais. Entaun ba komunidade Distritu Ermera buat hirak tenke regula ho Lei, maibé kuandu la>p.15 PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com Kontinuasaun 15 Tersa ,10 Agostu 2010 Jeradór ..>>.Husi pajina...1 tanba kema ou sirkuitu, agora hodi nune’e agora daudauk uza de’it mákina emerjénsia, maski nune’e liu husi esforsu maka’as iha dia (6/8) hala’o hikas ninia operasaun Ba Mai (BM) Dili-Oekusi-Atauru. Kestaun hirak ne’e hato’o husi Kapitaun Ró Nakroma Syafi iha nia knaar fatin ba Korrespondente TS iha Oekusi dia (27/ 7). Iha okaziaun ne’e nia esplika katak, mákina kona ba ró la aat, so jeradór ne’ebé produs ahi eletrisidade mak kema bainhira hala’o Rute Dili-Oekusi, foin to’o ‘Tanjung Bastian,’ komesa fó sinál ahi mate lakan, depois iha koko atraka iha Ponte Kais Oebau-Oekusi, kruu ró Nakroma komesa hala’o mákina ba jeradór iha duni problema ba ninia mákina. Tanba faillansu ne’ebé akontese hodi nune’e liu husi esforsu makas hadi’a mákina ne’ebé avaria too lokraik, la konsege rezolve entaun desizaun ne’ebé foti entrega fila fali tiket ne’ebé pasajeiru sira sosa atu hala’o viajen ba Dili. Liu husi dalan informa ba pasajeiru sira mákina ba produsaun ahi eletrisidade aat, labele hala’o viajen ba Dili. Kapitaun Ró ne’e hakle’an liu tan katak, Ró ahi Nakroma, iha jeradór 2 Basilio ..>>.Husi pajina..........14 iha aprosimasaun no ‘pendekatan’ la ‘berhasil.’ Saa tan nu’udar ulun boot tuur de’it iha fatin obriga ema atu halo entaun besik ba aprosimasaun tenke ba uluk Arte Marsiais sira, atu koñese malu tiha hafoin tuur hamutuk hala’o Lei hamutuk mós ho parte Igreja. Tanba Igreja la hala’o Lei maibé lori de’it espíritu pás no domin ninian preokupa ho limitasaun hirak ne’e agora Igreja haka’as an hodi hal- ibur sira mai. Agora Governu nia responsabilidade hodi halibur komunidade, i depois Governu la tau nia responsabilidade, nia hanoin too iha loron ida lalika fó sala ba Igreja, povu no joven sira maibé komponente hotu-hotu nia responsabilidade no diálogu ne’e hanesan oportunidade osan mean. Xefe organizasaun husi Arte Marsiais 77 ne’e hato’o mós sira nia preokupasaun ba Gover- Arte..>>.Husi pajina.................11 Estadu demokrátiku buka kada tinan ou fulan hadi’a hodi di’ak liu tan. Aleinde ne’e PR mós informa tan katak iha fulan Outubru iha Ramelau primeira vés iha istória,” ita hala’o Festivál Múzika Kul- tura Timorénsia, atividade ne’e la’ós atu rona de’it múzika no hare maibé halibur grupu hotuhotu husi Timor-Leste tomak. hotu ba Ramelau no Governu sei hala’o konstrusaun iha ne’ebá Uza..>>.Husi pajina.................5 povu ba dezenvolvimentu povu nia moris,” katak Leki Malik Tatamou. Nia espera katak, ho situasaun ida ne’e atu liberta povu ne’ebé to’o agora seidauk iha uma, bee moos, kestaun hirak ne’e la’ós ba Veteranus de’it maibé ba ema hotu. Portantu OCRN mós bele liberta povu tanba uluk funu laran se hirus matan hasuru kilat musan ikus mai konsege moris iha Nasaun Demokrátiku laran no ba ema hotu bele kolia sira nia diretu, la’ós halo krime, oinsá bele konsege liberta rai ida ne’e ba oin no ba jerasaun Timor laran. Aleinde ne’e objetivu husi transferénsia naran husi Órgaun no 8 ba OCRN atu muda vida Veteranus nian ba futuru tanba durante ne’e iha Lei Veteranus se’i iha fallansu barak iha laran tanba ne’e ho meius ida ne’e bele liberta Veteranus iha tempu Ukun Rasik An, tenik Eis Xefe Órgaun Númeru 8 An- maibé husi jeradór hirak ne’e, aat hotu ona. Jeradór hirak ne’e balu ninia exciter mak aat ne’ebé monta iha ró nia sorin loos no jeradór sorin karuk solenoid mak aat, entaun la funsiona hodi produs ahi eletrisidade ba nesesidade Ró Nakroma. Tanba pesa ne’ebé aat iha Timor-Leste la iha, entaun labele hadi’a jeradór rua ne’ebé agora daudauk aat, presiza hameno mai husi Surabaya-Indonézia, foin bele normaliza hikas jeradór 2 ne’e. Aleinde ne’e sira mós enfrenta difikuldade kona ba transporte entaun sei demora uitoan too loron ida ou rua foin pesa hirak ne’e too. Iha oportunidade ne’e sira husu deskulpa ba pasajeiru tomak ne’ebé hala’o viajen husi Oekusi ba Dili tanba hasuru problema iha ró laran maski sira rasik iha esforsu makas hodi hadi’a maibé pesa sei hameno husi Surabaya. Domingos Savio de Jesus, nu’udar Responsavel Operasaun Marketing Nakroma husu mós deskulpa ba pasajeiru Oekusi tomak ne’ebé hala’o viajen ba Dili tanba agora daudauk kruu Nakroma hasuru problema kona ba jeradór produs ahi eletrisidade ne’ebé aat, entaun atu evita problema ne’ebé karik mosu iha tasi laran, la tula pasajeiru mai Dili. Bambang Suprianto nu’udar Tékniku Mákina Nakroma, iha Ró laran konfesa katak, ‘mesin’ ba jeradór atu produs ahi eletrisidade no xupa bee ba nesesidade pasajeiru, inklui atu dada odamatan damdor la funsiona tanba hetan avaria iha ninia mesin, maibé kona ba mesin ró atu la’o ba Dili, ida ne’e la problema. Eurosia Maia Freitas nu’udar Estudante Estájiu Servisu Sosiál (ESS) UNTL iha Distritu Oekusi sente triste tanba liu husi problema transportasaun, sei atraza sira nia programa ESS iha Oekusi, liuliu sira nia prezensa identifika ona problema ba oin buka osan liu husi proposta hodi hataan problema preokupasaun povu iha Oekusi. Teodoru Silva sente triste ho problema jeradór ró Nakroma aat maibé nia parte kompriende tanba pasajeiru obriga an atu sa’e ró ba Dili bainhira iha problema ruma, ida ne’e impaktu boot no fó todan ba see tanba antes ne’e husi kruu Nakroma avizu ona ró nia mákina hetan avaria. Amélia M.J.T.C Elu nu’udar Diretora FPWO hanesan pasajeiru sente triste tanba atu ba Dili hodi tuir meeting, maibé transportasaun ba Dili mak ró Nakroma. Ida ne’e difisil, sei taka visa sei lori tempu, entaun husu ba Governu Diresaun Transportasaun atu atende lalais problema ida ne’e.(sto) nu atu kria kondisaun ruma ba Arte Marsiais hotu atu bele fasilita sira ou entre Arte Marsiais bele organiza malu. Oinsá Governu mós kria fasilidade ruma atu sira bele organiza hodi la’o ba domin no dame laran. Oportunidade ne’e rekomenda ba Amu Bispu Don Alberto Ricardo da Silva labele muda Amu Parókia Ermera tanba tuir nia, Amu ne’e bele hala’o buat barak hanesan tau matan ba joven no Arte Marsiais hamutuk ho nia hodi kria buat ne’ebé di’ak ba povu Ermera no karik Amu seluk ba iha Ermera bele hala’o buat ne’ebé Amu agora daudauk ne’e hala’o ne’e ou lae.Ho razaun hirak ne’e Xefe 77 ne’e husu ba Amu Bispu atu labele husik Amu Parókia Ermera muda ba fatin seluk. No nia rasik sente triste ho Lei Arte Marsiál tanba iha Lei laran kolia de’it kona ba Arte Rituál maibé la kolia Arte Marsiais ho ida ne’e nia husu ba PR hato’o ba PN hodi muda Lei refere. Tanba tuir sira nia hare Arte Rituál hanesan Arte ne’ebé haburas Kultura rai ida no hatudu ba mundu katak ne’e mak Kultura Timor. No husu ba Igreja no Governu atu labele konvoka uluk Arte Marsiais atu sai mata dalan ba pás maibé Governu tenke konvoka uluk lider komunitaria no partidu polítika iha Ermera hotu atu kria ou implementa pás la’ós Arte Marsiais tanba sempre sai vítima ba ida ne’e, ho ida ne’e husu ba Governu atu hare ida ne’e no atravesa Igreja sai moderadór. Fatin hanesan tuir Konselleiru KORKA Francisco Alves dos Santos husu ba PR atu hala’o diálogu ho Arte Marsiais iha Distritu hotu atu bele kria pás no estabilidade iha rai laran no husu ba Amu Bispu atu labele muda Amu Parókia Ermera tanba povu no joven iha Ermera tomak presiza loos Amu na’in rua ne’e nia prezensa. Husu mós ba PR atu rekoñese Arte Marsiais no Arte Rituál atu ne’e Arte Marsiais hotu-hotu bele la’o ba oin tanba hare ba pasadu nunka hateten ida ne’e aat maibé agora rai ne’e Ukun An no PN sira bele kria Lei atu akumula Arte hotu ba oin.(diz) atu tinan hala’o Festivál boot iha ne’ebá. Iha fatin hanesan Bispu Dioseze Dili Don Alberto Ricardo da Silva, enkontru ne’ebé hala’o ne’e importante maibé buat hotu tenke iha espresaun no Justisa atu buat hirak ne’e bele la’o ba oin. Foin daudauk Timor hetan tan Dioseze foun Maliana ho ida ne’e fulan Agostu Amu Bispu fila ba Gleno atu hare konstrusaun Igreja. Bainhira Amu Parókia ne’e sai husi Gleno Distritu Ermera kuaze sai Parókia, agora tenke prepara Padre atu servisu ho Amu Parókia. Agora daudauk bele lori servisu ne’e ba oin no inisiativa ne’e hala’o tuir Dioseze tolu iha Timor laran tomak. Portantu iha okaziaun ne’e mós Amu Bispu husu ba Arte Marsiál sira atu kaben karik fó sira nia ona ba Padre tanba Padre barak mak bele rezolve, tanba problema mosu iha povu nia leet. “Padre barak iha razaun tanba ne’e ita presiza duni Padre barak. Maibé padre la’ós monu husi Lalehan ho ida ne’e família sira tenke fó nia oan atu sai Padre,” hakotu Amu Bispu Dioseze Dili.(diz) tónio Ai-Tahan Matak. Matak haklaken liu tan katak, Órgaun no 8 mak la’o iha Timor laran tomak hodi lori informasaun husi Lider Kay Rala Xanana Gusmão hodi habelar ba mundu no rai laran too ohin loron. Maski nune’e Lei ba Veteranus hirak ne’e sei iha Parlamentu, maibé hala’o seidauk loos no la justu entaun OCRN hamriik hodi luta ba Veteranus sira atu defende orsamentu ba Veteranus. Maski sira asiste beibeik kona ba aprovasaun orsamentu iha PN, maibé realidade sira aprova osan hirak ne’e hanesan falsu tanba ne’e nu’udar Veteranus hamriik filafali hodi ezije diretu tuir referénsia Lei Veteranus labele sai hanesan Veteranus Portugál nian. Tenke tau Orden da Restaurasaun referénsia da Lei tanba Lei inan la hatama buat ne’ebé uluk ba vota iha 30 Agostu 1999 ba Ukun Rasik An no sira la tama ema ne’ebé uluk luta mate an, maibé hatama mak ema ne’ebé uluk ba oho ema Rezisténsia iha ai-laran. OCRN hamriik hodi aselera hikas Departamentu 165, ne’e mak fallansu I Kongresu hala’o iha Bekora durante loron rua seidauk tau naran no tau Orden da Restaurasaun hodi prepara Kongresu Nasionál no ida-idak tenke iha relatóriu no dokumentus atu bele hetan medalla. António do Rosário ‘Moruk Fuik’ husu ba Estadu no Governu iha ona perioudu rua mak kaer ukun, maibé seidauk tau atensaun ba ema ne’ebé uluk terus no ba ajuda buat uitoan ou barak maibé boot sira ba promete buat hela barak mais ohin loron sira nia promete hanesan folin la iha. Aleinde ne’e Estadu nunka tau atensaun ba ema terus na’in sira ne’ebé oferese an tomak iha tempu luta ba Libertasaun, maibé sei hala’o kritériu barak hodi finje la hatene. Anjelo dos Remédiu sente kontente tebes ho vizaun ida ne’e tanba bele hamoris fila-fali sira nia ezijénsia durante ne’e.(sto) PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com cmyk Enterteinment 16 Tersa ,10 Agostu 2010 Custumer service: +(670) 7317275 Advertising service: +(670) 7375135 TL La’ós Lixu ba Refujiadus Baukau-Maski prosesu atu koloka Timor-Leste hanesan Sentru Refujiadus foin too iha faze hato’o proposta, maibé lideransa ho povu iha Nasaun ida ne’e komesa hato’o sira nia reasaun kontra proposta ne’ebé hato’o husi Austrália ne’e. Tuir komunidade Mariano Cabral Lia Na’in, Suku Laisorolai Baixu Sub-Distritu Kelikai reasaun hasuru no la konkorda ho proposta Sentru dezlokadu iha Timor-Leste tanba tuir nia hare TL ki’ik, se bainhira TL sai hanesan Sentru deslokadus bele fó impaktu ba povu iha futuru, ninia impaktu TL sei hetan dominasaun husi malae mutin sira.“ha’u la konkorda propostas ne’e tanba sei fó impaktu ba Timor oan sira bainhira rai Timor sai Sentru ba deslokadus entaun Timor oan sira sei lakon ninia identidade rasik no sei influensia husi identidade malae mutin nian,” dehan Cabral. Liu tan nia hateten, Ukun An sei okir hela ho tinan hira oan de’it identidade Kultura komesa ema ataka atu lakon, pior liu rai ne’e atu sai ‘tempat sampah’ ne’ebé nakonu ho buat oioin de’it, karreta aat de’it para hotu iha Timor. Malae mutin ho metan mosu mai oioin de’it, kuandu simu tan propostas deslokadus TL atu sai saída. “ezemplu Australianu sira mai ho vista turista, too iha ne’e hala’o atividade ‘bisnis,’ balu buka servisu no balu mai hela metin iha ne’e no kaben ho Timor oan sira. Entaun ba oin too ita hirak ne’e nia vida baku tun ba rai okos ha’u hanoin rai Timor ne’e milagre bele mosu tanba ha’u ta’uk sai fali fatin Malae nia raan kahur ho kór metan malahuk,” katak nia. Timor oan sira luta makaas atu defende rai ida ne’e hodi moris liberdade, lakohi ema seluk mai hadau, maibé Ukun Foto/ts/ Juvinal Abut Lia Nain Mariano Cabral kous hela nia oan Mane Naik regador An tiha iha tentativas oioin atu Timor oan labele moris hakmatek, tan ne’e husu ba Estadu atu labele simu proposta ne’e.Timor laran hatene katak Austrália fó tulun makaas ba Timor oan sira iha área oioin, fó formasaun no umanitária inklui ajuda seluk tanba ne’e mai naban-naban maibé la signifika Timor oan sira tenke halo tuir de’it sira nia hakarak iha asuntu ne’ebé sira aprezenta. Tanba asuntu umanitária la’ós sai kondisaun ida atu hetan benefísiu polítika no ekonomia ba interese Nasionál ne’ebé importante, vida ema seluk nian labele mistura, labele hala’o di’ak ba ema seluk atu interese TL nian la fó satisfeitu. “Austrália sempre iha polítika oioin atu provoka situasaun iha Nasaun seluk tanba Austrália rasik lakohi mosu komplikasaun iha ninia Nasaun rasik,” haktuir Cabral. Parte seluk, Bispu Dioseze Baukau Don Basílio do Nascimento kasu nia opiniaun sobre proposta husi PM Australianu Júlia Gillard hato’o ba Timor-Leste sai Sentru deslokadus ba ema estranjeiru. Relasiona ho kestaun ne’e Don Basílio, husu ba Órgaun Estadu tomak atu tetu didi’ak propostas ne’e antes foti desizaun ruma, tanba tuir Don Basílio kuandu Governu simu proposta ne’e mak Fo aluga, Sosa equipamentus: sei fó impaktu ba TL rasik,” dehan Don Basílio. “ha’u hakfodak uitoan tanba bainhira rona katak ideias ne’e husi PM Austrália nian, bainhira nia sujere ideias ne’e, nia hakarak mak saída, tanba Austrália sempre iha polítika atu provoka situasaun ema seluk nian, ha’u la hatene loloos tanba PM Austrália la esplika ninia objetivu, salienta Amu Basílio ho duvida. Bainhira asuntus ne’e nia objetivu mak umanitária TL konsidera atu simu refujiadu polítika husi Nasaun seluk. Entaun TL tenke konsidera, maibé atu loke Sentru Refujiadu no hala’o tuir Austrália nia hakarak, ne’e la merese hanesan país, atu Nasaun seluk obriga nia hakarak mai Timor-Leste. Ha’u hanesan sidadaun sei iha reasaun tanba ha’u la hatene loloos PM Austrália nia objetivu saida,” hakotu Amu Bispu Basílio.(but) Excavator, Loader, Motor Grader, Vibro Roller, Beco Loader,Tronton Mobile Ston Crusher Halo Service ba iha: Cleaning Service: Loron-loron, Semana no Kada fulan Avenida: Direitos Humanos, Bidau Lecidere Dili, Timor-Leste Telpone: +670 3310376, 7236630, 7364462 PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
Documentos relacionados
revista situasaun juñu 2015
Insidente violénsia liga ba KOK, Hanita hamutuk insidente 6 mak akontese iha Munisipiu Baukau. Insidente hirak ne’e liga ba desizaun governu hodi buka tuir lider no membru grupu Konsellu Revolusion...
Leia maisrevista situasaun fulan dezembru 2013
fíziku. Maibé joven mane ne’e la halo reasaun tanba ne’e, oknum grupu arte marsiál PSHT baku joven mane ne’e no le’es mós faru to’o nakles. Joven vítima ne’e hafoin fila ba nia fatin konvida ninia ...
Leia maisEdisaun I/Nº 2/Setembru-Novembru 2009
no imparsial. Iha kazu ida nee PN mak responsavel ba reforma iha nian maioria. Aktualmente Brazil kontribui ba rekonstrusaun nasional Timor-Leste iha area edukasaun formasaun ba profesores timorens...
Leia mais