Indika Estudante Medisina 18 Tuir Yudisium La

Transcrição

Indika Estudante Medisina 18 Tuir Yudisium La
cmyk
HTTP:WWW.temposemanaltimor.blogspot.com
Bomdia Timor-Leste !
GARDA MOR Pretetive Services Lda.
Servicos de sFatuhada Dili,Timor-Leste,
Husi Redasun Tempo Semanal
Hato’o Parabeins ba IV Governu
Konstituisional ne’ebe halao
Aniversariu ba Dala III.
PO Box 293
- Email
: [email protected]
- Telp
: +670 3310732 - Fax + 670 3310732
- Call
: Abel, 7365577
GARDA MOR SECURITY TIMOR OAN NIAN RASIK
Tersa,10 agotu 2010
Contact : +(670) 7234852
Numeru 200 - Tinan IV - 2010
50 Centavos
Basílio: Rejeita
Prezensa Seitas
Iha TL
Baukau-Bispu Dioseze
Baukau, Don Basílio do
Nascimento afirma nia pozisaun hodi rejeita totál
prezensa grupu Seitas iha
Timor-Leste, tanba tuir
Don Basílio hateten, Seitas nia prezensa hanesan
dezafiu boot ba Uma Kreda, dezafiu mós ba Bispu
no Amlulik sira iha Timor
liuliu Sarani Katólika sira
nia moris ne’ebé sempre
hasuru manobra oioin
husi tentasaun, afirma
Don Basílio ba jornalista
iha nia servisu fatin Biskopal Dioseze Baukau foin
lalais ne’e.“dala ruma ita
iha tendénsia hodi haree
buat hirak ne’e tanba osan
mak Sarani sira halai fali
ba Seitas, maibé tuir
loloos ita labele haree
kestaun ne’e ho perspetiva ida de’it,” dehan nia.
Tuir Bispu nia haree Seitas nia prezensa>p.14
Jeradór
Nakroma Falla
Pasajeiru Triste
Oekusi-Jeradór Ró Nakroma ne’ebé foin lalais
ne’e failla durante semana
rua nia laran iha Ponte
Kais Oebao, Sub-Distritu
Pante Makasar, Distritu
Oekusi, halo pasajeiru
tomak ne’ebé prontu atu
hala’o viajen mai Kapitál
Dili kansela hotu tanba
mákina ne’ebé produs ahi
eletrisidade ba AC, bee no
dada damdor odamatan
ró nian la di’ak>p.15
Negara Welfare
State Menurut
Konstitusi TL
Oleh : LeonitoRibeiro,
SH, MH.
Foto/ ts/Dilma S uzeti
Estudante Timor Oan ne’ebe Estuda Medisina iha Cuba Fila Hikas Mai Timor - Leste Hodi Kontinua Sira nia stajiu durante
tinan ida. Estudante Medisina Atrapalha Hodi Hi’it sira nia Sasan iha Aerportu Nicolau Lobato Dili.
Indika Estudante Medisina 18 Tuir
Yudisium La Iha Kualidade
Rui: “Anónima Ne’e La’ós Atitude Di’ak”
Dili, Tempo Semanál
Iha fulan Fevereiru tinan
2003 Estadu Timor-Leste ne’ebé
reprezenta husi Presidente
Repúblika Kay Rala Xanana Gusmão hala’o akordu Bilaterál ida
ho Estadu Kuba lidera husi Pre-
sidente Kuba Fidel Castro iha
Malaysia ‘Kulalumpur’ hodi prepara foin sa’e sira ba estuda médiku.Hafoin hala’o akordu ida ne’e, iha fulan Outubru Governu Timor-Leste hahú prepara hodi haruka Juventude sira ba tuir pr-
osesu selesaun ne’ebé rigorozu tebes tanba husi estudante na’in 20 ne’ebé Estadu
haruka ba kuaze iha na’in
300 mak tuir selesaun, ne’e
duni bele hateten iha selesaun ne’e presiza duni>p.8
Hapara Kontratu Sein Justifikasaun
Kompañia Ki’ik-Boot Hakisuk Malu
Dili-Tan de’it hakarak hetan
lukru ne’ebé boot entaun buka
meius oioin ho pratika ne’ebé la
dun iha benefísiu di’ak ba ema seluk ou ba Kompañia kbiit laek, sa-
a tan bainhira atu hapara kontratu ba Kompañia ne’ebé durante ne’e hetan fiar husi parte Governu sai hanesan fornesedor
kombustivel ba ba Sentrál EDTL
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
derrepente de’it la iha justifikasaun ou klarifikasaun
kle’an rona de’it informasaun
husi ibun ba ibun brani politiza
situasaun katak ba >p.6
(episode II habis)
Falsafah
Bangsa
“UMA LULIK”
Sejak Negara TimorLeste diproklamirkan
pada tanggal 28 November 1975 yang kemudian direstorasi kemerdekaan tersebut pada
tahun 2002, hingga kini
belum dirumuskan suatu falsafah bangsa yang dijadikan sebagai dasar dan ideologi Negara. Padahal Negara Timor-Leste
terkenal
dengan Falsafah>p.2
PR Prontu
Sai Mediadór
Arte Marsiál
Gleno-Relasiona
ho
problema konflitu ne’ebé
sempre akontese entre
grupu Arte Marsiais tanba
la iha motivu klaru, aleinde ne’e iha lideransa husi Partidu balu sempre uza
Grupu Arte Marsiál sira
hodi hala’o interese
polítika. Bazeia ba kestaun hirak ne’e Presidente
da Repúblika (PR) Dr. José Ramos Horta liu husi
diálogu ne’ebé foin lalais
ne’e hala’o iha Sub-Distritu Gleno, Distritu Ermera
PR hakarak sai>p.15
Opiniaun
2
Tersa ,10 Agostu 2010
Pu blic ati on of
AGORA TEMPO INTERMEDIA, LDA.
Rua Palapaco, Dili-Timor Leste
Mobile; +670 7234852 & 7703676
E-mail: [email protected]
http//www.temposemanaltimor.blogspot.com
LAWYER; ...................................................................
BOARD OF SUPERVISOR; MARIA MANUELA LEONG PEREIRA
THE MANAGEMENT
DIRECTOR: JOSE ANTONIO BELO
DEPUTY DIRECTOR: ADERITO DO ROSARIO ([email protected])
EDITOR IN CHIEF: ANTONIO DA COSTA
FINANCIAL MANAGER: FILOMENA DA CRUZ
REDACTION:
[email protected]
EDITORS: ANTONIO DA COSTA
REPORTERS: CRISTOVAO DA COSTA, TEODORICO DA SILVA, DILMA
SUZETY & DOMINGGOS DA COSTA
PREPRESS; ANTONIO MAIA FERNANDES
BUSINESS:
MARKETING MANAGER: JULIA DE ARAUJO
DEEP COLLECTOR; DISTRIBUTION & DELIVERY; JULIO DA SILVA , VITO DA
CONCECAO
CORESPONDENTS:
JUVINAL ABUT (BAUCAU), JOAQUIN MAGNO (AINARO), JOSE VICENTE
(MANATUTO),CRIZONIO CALDAS (SAME),
GED DE CARVALHO (ERMERA), JACINTO BU’I (OEKUSE), DANIEL BATISTA
(AILEU),VERGINA DOS SANTOS (LAUTEM), JOAO LETTO (LIKISA), LENITO
DA SILVA (BOBONARO), MARIA LIDIA (VIKEKE), JOANICO MAGNO (SUAI)
COMPANY REGISTRATION CERTIFICATE: LPA 06758/MTCI/III/2009
PRINTED BY SYLVIA PRINTING
HO HAKRAIK AN TEMPO SEMANAL HATO’O KOMPRIMENTUS BA LEITOR
SIRA KATAK, JORNAL TEMPO SEMANAL HAHU MOSU IHA IMI LE’ET ATU
FASILITA INFORMASAUN BA IMI. TAMBA NE’E AMI PRESIZA ITA BOOT SIRA NIA
TULUN ATU EKIPA JORNAL NE’E NIAN BELE HALAO SERVISU JORNALISMU HO
DIDIAK.
JORNALISTA JORNAL TEMPO SEMANAL, BANDU ATU HETAN ENVELOPE KA
SASAN RUMA HUSI FONTES INFORMASAUN SIRA.
Ami fo hatene katak leitores nebe hakarak halo langganan
ho jornal Tempo Semanal, favor priense formulariu ne’e
I haruka mai diresaun:
Av. Palapaco, Dili, Timor Leste. Telp. 7375135, 7473408
1. Naran
: ............................................
2. Diresaun
: ............................................
3. Tel/HP
: ............................................
4. Exemplar
: ............................................
Pressu/fulan
: Dili + Distritu US$5.00
Ba leitores no kliente nebe anunsiu no publika ona ita boot nia
advertismu ruma iha jornal nee, mak atu ajuda prosesu selu
advertismu nian ho sistema transfer osan liu husi
Konta Bankaria, entaun bele direta ba;
Agora Tempo Semanal Avertisment iha ANZ
ho numeru de Konta: 101-112-2606-031
ABOUT TEMPO SEMANAL
Rate of publication
Format
Number of pages
Print area
Column width
Canal width
Number of editions
: Weekly
: Tabloid (297 x 420 mm)
: 20 (20-24 when required)
: 264.5 mm x 385 mm
: 42 mm
: 5 mm
: 3500 per week
Content
: Investigative reporting and public interest;
commerce and foreign investment; districtfocused news; development projects and
tourism.
Target distribution
: Two copies to each primary, pre-secondary and
secondary school in Timor-Leste; two copies to
each university in Timor-Leste; two copies to
each village and sub-district administration in
Timor-Leste; 370 individual subscribers; 80
street-vender sales per week.
Negara Welfare State
Menurut Konstitusi TL
Uma Lulik yang kemungkinan dapat dijadikan
sebagai salah satu falsafah bangsa.
Konsep ini dapat dikaji dari empat perspektif
yakni, perspektif filosofis,
yuridis, sosiologis dan
etimologis.
Secara
etimologis
Uma berarti Rumah dan
Lulik berarti Suci/Kudus/Sakral. Dengan demikian, secara harafiah Uma Lulik berarti “Rumah
Suci”.Dengan Uma Lulik
setiap warga Negara Republik Demokratik TimorLeste dapat diketahui status sosialnya, apakah
berasal dari keturunan
bangsawan (berkasta)
atau tidak.
“Falsafah Uma Lulik
dapat dipandang sebagai
kesepakatan Luhur yang
mempersatukan semua
ikatan suku ke dalam satu
bangsa yang majemuk
dalam prinsip persatuan,
setiap manusia TimorLeste, mulai dari ujung
barat Oecusse sampai
ujung Timur Tutuala,
pasti mempunyai Uma
Lulik.
Uma Lulik merupakan
simbol filosofis dari
persatuan umum dan
hubungan sesama manusia, manusia dengan alam dan manusia dengan
para leluhur atau nenek
moyang, yang masih
tetap dipertahankan sejak jaman dahulu kala
sampai sekarang.” 7
Bertitik tolak dari pendapat tersebut dapat ditarik unsur-unsur falsafah
Uma Lulik sebagai berikut: unsur religiomagis
(keTuhanan), kesepakatan yang luhur, unsur
kekeluargaan/persatuan,
unsur kemanusiaan, lingkungan hidup/manusia
dengan alam Adat Istiadat, musyawarah (demokrasi), tolong-menolong/
kesejahteraan.
Di Timor-Leste, bila
seseorang tidak mempunyai Uma Lulik akan
dikategorikan sebagai
Pendatang (lemo rai, la’o
rai) dan orang yang tidak
berakar, atau tidak mempunyai dasar keturunan
(asal usul) yang jelas
(abut la íha) dengan Uma
Lulik setiap warga Negara
Republik Demokratik
Timor-Leste dapat diketahui status sosialnya, apakah berasal dari keturu-
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
nan bangsawan (berkasta) atau tidak.
Falsafah Uma Lulik
dipersepsikan juga sebagai tempat pemujaan kepada Leluhur dari para
keturunannya.
Dalam suku Mambae
“orang yang tidak mempunyai rumah Adat itu
dikatakan sebagai orang
yang tidak mempunyai
identitas yang jelas, dengan kata kiasan dalam bahasa Mambae Suco Rotuto “Mou Man Hiut, Lau
Man Lei” jadi intinya setiap orang Timor-Leste
mempunyai Uma Lulik,
sebagai contoh :
Suku Bunak (Marae),8
terdapat Uma Lulik dengan nama, Uma Lulik Tae
Bele, Local Giral, dan
Uma Lulik Boleha di
Baucau.
Dari sudut pandang
filosofis, Uma Lulik merupakan dasar keyakinan
masyarakat tentang halhal yang dicita-citakan,
tempat yang suci atau
disakralkan dan Religiomagis (adanya Tuhan), sebagai simbol atau
motaforik serta ikatan
spiritual yang tinggi dan
sebenarnya dasar bagi
penyelenggaraan negara
yang dikristalisasikan
dari nilai-nilai Uma Lulik,
Seperti
yang
diungkapkan Hone dan
Ospina 9 bahwa:
“Uma Lulik ne’e mak
uma sagradu ida (fatin
lolos ida) no “uma sagrada” simboliku/motaforika ho sintidu ispiritual
boot no uma familia individual ida nian iha
mundu.
Membru komunidade
no grupu solidaridade
hetan fasilitasaun liu husi
Uma Lulik no indentifikasaun husi ema ida-nia
familia tutan.
Familia hahu ho uma
kain, ne’ebe pertense ba
knua boot liu ida ou Suku.
Suco hirak kontrariamente iha Asosiasaun
ho Uma Lulik ida, uma sagradu ida ne’ebe funsiona nu’udar baze/sentru
ba nivel oioin (multiplay e r) h u si f ami lia
tutan.”
Secara bebas diterjemahk an, Uma Lulik
adalah sebuah Rumah
su c i ( t em pat y ang
t ep at ) da n “Ru mah
Sakral” simbol ik atan
spiritual yang kuat dan
sebuah rumah keluarga
individu-individu
di
dunia.Anggota masyarakat dan kelompok solidaritas mendapat fasilitas melalui Uma Lulik
dan mengidentifikasi silsilah setiap orang.
Sebuah keluarga berkembang melalui rumah tangga kecil yang merupakan bagian dari
kampung atau Suku.
Namun demikian dalam beberapa Suku terdapat beberapa Uma
Lulik dan dalam Uma
Lulik terdapat beberapa
tingkatan sebagai berikut
yaitu :
Uma Kain, Uma Fukun dan Uma Lulik terbesar.
1.Hans Nawiasky,
1948, Allgemeine Rechtslehre als System der
Rechtlichen Grundbegriffe. dalam Padmo Wahjono,1985, Masalah Ketatanegaraan Indonesia Dewasa ini, Ghalia Indonesia, Jakarta.hal. 125,
2 Maria Farida Indrati
Soeprapto (I), 1998. hal.
42,3.A.Hamid S. Attamimi, Peranan Keputusan Presiden Republik
Indonesia dalam Penyelenggaraan Pemerintah
Negara (suatu studi analisis mengenai Keputusan
Presiden yang berfungsi
pengaturan dalam kurun
waktu Pelita I Pelita VI)
disertasi Doctor Universitas Indonesia, Yakarta, 1990, hal 359 dst,
4. Badan Pembinaan
Hukum Nasional dari
masa ke masa, 1995, Seminar “Temu kenal Cita
Hukum dan penerapan
azas-azas Hukum Nasional” Yakarta, hal. 246247, dalam Bernard Arief
Sidartha, 2000, Refleksi
tentang Struktur Ilmu
Hukum, Mandar Maju,
Bandung, hal. 181,
5. Esmi Warassih,
2006, Pranata Hukum :
Sebuah telaah Sosiologis,
PT. Suryandara Utama
Semarang, Semarang,
hal. 43. dalam Ibnu Elmi
A.S. Pelu, Dkk, 2007,
Reaktualisasi Cita Hukum
: dalam Pembangunan
Hukum,
In-Trans,
Malang. Hal. 27
6. H.Dahlan Thaib,dkk, 1999, Teori dan
Hukum Konstitusi, Rajagrafika
Persada,
Jakarta. hal. 61-62
7.Leonito Ribeiro,
“Politik Legislasi Negara
Republik Demokratik
Timor-Leste, Tesis dalam
rangka
memperoleh
gelar Magister Hukum,
fakultas hukum, program
pascasarjana
UNUD
Denpasar Bali. 2009 hal.
199,
8.Suku Bunak, berbahasa Bunak (Marae)
menghuni di sebagian
Distrik Bobonaro, Kovalima, Ainaro, Manufahi,
serta di Atambua-NTTIndonesia, Suku Bunak
menurut Grijzen, termasuk salah satu dari Suku bangsa yang tua, yang
lebih dulu menghuni Pulau Timor, lihat H.J.
Contoleur Grijzen, 1904.
Mededeelingen
omtrent Beloe of Centraal Timor, Tijid Schrift
van Batasiaasche Genootschap, dalam ADM Parera, 1994, Sejarah Pemerintahan Raja-Raja Timor
: Suatu Kajian Peta Politik
Pemerintahan KerajaanKerajaan di Timor Sebelum Kemerdekaan RI,
PT. Yanense Mitra Sejati
dan Pustaka Sinar Harapan, Jakarta. hal. 53.dan Bahasa Bunak
(Marae) kategori bahasa
Melanesia dan Insulindia, lihat Antonio Vicente
Marques Sores, 2003,
Pulau Timor: Sebuah
Sumbangan
Untuk
Sejarahnya, tanpa nama
Penerbit. hal.16. Dan
menurut Cappel, Bahasa
Bunak memperlihatkan
cirri
Bahasa
Irian
(Papua) Lihat F.J. Ormeling, The Timor-Problem. J.B. Wolters, Groningen, Jakarta dan Martinus Nijhoff, sGravenhage, p.71, dalam ADM
Parera, 1994, hal. 54
9.Tanja Hohe and
Sofia Ospina, 2001, Traditional Power Structures
and the Community Empowerment and Local
Governance ProjectFinal Report. Dili, P. 1182, dalam Jose “Josh”
Trindade dan Bryant Castro, 2007, Asistensia Teknika
ba
Dialogu
Nasional iha Timor-Leste
: Hanoin fila-fali Timor
oan nia identidade
nu’udar Estratejia atu
Hamoris Dame ida : konflitu Lorosa’e-Loro Monu husi Perspetivu Tradisional Ida, Uniao Europeia dan GTZ, Dili, Timor-Leste. Hal.17.(ts)
Konteúdu Pájina ida Ne’e Responsabilidade Governu Nian
Primeiru-Ministru Kontinua Hala’o Sosializasaun
PEDN iha Sub-Distritu Hatulia
P ri meir u - Mi nst r u ,
Kay
Rala
Xanana
Gusmão, kontinua hala’o
sosializasaun
Planu
Estratéjiku Dezenvolvimentu Nasionál (PEDN) iha Sub-Distritu Hatulia, Distritu Ermera,
Tersa 13/07. PrimeiruMinistru ne’ebé simu
diretamente husi Administradór Sub-Distritu
Hatolia, Administradór
Distritu Ermera no povu
ho lisan liurai no kultura
ninian simu bainaka
importante wainhira
hala’o vizita iha sira nia
rai. Molok hahu programa Sosializasaun Planu
Estratégiku Dezenvolvimentu Nasionál (PEDN).
Dahuluk, Administradór Sub-Distritu Hatulia, Custódio Soares
Martins, hato’o Jeografikamente husi Sub-Distritu ne’ebé refere katak,
loron ohin loron ne’ebé
espesial ba komunidade
Sub-Distritu Hatolia tamba hetan vizita spesial
husi Primeiru-Ministru,
nu’udar ulun bo’ot ba
veteranu no ba membru
Governu sira hotu atu
marka estratéjia hodi
hari’i planu ba dezenvolvimentu fisiku ho non
fisiku iha territóriu
Timor-Leste.
Aministradór SubDistritu Hatulia, hatutan
tan katak povu Sub-Distritu Hatolia, hein ho orgullu tebes ba prezensa
Primeiru-Ministru, tamba liu husi vizita ida
ne’e hatudu mai ami roman dezenvolvimentu nian sei to’o mai iha loron ida
no prontu koopera
hamutuk ho PrimeiruMinistru kona-ba Planu
Estretéjiku ne’ebé lansa
iha territóriu TimorLeste.Iha okaziaun ida
ne’e, reprezenta povu
Sub-Distritu Hatolia
hakarak informa katak,
Sub-Distritu Hatolia nudar Sub-Distritu ida ne’ebé mak bo’ot liu iha Distritu Ermera, ho ninia
medida 30,78 M2, kompostu husi Suku 13, Aldeia
hamutuk 59, total populasaun hamutuk 32.763
(dadus resensiamentu
tinan 2008), total uma
kain 5.729.Iha fatin
hanesan reprezentante
Movimentu Estudante
Hatulia (MESHAT), Horacio Borge Romeo, iha
ninia intervista hateten
katak, sira suporta Governu hodi dada Pipeline
Greater Sun Rise mai
Timor-Leste, tamba ne’e
kestaun Nasionál katak
povu tomak iha diretu atu
asesu maski ida ne’e
kestaun polítika Internasionais maibé jeralmente ba Timor-Leste.
MESHAT fó apoiu másimu ba desizaun Governu
tanba ne’e hanesan desizaun ba soberania TimorLeste, maka kadoras
mina nian tenke dada mai
Timor-Leste atu nune’e
bele fó benefisiu ba povu
Timor-Leste. PEDN iha
Sub-distritu Lete-Foho
reflete povu nia hakarak
Primeiru-Minist ru,
Kay Rala Xanana Gusmão, hatete “Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu
Nasionál (PEDN), tau hela vizaun 2020 atu
hadia, hakbi’it no tau
matan ba instituisaun
Estadu ne’ebé reflete
duni saída mak povu buka
no hakarak. Xefe Governu kasu lia hirak ne’e
bainhira hala’o konsulta
PEDN loron daruak iha
Sub-distritu Lete-Foho,
Distritu Ermera, Kuarta,
loron 14 fulan Jullu
2010.
Esplikasaun Primeiru-Ministru nian, hafoin
rona uluk Administradór
Sub-distritu Lete-Foho,
Américo Soares, aprezenta kondisaun jerál
kona-ba demografia, jeografia no ideolojia polítika, ekonomia, sosiál,
kultura, defeza no seguransa iha área sira Subdistritu Lete-Foho, ne’ebé sai hanesan referénsia ida ba Primeiru-Ministru hodi foti desizaun
ruma iha Planu Estratéji-
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
ku Dezenvolvimentu
Nasionál ne’ebé organiza
dadaun.
Administradór hatutan katak, Sub-distritu
Lete-Foho, abranze área
ida ho Km2 no populasaun hamutuk 21.149
habitante ne’ebé kompostu hosi suku 8, aldeia
65, maioria populasaun
móris hanesan agrikultór, produsaun bo’ot liu
mak kafé ne’ebé halo
kolleta iha fulan Juñu,
Jullu no Agostu.
Iha okaziaun ne’e mós
xefe suku nain 8 ne’ebé
hamutuk ho komunidade
iha baze hato’o preokupasaun ba iha estrada,
eletrisidade, hadia postu
sanitáriu no subsídiu ba
veteranu sira ne’ebé to’o
agora seidauk hetan no
kondisaun uma eskola
ne’ebé ladún di’ak ba halo
prosesu aprendizajen.
Hafoin rona tiha
preokupasaun hosi autoridade lokál, PrimeiruMinistru, Kay Rala Xanana Gusmão, akresenta
katak, tanba povu (imi)
nia
móris
presiza
estrada, ahi, kondisaun
eskola di’ak ba imi nia
oan sira, uma-móras no
uma di’ak ba imi atu hela,
tanba ne’e Estadu iha
devér no tenke tau matan
ba povu nia móris tanba
ukun a’an atu povu hetan
móris di’ak.
Konsulta PEDN ne’ebé
hala’o hosi Sua Exelénsia
Primeiru-Ministru, Kay
Rala Xanana Gusmão, iha
Sub-distritu Letefoho,
akompaña hosi Ministru
Saúde, Nelson Martins,
Vise- Ministru Finansas,
Rui Manuel Hanjam,
Sekretáriu Estadu Agrikultura Marcos da Cruz,
Sekretáriu Estadu Asisté-
nsia Sosiál no Dezastre
Naturál, Jacinto Rigoberto no Sekretáriu Estadu Meiu Ambiente,
Abilio Lima.
PEDN tama iha
Sub-Distritu Ermera
atu Dezenvolve
Rekursus Humanus
Sub-Distritu Ermera,
Distritu Ermera sai hanesan loron dahaat ba sosializasaun Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu
Nasionál (PEDN), Primeiru-Ministru, Kay Rala
Xanana Gusmão ho nia
komitiva simu diretamente husi Administradór
Sub-Distritu Ermera,
Simão F. Piedade Babo
no povu Sub-Distritu ho
kostume kultura rai nebá
nian. Iha Kinta-feira (15/
07).Molok atu hahu
programa sosializasaun
PEDN ne’ebé hato’o husi
Sua Exelênsia PrimeiruMinistru, Kay Rala Xanana Gusmão, iha abertura ba dahuluk Administradór Sub-Distritu
Ermera hato’o Jeografikamente Sub-Distritu
Ermera nian ba primeiruMinistru katak, rai ne’e
bo’ot ho superficial
114,44 Km2, fahe ba suku
10, aldeia 62, no rai ne’e
foho no fatuk nomós iha
tetuk oituan. Maioria
populasaun 90% móris
iha hanesan agrikultór
nudar produtoris kafé.
Durante sosializasaun
PEDN populasaun kestiona sira nia preokupasaun liu husi diversiu
ne’ebé hato’o husi Xefe
Suku sira, nune’e Primeiru-Ministru (PM)
Kay Rala Xanana Gusmão hateten katak iha
planu atu hadia rekursu
humanu sira no sei haree
ba problema sira emidiatu no mós tau-matan ba
veteranu hodi kria Konsellu Nasionál, Distritu,
Sub-Distritu, Suku atu
hare’e ba asuntu veteranus.Akompaña Primeiru-Ministru, iha konsulta PEDN iha Sub-Distritu Ermera, Ministra
Justisa, Lúcia Maria
Brandão Freitas Lobato,
Ministru Saúde, Nelson
Martins, Vise Ministru
Finansas, Rui Manuel
Hanjam, Sekretáriu Estadu Agrikultura Marcos
da Cruz, no Sekretáriu
Estadu Meiu Ambiente,
Abilio Lima.(**)
Ekonomia & Bisnis
4
Tersa ,10 Agostu 2010
Povu Preokupa ho Kondisaun Moris
Bobonaru-Liu husi
konsultasaun PEDN ne’ebé lidera husi PM Kay Rala Xanana Gusmão, Xefe
Suku Kolimau Ernesto de
Jesus iha sesaun husu no
hataan, husu ba PM Xanana ne’ebé sai nu’udar aman ba dezenvolvimentu atu tau matan ba povu
ai-leba sira nia moris, tanba tinan barak ona povu ida ne’e moris iha situasaun kiak no mukit
laran.
Komunidade Suku
Kolimau maioria moris
husi vida Agrikultór no
produtu lokál ne’ebé sira
produs tinan-tinan hanesan, kafé, liis mean no liis
mutin maibé difisil ba sira atu lori produtu hirak
ne’e ba fa’an iha merkadu
tanba kondisaun Estrada
husi Aldeia Leo-Dasi,
ne’ebé pertense husi Suku Kolimau la di’ak, tan
ne’e husu ba Governu oinsá atu hadi’a lalais Estrada ida ne’e.
Aldeia Leo-Dasi ne’e-
bé baliza ho Distritu Ainaru, hahú tempu Kolonializmu Portugés, Indonézia to’o Timor-Leste
Ukun Rasik An nunka iha
membru Governu ou Ministru ruma ba hala’o vizita iha ne’ebá hodi hare
diretamente povu Aldeia
Leo-Dasi nia terus.
Maski Timor-Leste sai
ona Nasaun ida maibé
komunidade husi Aldeia
Leo-Dasi Suku Kolimau
ne’ebé baliza ho Distritu
Ainaru moris izoladu liu
tanba nunka iha membru
Governu ou Ministru ida
hala’o vizita ba iha ne’ebá, ne’e duni husu ba na’i
ulun sira atu tau matan
ba povu Leo-Dasi.
Maski Suku Kolimau
baliza ho Suku Atara, Sub
Distritu Atabae ne’ebé
hetan ona Eletrisidade,
maibé komunidade Suku
refere to’o ohin loron seidauk asesu ba Eletrisidade.
Husu ba Governu
oinsá dada Eletrisidade
husi Suku Atara ba iha
Suku Kolimau tanba ninia
distánsia la dook.
Iha konsultasaun PEDN, Xefe Suku Tapo Xavier Barreto ho haraik an
husu Aman ba Dezenvolvimentu atu realiza planu
ida ne’e to’o iha Suku no
Aldeia hodi nune’e povu
tomak bele sente rezu-
ltadu dezenvolvimentu.
Aleinde ne’e Xefe
Suku Tapo husu ba Maun
Boot Xanana ne’ebé daudauk ne’e lidera IV Governu Konstitusionál oinsá
hadi’a komunidade Suku
Tapo nia moris liu husi
PEDN tanba Suku Tapo
mós iha istória ba funu
ida ne’e.
Nune’e mós liu husi
sesaun husu no hataan
Xefe Suku Karabau Abel
do Santos hateten, nia
parte la satisfás ho servisu Ministériu Solidariedade Sosiál (MSS) kona ba
ekipa ne’ebé hala’o verifikasaun ba ferik katuas
‘idozu.’
Uluk sira husi
Nasionál ba hala’o verifikasaun hodi hadi’a kartaun Eleitorál maibé ferik
katuas hirak ne’ebé sira
hadi’a nia naran nafatin la
sai.Entaun halo sira nu’udar liman ain povu iha
baze rona lia no dala barak povu hakilar dehan,”
foin lalais ita la hili nia,
tan ne’e ita nia naran sira
lakohi hatama no ami
esplika ba sira katak kestaun ne’e la’ós ami nia
kulpa maibé ida ne’e husi
na’i ulun sira ne’ebé uluk
mai hala’o verifikasaun,”
haktuir Abel ba PM
Xanana iha Sub-Distritu
Bobonaru.
Iha oportunidade
ne’e Xefe Suku Ilatlaun
Lourensu Maia kestiona
mós kona ba área Turista
ba Bee Manas Marobo
ne’ebé to’o agora aban
dona hela iha Sub-Distritu Bobonaru tanba área
Turizmu importánsia ba
Nasaun ida ne’e.
Hodi nune’e Xefe Suku
ne’e ezije ba Governu
oinsá hadi’a kondisaun
Estrada diresaun ba Bee
Manas ne’ebé aat daudauk ona maibé Governu
nunka iha interese atu
hadi’a kondisaun Estrada
refere.
Tuir informasaun husi
Sekretáriu
Estadu
Infraestrutura iha tinan
kotuk hateten, tinan ida
ne’e atu hadi’a Estrada
ne’ebé diresaun ba iha
área Bee Manas nian,
maibé to’o ohin loron seidauk iha rezultadu, tan
ne’e husu ba PM Xanana
atu hatama kestaun ba
programa PEDN tanba
área Turizmu importante
ba Nasaun ida ne’e.(ts)
Abani Kontente ho Kahur Duvida
Oekusi-Relasiona ho
NGO Centru Edukasaun
Civika Enklave Oekusi
(CECEO)
hala’o
programa Cross Visit
entre Suku iha Distritu
Oekusi ba dala 6, kada
Cross Visit CECEO
halibur grupu husi
Suku 18, too ba dala 6
so de’it reprezentantes
husi Suku 13 la marka
prezensa iha serimónia
inaugurasaun
Bee
Moos ba Suku Abani.
Ne’ebé kompostu
husi parseiru NGOs
Lokál iha Oekusi
hanesan
Caritas
Austrália, Beun Sila, YACTH, Forum Peduli
Wanita Oekusi (FPWO)
WORD
ON THE
STREET
Bainhira
jornalista
hakerek notísia
sala taka ou lae
Kompañia
ne’ebé ninia
jornalista
hakerek sala?
nst. Cross visit atu hala’o
inaugurasaun Bee Moos
iha Bairru Nunkolo,
Aldeia Passabe, Suku
Abani
Sub-Distritu
Pásabe (9/7) foin lalais
ne’e.Iha mós reprezentante husi Diretór MAP
Oekusi Sr. José Oqui, Diretór Caritas Austrália
Oekusi Sr. Otília da Costa.
SAS Rejionál Oekusi
João da Silva Silva, Administradór Sub-Distritu
Passabe Antao Ulan, Komandante BPU Postu
Pásabe no Komandante
Estasaun Postu Pásabe,
NGOs Lokais no Nasionál.
Aleinde reprezentante husi Suku 13 ne’ebé marka prezensa ho totál
kuaze ema 400 resin mak
partisipa iha serimónia
ne’e. Durante ne’e hala’o
servisu hamutuk ho NGO
CECEO tanba sira nia esforsu maka’as, maski hasuru difikuldade oioin,
tanba iha konsiderasaun
di’ak bele hetan asesu ba
Bee Moos.Iha esperansa
boot bee bele hasae produtu lokál hodi hala’o
produsaun ba mina reumatizmu atende moras
oioin.Ai-moruk hirak
ne’e hanesan Instante
Kunyit, Kripik husi talas,
ai-farina prosesa sai banda loo ai-han hirak ne’e
la sosa iha merkadu foti
de’it iha sira nia toos
hanesan ai-farina, talas n-
st. Kona ba ortikultura
agora sira kolia tanba iha
rezultadu ho maneira
oioin tuir saida mak sira
hetan treinamentu husi
NGOs ne’ebé refere no
tama iha sira nia Suku.
Bazeia ba progresu
ne’ebé iha partisipante
sira hato’o parabeins no
obrigadu ba membru
CECEO no Caritas Oekusi
durante apoia no servisu
hamutuk ho sira.
Nia kompara mós
katak antes atu envolve
an iha grupu ho objetivu
hala’o toos tanba durante
ne’e sira hala’o toos
muda ba mai ‘ladang
berpindah-pindah.’
Agora daudauk laek,
tanba hetan kontribuisaun husi membru CECEO no Caritas Austrália
Oekusi sira hetan buat
foun barak hanesan temi
ona iha leten, ba komunidade ne’ebé hetan asesu
ho di’ak ho totál uma kain
40 resin.
Domingos Teme, nu’udar partisipante husi Suku Abani Sub-Distritu Pásabe nia parte la satisfeitu
ho programa ne’e.
La signifika husi nia
la’ós lakohi ba programa
NGOs, maibé durante nia
hala’o servisu hamutuk
ho NGOs kuaze tinan 6
ona, husi parte Governu
liuliu Autoridade Lokál
sira nunka marka preze-
nsa. Ezemplu hanesan iha
tinan kotuk sira ba hala’o
cross visit iha Kuatete,
Suku Nipani, Sub-Distritu
Pante Makasar nein Autoridade Lokál ida marka
sira ninia prezensa, ida
ne’e la’ós foin tinan ida ne’e de’it.
Administradór Distritu Oekusi José Tanesib Anuno kona ba Autoridade Lokál sira la marka
prezensa tanba prepara
an hodi simu bainaka Prokuradoria Jerál Dra. Ana Pesoa Pinto ne’ebé atu
ba vizita iha Kapitál Oekusi, maibé nia delega
ninia reprezentante hodi
partisipa iha serimónia
ne’ebé refere.(sto)
P : Taka ou Lae Kompania ninia jornalista ne’ebe hakerek noticia Sala?
Paulino Coelho:
Jornalista hakerek
sala ne’e tenke buka
solusaun, bele hadi’a
sala la’ós taka
Kompañia.
Afonso Soares:
Jornalista halo sala
tenke fó ‘peringatan
pertama,’ ikus fó
sansaun taka fulan 3
ikus halo nafatin taka.
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
Fernando dos
Santos Pereira:
Seer umanu
jornalista iha sala
maibé tenke
hakerek tuir étika.
Armindo Soares:
Jornalista hakerek
sala tenke fó
oportunidade
hadi’a sala.
Jaimito Pereira:
Jornalista hakerek sala
tenke hadi’a la’ós taka
Kompañia.
Januário da Silva:
La’ós taka maibé fó
hanoin ou sujestaun ba
oin la hakerek sala.
Kreatividade
5
Tersa ,10 Agostu 2010
‘Parpol’ Sai Matan Dalan Povu Moris
Dare-Relasiona ho
formasaun ne’ebé hala’o
husi Partidu Fretilín
foin lalais ne’e iha Suku
Dare, Sub-Distritu Vera
Cruz, ne’ebé lidera
diretamente husi
Presidente Partidu
Fretilín Francisco
Guterres ‘Lu-Olo,’
Sekretáriu Jerál Dr.
Mari Alkatiri no
membru tomak.
Iha formasaun
ne’ebé refere husu ba
Partidu Polítiku
(Parpol) hotu tenke sai
mata dalan ba hanoin
foun hodi hadi’a povu
moris.
Aleinde ne’e tanba
Fretilín sai hanesan
partidu ne’ebé boot ho
istória naruk no ema
hotu-hotu laran ho
Fretilín mais balu la
koñese istória Fretilín
nian. Portantu atu atu
sai militante ne’ebé
di’ak no kuadru di’ak
primeiru tenke koñese
uluk programa partidu
nian atu bele defende
partidu iha povu nia
leet.Entaun objetivu sei
hala’o kursu primeiru
no depois hala’o iha
Zona Leste no seluk ba
Zona Timor-Loro Sa’e
nian iha Distritu hotuhotu. Aleinde ne’e kada
Suku tenke delega
reprezentante ida hodi
hasuru malu no kolia
kona ba programa
oioin.
Primeiru programa
kona ba istória Fretilín,
segundu programa
partidu nian no terseiru
hala’o nusa atu organiza
an ho mobiliza povu atu
partisipa iha prosesu
dezenvolvimentu
tomak.
No programa hirak
ne’e la’ós polítika de’it
tanba Fretilín nia
estrutura hahú kedas
iha Aldeia tenke
prepara nia an atu
partisipa prosesu
dezenvolvimentu.
Iha okaziaun ne’e nia
hato’o kritika primeiru
ba joven tanba la dun
barak, segundu feto mós
la dun barak mais, tenke
hahú depois mak kurisi
saida mak la loos, maibé
nia fiar ho soru mutu
ida ne’e militante sira ba
tun iha baze no sira mós
hataan ona ba pregunta
sira ne’ebé sei hala’o
tanba iha Manatutu
depois iha
Maubara.(diz)
Uza Diretu Labele ho Krime
Oekusi-Organizasaun
Combatentes da Rezisténsia Nasionál (OCRN) hanesan organizasaun ne’ebé hamutuk ho Veteranus iha Timor laran tomak, bazeia ba númeru 8
ho OCRN hodi hametin
Lei ba sira nia vida futuru
tanba hetan ona Independénsia tinan 10 maibé
Estadu nunka tau matan.
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
Afonsu Rangel ‘LekiMalik Tatamou, Presidente OCRN, foin lalais iha
Distritu Enklave Oekusi
esplika tenik.
Tuir Artigu Lei númeru 8 ne’ebé hala’o no fó
informasaun ba Timor
laran tomak Órgaun Rezisténsia agora ho OCRN
buka halibur frente tolu
iha tempu luta Liberta-
saun hanesan Frente Armada, Klandestina no
Diplomátiku ba hamutuk
iha OCRN uluk tau ona naran ho Órgaun númeru 8
ne’ebé hala’o funu iha rai
okos ho naran letra ualu
(8).Ho buat hirak ne’e
entaun sira hala’o organizasaun ne’ebé refere,
ho objetivu la’ós organiza
malu atu hala’o funu lae,
maibé agora funu ho kakutak hodi liberta povu
la’ós estraga ou halo
problema ho organizasaun ida.
Tanba to’o ohin loron
povu se’i terus nafatin
tanba ai-han, Estrada la
iha nst entaun ho OCRN
hamutuk ho Governu
hamriik ho organizasaun
refere hodi liberta>p.15
Distritu
6
Tersa ,10 Agostu 2010
Hapara..>>.Husi pj...........1
Kompañia ki’ik ne’ebé la
iha
ekipamentus
modernu hanesan ISO
tank labele hatama mina
ba Sentrál
EDTL hanesan Komoro.
Maibé kestaun hirak
ne’e bainhira hala’o
konfirmasaun too lideransa ne’ebé kompetente
hanesan Vise PM Assuntus Sosiais José Luis
Guterres ho Vise PM Assuntus de Jestaun da Administrasaun do Estadu
Mário Viegas Carrascalão, bainhira hetan konfirmasaun husi Kompañia ki’ik sira, nu’udar reprezentante husi Governu rejeita la hatene kona
ba kestaun hirak ne’e.
Kestaun seluk ne’ebé
importante tebes mak
ne’e husi parte Governu
tenke hare ho kle’an kona
ba sistema fornese mina
tempu uluk kompañia
sira kuandu ba enxe iha
Sentrál EDTL hanesan
Komoro utiliza karreta
tanke baibain ho ‘segel
mati’ no bainhira atu ba
enxe iha tanke boot sei
hetan pasa revista uluk
husi autoridade EDTL ou
Security ne’ebé hala’o
knaar iha EDTL, aleinde
ne’e karreta tanke ki’ik la
difisil atu kontrola, bainhira mina ruma restu iha
tanke laran tenke hasai
hotu.La hatene kona ba
ISO Tank ninia vantajen
no dezvantajen iha ne’ebé, tanba tuir realidade
iha portaun boot Sentrál
EDTL Komoro, ne’ebé
uluk nahe ho simentu aas
bainhira karreta tanke mina tama hodi para, i
depois halo pasa revista.
Sera ke mina tuir
medida ne’ebé determinante, bainhira la tuir kritériu hirak ne’e tenke haruka fila, maski nune’e
tuir informasaun ne’ebé
jornál hetan liu husi fontes konfirmandu ne’ebé
kestiona katak ISO Tank
tau fiar an ba Flow Meter
ne’ebé hateten sai hanesan ‘alat paling
canggih.’
Buat hirak ne’e hotu
sai duvidas boot ba públiku, maibé atu hatene
ho kle’an uitoan saida
mak akontese jornál ne’e
tenta ha tuun kona ba
motivu saida mak tuir
loloos akontese.
Tuir buat ne’ebé uluk
akontese kona ba projetu
fornesimentu mina ba EDTL, iha momentu ne’ebá sai polémika uitoan
entre Kompañia Pualaka
no Shansain Group.
Hodi nune’e foin daudauk ne’e mós hamosu
tan problema foun, tanba
tuir karta tahan rua ho
númeru referénsia 01/
06/Ex/ATKTL/2010 ne’ebé jornalista ne’e asesu
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
ba nota katak, Kompañia
Timor oan ne’ebé durante ne’e fornese transporte kombustivel ba Sentrál EDTL Komoro sente
hakfodak bainhira simu
karta ne’ebé hato’o husi
Diresaun EDTL ho númeru Rev 005/DG/IV/
2010 ne’ebé ho asuntu re
abastesimentu.
“Surat ne’e rasik haruka hapara ami atu labele
hala’o transportasaun
kombustivel ba Sentrál
EDTL Komoro Dili hanesan bain-bain ho razaun
katak, EDTL iha ona akordu ho Kompañia Shan-
sain Group ne’ebé sai hanesan fornesedor,” foti
tuir esplikasaun husi karta ne’e. Lia fuan hirak ne’e
hato’o mós husi reprezentante Kompañia Murak Timor Ltd, Petromor
Ltd, Company Country
Fuel Ltd no Esperansa
Timor Oan Ltd.
Parte seluk Emprezáriu hirak ne’e mós kestiona liu kona ba desizaun husi Diresaun EDTL, la eduka sira nu’udar
Kompañia Lokál ne’ebé
hakarak hetan apoiu di’ak
husi Governu atu bele
hadi’a sira nia moris hodi
reforsa ekonomia Nasionál Timor–Leste nian.
Desizaun ne’e aumenta tan dezempregu ba Timor oan no iha diskriminasaun boot hasuru Emprezáriu ki’ikoan sira,
tanba sira haruka Kompañia hirak ne’e atu
servisu fulan 6 iha tinan
ida nia laran.
“ami mós hakarak
hateten, projetu boot
hanesan fornesimentu
kombustivel bele fó
Kompañia boot ne’ebé
de’it, maibé projetu ki’ik
hanesan tula mina
(transporte kombustivel) bele husik mai ami,
tanba ami prontu ho responsabilidade tomak atu
servisu iha área transporte kombustivel no ami
hakarak hateten, hahú
tinan 2003 to’o agora úniku atividade ami nian
mak transporte kombustivel ba jeradóres EDTL.
”Nune’e mós hakarak fó
hatene ba PM Xanana
katak,” ami hasuru malu
ona ho Sr. Sekretáriu Estadu Eletrisidade Água no
Saneamentu no Sekretariadu Aprovizionamentu
maibé parte rua>p.12
Distritu
7
Tersa ,10 Agostu 2010
KKN Halibur Ema Sai Matenek
Oekusi-Dili Institut Teknolojia (DIT) sai hanesan
Institutu úniku iha Distritu Enklave Oekusi tanba
tinan ida ne’e fó tan servisu ‘Kuliah Kerja Nyata
(KKN) ba estudantes 39
atu tun diretamente iha
komunidade nia leet atu
hatene saida mak povu
enfrenta iha sira nia moris loro-loron komesa iha
15 Jullu- 9 Agostu 2010
hafoin remata sira ninia
KKN.Iha oportunidade
ne’e tuir Sekretáriu Estadu Rejiaun Autonomia
Oekusi Jorge da Conceição Teme ba TS, iha Kampus Dili Institutu of Teknolojia Rejiaun Enklave
Oekusi (DITKREO) konfesa katak, liu husi KKN sai
hanesan fatin atu akumula, halibur no eduka povu
nia oan atu sai matenek.
Atu nune’e aban bain
rua dezenvolve iha rai Timor-Leste iha idealizmu
atu hetan edukasaun formál no edukasaun ne’e
importante iha futuru
prepara ba Kámara Munisipál Rejiaun Oekusi ho
estatutu Espesiál.
Bainhira kolia kona ba
osan Governu iha osan,
ba Kapitál Umanu bainhira foti ida hasai ida no
tau ida iha sorin ba mamuk, ne’e mak papél ‘peranan’ ou kna’ar DITKREO. Importante liu mak
ne’e finalista sira sai hanesan pesoál ou individuál ne’ebé ke prepara ba
aban bainrua bele kontinua sira nia estudu iha
nivel mais altu no bele sai
hanesan lideransa lita riu
ne’ebé bele hala’o transformasaun ba povu nia
moris no ba teknolojia
tanba kna’ar lideransa
todan liu bainhira tama
ona iha área industriál.
Bainhira tama ona iha
área industriál presiza
matenek liu husi lider
ne’ebé hatene moris étika
nu’udar Oekusi nian,”
ha’u nia ‘pesan’ ba finalista ne’ebé ke atu hala’o
sira nia servisu komunitariu durante semana rua
presiza tau iha sira nia
hanoin, buka aprende
saida mak ita nia kom-
unidade atravesa iha servisu komunitariu, hare
komunidade sira nia
susar, preokupasaun no
sira nia nesesidade,” Teme hameno lia ba
partisipante KKN sira.
Ne’e hanesan pasu ida
hodi forma intelektuál
ne’ebé ke la’ós koñese
de’it sira nia an de’it no
mundu modernu nian,
maibé koñese buat ne’ebé
ema bolu dehan ‘akar
rumput’ ne’ebé iha ‘lapisan bawah, karik iha koñesimentu ne’ebé ke di’ak
entaun nia bele sai ‘pejabat’ ho nune’e bazeia ba
komunidade ne’ebé iha
‘akar rumput.’
Tanba ne’e nia rasik
ho ksolok ho programa
KKN ne’e lori Oekusi no
povu nia naran no depozita sira nia konfiansa tomak atu sai servidór no
téknika lideransa.
Enkuantu ninia esperansa ba DITKREO labele sai hanesan fatin atu
ema funsionáriu sira
hala’o hanesan servisu
‘Sampingan’ hodi au-
menta sira nia saláriu no
DITKREO ne’e la’ós fatin
atu iha ‘lowongan’ hodi
hanorin no hetan oportunidade, maibé DITKREO sai fatin hodi forma
ema sai intelektu no matenek. Parte ida Teme
apresia ho Sr. João Muni
tanba depois de akaba nia
Mestradu no prontu rezigna an husi Ministériu
Ekonomia no Dezenvolvimentu (MED) atu depozita nia enerjia tomak.Entaun nia rasik durante ne’e nunka hare ema
ne’ebé ke hala’o sakrifísiu intelektualidade ho
‘tawaran’ osan ne’ebé ke
sai Konsultór ho Mestradu hodi hetan saláriu
US$ 2000.00, maibé nia
iha DIT ho full time mais
ou menus nia manan de’it
US$ 300.00 kada fulan.
Portantu atu buka ema hanesan ne’e difisil
tanba nia la’ós ema bulak
hodi mai iha ne’e ho orsamentu ida ke menus liu
duke ba iha ne’ebá hodi
manan US$ 2000.00,
ida ne’e hanesan vokasa-
un ida ho opsaun hatudu
iha duni kometimentu
boot atu dezenvolve tuir
Instituisaun DITKREO,
ne’e hatudu moos katak
Oekusi oan ida ba buka matenek fila loron kalan
hanoin de’it DITKRO.
Sorin seluk tuir
responsavel Akadémika
no finansas DITKREO João Muni iha ninia inter
vista ba TS hateten DITKREO sai hanesan fatin integradu husi DIT Dili ne’ebé iha Kampus Rejionál
rua. Ida iha Oekusi no
Baukau, agora problema
ne’ebé akontese iha Oekusi tanba komunidade
sira enfrenta problema
barak oinsá kapasidade
dosentes no iha fallansu
barak kona ba ninia
estrutura tanba DITKREO la’ós sai fatin ida ne’ebé
ke sai hanesan fatin ‘Sampingan’
Maibé presiza ema
ne’ebé ke permanente ho
saláriu permanente ba
DITKREO no bele hala’o
nia funsaun hanesan Mestre Universidade.
Ho razaun ida ne’e
mak nia tenke hili dalan
rezigna an husi Funsionáriu Públiku hodi entrega no kontribui an tomak ba DITKREO, husi
prosesu ida ne’e iha
2007 DITKREO hala’o
atividade sosiál ho totál
estidantes ema na’in 24.
Ba tinan 2010 husi
totál 39 kompostu husi
feto na’in 9 no mane na’in
30 husi ne’ebé hala’o
servisu sosiál, servisu
sosiál refere hala’o kada
semana dala rua (2) iha
fatin 4, maibé iha Suku
Costa de’it tanba sira seidauk iha kapasidade atu
bele sai Suku.
Mensajen ba sira katak ami hakarak Identifika
didi’ak problema saida
mak povu enfrenta depois sei hato’o ba nivel ne’ebé aas liu atu sai data fexu, atu nune’e bele atende problema tuir siénsia
ne’ebé sira hetan iha
DITKREO no iha fatin haat
(4) mak sira hala’o KKN
hanesan Masin, Nunbei,
Palaban RSS.(sto)
Bobonaru Hein Rezultadu PEDN
Bobonaru-Molok Primeiru Ministru (PM) Kay
Rala Xanana Gusmão esplika kona ba Planu Estratéjia Dezenvolvimentu
Nasionál (PEDN), Administradór Sub-Distritu
Bobonaru Adelino Brito
iha ninia diskursu abertura deklara ba públiku
katak, Jeografikamente
Sub-Distritu Bobonaru
kompostu husi Suku sanulu resin ualu (18) no
Sub-distritu ida ne’ebé
baliza ho Sub-Distritu
Atsabe, Distritu Ermera,
Sub-Distritu Zumalai,
Distritu Kovalima, Sub–
Distritu Lolotoe no SubDistritu Maliana.
Sub-Distritu Bobonaru nia luan ho área dois
míl trés, dosié km kuadradu no tuir karta rejistu
ne’ebé fó sai iha fulan
Janeiru tinan 2010 totál
populasaun iha SubDistritu Bobonaru 26.204, kompostu husi mane
3.255 no feto 3.329.
Iha diskursu abertura
ne’e Adelino Brito asume
kargu nu’udar Administradór Sub-Distritu esplika mós kona ba servisu
Administrasaun Sub-
Distritu ne’ebé iha relatóriu hateten, Funsionáriu Públiku (FP) ne’ebé
servisu iha Sub-Distritu
Bobonaru husi Ministériu Estatál ema na’in 5,
Ministériu Agrikultura
no Peskas (MAP) na’in 14
ne’ebé destaka iha Suku
18, Seguransa Sivíl na’in
3, Seguransa PNTL eskuadra Sub-Distritu Bobonaru iha na’in 11, husi
parte Edukasaun hanesa-
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
n Eskola Primária (EP)
hamutuk 42, Eskola PreSekundária (EPS) 3, Infantíl 5 no Sekundária 1.
Husi parte Saúde daudauk ne’e iha Sentru Saúde ne’ebé fó asisténsia ba
komunidade Sub-Distritu
Bobonaru iha tempu
saida de’it.
Preokupasaun
Iha oportunidade ne’e Administradór SubDistritu Bobonaru hato’o
mós ninia preokupasaun
ba Ulun Boot IV Governu
Konstitusionál atu reabilita edifísiu ne’ebé hari
iha tempu Portugés mais
agora abandonu.
Edifísiu hirak ne’ebé
presiza atu reabilita
hanesan Kompañia Militár, Ospitál Militár no edifísiu eis Administrasaun
Sub-Distritu.
Ezijénsia seluk ne’ebé
komunidade Sub-Distritu
Bobonaru ezije hanesan
Estrada, Eletrisidade no
Bee Moos, tanba to’o
ohin loron Suku balu seidauk asesu ba Eletrisidade, Bee Moos no Estrada. Hanesan iha Suku
Molop komunidade sira
sempre hakur mota
bainhira hakarak ba iha
Sub-Distritu.
Ne’e duni husu ba Governu atu implementa
lalais planu ida ne’e hodi
bele responde difikuldade povu nian. Bainhira
Administradór
SubDistritu remata ninia
diskursu, protokolu ne’ebé organiza soru mutu
ne’e fó oportunidade ba
Xefe Suku hotu-hotu atu
hato’o preokupasaun
ne’ebé komunidade sira
enfrenta.
Ne’e duni iha sesaun
husu no hataan, Xefe Suku Bobonaru Esteves Barreto ho haraik an husu
ba PM Xanana Gusmão,”
planu ne’ebé agora daudauk ita boot implementa
ne’e se bele karik labele
hare ba prioridade maibé
oinsá bele liu husi Suku
atu nune’e povu hotuhotu bele sente rezultadu
dezenvolvimentu.”
Programa PEDN kapás tebes no Governu ida
ne’e hadomi duni ninia
povu,”
maibé ha’u kestiona
kona
ba
implementasaun, tanba dala barak fatus hatudu Governu fakar osan barak hodi
dezenvolve Nasaun ida
ne’e mais dala ruma ema
balu hanoin de’it mak sira
ninia an no nunka hala’o
buat ne’ebé di’ak ba povu
ida ne’e.(ts)
Nasional
8
Tersa ,10 Agostu 2010
Indika..>>.Husi pj................1
ema iha kualidade.
Kualidade hatudu
husi sira nia valór ezame
finál iha Ensinu Sekundáriu, tanba valór iha Ensinu Sekundária ezije katak, Matemátika, fisika,
Kímika, Biolojia, mínimu
tenke hetan valór 7 entaun sira ne’e selesionadu.Liu tiha selesaun estudante hirak ne’e sei tuir
kursu formasaun lian Española ho intensiva durante fulan 3, hafoin tinan 2004 sira hahú tama
iha primeiru anu de Medisina tuir Kurríkulu ne’ebé Eskola Latinu Amerikana Medisina Kuba
implementa.
Eskola Latina Amerikana Medisina ne’e la’ós
eskola ida ne’ebé iha Kuba de’it maibé iha rekonesementu Internasionál tanba ema husi Nasaun 50 resin mak eskola
iha ne’ebá inklui estudante sira husi Estadus Unidus Amérika.
Tuir akordu ne’ebé
Estadu rua ne’e hala’o iha
momentu ne’ebá hateten, Estudante na’in 20
ne’e la’ós Estudante Eskola Latina Amerikanu
Medisina nian de’it, maibé sira mós hanesan Estudante Universidade
Nasionál Timor-Leste
nian tanba akordu ne’ebé
hala’o iha momentu ne’ebá dehan sira ba hala’o
kursu tinan 5 iha Kuba
depois tinan ida ikus ne’e
sei akaba iha Timor liu
husi estájiu. Iha 2004
sira tama primeiru anu
no 2009 sira remata
Kintu anu, ne’e duni iha
Setembru 2009 sira na’in
18 fila hikas mai hodi
kompleta sira nia estudu
Sestu anu nian iha TimorLeste.
Liu husi dada lia ho
Jornál ne’e iha Restaurante Kafé Brazíl Dr. Rui
Maria de Araújo hateten,
estudante Medisina na’in
18 de’it mak fila tanba na’in rua sira seluk ne’e ida
la konsege pasa husi Segundu anu ba Terseiru
anu Medisina.
Ne’e duni nia tenke tuir kursu ba optometria
ne’ebé hasai espesialidade kona ba oklu no ida
seluk nia la pasa tinan ida
maibé sei hetan oportunidade atu repete.
Portantu sira na’in
rua la konsege to’o Kintu
anu, ne’e duni na’in 18
de’it mak ba hala’o estájiu hodi remata sira nia
estudu.Hahú husi fulan
Setembru tinan 2009
sira koloka estudante ida
iha Sentru Saúde ida no
Sentru Saúde ne’e besik
Ospitál Referal hanesan
Baukau, Maubesi, Maliana no Oekusi hodi hala’o
estájiu durante tinan ida.
Durante tinan ida
hala’o estájiu estudante
hirak ne’e fó asisténsia ba
ema moras, maibé kada
ema iha Profesór ida ne’-
Dr. Rui Maria de Aroujo
ebé sempre akompaña
hodi hare sira nia servisu
loron–loron nian to’o
remata estájiu. Eis
Ministru Saúde ne’e
esplika kle’an liu tan
katak, iha períodu ida ne’e sira seidauk sai doutór
mais sei sai hanesan estudante finalista, ne’e duni
fó oportunidade ba sira
atu hala’o estájiu no ida
ne’e hahú husi fulan Outubru 2009 ne’ebé fahe
ba bloku haat (4) no kada
fulan tolu iha fatin ida.
Iha períodu ida ne’e
sira la’ós de’it fó konsulta,
maibé sira mós hala’o semináriu liu husi peskiza
saun ki’ikoan kona ba
moras ne’ebé barak liu
iha Sentru Saúde, oinsá
bele buka sira nia basset
no oinsá bele rezolve
problema liu husi diskusaun ne’ebé hala’o ho sira
nia Profesór.
Aleinde ne’e kada semana rua sira sai husi
Sentru Saúde ba iha Ospitál Referal hodi nune’e
bele akompaña ema hodi
hala’o asisténsia iha
Ospitál no sira mós kaer
ema moras hodi hala’o
diagnostika no tratamentu ba ema moras.
Iha fulan Jullu 2010
nia laran sira hala’o ezame finál liu husi etapa 3
hanesan ezame Pratika,
Teze no Eskrita Finál.
Ezame Pratika katak,
ho pasiente, porezemplu
pasiente ida tama mai
sira fó konsulta no iha
ezaminadór na’in tolu (3)
sempre akompaña sira
hodi nune’e bele fó
klasifikasaun ba sira.
Durante hala’o ezame
ho pasiente Profesór na’in tolu (3) ne’e tuur hodi
hare no akompaña oinsá
sira hala’o konsulta ba
moras ne’e, depois oinsá
sira hala’o ezame fíziku no
oinsá sira hala’o analiza
saun kona ba moras hodi
to’o ninia konkluzaun.
Bainhira pasa ona husi
ezame prátiku konserteza sira hakat ba ezame ida
ne’ebé bolu ho naran
aprezentasaun Teze.
Aprezentasaun Teze
katak, aprezenta relatóriu kona ba peskizasaun
ne’ebé durante sira hala’o iha Timor, porezemplu sira hala’o estájiu iha
Sentru Saúde Zumalai
entaun sira tenke hala’o
peskizasaun kona ba moras ne’ebé barak liu iha
área refere hodi bele aprezenta liu husi ezame
Teze. Durante hala’o ezame Teze iha finalista na’in
ida ho dosente na’in tolu
mak hato’o pergunta ba
sira hodi nune’e sira bele
fó klarifikasaun kona ba
relatóriu peskizasaun ne’ebé sira aprezenta. Aprezentasaun ezame Teze
ne’e sira hato’o liu husi
programa Power Point,
ne’e duni ba sira ne’ebé
manan iha ezame Pratika
no Ezame Teze sei tuir
Ezame Estritu Finál,
maibé ba sira ne’ebé la
pasa husi Ezame Pratika
no Ezame Teze konserteza sei la tuir Ezame
Estritu Finál.
Tuir esplikasaun husi
doutór ne’e, materiál no
pergunta ne’ebé hato’o
iha Ezame Eskrita Finál
la’ós hala’o iha Timor,
maibé pergunta no materiál hirak ne’e diretamente mai husi Eskola Latinu Amérika de Medisina
liu husi Embaixadór Kubanu ho kondisaun taka
metin no to’o loron atu
hala’o Ezame eskrita hafoin bele loke.
Hataan ba pergunta
ne’ebé dehan, karik estudante hirak ne’e liu hotu
ona Ezame hirak ne’e,
maibé doutór Rui responde,” ha’u la hatene tanba loloos buat ida indísiu ne’e atu fó anúnsiu
ofisial katak, se mak liu no
se mak la liu tan ne’e
nestemomentu ha’u la
hatene se mak liu no se
mak la liu.” Kolia kona ba
kualidade iha área Medisina,” ita atu hare husi
área ne’ebé, tanba tuir
doutór ne’e ninia esperiénsia no koñesimentu
hanesan médiku katak,
primeiru tenke hare husi
kualidade Akadémiku
sera ke prosesu edukasaun iha kualidade ou lae,
maibé tuir nia hare husi
pontudevista Akadémiku prosesu hirak ne’e
iha kualidade di’ak.
Maibé, presiza>p.9
Jeografia Moris Povu Kailaku
Kailaku-Sub-Distritu
Kailaku kompostu husi
Suku 8, Aldeia 24 ho
área territoriál parte
Leste baliza SubDistritu Hatulia no
Sub-Distritu Atsabe,
Parte Súl baliza ho
Sub-Distritu
Bobonaru, parte Norte
baliza Sub-Distritu
Atabae no parte Oeste
baliza ho Sub-Distritu
Maliana.
Kondisaun atuál
Sub-Distritu Kailaku,
75% komunidade
moris husi vida
Agrikultura, 10%
servisu hanesan
Funsionáriu Públiku
(FP) no 15% estudante.
Relasaun moris
komunidade SubDistritu Kailaku iha
área Agrikultór foka
liu ba natar no toos rai
maran, ne’e duni liu husi
PEDN husu ba Governu
liuliu Ministériu Agrikultura e Peska (MAP)
oinsá bele tau matan
nafatin ba Agrikultór
sira tanba Agrikultór
pertense ba
dezenvolvimentu.
Suku 8 ne’ebé
pertense ba Sub-Distritu
Kailaku hanesan, Suku
Rai-Heu ho totál
populasaun 1.259, totál
Xefe Família (XF) 2.86,
Suku Atudara iha Aldeia
4 ho totál abitante
1.506 no totál XF 3.22.
Suku Goulolo kompostu
husi Aldeia 3 ho totál
populasaun 1.111 ho
totalidade XF 2.23, Suku
Manapa kompostu husi
Aldeia 3 ho totál
abitante 1.725 no XF
3.78.
Suku Dau-Udu iha
Aldeia 2, totál abitante
609 no XF 1.32, Suku
Miligo hamutuk Aldeia
4 ho totál abitante
2.792 no XF 6.92.
Aleinde ne’e Suku
Genulai hamutuk Aldeia
3 ho totál abitante 6.38
no totál XF 1.94 no
Suku Burugua iha
Aldeia 2 ho totál
abitante 7.79 no XF
hamutuk 303.
Tuir relatóriu ne’ebé
hato’o husi
Administradór SubDistritu Alfredo Moniz,
totál abitantes SubDistritu Kailaku soma
hamutuk 10.499 ho
totál XF 2.341.
Saúde
Sub-Distritu Kailaku
iha Sentru Ospitál
Saúde 1, Postu Saúde 4
no programa SISKA
kobre iha Suku 8 kada
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
fulan hala’o atividade
dala ida, nune’e mós
apoiu transporte
multivision iha ida ba
área Saúde nian, maibé
presiza aumenta tan no
hala’o tan Postu Saúde
iha Poerema.
Seguransa
Polisia Nasionál
Timor Leste (PNTL)
ne’ebé hala’o knaar iha
Sub-Distritu Kailaku
presiza apoiu
transporte no
komputadór hodi
nune’e bele hala’o
servisu ho efisiente atu
kontrola situasaun iha
territóriu Kailaku no
propoin husu loke tan
rekrutamentu ba
membru PNTL hodi
nune’e bele aumenta
númeru Polisia iha SubDistritu Kailaku.
Agrikultór
Área produtiva ba
Agrikultura sira iha
Sub-Distritu Kailaku
hanesan toos ho natar,
ne’e duni servisu natar
kada tinan Agrikultór
sira kuda haree dala rua
iha tempu udan no
tempu bain loron no
servisu toos nian kada
tinan dala ida tanba ne’e
komunidade sira presiza
tebes tratór hodi nune’e
sira bele hala’o servisu
di’ak liu tan.
Maski kada tinan
produsaun haree iha
rezultadu di’ak, maibé
Agrikultór sira husi
Aldeia Marku, Mautalu,
Hatapupu no Bilimau
sempre hetan ameasa
husi mota ne’ebé tinantinan sobu natar.
Ne’e duni husu ba
Governu oinsá bele
ajuda rede ‘broncong’
no hala’o Irrigasaun
ne’ebé efetivu hodi
proteje natar hirak ne’e.
Infraestrutura
Atu fasilita
Agrikultór sira hodi lori
produtu lokál ba fa’an
iha merkadu, Governu
presiza hadi’a Estrada
iha área rurál atu nune’e
bele dezenvolve
komunidade sira nia
moris.
Veteranus
Iha konsultasaun
ne’e Veteranus no
família Veteranus sira
husu ba PM Xanana
Gusmão atu loke fila-fali
rejistu ba Veteranus
sira hodi nune’e
Veteranus ou família
Veteranus ne’ebé tempu
ne’ebá seidauk rejistu
bele hetan
oportunidade atu
rejistu.(ts)
Nasional
9
Tersa ,10 Agostu 2010
hare mós husi pontudevista sira seluk, tanba
kualidade área saúde
tenke hare ba parte barak
liuliu hare ba persesaun
ema moras nian. “ha’u
bele doutór ida ne’ebé
matenek tebes no ha’u
bele hatene moris sira
ne’e hotu, maibé ha’u mós tenke buka hatene oinsá
ha’u fó kontente ba ema
ne’ebé ha’u konsulta,
tanba dala ruma ha’u bele
matenek hodi fó konsulta
ba ema mais ha’u nunka
kolia ho nia no ha’u la iha
pasiénsia atu fó konsulta
ba nia,”konfesa Rui.
Ema ne’ebé mai konsulta la’ós de’it tanba nia
moras,” maibé ita tenke
rona mós ninia problema
atu nune’e ita bele ajuda
nia, ne’e duni Akademikamente ema ne’e bele
di’ak mais nein sempre
ema ne’e fó konsulta
ne’ebé di’ak.”
Razaun hirak ne’e signifika katak,” nia bele kura ita boot nia moras maibé ‘belum tentu’ ita boot
kontente ho konsulta
ne’ebé fó ba ita boot,”
doutór ne’e fó ezemplu.
Atu responde pergunta ne’ebé hateten iha
kualidade ou lae, tuir
doutór Rui, prosesu formasaun Akademia husi
primeiru anu to’o ema
ne’e sai médiku so bele
hatudu,” mai ita katak
ema ne’e iha kualidade
Akadémika ou lae, maibé
atu sai doutór ne’ebé ho
kualidade di’ak ita bele
hatene bainhira nia hala’o ona knaar hanesan
doutór no ida ne’e akontese iha mundu tomak.”
Doutór ne’ebé hetan
graduasaun no hala’o
juramentu profisionál
iha tinan 1994 konta hikas ninia istória pasadu
katak, Akademikamente
nia parte prontu hala’o
knaar hanesan doutór,
maibé atu servisu ho kualidade di’ak ou lae so esperiénsia servisu loron–
loron nian mak bele
komprova. Karik ema
ruma duvida kona ba
kualidade maibé hare ba
pontudevista Akadémika,” ha’u hanoin ida ne’e
la loos, tanba Akademikamente prosesu ne’ebé
temi iha leten ne’e iha kualidade di’ak no hakarak
kolia loloos karik prosesu
Akadémika ne’ebé daudauk ne’e sira hetan di’ak liu fali formasaun Akadémiku ne’ebé uluk ami
hetan,” rekoñese doutór
Rui.Nia kompara hodi fó
ezemplu katak, fasilidade
iha Ospitál Dili kompletu
maibé iha Ospitál Oekusi
la iha, ne’e duni se ema
ida hetan formasaun
Akadémika iha Ospitál
Dili no bainhira ba hala’o
servisu iha Oekusi konserteza nia duvida konserteza difikulta buat barak
tanba servisu ne’ebé
enfrenta iha Dili hanesan
iha Oekusi.
Maibé
formasaun
ne’ebé daudauk ne’e sira
hetan hala’o ho kompletu, ne’e duni karik tau
sira iha fatin ne’ebé de’it
sira iha ona koñesimentu.
Hanesan preokupasaun nia komprende tanba ida ne’e hatudu hotu
hakarak buat di’ak ba rai,
ne’e duni se ema ruma
kestiona katak prosesu
ne’e iha kualidade ou lae
ne’e normál tanba,” ita
nia populasaun mak sei
hetan asisténsia husi
sira.” “maibé ha’u sente
la dun di’ak bainhira ema
ruma kestiona mais liu
husi surat kaleen ho
anónima oioin no ida
ne’e signifika katak la’ós
ona atitude ne’ebé di’ak.”
Hataan ba informasaun ne’ebé dehan iha komunidade balu ne’ebé
kestiona ho sira ninia kualidade, doutór ne’e responde, bele mós,” maibé
ha’u la iha informasaun
kona ba ida ne’e no embora to’o agora ha’u la
iha ona responsabilidade
iha MS mais buka akompaña nafatin saida mak
akontese iha ne’ebá.
Hodi nune’e ha’u sempre ba asiste mós sira nia
estájiu maibé tuir ha’u
nia hare seidauk iha complain ida husi komunidade ne’ebé dehan katak
estudante sira hala’o tratamentu ba sira la di’ak.”
Karik husi MS hetan
complain ruma nia la
hatene, maibé karik husi
autoridade kompetente
presiza hare no verifika
complain ne’e loos, nune’e tenke buka hatene
tanbasá mosu complain,
maibé tuir nia hatene to’o
agora la iha, rejeita doutór Rui kona ba informasaun ne’ebé dehan iha
komunidade mak complain kualidade estudante
Medisina sira.
“ha’u la partisipa
detalladu iha prosesu
hotu, maibé ha’u observa
iha parte balu bainhira
sira hala’o konsulta ba
ema moras, depois ha’u
observa mós bainhira
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
sira aprezenta sira nia
Ezame Teze no ha’u hetan
konvite husi UNTL Fakuldade Medisina bainhira
sira hala’o Ezame Finál,
ne’e duni tuir ha’u nia
hare husi prosesu Akadémiku garantia katak sira
iha kualidade,” garante
Rui.Fakuldade medisina
iha UNTL Governu mak
estabelese liu husi rezolusaun Governu nian
iha 2004 hodi loke fakuldade medisina iha Timor, ne’e duni iha 2005
komesa simu primeiru
anu no estudante hirak
ne’e tinan oin mai sei
hala’o graduasaun tanba
tinan 6 ona.
Médiku ida ne’ebé foin
sai husi Fakuldade Medisina ida la garantia katak
nia bele sai médiku di’ak
no ida ne’e akontese iha
fatin hotu-hotu, inklui
iha mundu tomak tanba
ne’e médiku barak depois
sai husi Fakuldade Medisina sira la servisu no
la fó konsulta maibé sira
hala’o servisu seluk tan-
ba sira rasik sente la iha
kbiit atu hala’o tratamentu ba ema, tan ne’e sira
prefere hala’o buat seluk.Médiku hotu-hotu
bainhira sai husi Fakuldade Akademikamente sira
prontu tanba tuir formasaun, maibé bainhira
sira hala’o servisu hafoin
povu ou pasiente sira
mak bele identifika katak
sira iha kualidade ou lae.
Médiku refere nia servisu
la di’ak entaun bele simu
keixa no hala’o investigasaun husi Konsellu Dixiplina Profisaun de Saúde.
Konsellu Dixiplina
Profisaun de Saúde nia
funsaun atu garantia
Profisionál Saúde iha
Timor tomak inklui doutór ida nia rejistradu
hanesan profisionál de
Saúde no nia tenke serbisu tuir kritériu médiku
ne’ebé iha. Bainhira
servisu la tuir kritériu
hirak ne’e Konsellu
dixiplinár bele hala’o
investigasaun ba nia hodi
hetan sansaun. Iha mo-
mentu balu iha SMS ida
tama Gabinete MS ne’ebé
dehan estudante hirak
ne’e la iha kualidade, doutór Rui haktuir katak,
nia parte mós rona informasaun ida ne’e no nia
rasik rekoñese SMS hirak
ne’e anónimu tanba la
identifika sira nia an.Nia
parte rasik la hatene SMS
ne’e husi pesoál Saúde
mak hala’o tanba ida ne’e
anónimu no parese iha
motivasaun polítiku.
Fatin la hanesan estudante Medisina ne’ebé
hetan Yudisium Hermenegildo Pereira ba jornál ne’e deklara katak, nia
parte sente orgullu tebes
tanba konsege remata
estudu iha área Medisina
maski hetan difikuldade
barak durante hala’o
estudu. Estudante ne’ebé
remata ninia estájiu iha
Sub-Distritu Turiskai
Distritu Same, bainhira
nia ba hala’o estájiu iha
Sub-Distritu refere komunidade sira simu ho
di’ak no la iha ema ida
kestiona kona ba sira
ninia kualidade.
Maski iha informasaun ne’ebé dehan ema
balu kestiona kona ba estudante hirak ne’e ninia
kualidade, joven ne’ebé
moris iha Distritu Suai
ne’e ho fiar an responde
katak, kualidade ne’ebé
sira hatudu mak durante
tinan ida laran sira hala’o
estájiu no sira garantia sei
fó asisténsia di’ak ba
povu iha Nasaun ida ne’e.
“ha’u prontu atu ba
servisu iha koalker fatin
tanba ida ne’e mak ami
nia devér, katak estudante Medisina ne’e hodi
taka ninia lia fuan.
Tanba hakarak hetan
informasaun klaru husi
MS, ne’e duni iha loron
Sesta-feira (6/8) Jornalista TS tenta atu dada
lia ho MS, maibé tuir
Diresaun komunikasaun
hateten Ministru okupadu, ne’e duni to’o notísia
ne’e tun la iha komentáriu husi MS.(ts)
Metro Dili -
10
Tersa, 03 Augustu 2010
Koidadu! Laxu Iha Estrada Ninin
Admin Halo Saida
ba Laxu Hirak ne’e?
Administrador Distritu Dili lao ba
mai karik matan la tuda ba aihun
maran hirak nebe kleuk hela iha
estrada ninin hein atu tohar.
Aihun maran hirak nee hanesan laxu
boot ida nebe bele halakon ema nia
vida koandu aihun nee tohar.
Ezemplu kiik ida maka Hali tohar
hodi hamate estudante ida iha tasi
ibun besik Palacio Governu nia oin.
Kazu ai oho ema nee seidauk fanun
governu no seidauk fanun
Administrador tanba too agora
aihun maran barak mak keluk
daudaun ona ba estrada laran maibe
seidauk tesi.
Karik atu tesi aihun ida presiza loke
tender! ou karik husik ai hanehan
mate ema lai mak foin hakfodak ba
tesi?
“se sira lakohi tesi husik ba, maibe
koandu ai nee hanesan labarik sira
entaun sira tenke tanggung jawab”,
dehan Atino nebe fan hela nia sasan
iha tiga roda besik Portu Dili nia oin.
3
1
Governu Husik Hela
Laxu Boot Rua
Oras nee laxu iha kapital Dili laos
deit aihun maran hirak nebe besik
tohar maibe mos Estrada kuak klean
nebe seidauk taka nomos lampu
trafiku balu nebe polisia ho Diresaun
Transportes ba monta hela maibe
lafunsiona ho diak tanba lampu
trafiku nee la lakan.
Tanba nee kleur ka lalais koandu
diresaun sira halimar demais maka
kareta ho motor bele soke malu
tanba lampu trafiku la funsiona, no
ema bele monu ho motor iha rai
kuak tanba rai kuak barak mak la
taka.
Entaun komunidade sira tenke
koidadu lao iha dalan ninin no
kondutor sira tenke halai kalma.
4
Hamoos Estrada no
Operasaun Animal
Saneamentu Distritu Dili durante
nee halo servisu makaas hodi fo
protesaun ba ambiente sidade Dili
hanesan halo operasaun ba animal
no hamoos foer iha estrada ninin.
Esforsu hotu nebe sira halo maske
lahalo Dili sai nabilan hanesan
Singapura maibe foer barak mak
konsege lori ba fakar iha Tibar.
Atividade hamoos foer nee loloos
laos deit responsabilidade
Saneamentu Distritu Dili maibe nee
mos responsabilidade ema ida-idak
nian. Responsabilidade nee mak
hanesan labele soe foer arbiru iha
estrada ninin liu-liu sulan animal
hakiak atu animal sira lebele lao sai
ba estrada laran.
2
5
1
Ai matan dukur iha Kolmera besik Portu Dili, Ai nee maran kleur ona no monu karik sei baku too estrada sorin.
2
Halihun ida besik kampu fotebola merkadu Taibesi nia oin, Hali nee laran mamuk, se monu baku too estrada sorin
3
4
5
Halihun ida besik DNTP Kintal Boot nia oin, Hali nee laran mamuk tan ahi han, se monu sei baku too estrada klaran
Ai hun ida maran loos ona, Ai nee besik Parlamentu nia oin, se monu karik sei estraga kareta deputadus nian
Ai hun ida maran loos ona, Ai nee besik Akait, se monu sorin sei estraga kareta deputadus no sorin estraga publiku
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
Nasional
11
Tersa ,10 Agostu 2010
Arte Marsiais Hakarak Kria Unidade
Gleno-Tuir reprezentante Kongfu Master Mateus Lemos Soares, Arte
Marsiais hotu-hotu iha
Distritu Ermera hakarak
kria unidade maibé tenke
kria mós mahon ida atu
sira bele hamahon an iha
laran no iha momentu
importante kada Arte
Marsiais bele lori sira nia
bandeira ba tidin no
bainhira iha problema
bele rezolve sira nia problema iha mahon fatin
ne’ebé iha ona.
Oportunidade ne’e
mós husi Arte Marsiál
tomak husu ba Governu
atu fó fasilidade hanesan
fó uma mahon no iha mahon ne’e la’ós fó mamuk
de’it maibé tenke tau komputadór no materiál
múzika no desportu, atu
nune’e kada grupu Arte
Marsiál bele fahe tempu
ba malu no aprende
komputadór, desportu
no múzika ruma.
Antes responde ba
kestaun hirak PR Ramos
Horta hala’o diálogu ho
Arte hotu iha Distritu
Ermera ne’ebé akompaña
husi Amu Bispu Dili Don
Alberto Ricardo da Silva
hodi ba tau fatuk primeira
ba konstrusaun Igreja
Gleno.Opo rtunidade
seluk PR hateten, iha
tinan ruma nia laran
konforme Vatikanu nia
desizaun bele sai tan ba
Dioseze.“ha’u hateten ida
ne’e tanba Vatikanu foti
desizaun loke Dioseze iha
Maliana tanba Timor nia
populasaun Katóliku juta
ida resin ou millaun ida
resin, iha rai balu hanesan Estokolmu Suésia
Katólika iha ne’ebá kuaze
30 mill de’it no maioria
hanesan Protestante
maibé iha Bispu ida.
Timor iha populasaun
millaun ida maibé ezije
atu loke tan Dioseze, ne’e
importante tanba Estadu
ne’e tane maka’as bainhira Estadu no Governu
servisu hamutuk ho Igreja iha tinan no bain loron dezde tempu Portugés, okupasaun Japaun,
balu hakarak ajuda maibé
dook tebes,” kompara PR
Ramos Horta.
Horta hatutan Amu sira seluk iha Ermera atu
servisu hamutuk ho
povu no hametin dalan
ba dame no Unidade
Nasionál (UN).
Portantu resposta no
ezijénsia husi Arte sira
PR nia ezijénsia atu fó
fasilidade no Infraestrutura hodi loke iha Erm-
era, entaun PR prontu fó
ajuda, maibé antes fó apoiu primeiru sira tenke fó
uluk hanoin ba PR saida
loos mak sira hakarak atu
fó.Parte seluk nia rasik
hato’o kestaun hirak ne’e
ho Primeiru Ministru
(PM), SEJD no Ministru
Edukasaun (ME) iha tempu badak hahú projetu
ruma ba grupu Arte
Marsiál no Arte Rituál.
Kona ba papél no
responsabilidade Partidu Polítika (Parpol) ne’e
loos,” ami hatene dala ruma elementus Parpol
nian mak la sukat sira nia
hahalok no lia fuan hodi
dada joven ba monu iha
fahe malu no violénsia,”relembra PR Horta.
Kestaun hirak ne’e la
signifika atu duun ba Parpol ida, maibé elementus Parpol balu,” ha’u hateten ida ne’e ho kuidadu
tanba la’ós Parpol maibé
elementus partidu nian
mak dala ruma halo joven monu ba violénsia,”
konfesa PR Horta.
Dala ruma elementus
Parpol nia hahalok no lia
fuan la tuir partidu nia
hakarak no la tuir Parpol
nia hanorin no orientasaun, maibé sira ba provoka malu no manipula
povu no joven sira.
Ida ne’e akontese tanba lider Arte Marsiál no
Rituál mak lori, ho ida ne’e kuandu problema
akontese tenke lori ba
Amu Xefe Suku nu’udar
lider komunitaria atu
kolia no rezolve hamutuk
no buat ne’ebé elementus
Parpol nia kolia ne’e loos
ou lae, atu sira bele esklarese hodi imi labele monu ba manipulasaun.
Responde ba preokupasaun Lei númeru 10 no
11 ne’ebé kolia kona ba
sansaun ba Arte Marsiál
no Rituál.
PR hatete, Lei la’ós
Bíblia,” Bíblia mak ita
labele muda maibé Lei
bele muda, Parlamentu
bele muda Lei Ate Konstituisaun mós bele muda, ne’e bolu emenda
Konstitusionál,” aplika
PR Horta momentu hala’o diálogu iha Gleno foin
lalais ne’e.
Tanba iha Konstituisaun laran rasik hateten
kedas, tinan lima liu tiha
bele hala’o revizaun Konstituisaun bainhira dois
tersus Parlamentu hakarak hala’o revizaun Konstitusionál.
Buat ne’ebé ema mak
hala’o seer umanu mak
hala’o Instituisaun ou
Lei,” ita bele muda kuandu hare iha buat balu
sala, ne’e duni I Governu
hakerek ba Parlamentu
no hala’o Lei ba Arte Marsiál.Lei importante atu
hala’o atu iha legál ‘free
work’ ida atu grupu hotuhotu bele hatene nia
responsabilidade no nia
liberdade saida.”
Iha buat ruma ne’ebé
imi la konkorda, imi
hahú diálogu ho SEJD no
PM atu rona nia hanoin
no bele hare imi iha
razaun ou lae, atu hadi’a
Lei ne’e iha tempu badak.
Ne’e la iha problema,
kolia de’it ho Deputadu
sira atu sira hare tanba
dala barak sira hare muda
Lei uluk ne’ebé balu sira
muda atu hadi’a. Signifika
konstrusaun >p.15
Inisiativa Di’ak, Hadook An Husi Konflitu
Gleno-Responde ba
kestaun hanesan tuir
Administradór Distritu
Ermera Vitor dos Santos,
aleinde hala’o diálogu iha
mós atividade hanesan
tau tau mós fatuk primeira ba ba Igreja Gleno ba
futuru sai Parókia.
Preparasaun ne’e esforsu boot husi Amu Parókia no Amu Vigáriu Ermera ne’ebé halibur hamutuk Arte Marsiál sira
hodi hametin unidade iha
Distritu ne’ebé refere ou
halibur sira atu rezolve
problema bainhira mosu
problema entre sira.
Entretantu tuir Administradór ne’e inisiativa ne’ebé hala’o ne’e di’ak tanba halo Ermera
dook husi konflitu, esforsu hirak ne’e mosu la sees
husi Administrasaun Dis-
tritu ne’ebé fó mós apoiu
hanesan materiál nst.
Depois diálogu reprezentante husi THS-THM
Manuel de Jesus Soares,
diálogu dalan di’ak ida
atu minimiza buat ne’ebé
akontese iha pasadu no
husu ba membru THSTHM atu hamutuk ho Arte Marsiál sira seluk iha
Timor laran tomak fó
liman ba malu lori rai
ne’e ba pás.
Aleinde ne’e reprezentante husi 77 hatutan, depois diálogu nia
fiar la iha tan problema
tanba husi parte Igreja
mak sai moderadór ba
atividade ne’e, dehan
Abílio Xavier.
Oportunidade hanesan tuir Padre Lourenço
Soares, nu’udar koordenadór Parókia Ermera,
buat hirak hanesan ne’e
la’ós programa Governu.
Maibé ne’e hanesan
programa Igreja tanba
konstrusaun Igreja sai
hanesan nesesidade uma
ki’ik oan ho nia Sarani
hamutuk 10 míl ne’e labele akumula hotu Sarani.
Kestaun segunda tanba tuir prienxe kritériu
hanesan Parókia tenke
iha Rekursu Umanu, Rekursu Naturais depois tenke iha uma no rai maibé
uma mós pertense ba
kritériu.
Responde pergunta
kona ba konstrusaun hetan apoiu husi Governu
ou lae, nia resposta katak, agora seidauk tanba
sira sei halibur lai Rekursu Finanseiru husi
Sarani sira ba kada fulan
fó kontribuisaun US$
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
1.00 no ba Funsionáriu
husi nivel I-III kada fulan
US$ 5.00 husi nivel 4
US$ 10.00 no Diretór,
Deputadu, Sekretáriu Estadu no Ministru US$
100.00, kontribuisaun
hirak ne’e hetan sujestaun husi Sarani rasik ba
Igreja.
Uluk Amu Bispu ba
hala’o vizita iha fatin ne’ebé refere hafoin hahú
planu hirak ne’e maibé
tanba krize militár iha
2006 entaun konstrusaun para no ohin PR akompaña husi Amu Bispu
sira hahú lansa fatuk primeira hodi komesa konstrusaun.
Kona ba orsamentu un
millaun, hetan husi Kompañia Lokál soma hamutuk US$ 200,000 no sira
hotu-hotu prontu fó
kontribuisaun
US$
50.00 ne’ebé hetan tender ko’a 1%.
tanba sira konfia sira
nia Xefe Emprezáriu Lokál no tempu badak sei hala’o enkontru kolia oinsá
sira nia kontribuisaun
husi Emprezáriu maibé
sira ba seer hanesan ema
Sarani.
Aleinde ne’e hare mós
katak durante tinan 3-4
iha krize barak ne’ebé mosu iha Ermera hanesan
krize polítika, pesoál too
ikus sempre iha laran no
membru husi grupu Arte
Marsiál maski hare husi
sira nia organizasaun la fó
autorizasaun ba sira.
Tanba problema hirak
ne’e mosu iha pesoál
rasik no labele rezolve
too ikus sira hatudu sira
nia solidariedade depois
sira hala’o atuasaun too
ikus sai oin seluk no Distritu Ermera ohin monu
no ema lori Relijiaun
seluk hodi ba Maliana
tanba problema hirak
ne’e.
Maibé na’i ulun sira
buka dalan oioin atu
rezolve maibé buat hirak
ne’e hanesan iha foho
ema hamnasa ho hamnasa oioin de’it tanba ne’e
Igreja iha responsabilidade morál ho mensajen
Jesus Kristu, Igreja ho
nia Na’i Lulik sira ho nia
Padre no Madre sira ho
vida relijiozu tomak servisu maka’as fó mensajen
Jesus Kristu nia lia fuan
ba povu Sarani sira hodi
moris iha pás ida ne’e
mak sai hanesan preokupasaun Igreja hodi
buka halibur sira.(diz)
Nasional
12
Tersa ,10 Agostu 2010
Hapara..>>.Husi pj...........6
ne’e seidauk fó
resposta tanba la iha
koñesimentu
sobre
desizaun
Diresaun
EDTL,” esplika karta ne’e.
Nu’udar sidadaun Timor
oan ne’ebé ki’ik,” ami ho
haraik an husu sua Ex.cia
atu bele tetu hikas desizaun Diresaun EDTL nian
ne’e, hodi bele fó oportunidade ba ami Emprezáriu Lokál ne’ebé ki’ik
hodi bele mós partisipa
iha dezenvolvimentu
tempu Ukun An ne’ebé
ami hein sua Ex.cia tulun
fó solusaun di’ak ba ami
nia moris,” kestiona karta ne’ebé dedika ba PM
Kay Rala Xanana Gusmão no Vise PM Assuntus de Jestaun da Administrasaun do Estadu Mário Viegas Carrascalão.
Oportunidade seluk tuir Diretór Ezekutivu
Kompañia Shansain Jacinto Alves, Tersa-feira
(3/8), mais ou menus
tuku 11:45 otl.
Iha Sentrál EDTL Komoro Jacinto aplika katak, Kompañia Shansain
tuir tender dala rua hodi
bele fornese mina ba ED-
TL durante fulan 6 ninia
kritériu kona ba transporte mina ba iha EDTL
Komoro tanba ida ne’e
Governu ninia responsabilidade, maibé to’o fali
tender tuir mai ninia kritériu oin seluk ona tanba
transporte mina ba iha
Distritu no Sub-Distritu
ne’e responsabilidade
Governu.
Maibé Transporte
mina ba iha EDTL Komoro responsabilidade Kompañia ida ne’ebé fornese mina ba EDTL Komoro.“ha’u rasik foti kestaun kona ba oinsá problema transporte ne’ebé
lori mina mai Komoro
tanba Governu liu husi
Prokurament
ne’ebé
agora Vise” Primeiru Ministru Mário Carrascalão
ninia Gabinete hateten,
responsabilidade ne’e
sira rezolve no hamutuk
Kompañia Manitoba ne’ebé toma konta maneja
EDTL Dili.
Kuandu hatudu ezemplu ki’ik ida hare odamatan portaun tama husi
estrada mai sa’e aas depois mak tun, kestaun ami
lori ISO Tank tama liu Sr
Antónia Lobato nia Kompañia laran, ne’e duni ami
tenke liu husi EDTL kotuk, maibé tanba ami iha
relasaun di’ak ho sira fó
autoriza haruka ami bele
liu husi ne’ebá,” klarifika
Jacinto. Tanba ne’e sira
husu rai aas iha portaun
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
entrada ne’e, atu nune’e
ISO Tank bele tama,
agora sira ha tuun tiha
ona. Liu husi dada lia ne’e
Jacinto pergunta katak,
agora ‘kebijakan’ ISO
Tank ne’e se nian, Shansain la’ós Kompañia baibain hanesan Kompañia
sira seluk, o ba manda fali
Governu nia projetu,
Shansain la iha podér atu
manda projetu.
Projetu Governu ‘tetap’ memiliki penguasa’
no hare,” ami nia interese
projetu iha tender nia
laran kondisaun sira
aplika iha Kompañia
supplier loro-loron tenke
garante mina iha EDTL
kada 700.000, ida ne’e la
signifika la’ós litru uitoan,” kompara Diretór
Ezekutivu ne’e.
Governu ezije hanesan ne’e,” ha’u hanoin ho
razaun tanba sira nia
asset kompletu, tanba iha
tanke tolu, tanke boot
ne’ebá nia kapasidade
700.000 ton, rua natoon 600 ho totál ‘satu juta
sembilan ratus ribu liter,’
so ISO Tank mak bele hala’o to’o 55 bele atende
tomak,” konta tuir saida
mak sira hala’o durante
ne’e.Tanba buat ida
700.000 litru o labele
garante ho transporte
karreta, kapasidade karreta 5000 litru balu iha
10.000 litru no ida seluk
iha 23.000 litru maibé
iha ida ou rua de’it, barak
liu 10.000 ou 5000 litru.
Tanba tanke tolu ne’ebé iha Sentrál EDTL Ko-
moro,” ita enxe hanesan
foti kopu ba iha bidón,
tanba ne’e sira husu reforsa fortifika ho ISO Tank tanba problema kebijakan transporte,” ók ami
respeita Governu nia kebijakan fahe nafatin, ne’e
ida fulan neen (6) primeiru ami hala’o hanesan
ne’e,” relembra Jacinto.
Maski transporte hodi reforsa duni ba sira nia
ISO Tank, ne’ebé mina tanke tolu ne’e iha hotu kedas, tanba sira presiza
kada loron 1-2.
Responde pergunta
kona ba ida ne’e la signifika iha monopóliu,” ha’u la konkorda, tenke
define monopóliu saida,
se hakarak hateten
transporte mini de’it sira
lori ISO Tank mai iha ne’e
Governu la selu kona ba
transporte.
“Governu so selu ami
nia mina de’it transporte
konta Kompañia, kuandu
nia uza transporte seluk
Governu selu transporte
no selu mina ketak.
Ami lori ISO Tank mai
iha ne’e Governu la selu
ami nia transporte, tanba
iha tender ne’e tau kedas
kritériu, transporte mina
ba EDTL Komoro>p.14
Nasional
13
Tersa ,10 Agostu 2010
Samalari Ezije Dada Bee Moos ba Knua
Baukau-Populasaun
Suku Samalari Subdistritu Baukau Vila ezije ba
Autoridade Lokál
hanesan Xefe Suku no
Konsellu Katuas atu lian
ida hodi dada bee moos
ba Suku Samalari liu-liu
ba vila tuan ka uma
knua.
Responde ba
ezijénsia ne’e, Xefe Suku
Samalari Rui Sortorio
Sequeira fó resposta
pozitivu, nia sente
orgullu tebes maibé
husu komunidade labele
interpreta sala PDD
ne’ebé Governu prepara
ba Suku Samalari, hodi
nune’e tuir observasaun
husi Xefe Suku ne’e
hateten komunidade
sira menus informasaun
kona ba planu ida ne’e.
Tuir Xefe Suku ne’e,
PDD la hanesan ho
Planu Dezenvolvimentu
Lokál (PDL) ou Projetu
Pakote Referendu
(PPR).
PDD iha Suku Samalari atu hala’o konstrusaun Bee Moos husi Suku
Wailili ba Daregata no
too iha Buibau, ne’ebé
sei fó benefísiu ba Suku
tolu hanesan Wailili,
Buibau no komunidade
Samalari balu maibé
la’ós benefísiu ba Suku
Samalari tomak, katak
Rui.PDD ninia desizaun
husi Administradór
Distritu Baukau, la’ós
desizaun Xefe Suku,
enkuantu PDL desizaun
husi Asembleia Distritu
tanba ne’e labele sala
konfunde.
Nia husu ba komunidade Suku Samalari
ne’ebé hakarak hatene
lala’ok servisu husi
Distritu too too Suku no
hakarak ba kolia ho
dame atu hala’o asaun,
ho liman rua respeita no
simu hodi esplika klaru
kona ba termus servisu
PDD no PDL, tanba
durante ne’e komunidade sira menus informasaun kona ba ida ne’e,
klarifika Xefe Suku
ne’ebé ukun populasaun
ho abitante 2.216.
Aleinde ne’e kona ba
planu hala’o instalasaun
Bee Moos ba komunidade iha Suku Samalari
husi planu reabilitasaun
ne’ebé tékniku sira mak
ba hare ona no tuir
planu sei komesa iha
tinan 2011. Instalasaun
Bee Moos ne’e tama ona
iha matriks servisu
ne’ebé dada husi Kumbua, Sub-Distritu
Kelikai too iha Sede
Suku Samalari maibé
seidauk iha alokasaun
orsamentu ba ida
ne’e.Karik komunidade
sira deskonfia katak
planu PDD ne’e Suku
Samalari nian mak Xefe
Suku implementa iha
Wailili. Responde ba
kestaun ne’e ho lian
makas Xefe Suku ne’e re
alsa katak, entaun Xefe
Suku ne’e bulak no la
hatene regras/linhas
servisu no orden ne’ebé
iha. Nia soe kantigas
katak,” porezemplu
kona ba roupa fo’er ha’u
mak tenke fase la’ós ema
seluk mak fase ha’u nia
roupa, signifika dezenvolvimentu atu la’o di’ak
no aat ha’u mak tenke
esforsu an atu hadi’a
ha’u nia Suku liuliu
komunidade nia moris,
la’ós ema seluk mak mai
hadi’a ha’u nia komunidade nia moris,”kompara Xefe Suku
ne’e.Tanba ne’e nia
hanesan povu nia maun
no aman nia fiar no
respeita tebes ezijénsia
ne’ebé sira hala’o no
husu atu esplika lala’ok
planu PDD.
Atu resposta ba
kestaun hirak ne’e di’ak
nia fó razaun hanesan
tuir mai primeiru
bainhira simu tomada
de pose iha dia 19
Dezembru tinan kotuk
iha Dili no 22 Dezembru
2009 simu patrimóniu
de Suku iha Aulas St.
António Baukau tuir
termus ne’ebé mak tau
iha laran.
Segundu eis Xefe
Suku Sr. Laurentino
Freitas hatudu no
entrega ba nia karimbu
ho kadeira ne’ebé
pertense Suku ho totál
13 liu husi surat tahan
de’it.Maibé kadeiras
hirak ne’e nunka hare
ninia Espíritu Santu no
karimbu ne’e mós nia
simu duni iha nia uma,
La’ós iha sede suku,
maski nia husu patrimóniu Suku maibé la
entrega too agora.
Ho razaun hirak ne’e,
la’ós nia abandona Sede
Suku maibé koalker
fatin ne’ebé ke iha,
Administrasaun Suku
Samalari, nia sempre
lori hodi atende ba
komunidade sira nia
presiza ou nesesidade,
Enkuantu Sede Suku la
hala’o Administrasaun
tanba too agora seidauk
entrega ba nia an. Maski
nia hatene hela Sede
Suku hala’o ona iha
Mota Postu Antigu
Samalari,
maibé nia garante
ho saída enkuantu buat
ida la iha laran, pior liu
tan Sede Suku ne’e ema
na’ok lakon hotu kaleen,
parede uma nian mós
nakfera satan mii no tee
iha laran hanesan fatin
bibi ho karau luhan.
Maibé buat hirak
ne’e hotu nia garante
katak nia rasik sei lori
nia an too no servisu iha
Sede Suku ne’e no la
presiza ema ida obriga
nia.(but)
Governu Komesa Tau Atensaun Mota
Builai Koilai
Baukau-Foin lalais ne’e
estrada ligasaun entre
Kelikai ho Sentru Laisorolai hetan ameasa kotu
totál durante fulan ida
resin hodi impede mobilizasaun transporte maibé iha dia (12/7), foin lalais ne’e Governu iha ona
planu hadi’a estrada
refere.
Maria Freitas nu’udar
komunidade
husi
Laisorolai Sentru sente
laran kontente tanba
Governu komesa tau ona
atensaun ba Estrada refere. Tanba oras ne’e daudauk komesa hala’o ona
ateru rai ba Estrada laran, liuliu iha área Mota
Builai Koilai, enkuantu
sasan todan hanesan
eskavadora mós lori ba
tau ona.
Maria haktuir liu tan,
se Estrada ne’e la fó atensaun entaun populasaun
Foto/ts/Juvinal Abut
iha imagen ne’e jovens mane ida hulan batako uma nia hodi hakur mota builai koilai wainhira udan boo iha fulam hirak nia larant,
fo impakto ba transporte atu liu mota ne’e tamba korente be’e makaas husi foho matebean Feto.
iha Sentru Laisorolai sei
hetan difikuldade atu asesu ba transporte no populasaun sei sofre atu la’o
Ba Mai (BM) entre Keli-
kai-Laisorolai ho distánsia 10-12km.
Tanba Estrada ne’e
la’ós fó de’it asesu ba populasaun husi Sentru Lai-
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
sorolai maibé fó mós asesu ba komunidade husi
Sub-Distritu Ossu ho
Watulari.Tuir informasaun estrada ne’e Governu
fó fiar ba Emprezáriu Baukau oan husi Venilale.
Aleinde Zélia Fernandes
nu’udar mós komunidade husi Aldeia Samar-
o go - Nah arek a,Su b Distritu Ossu.Kestiona
katak, nia parte sente
triste bainhira Estrada
ligasaun
Kelikai
Laisorolai la funsiona ho
di’ak, tanba difikulta
viajen ba basar Kelikai.
Parte seluk Basílio Alves nu’udar kondutór
ne’ebé envolve iha servisu hateten nia foin hahú
tula rai mutin no ateru
tuir Estrada, atividade
ne’e mezmu seidauk too
fulan maibé servisu hala’o durante semana ida.
Kona ba ema na’in hira
mak hala’o servisu, nia
klarifika katak karreta
baskulante hamutuk 6,
seluk Kompañia mak
hatene. Tuir informasaun
ne’ebé nia parte rona Mota
Builai-Koilai sei iha planu atu halo ponte ki’ik ida maibé
informasaun ne’e seidauk
konfirmadu.(but)
Distritu
14
Tersa ,10 Agostu 2010
Hapara...>>.Husi pajina..........12
responsabilidade Kompañia supplier, la’ós responsabilidade Governu,
se kuandu responsabilidade Kompañia supplier
ami iha ISO Tank,” salienta Jacinto.
Nia kompara liu tan
katak, bainhira sira selu
fali transporte entaun
Governu tenke selu osan
ba sira nia transporte,
maibé Governu lakohi
selu imi iha razaun, se o
supplier o toma konta ida
ne’e,” ha’u la hatene sira
kolia negosiasaun hala’o
oinsá, ha’u rasik reprezenta Shansain foti problema kuandu Governu
tau kondisaun ida ne’e
iha tender, katak supplier
mina ba EDTL Komoro
responsabilidade Kompañia supplier hanesan
Shansain manan tenke
iha responsabilidade.”
Entaun Kompañia transporte hirak ne’e oinsá,
Governu ho Manitoba
garante ba sira mak atu
rezolve la’ós ami, tanba
la’ós Shansain mak kontratu ho ema, maibé parese sira iha diálogu ona
transporte ba Distritu
sira aumenta presu,” ha’u
kolia ho Diretór Manitoba dehan nune’e, o lori
ba Lospalos duke o lori
ba Dili transporte karreta
nian.” Jacinto mós
kestiona liu kona lia fuan
tanba labele arbiru de’it
bainhira la kompriende
nia signifika,” ha’u lori
mina ba EDTL Komoro
Governu nunka selu cent
ida, ne’e konta Shansain
ninian, no mina nia folin
ami diskute ona, Governu agora kontrola mina
nia folin tuir merkadu
Singapura, keta hanoin
hasae mina nia folin tuir
o nia hakarak, la iha selu
tuir ami sosa iha Singapura, se o sosa US$ 0.60
cent Governu selu US$
0.60 cent,” konfesa liu
tan nia. Aleinde ne’e sira
so diskute de’it kona ba
operasionál Cos ho profit
ba Kompañia ki’ik liu, ida
ne’e forma loos liu mak
ne’e ona. Governu ho
Kompañia supplier mós
la lakon ‘adil’ buat hotu,
o iha ‘pendepatan’ profit
ne’e uitoan ók o bele hetan, mais operasionál Cos
Governu selu de’it ida ne’e. Kona ba durasaun Kompañia Shansain supplier mina durante tinan
ida fulan tolu ona, to’o
agora la iha ‘keluhan’
uitoan husi EDTL katak
Basilio ..>>.Husi pajina..........1
iha Timor-Leste hanesan
kestaun fundamentál ida
ba Sarani Katólika sira
hotu. “hanoin kona ba
asuntu Seitas iha TL,
hanesan asuntu fundamentál ne’ebé presiza tau
iha Sarani Katólika hotu
nia moris, tanba buat ne’ebé bele hala’o ha’u admira mak afinál iha Nasaun ida maioria Sarani
Katólika de’it no ohin
loron Katólika hirak ne’e
fila lalais ba Seitas nia
tentasaun,” katak Bispu
Basílio.
Bispu kestiona katak,
formasaun saída mak Sarani Katólika sira simu
kona ba fiar Katólika nian
no Sarani Katólika sira
nia komportamentu mak
ida ne’ebé?, sunu ema nia
uman ou hadau ema nia
sasan ou baku malu.
Ezemplu de’it katak
Katólika tama ba fatinfatin ne’ebé Katólika sira
fraku.
“foho sira ne’e ita bele
iha razaun dehan ami labele too iha ne’ebá tanba
karreta la iha no kondisaun seluk tan.
Maibé ita Sarani Katólika sira dehan meius
ida ne’e la iha mós la’ós
kestaun no problema.”
Sarani Katólika sira liuliu
Padre no Madres sira organiza an atu too iha foho, Seitas sira bele la’o entaun Sarani Katólika sira
mós bele la’o, Seitas sira
hela iha ne’ebá semana
ida ou rua Sarani Katólika
sira mós bele hela, maibé
iha problema ida ne’ebé
sempre halo ita Manu-
PR ..>>.Husi pajina...................1
mediadór ou prontu fó
sponsor ba Arte Marsiál
sira atu nune’e bele lolo
liman hamutuk hodi kria
mak pás, dame no estabilidade entre Arte ida ho
sira seluk.Iha oportunidade diálogu ne’e tuir
Xefe husi Grupu 77 Abílio Xavier ‘Lemo” hateten, nia fiar diálogu ne’ebé PR hala’o ne’e parese
diálogu ne’e hotu sira
bele ra’ut malu nafatin, se
sira la konsente, agora
foin hahú buka dalan,
falta mina,” tanke tolu
ami ‘jaga’ nafatin no ami
kumpre promete iha
tender nia laran, ami tenkesér garante katak ‘setiap hari’ 7.000 litru iha
tanke tenke iha, tanke tolu ne’e hamutuk ‘satu juta
sembilan ratus ribu liter.’
Responde kona ba
volume tanke tolu ne’ebé
iha Sentrál EDTL Komoro, ba tanke rua de’it han
ISO Tank 20-20 no ida seluk han 23 ISO Tank, entretantu soma hamutuk
han ISO Tank 63.
Pasa Revista
Resposta kona ba pasa revista ‘pemeriksaan’
sempre iha, tanba iha
mekanizmu oin rua, ida
uza transporte ba enxe
mina porezemplu iha
Shansain nia tanke, karreta sai husi armazein Kompañia Shansain, ne’e
la’ós responsabilidade
sira nia responsabilidade
maibé EDTL nian, tanba
EDTL mak ba segel no simu ‘tanda terima.’
“ami hatene mina
5000 litru ne’e o sosa
ona, invoice hatama 5000 liter hola hanesan mós karreta mai uluk iha
EDTL Komoro, tanba tenke ‘periksa,’ mina labele
hela iha tanke laran, agora uza ISO Tank oin
seluk mina lori mai iha
ne’e, ami rekorre konta
bomba kedas Flow Meter
iha tanke nia sorin.”
Porezemplu sira fó
20.000 litru sira konta
20.000 litru tanba hamamuk hotu ISO Tank iha
24.000, konta mós ho
20.000 litru sira lori
4.000, ne’e mekanizmu
oin seluk maibé ‘pemeriksaan’ mina tenke hala’o
nafatin. Aleinde ne’e
mina to’o mai sira mak
loke ISO Tank hodi koko
mina ne’e iha bee ou lae,
bainhira iha fo’er labele
liu tanba iha filtru foin sai
ba tanke.
Kona ba kualidade mina hanesan de’it atu transporte mak lori hanesan
maibé transporte lori
segel tanba ne’e ‘tanggungjawab’ la hanesan, kuandu fó direita ba sira
‘tanggungjawab’ iha tanke hun kedas, bomba sai
nia marka 20.000 litru
EDTL simu 20.000 litru
nia marka 23.000 litru
EDTL simu 23.000 litru.
Bainhira enxe iha ISO
Tank sei iha litru 1000,
ida ne’e Shansain nia responsabilidade, EDTL la
simu, buat ne’e prosesu
la’o hanesan ne’e simu
tuir bomba nia marka.
Iha Funsionáriu na’in
tolu mak kontrola mina,
ISO Tank to’o hala’o
kedas pasa revista, hafoin
tau ‘stempel’ lori ba iha
ne’ebá tuir estandard sira
nia, depois autoriza mak
sira foin bomba tuir
marka hira.
Sun sine La’ós
Timor
Responde kona ba
kestaun Shansain la’ós
Kompañia Timor, Jacinto pergunta katak definisaun husi Kompañia Timor oan ne’e saida, sira iha
‘konsep’ ida tenke klaru
saida mak Kompañia Timor oan no saida mak
Kompañia Nasionál.
Se Kompañia ida rejistradu iha Timor la’ós
Nasionál entaun saida,
agora ‘menyangkut’ ba
‘pemegang saham’ kaer
ba asaun ne’e o dehan
la’ós Timor oan liu,” so ita
labele joint ema li’ur karik, mais ita hare Kompañia barak mak uza
bandeira ida ne’e.
Responde kona ba
karta protesta ne’ebé
hato’o ba Governu husi
Diretór Murak Timor
Virgílio Pedro, momentu
hala’o enkontru ho autoridade EDTL iha Edifísiu EDTL Kaikoli-Dili Sesta-feira (6/8) hateten, tuir karta protesta ne’ebé
Kompañia haat (4) hala’o
ne’ebé kolia kona ba
transporte kombustivel
ba Sentrál Komoro de’it.
Iha enkontru ne’ebé
hala’o kolia kona ba EDTL
ba fulan Setembru ba oin
husi Distritu 8 preparasaun eletrisidade oras 1224. “depois ami diskute
uitoan ate to’o fin hetan
rezultadu ida ke di’ak, so
ke ami nia karta protesta
ne’ebé hato’o kona ba
transporte ba setór Komoro nian hapara ami
kuaze fulan 2-3 ona, tanba ne’e Kompañia sira
ezije nafatin maibé tuir
informasaun husi EDTL
rasik dehan, ami sei hahú
servisu iha loron 1 Setembru oin mai,” aplika
Pedro.Kona ba diskusaun
ne’e sira sente ‘puas’ maibé sira sei duvida nafatin
katak, iha loron 1 Setembru kontinua servisu
hanesan bai-bain fali ou
lae, mais espesialmente
atu transporte kombustivel ba Sentrál Komoro.
Hodi nune’e iha okaziaun ne’e nia lori kolega
Kompañia 6 nia naran sei
ezije nafatin atu tula de’it
ba Komoro tanba sira
reprezent a Ko mpa ñia
haat (4) kedas, difisil
u it o an at u serv isu
h an esan n e’ e, ih a
Ko m pañia 6 ma ib é
Kompañia 4 mak hala’o
protesta kona ba transporte.(ts)
Aman liu tanba haree ba
ita Sarani maioria tuur
nonook de’it iha fatin no
nunka book an,” haklaken
Don Basílio.
“kuandu haree didi’ak
Seitas mai sobu ita nia
identidade kultura rasik,
maibé hanesan ulun uma
kreda nian iha Timor
garante katak Sarani sira
sei bele ultra pasa situasaun ne’e, se ita sarani sira
ida-idak hakarak atu hariku an ho formasaun
Kristaun.
Sarani Katólika sira
bele ultra pasa situasaun
ida ne’e maibé depende
liu ba ema ida-idak atu
uza nia liberdade hodi
hala’o desizaun ba nia an
rasik atu tuir dalan ida
ne’ebé,” katak Amu
Bispu. Tuir Amu Basílio,
formasaun mak baze
fundamentál atu garante
Sarani sira nia fiar ba
Maromak, faze fundamentál ne’e la’ós de’it
dependente ba Padre no
Madres sira maibé Sarani
ida-idak buka atu hatene
rasik ho sira nia esforsu.
Bispu ho kontente
haklaken katak, buat ida
hala’o nia kontente liu
mak Timor oan sira hatama vida Kristaun iha ninia Kultura rasik katak
identidade ne’e sai identidade Timor nian.
Povu moris iha Nasaun ne’ebé mak demokrátiku, entaun iha buat tolu
ke importante liu iha sosiedade TL nian, mak Feto
Saan ho Umane, Barlakeadu Ai-Tukan Bee Manas, ne’e akontese iha fatin
hotu-hotu.
Família, Kultura no Katolisizmu ou fiar Katólika, buat ne’e la’o iha
Timor hamutuk de’it,
ohin loron iha TL buat
ne’ebé ema hakarak atu
ataka mak buat 3 ne’e
de’it. “Famílias Seitas
sira mai hakarak sobu fiar
Katólika nian, mai sobu
Kultura no atu halakon
Barlakadu hodi halakon
tiha identidade ne’e atu
povu labele sente buat
ne’ebé durante ne’e hametin povu nia identidade Nasionál,” haktuir
Don Basílio.
Maski nune’e, tuir
ulun boot Igreja Katólika
ne’e, dezafiu ne’e obriga
ema atu buka solusaun,
klaru katak dezafiu ne’e
povu TL rasik buka atu
hatene no hetan rasik
ninia Ai-Riin hodi hametin liu tan nia Unidade.
Don Basílio konsidera
buat tolu ne’e importante
mak Famílias liu husi
Feto Saan no Umane, Kultura Famílias nia mak
Barlakeadu no hola parte
mós família Katólika ho
Igreja Katólika.
Hataan kona ba Sarani
Katólika ne’ebé daudauk
ne’e tama ona iha Seitas
maibé hakarak fila-fali
hanesan ema Sarani.
Don Basílio informa
katak, ne’e bele akontese
maibé tenke liu prosesu
importante rua. “primeiru prosesu ne’ebé importante mak sira presiza
tenke tuir kuandu sira sai
husi Katólika ba fali Seitas, sei lakon direitu tomak atu hetan Sertidaun
Batizmu hanesan ema Sarani, se hakarak fila-fali
mai tenke hala’o serimónia públiku ida katak sira la pertense ona ba iha
Seitas ne’ebé sira tuir,”
katak Amu Basílio.(but)
hotu-hotu hanesan fera
ulun atu buka dalan
maibé ida ne’e seidauk
garante ida horisehik.
Hafoin simu ohin simu Amu Bispu diálogu
hanesan foin hahú, maibé dalan ida dame ne’e
mosu bainhira sira fila ba
uma hodi konsente ba
buat ne’ebé sira rona husi
Amu Bispu no PR no fila
ba uma tenke haka’as an
atu moris hamutuk entaun ida ne’e mak foin
bele mosu Dame.
Portantu atu regula
kona ba Arte Marsiais
Sekretáriu Estadu Juventude no Desportu (SEJ-
D) tenke hala’o Lei ida.
Aleinde ne’e konvida
mós SEJD Miguel Manetelu iha ninia servisu fatin
no fó karta formál ida ba
nia ida atu nune’e nia tenke partisipa iha serimónia diálogu.
Tanba parte Igreja liu
husi fera ulun makas hodi
halibur ema entaun tenke
partisipa no ohin loron
sai hanesan tempu di’ak,
atu nune’e husi SEJD bele
aprezenta Lei kona ba
Arte Marsiais.
Entaun ba komunidade Distritu Ermera buat
hirak tenke regula ho Lei,
maibé kuandu la>p.15
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
Kontinuasaun
15
Tersa ,10 Agostu 2010
Jeradór
..>>.Husi pajina...1
tanba kema ou sirkuitu,
agora hodi nune’e agora
daudauk uza de’it mákina
emerjénsia, maski nune’e
liu husi esforsu maka’as
iha dia (6/8) hala’o hikas
ninia operasaun Ba Mai
(BM) Dili-Oekusi-Atauru.
Kestaun hirak ne’e
hato’o husi Kapitaun Ró
Nakroma Syafi iha nia
knaar fatin ba Korrespondente TS iha Oekusi dia
(27/ 7).
Iha okaziaun ne’e nia
esplika katak, mákina kona ba ró la aat, so jeradór
ne’ebé produs ahi eletrisidade mak kema bainhira hala’o Rute Dili-Oekusi, foin to’o ‘Tanjung
Bastian,’ komesa fó sinál
ahi mate lakan, depois
iha koko atraka iha Ponte
Kais Oebau-Oekusi, kruu
ró Nakroma komesa hala’o mákina ba jeradór iha
duni problema ba ninia
mákina.
Tanba faillansu ne’ebé
akontese hodi nune’e liu
husi esforsu makas hadi’a
mákina ne’ebé avaria too
lokraik, la konsege rezolve entaun desizaun ne’ebé foti entrega fila fali
tiket ne’ebé pasajeiru sira
sosa atu hala’o viajen ba
Dili. Liu husi dalan informa ba pasajeiru sira mákina ba produsaun ahi eletrisidade aat, labele
hala’o viajen ba Dili.
Kapitaun Ró ne’e hakle’an liu tan katak, Ró ahi
Nakroma, iha jeradór 2
Basilio ..>>.Husi pajina..........14
iha aprosimasaun no
‘pendekatan’ la ‘berhasil.’
Saa tan nu’udar ulun
boot tuur de’it iha fatin
obriga ema atu halo
entaun besik ba aprosimasaun tenke ba uluk Arte Marsiais sira, atu koñese malu tiha hafoin
tuur hamutuk hala’o Lei
hamutuk mós ho parte
Igreja. Tanba Igreja la
hala’o Lei maibé lori de’it
espíritu pás no domin ninian preokupa ho limitasaun hirak ne’e agora Igreja haka’as an hodi hal-
ibur sira mai. Agora
Governu nia responsabilidade hodi halibur komunidade, i depois Governu la tau nia responsabilidade, nia hanoin too
iha loron ida lalika fó sala
ba Igreja, povu no joven
sira maibé komponente
hotu-hotu nia responsabilidade no diálogu ne’e
hanesan oportunidade
osan mean.
Xefe organizasaun
husi Arte Marsiais 77
ne’e hato’o mós sira nia
preokupasaun ba Gover-
Arte..>>.Husi pajina.................11
Estadu demokrátiku buka kada tinan ou fulan hadi’a hodi di’ak liu tan. Aleinde ne’e PR mós informa
tan katak iha fulan Outubru iha Ramelau primeira vés iha istória,” ita hala’o Festivál Múzika Kul-
tura Timorénsia, atividade ne’e la’ós atu rona
de’it múzika no hare maibé halibur grupu hotuhotu husi Timor-Leste
tomak. hotu ba Ramelau
no Governu sei hala’o
konstrusaun iha ne’ebá
Uza..>>.Husi pajina.................5
povu ba dezenvolvimentu povu nia moris,”
katak
Leki
Malik
Tatamou.
Nia espera katak, ho
situasaun ida ne’e atu
liberta povu ne’ebé to’o
agora seidauk iha uma,
bee moos, kestaun hirak
ne’e la’ós ba Veteranus
de’it maibé ba ema hotu.
Portantu OCRN mós
bele liberta povu tanba
uluk funu laran se hirus
matan hasuru kilat musan ikus mai konsege moris
iha Nasaun Demokrátiku
laran no ba ema hotu bele
kolia sira nia diretu, la’ós
halo krime, oinsá bele
konsege liberta rai ida
ne’e ba oin no ba jerasaun
Timor laran.
Aleinde ne’e objetivu
husi transferénsia naran
husi Órgaun no 8 ba
OCRN atu muda vida
Veteranus nian ba futuru
tanba durante ne’e iha
Lei Veteranus se’i iha
fallansu barak iha laran
tanba ne’e ho meius ida
ne’e bele liberta Veteranus iha tempu Ukun
Rasik An, tenik Eis Xefe
Órgaun Númeru 8 An-
maibé husi jeradór hirak
ne’e, aat hotu ona.
Jeradór hirak ne’e
balu ninia exciter mak aat
ne’ebé monta iha ró nia
sorin loos no jeradór
sorin karuk solenoid mak
aat, entaun la funsiona
hodi produs ahi eletrisidade ba nesesidade Ró
Nakroma.
Tanba pesa ne’ebé aat
iha Timor-Leste la iha,
entaun labele hadi’a
jeradór rua ne’ebé agora
daudauk aat, presiza
hameno mai husi Surabaya-Indonézia, foin
bele normaliza hikas
jeradór 2 ne’e.
Aleinde ne’e sira mós
enfrenta difikuldade
kona ba transporte entaun sei demora uitoan
too loron ida ou rua foin
pesa hirak ne’e too.
Iha
oportunidade
ne’e sira husu deskulpa
ba pasajeiru tomak ne’ebé hala’o viajen husi Oekusi ba Dili tanba hasuru
problema iha ró laran
maski sira rasik iha esforsu makas hodi hadi’a
maibé pesa sei hameno
husi Surabaya.
Domingos Savio de
Jesus, nu’udar Responsavel Operasaun Marketing Nakroma husu mós
deskulpa ba pasajeiru Oekusi tomak ne’ebé hala’o
viajen ba Dili tanba agora
daudauk kruu Nakroma
hasuru problema kona
ba jeradór produs ahi
eletrisidade ne’ebé aat,
entaun atu evita problema ne’ebé karik mosu
iha tasi laran, la tula pasajeiru mai Dili.
Bambang Suprianto
nu’udar Tékniku Mákina
Nakroma, iha Ró laran
konfesa katak, ‘mesin’ ba
jeradór atu produs ahi
eletrisidade no xupa bee
ba nesesidade pasajeiru,
inklui atu dada odamatan
damdor la funsiona tanba hetan avaria iha ninia
mesin, maibé kona ba
mesin ró atu la’o ba Dili,
ida ne’e la problema.
Eurosia Maia Freitas
nu’udar Estudante Estájiu Servisu Sosiál (ESS)
UNTL iha Distritu Oekusi
sente triste tanba liu husi
problema transportasaun, sei atraza sira nia
programa ESS iha Oekusi,
liuliu sira nia prezensa
identifika ona problema
ba oin buka osan liu husi
proposta hodi hataan
problema preokupasaun
povu iha Oekusi.
Teodoru Silva sente
triste ho problema
jeradór ró Nakroma aat
maibé nia parte kompriende tanba pasajeiru obriga an atu sa’e ró ba Dili
bainhira iha problema
ruma, ida ne’e impaktu
boot no fó todan ba see
tanba antes ne’e husi
kruu Nakroma avizu ona
ró nia mákina hetan
avaria.
Amélia M.J.T.C Elu
nu’udar Diretora FPWO
hanesan pasajeiru sente
triste tanba atu ba Dili
hodi tuir meeting, maibé
transportasaun ba Dili
mak ró Nakroma.
Ida ne’e difisil, sei taka
visa sei lori tempu, entaun husu ba Governu
Diresaun Transportasaun atu atende lalais problema ida ne’e.(sto)
nu atu kria kondisaun
ruma ba Arte Marsiais
hotu atu bele fasilita sira
ou entre Arte Marsiais
bele organiza malu.
Oinsá Governu mós
kria fasilidade ruma atu
sira bele organiza hodi
la’o ba domin no dame
laran. Oportunidade ne’e
rekomenda ba Amu
Bispu Don Alberto
Ricardo da Silva labele
muda Amu Parókia
Ermera tanba tuir nia,
Amu ne’e bele hala’o
buat barak hanesan tau
matan ba joven no Arte
Marsiais hamutuk ho nia
hodi kria buat ne’ebé
di’ak ba povu Ermera no
karik Amu seluk ba iha
Ermera bele hala’o buat
ne’ebé
Amu
agora
daudauk ne’e hala’o ne’e
ou lae.Ho razaun hirak
ne’e Xefe 77 ne’e husu ba
Amu Bispu atu labele
husik Amu Parókia Ermera muda ba fatin seluk.
No nia rasik sente triste
ho Lei Arte Marsiál tanba
iha Lei laran kolia de’it
kona ba Arte Rituál maibé
la kolia Arte Marsiais ho
ida ne’e nia husu ba PR
hato’o ba PN hodi muda
Lei refere.
Tanba tuir sira nia
hare Arte Rituál hanesan
Arte ne’ebé haburas Kultura rai ida no hatudu ba
mundu katak ne’e mak
Kultura Timor.
No husu ba Igreja no
Governu atu labele konvoka uluk Arte Marsiais
atu sai mata dalan ba pás
maibé Governu tenke
konvoka uluk lider komunitaria no partidu polítika iha Ermera hotu atu
kria ou implementa pás
la’ós Arte Marsiais tanba
sempre sai vítima ba ida
ne’e, ho ida ne’e husu ba
Governu atu hare ida ne’e no atravesa Igreja sai
moderadór.
Fatin hanesan tuir
Konselleiru KORKA Francisco Alves dos Santos
husu ba PR atu hala’o
diálogu ho Arte Marsiais
iha Distritu hotu atu bele
kria pás no estabilidade
iha rai laran no husu ba
Amu Bispu atu labele
muda Amu Parókia Ermera tanba povu no joven iha Ermera tomak
presiza loos Amu na’in
rua ne’e nia prezensa.
Husu mós ba PR atu
rekoñese Arte Marsiais
no Arte Rituál atu ne’e
Arte Marsiais hotu-hotu
bele la’o ba oin tanba hare ba pasadu nunka hateten ida ne’e aat maibé agora rai ne’e Ukun An no
PN sira bele kria Lei atu
akumula Arte hotu ba
oin.(diz)
atu tinan hala’o Festivál
boot iha ne’ebá.
Iha fatin hanesan Bispu Dioseze Dili Don Alberto Ricardo da Silva, enkontru ne’ebé hala’o ne’e
importante maibé buat
hotu tenke iha espresaun
no Justisa atu buat hirak
ne’e bele la’o ba oin.
Foin daudauk Timor
hetan tan Dioseze foun
Maliana ho ida ne’e fulan
Agostu Amu Bispu fila ba
Gleno atu hare konstrusaun Igreja.
Bainhira Amu Parókia
ne’e sai husi Gleno Distritu Ermera kuaze sai Parókia, agora tenke prepara
Padre atu servisu ho Amu
Parókia.
Agora daudauk bele
lori servisu ne’e ba oin no
inisiativa ne’e hala’o tuir
Dioseze tolu iha Timor
laran tomak.
Portantu iha okaziaun
ne’e mós Amu Bispu husu
ba Arte Marsiál sira atu
kaben karik fó sira nia
ona ba Padre tanba Padre
barak mak bele rezolve,
tanba problema mosu
iha povu nia leet.
“Padre barak iha razaun tanba ne’e ita presiza
duni Padre barak. Maibé
padre la’ós monu husi
Lalehan ho ida ne’e família sira tenke fó nia oan
atu sai Padre,” hakotu Amu
Bispu
Dioseze
Dili.(diz)
tónio Ai-Tahan Matak.
Matak haklaken liu
tan katak, Órgaun no 8
mak la’o iha Timor laran
tomak hodi lori informasaun husi Lider Kay Rala
Xanana Gusmão hodi habelar ba mundu no rai
laran too ohin loron.
Maski nune’e Lei ba
Veteranus hirak ne’e sei
iha Parlamentu, maibé
hala’o seidauk loos no la
justu entaun OCRN
hamriik hodi luta ba
Veteranus sira atu
defende orsamentu ba
Veteranus.
Maski sira asiste beibeik kona ba aprovasaun
orsamentu iha PN, maibé
realidade sira aprova
osan hirak ne’e hanesan
falsu tanba ne’e nu’udar
Veteranus hamriik filafali hodi ezije diretu tuir
referénsia Lei Veteranus
labele sai hanesan Veteranus Portugál nian.
Tenke tau Orden da
Restaurasaun referénsia
da Lei tanba Lei inan la
hatama buat ne’ebé uluk
ba vota iha 30 Agostu
1999 ba Ukun Rasik An
no sira la tama ema
ne’ebé uluk luta mate an,
maibé hatama mak ema
ne’ebé uluk ba oho ema
Rezisténsia iha ai-laran.
OCRN hamriik hodi
aselera hikas Departamentu 165, ne’e mak fallansu I Kongresu hala’o
iha Bekora durante loron
rua seidauk tau naran no
tau Orden da Restaurasaun hodi prepara Kongresu Nasionál no ida-idak tenke iha relatóriu no
dokumentus atu bele hetan medalla.
António do Rosário
‘Moruk Fuik’ husu ba Estadu no Governu iha ona
perioudu rua mak kaer ukun, maibé seidauk tau
atensaun ba ema ne’ebé
uluk terus no ba ajuda
buat uitoan ou barak
maibé boot sira ba
promete buat hela barak
mais ohin loron sira nia
promete hanesan folin la
iha.
Aleinde ne’e Estadu
nunka tau atensaun ba
ema terus na’in sira
ne’ebé oferese an tomak
iha tempu luta ba Libertasaun, maibé sei hala’o
kritériu barak hodi finje
la hatene.
Anjelo dos Remédiu
sente kontente tebes ho
vizaun ida ne’e tanba bele
hamoris fila-fali sira nia
ezijénsia
durante
ne’e.(sto)
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
cmyk
Enterteinment
16
Tersa ,10 Agostu 2010
Custumer service:
+(670) 7317275
Advertising service:
+(670) 7375135
TL La’ós Lixu ba Refujiadus
Baukau-Maski prosesu
atu koloka Timor-Leste
hanesan Sentru Refujiadus foin too iha faze hato’o proposta, maibé lideransa ho povu iha Nasaun ida ne’e komesa hato’o sira nia reasaun kontra proposta ne’ebé hato’o husi Austrália ne’e.
Tuir komunidade Mariano Cabral Lia Na’in,
Suku Laisorolai Baixu Sub-Distritu Kelikai reasaun
hasuru no la konkorda ho
proposta Sentru dezlokadu iha Timor-Leste
tanba tuir nia hare TL ki’ik, se bainhira TL sai
hanesan Sentru deslokadus bele fó impaktu ba
povu iha futuru, ninia impaktu TL sei hetan dominasaun husi malae mutin
sira.“ha’u la konkorda
propostas ne’e tanba sei
fó impaktu ba Timor oan
sira bainhira rai Timor sai
Sentru ba deslokadus
entaun Timor oan sira sei
lakon ninia identidade
rasik no sei influensia husi identidade malae mutin nian,” dehan Cabral.
Liu tan nia hateten,
Ukun An sei okir hela ho
tinan hira oan de’it identidade Kultura komesa ema ataka atu lakon, pior
liu rai ne’e atu sai ‘tempat
sampah’ ne’ebé nakonu
ho buat oioin de’it, karreta aat de’it para hotu
iha Timor.
Malae mutin ho metan mosu mai oioin de’it,
kuandu simu tan propostas deslokadus TL atu sai
saída. “ezemplu Australianu sira mai ho vista turista, too iha ne’e hala’o
atividade ‘bisnis,’ balu
buka servisu no balu mai
hela metin iha ne’e no
kaben ho Timor oan sira.
Entaun ba oin too ita
hirak ne’e nia vida baku
tun ba rai okos ha’u hanoin rai Timor ne’e milagre bele mosu tanba ha’u
ta’uk sai fali fatin Malae
nia raan kahur ho kór
metan malahuk,” katak
nia. Timor oan sira luta
makaas atu defende rai
ida ne’e hodi moris liberdade, lakohi ema seluk
mai hadau, maibé Ukun
Foto/ts/ Juvinal Abut
Lia Nain Mariano Cabral kous hela nia oan Mane Naik regador
An tiha iha tentativas
oioin atu Timor oan labele moris hakmatek, tan
ne’e husu ba Estadu atu
labele simu proposta
ne’e.Timor laran hatene
katak Austrália fó tulun
makaas ba Timor oan sira
iha área oioin, fó formasaun no umanitária inklui
ajuda seluk tanba ne’e
mai naban-naban maibé
la signifika Timor oan sira
tenke halo tuir de’it sira
nia hakarak iha asuntu
ne’ebé sira aprezenta.
Tanba asuntu umanitária la’ós sai kondisaun
ida atu hetan benefísiu
polítika no ekonomia ba
interese Nasionál ne’ebé
importante, vida ema
seluk nian labele mistura,
labele hala’o di’ak ba ema
seluk atu interese TL nian
la fó satisfeitu.
“Austrália sempre iha
polítika oioin atu provoka situasaun iha Nasaun
seluk tanba Austrália
rasik lakohi mosu komplikasaun iha ninia Nasaun
rasik,” haktuir Cabral.
Parte seluk, Bispu
Dioseze Baukau Don Basílio do Nascimento kasu
nia opiniaun sobre proposta husi PM Australianu Júlia Gillard hato’o
ba Timor-Leste sai Sentru deslokadus ba ema
estranjeiru.
Relasiona ho kestaun
ne’e Don Basílio, husu ba
Órgaun Estadu tomak atu
tetu didi’ak propostas
ne’e antes foti desizaun
ruma, tanba tuir Don
Basílio kuandu Governu
simu proposta ne’e mak
Fo aluga, Sosa equipamentus:
sei fó impaktu ba TL
rasik,” dehan Don Basílio.
“ha’u hakfodak uitoan
tanba bainhira rona
katak ideias ne’e husi PM
Austrália nian, bainhira
nia sujere ideias ne’e, nia
hakarak mak saída, tanba
Austrália sempre iha polítika atu provoka situasaun ema seluk nian, ha’u
la hatene loloos tanba
PM Austrália la esplika
ninia objetivu, salienta
Amu Basílio ho duvida.
Bainhira asuntus ne’e
nia objetivu mak umanitária TL konsidera atu simu refujiadu polítika
husi Nasaun seluk.
Entaun TL tenke konsidera, maibé atu loke
Sentru Refujiadu no hala’o tuir Austrália nia hakarak, ne’e la merese
hanesan país, atu Nasaun
seluk obriga nia hakarak
mai Timor-Leste.
Ha’u hanesan sidadaun sei iha reasaun tanba
ha’u la hatene loloos PM
Austrália nia objetivu
saida,” hakotu Amu
Bispu Basílio.(but)
Excavator, Loader, Motor Grader, Vibro Roller, Beco Loader,Tronton
Mobile Ston Crusher
Halo Service ba iha:
Cleaning Service: Loron-loron, Semana no Kada fulan
Avenida: Direitos Humanos, Bidau Lecidere Dili, Timor-Leste
Telpone: +670 3310376, 7236630, 7364462
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com

Documentos relacionados

revista situasaun juñu 2015

revista situasaun juñu 2015 Insidente violénsia liga ba KOK, Hanita hamutuk insidente 6 mak akontese iha Munisipiu Baukau. Insidente hirak ne’e liga ba desizaun governu hodi buka tuir lider no membru grupu Konsellu Revolusion...

Leia mais

revista situasaun fulan dezembru 2013

revista situasaun fulan dezembru 2013 fíziku. Maibé joven mane ne’e la halo reasaun tanba ne’e, oknum grupu arte marsiál PSHT baku joven mane ne’e no le’es mós faru to’o nakles. Joven vítima ne’e hafoin fila ba nia fatin konvida ninia ...

Leia mais

Edisaun I/Nº 2/Setembru-Novembru 2009

Edisaun I/Nº 2/Setembru-Novembru 2009 no imparsial. Iha kazu ida nee PN mak responsavel ba reforma iha nian maioria. Aktualmente Brazil kontribui ba rekonstrusaun nasional Timor-Leste iha area edukasaun formasaun ba profesores timorens...

Leia mais