Consulta Popular

Transcrição

Consulta Popular
Consulta Popular
Husu Povu
Referendum
Dengar Pendapat
1
Cartazes da consulta popular.
4
Gráfico dos resultados da consulta popular.
1
Kartás hatudu konsulta ba povu.
2
Iha loron 11, fulan Marsu, tinan 1999, iha Nova Iorke, Portugál
no Indonesia hakotu lia atu husu, tuir rasik idakán, ba povu Timor
Lorosa’e, ne’e be ONU sei tau matan.
Halo tiha arola ba ema bele hili: ema na’in 451.719 maka bele
hili iha Timor Lorosa’e no iha rai li’ur.
3
Iha loron 30, fulan Agostu, tinan 1999, halo kosulta ba povu,
hamrík bá hili besik persén 98, ema be tau ona naran. Iha loron 4,
fulan Setenbru, ONU nia Sekretari-Jerál, Kofi Anan, fo hatene katak:
Persén 21,5 hili autonomia;
Persén 78,5 la hili autonomia, ne’e katak, hakarak ukun rasik an.
4
Taturik grafik kona ba konsulta ba povu.
5
Tan povu barak liu hakarak ukun rasik an, tropa indonesia no
milisi sira kair kro’at hodi aat ba povu, iha rai laran tomak. Povu
buka halai ba subar iha foho, sira lori, hodi kbiit, ba Timor
Loromonu liu besik timoroan na’in 250.000.
1
Referendum propaganda.
2
On 11 March 1999, in New York, Portugal and Indonesia agreed
to hear the people of East Timor and hold a referendum by direct
scrutiny monitored by the United Nations.
A census is carried out, listing 451,719 voters in East Timor and abroad.
3
The referendum was held on 30 August 1999, attracting 98
percent of the listed voters.
On 4 September, UN Secretary-General Kofi Anan announced the
poll results:
21.5% votes for autonomy;
78.5% votes against autonomy, i.e. for independence.
4
Graph with poll results.
5
In view of such clear results, the Indonesian military and the
militia unchained violence in the entire territory.
The population fled to the mountains and more than 250
thousand Timorese were deported to West Timor.
1
Poster-poster mengenai Dengar Pendapat.
2
Pada tanggal 11 Maret 1999 di New York, Portugal dan Indonesia
telah menyetujui pelaksanaan sebuah Dengar Pendapat pada
masyarakat Timor-Leste, melalui pemungutan suara langsung
dibawah pengawasan PBB.
Sensus pemilihan umum diselenggarakan: 451.719 pemilih di
Timor-Leste dan di luar wilayah.
3
Pada tanggal 30 Agustus 1999 diselenggarakan sebuah Dengar
Pendapat, dengan keikutsertaan 98% dari mereka yang terdaftar
sebagai pemilih.
Pada tanggal 4 September, Sekretaris Jenderal PBB, Kofi Anan,
mengumumkan hasilnya:
21,5% telah memilih tawaran otonomi;
78,5% telah memilih menolaknya, artinya, memilih kemerdekaan.
4
Grafik dari hasil Dengar Pendapat.
5
Dihadapan hasil yang demikian, militer Indonesia bersama para
‘milícias’ melancarkan aksi kekerasan di seluruh wilayah [Timor].
Masyarakat mencari perlindungan di gunung, lebih dari 250.000
orang Timor dideportasikan ke Timor Barat.
1
A 11 de Março de 1999, em Nova
Iorque, Portugal e a Indonésia acordam a
realização de uma consulta, por
escrutínio directo, ao povo de Timor-Leste,
sob fiscalização das Nações Unidas.
É organizado o recenseamento eleitoral:
451.719 eleitores em Timor-Leste
e na diáspora.
2
Em 30 de Agosto de 1999, realiza-se a
consulta popular, em que participam
98% dos eleitores recenseados.
A 4 de Setembro, o Secretário-Geral da
ONU, Kofi Anan, anuncia os resultados:
21,5% votaram a favor da proposta
de autonomia;
78,5% votaram contra, isto é, a favor
da independência.
3
4
Perante tão expressivos resultados, os militares indonésios e as
milícias desencadeiam a violência por todo o território.
A população procura abrigo nas montanhas, mais de 250 000
timorenses são deportados para Timor Ocidental.
5
A nossa vitória
é apenas
questão de tempo

Documentos relacionados

A juventude timorense manifesta-se

A juventude timorense manifesta-se Januari 1990 (bertepatan dengan kunjungan Duta Besar Amerika Serikat di Jakarta ke wilayah [Timor]) dan pada bulan Nopember tahun 1994.

Leia mais

A Resolução 37/70 da ONU

A Resolução 37/70 da ONU Ho loron 14, fulan Otubru, tinan 1982, Falintil nia Na’i Ulun Komandanti, Kai Rala Xanana Gusmão hato’o ba ONU nia Asenbleia Jerál no nia Sekretari-Jerál timoroan nia lian hosi Rezistensia, hodi hu...

Leia mais

Descolonização

Descolonização Foto hasai bainhira halo eleisaun ida uluk atu hili Komisaun ne’e be sei ukun Timor nia Rejiaun ida-idak, 1975. Ita bele haré Australia nia primeiru Sekretari iha Jakarta, Alan Taylor, ne’e be deha...

Leia mais

Linhas de orientação

Linhas de orientação maka iha oin, katak bele fo hatene hahalok tomak ne’e be mosu iha Timor Lorosa’e, tan ne’e iha surat dokumentu “governu provisori” nian bele haré katak sira laran susar la di’ak.

Leia mais

A reorganização da resistência armada

A reorganização da resistência armada Map of the areas controlled by FRETILIN/ Revolutionary Maubere Resistance Council, according to the Rádio Maubere broadcast of 16

Leia mais

VOTA BA PARTIDU NE`EBÉ ITA HAKARAK

VOTA BA PARTIDU NE`EBÉ ITA HAKARAK Timor oan presiza seguransa no paz hodi buka moris. Wainhira laiha justisa, situasaun rai laran sei la hakmatek. PUN sei implementa duni justisa hahu 1975 to’o ohin loron hodi foti povu nia direitu...

Leia mais

Prisão e julgamento de Xanana Gusmão

Prisão e julgamento de Xanana Gusmão Lia hasai hosi liafuan ne’e be Xanana dehan atu tahan-án iha tribunál: "Hau, Kai Rala Xanana Gusmão, Resistencia Maubere nia matadalan hasoru ema laran klot, moe la iha ne’e be mai tama iha loron 7...

Leia mais