Årsredovisning 2010
Transcrição
Årsredovisning 2010
Dnr 212-170-11 Umeå universitet Årsredovisning 2010 Innehåll Förord/inledning ...................................................................... 3 Kvalitet i verksamheten..........................................................41 Resultatredovisning ................................................................ 5 Internationalisering................................................................. 45 Verksamheten.............................................................................. 5 Jämställdhet...............................................................................47 Personal.......................................................................................... 5 Kompetensförsörjning.......................................................... 50 Indelning av verksamheten................................................... 5 Hållbar utveckling................................................................... 54 Ekonomisk sammanfattning................................................. 6 Likabehandling .........................................................................55 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå............ 8 Inledning......................................................................................... 8 Ekonomisk översikt ................................................................ 10 Nya högskoleplatser.................................................................11 Studieavgifter för tredjelandsstudenter ...............................................................11 Ladokkonsortiet.........................................................................12 Studenternas etablering på arbetsmarknaden ..........13 Utbildningsuppdraget.............................................................13 Särskilda åtaganden................................................................15 Breddad rekrytering.............................................................. 56 Samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet ................................................................................57 Avgiftsfinansierad verksamhet......................................... 58 Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning...................................................... 59 Donationer och stiftelseförvaltning..............................60 Donationer..................................................................................60 Stiftelseförvaltning..................................................................60 Mottagna gåvor och bidrag.................................................61 Uppdrag.........................................................................................16 Finansiell redovisning.......................................................... 62 Övrig återrapportering...........................................................17 Resultaträkning (tkr).............................................................. 62 Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå.......................................... 20 Resultaträkning per verksamhetsgren (tkr)............... 63 Balansräkning (tkr)................................................................. 64 Inledning...................................................................................... 20 Balansräkning forts. (tkr)..................................................... 65 Ekonomisk översikt..................................................................21 Anslagsredovisning................................................................ 66 Bibliometri...................................................................................22 Myndighetskapital....................................................................67 Konstnärligt utvecklingsarbete..........................................22 Tilläggsupplysningar och noter...................................... 69 Externt finansierad verksamhet och erhållna medel.............................................................................................23 Redovisningsprinciper och värderingsgrunder.................................................................. 69 Strategiska forskningsområden.........................................25 Noter............................................................................................. 70 Samarbeten med länder med vilka Sverige har forskningsavtal..........................................................................25 Sammanställning av väsentliga uppgifter..................75 Utbildning på forskarnivå.................................................... 26 Kostnad per prestation........................................................76 Havsmiljöinstitutet.................................................................. 29 Förordning om årsredovisning och budgetunderlag........................................................................76 Samverkan och innovation..................................................31 Lärosätenas instruktion.........................................................76 Inledning........................................................................................31 Umeå universitets information om sin verksamhet .31 Arbetet med att ta fram mått som relaterar prestationer till kostnader....................................................76 Samverkan...................................................................................32 Nyckeltal......................................................................................78 Innovationsverksamhet........................................................ 34 Styrelseledamöternas uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag............. 80 Samarbeten med andra lärosäten....................................37 Gemensamt för verksamhetsgrenarna ...................... 39 Samband forskning – utbildning...................................... 39 Studentinflytande................................................................... 39 Styrelseledamöternas ersättningar...................................81 Styrelsens beslut om årsredovisning för 2010........82 Resultatredovisning Förord/inledning Arbetet med att stärka Umeå universitet som forsknings- och utbildningsuniversitet samt att utveckla samarbetsformer med det omgivande samhället fortlöper. Pågående aktiviteter inom forskningsområdet kan exemplifieras med karriärbidrag till unga forskare, kvalitetsbaserad resursfördelning, utvecklingen av starka forskningsmiljöer, strategiska satsningar som Konstnärligt campus, satsningar på områdena teknik-, och kemi-, det prekliniska-, och kliniska området samt på forskningsinfrastruktur. Den tekniska utvecklingen har förändrat både studier och undervisningsmiljöer. För att på bästa sätt utnyttja både ny teknik och traditionell undervisning har universitetet satsat på att skapa kreativa lärandemiljöer och på teknikutveckling. Umeå universitet har även ett starkt regionalt engagemang och är en stor förmedlare av distansutbildning. Universitetet bedriver också decentraliserad utbildning på ett flertal orter, främst i Norrland, vilket inkluderar regionaliserad läkarutbildning. Stark forskning Under 2010 övergick den framgångsrika satsningen på starka forskningsområden till starka forskningsmiljöer. En stark miljö har en kritisk massa av internationellt konkurrenskraftiga forskare och internationella forskningsnätverk, gemensamma övergripande mål och visioner, samt rekryterar och karriärutvecklar unga forskare. Under perioden 2010–2015 har universitetsstyrelsen avsatt 150 miljoner kronor för miljöernas utveckling samt 70 miljoner kronor till forskningsinfrastruktur. Tre prioriterade samarbetsområden, Grön framtid, Til�lämpad IT och Konstnärligt campus inrättades också under året. Som ett led i universitetets satsning att öka antalet kvinnliga professorer erhöll 13 framgångsrika kvinnliga docenter bidrag för att meritera sig till professorer. Flera av universitetets forskare visade att de tillhör den internationella och nationella eliten. Professorerna Pernilla Wittung-Stafshede, biologisk kemi, och Helena Edlund, molekylär utvecklingsbiologi, var två av de tio forskare i Sverige som tilldelades Wallenberg Scholars. Cellforskaren Richard Lundmark och IT-forskaren Daniel Fällman utsågs av stiftelsen för strategisk forskning, SSF, till ”Framtidens forskningsledare”. Växtfysiologen Markus Grebe och infektionsforskaren Jörgen Johans- son erhöll det mycket prestigefyllda European Research Council Starting Grants. Umeå universitet är på väg att etablera sig som den viktigaste svenska noden för samhällsvetenskaplig polarforskning. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, tilldelade två forskningsprojekt vid kulturgeografiska institutionen, inriktade på hållbar utveckling i Arktis, sammanlagt 15 miljoner kronor. Två av de sex starka forskningsmiljöer som forskningsrådet Formas utsåg och tilldelade 25 miljoner kronor vardera, är samarbeten mellan Umeå universitet och SLU. Forskningen är inriktad mot hållbart nyttjande av skogsresurser och modellsystem för vattenkvalitet. Även IT-forskningen fick ett stort anslag. En forskargrupp vid institutionen för datavetenskap tilldelades 15 miljoner kronor från EU för forskning inom ”cloud computing”. I slutet av året fick forskningsprogrammet Media Places, ett samarbete mellan ett tjugotal forskare från Umeå universitet, Lunds universitet och Stanford University, ett anslag på 18 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för ett projekt om medier, teknik och plats. Utbildning och kreativa lärandemiljöer Umeå universitet hade under året totalt 17 914 helårsstudenter, vilket är det högsta antalet någonsin. Universitetets beräknade utbildningsvolym var därmed också betydligt större än takbeloppet, en utveckling som ser ut att fortsätta även under perioden 2011–2012, vilket innebär att antalet helårsstudenter kommer att behöva begränsas. Arbetet med kvalitetsutveckling av utbildningar har fortlöpt; bland annat har en omfattande studentundersökning genomförts. Att kreativa miljöer inspirerar till nya tankar är en sanning som universitetet försöker ta fasta på. Under hösten invigdes det nya parkrummet på campus och en månad senare Arkitekthögskolans nya byggnad på Konstnärligt campus vid älvkanten. Målet är att området, som förutom Arkitekthögskolan inrymmer Konsthögskolan, Designhögskolan och snart även en inkubator för kreativa näringar: Humlab-X, Bildmuseet och en stor utställningsyta, ska bli en av Europas mest kreativa miljöer. Att potentialen finns visas bland annat genom att Designhögskolan rankades bland de 18 bästa 3 (84) Resultatredovisning designskolorna i världen under året. Lars Nittve, som utsetts till gästprofessor och konstnärlig rådgivare för Bildmuseet, kommer att bidra med sina erfarenheter och nätverk i det konstnärliga utvecklings- och utställningsarbetet. Utbyggnaden av läkarutbildningen intensifierades genom en regionalisering av senare delen av läkarprogrammet till de tre länssjukhusen i Sunderbyn, Sundsvall och Östersund. Utbildningen som startar vårterminen 2011 har ett starkt stöd från hela Norrlandsregionen. Under året pågick också förberedelser för att ta emot betalande utländska studenter. Beslut togs även om studieavgifternas storlek. I januari 2009 startade Umeå School of Education med målet att ge landets bästa lärarutbildning samt att stärka den utbildningsvetenskapliga forskningen. Det omfattade förändringsarbetet var tyvärr inte klart vid ansökningstillfället, vilket resulterade i att universitets ansökningar om nya examina för förskole-, yrkes- och grundskolelärare avslogs, främst med motiveringen att ett komplett bedömningsunderlag saknades. Med det omfattande arbete som utförts under hösten i åtanke, hyser universitet stor tilltro till att flertalet nu saknade examensrätter erhålls under 2011. Samverkan och innovation Umeå universitet var ett av åtta lärosäten som enligt regeringens beslut tilldelades resurser att utveckla ett Innovationskontor. År 2009 undertecknade Umeå och Linköpings universitet ett avtal om strategiskt samarbete. Syftet är att utveckla verksamheten vid respektive universitet och att förstärka universitetens positioner. Under 2010 fattades det beslut om, och avsattes medel till, fyra gemensamma prioriterade utvecklingsprojekt. Under våren tecknades också ett avtal med Universitetet i Tromsö som syftar till att höja kvalitén inom forskning, utbildning och samverkan vid de båda universiteten. Under året valde ytterligare 15 kommuner i Norrland att samarbeta med Umeå universitet med syftet att koppla samman studenter och det lokala näringslivet. Antalet medverkande kommuner har därmed gått från 14 till 29. En ny webbplats som ska underlätta för arbetsgivare och studenter att finna varandra för olika typer av uppdrag – allt från examensarbeten, uppsatsuppdrag och praktikplatser till extrajobb – lanserades också. Organisation och ledning Universitetet fick under året en ny ledning. Regeringen utsåg Lena Gustafsson, professor i bioteknologi och vice generaldirektör för Vinnova, till rektor för Umeå uni- 4 versitet från och med 1 juli 2010. Till prorektor utsågs Kjell Jonsson, professor i idéhistoria och överbibliotekarie. Rektor utsåg Marianne Sommarin, professor i växtbiokemi, till vicerektor för forskning, Anders Fällström, docent i matematik, till vicerektor för utbildning och i slutet av året Agneta Marell, professor i företagsekonomi, till vicerektor för samverkan och innovation. Under hösten initierades processen med att nyttja de möjligheter autonomireformen ger lärosätet att utveckla sin verksamhet. Arbetet genomförs med ett integrerat perspektiv på forskning och utbildning samt på samverkan och innovation. Lena Gustafsson Rektor vid Umeå universitet Snabbfakta om Umeå universitet 2010 36 712 studenter varav 35 435 studenter på grundnivå och avancerad nivå, 61 procent kvinnor, och 1 277 studenter på forskarnivå, 51 procent kvinnor 4 185 anställda, 52 procent kvinnor 365 professorer, 22 procent kvinnor 2 027 lärare/forskare, 44 procent kvinnor 4 fakulteter 53 institutioner/arbetsenheter 20 centrumbildningar 3,6 miljarder i årsomslutning Resultatredovisning Resultatredovisning Verksamheten Under år 2010 har Umeå universitet bedrivit utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå inom ramen för fyra fakulteter: humanistisk fakultet, samhällsvetenskaplig fakultet, medicinsk fakultet samt teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Ansvaret för beställning och uppföljning av lärarutbildningarna ligger på Umeå School of Education. Universitetet har ett mycket stort utbildningsutbud, och utbildningarna bedrivs inom områdena humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, odontologi, medicin, undervisning, design, konst, musik, idrott samt övrigt. Universitetet har ett omfattande utbud av yrkesexamina och generella examina inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt licentiat- och doktorsexamen inom utbildning på forskarnivå. Universitetet har ett rikt samarbete med det omgivande samhället, vilket bl.a. kommer till uttryck inom utbildning på grundnivå genom ett stort utbud av decentraliserad utbildning i hela landet – men med tyngdpunkt i Norrland och då främst i Kiruna, Skellefteå, Örnsköldsvik och Lycksele. Samverkan sker även inom forskningen genom ett antal projekt i samarbete med näringslivet. Universitetet bedriver vidare uppdragsutbildning, varav polisutbildningen på uppdrag av Rikspolisstyrelsen är den mest omfattande. Forskningsverksamheten inom fakulteterna är betydande och håller inom vissa områden mycket hög nationell kvalitet, i en del fall mycket hög internationell kvalitet. Universitetet har under året rönt flera framgångar inom forskning. Universitetets ekonomi är god och resultatet för 2010 är positivt. Personal Det totala antalet årsarbetare vid Umeå universitet var 3 714 i oktober 2010, en ökning med 154 årsarbetare (+4 procent) jämfört med år 2009. I dessa beräkningar har reduktion för sjukskrivningar och tjänstledigheter gjorts. Totala antalet anställda personer under 2010 uppgick till 4 185 personer. Antalet professorer, lektorer och forskarassistenter har ökat under 2010, medan antalet adjunkter har minskat. Minskningen av antalet adjunkter är strategisk. Bland annat har en satsning på kompetensutveckling av adjunkter skett, så att ett antal adjunkter har kunnat disputera. Medianåldern bland all personal var 45 år. Följande två diagram visar hur antalet årsarbetare har förändrats totalt och inom vissa lärarkategorier under de senaste åren. Antal årsarbetare 2007–2010 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Årsarbetare 2007 2008 2009 2010 3449 3458 3560 3714 Diagram 1: Antal årsarbetare totalt 2007–2010. Antal årsarbetare inom vissa lärarkategorier 2007–2010 700 600 500 400 300 200 100 0 Professor Lektor Forskarassistent Adjunkt 2007 268 566 76 458 2008 270 583 70 448 2009 294 596 72 418 2010 316 616 77 398 Diagram 2: Antal årsarbetare inom vissa lärarkategorier 2007– 2010. I siffran för professorer ingår inte adjungerade professorer eller gästprofessorer. Det totala antalet redovisade sjukdagar bland de anställda fortsätter att minska och uppgår under 2010 till 1,7 procent av totalt antal arbetade dagar, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år. Fördelningen mellan kvinnor och män inom olika kategorier av läraranställningar framgår på annan plats i årsredovisningen (jämställdhet). Indelning av verksamheten Redovisningen av universitetets verksamhet delas in i Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, respektive Samverkan och innovation. Förutom dessa tre delar redovisas vissa uppgifter avslutningsvis under rubriken Gemensamt för verksamhetsgrenarna. De återrapporteringskrav som angivits i olika dokument från riksdag och regering har i resultatredovisningen citerats och markerats med fet stil i början av varje avsnitt. 5 Resultatredovisning Redovisningen av jämförelsetal har i vissa fall gjorts för de fyra föregående åren förutom redovisningsåret 2010, trots att endast två jämförelseår formellt behöver redovisas. Ekonomisk sammanfattning Årets kapitalförändring Årets resultat, inklusive andelar i dotterbolag som avser 2010 års resultat, uppgår till ett överskott om 126 miljoner kronor, vilket motsvarar 3,5 procent av de totala intäkterna år 2010. För sjätte året i rad redovisar Umeå universitet ett positivt ekonomiskt resultat. Umeå universitets intäkter har under perioden 2006–2010 ökat med 20 procent, och kostnaderna har under samma period ökat med 16 procent. År 2010 har intäkterna ökat med 195 miljoner kronor (+6 procent), medan kostnaderna har ökat med 124 miljoner kronor (+4 procent). Årets kapitalförändring är 21 miljoner kronor lägre än den prognos som lämnades i en delårsrapport per den 30 juni 2010. Differensen förklaras främst av att antalet studenter år 2010 är färre än prognosen i delårsrapporten. Detta beror i sin tur på att det varit en mindre nedgång av studentantalet under hösten 2010. Driftkostnaderna år 2010 är något lägre än prognosen i delårsrapporten. I raden dotterbolag i tabell 1, Resultaträkning 2006– 2010, miljoner kronor, redovisas 2010 års preliminära och oreviderade ekonomiska resultat för Uminova Holding AB. Resultatet är ett underskott med 0,15 miljoner kronor. Underskottet består av styrelsearvoden samt kostnader för redovisning och revision. (Se not 16 och 23). Kapitalförändring 2006–2010, mnkr 700 600 kant år 2010; institutionerna har i flera fall inte hunnit rekrytera lärare vilket medfört ekonomiskt överskott. Överskottet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå finns främst inom humanistisk fakultet, samhällsvetenskaplig fakultet och teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Uppdragsutbildningen redovisar ett underskott år 2010 (överskott år 2009). Inom forskning och utbildning på forskarnivå redovisas ett överskott med totalt 68 miljoner kronor, vilket är 3 procent i relation till intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå. Överskottet beror på att universitetet inte använt samtliga beslutade resurser år 2011, bland annat på grund av att det tar tid att rekrytera forskare och att satsningen på starka forskningsmiljöer skjutits fram ett halvår till januari 2011. Både universitetsstyrelsen och fakulteterna har beslutat att genomföra satsningar för att ytterligare utveckla forskning, vilket delvis finansieras med myndighetskapital. Överskott finns framför allt inom humanistisk fakultet och medicinsk fakultet samt på universitetsgemensam nivå. Den nya redovisningsmodellen infördes den 1 januari 2010, och modellen innebär bland annat att gemensamma kostnader fördelas utifrån hur respektive verksamhetsgren använder olika gemensamma funktioner. Modellen har medfört att kostnaderna för gemensamma funktioner ökar år 2010 för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt minskar för forskning och utbildning på forskarnivå. Kapitalförändring 2010, per verksamhetsgren, mnkr 80 70 60 50 40 30 20 10 0 -10 GU (anslag+bidrag) Kapitalförändring per verksamhetsgren 500 63 GU (avgiftsfinansierad) -5 Fo/Fou (anslag+bidrag) 68 Fo/Fou (avgiftsfinansierad) 0 400 300 Diagram 4: Kapitalförändring per verksamhetsgren 2010, miljoner kronor. 200 100 0 Balanserat kapital Kapitalförändring 2006 377 6 2007 378 2 2008 423 48 2009 478 55 2010 605 126 Diagram 3: Kapitalförändring under perioden 2006–2010, miljoner kronor. Kapitalförändring per verksamhetsgren Den anslags- och bidragsfinansierade utbildningen på grundnivå och avancerad nivå redovisar ett positivt resultat med 63 miljoner kronor. Detta motsvarar 4 procent av intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Antalet helårsstudenter har ökat mar- 6 Finansiering Intäkterna för anslag ökar år 2010 (+194 miljoner kronor eller +9 procent), främst beroende på fler studenter år 2010, men även på anslagsökning inom forskning och utbildning på forskarnivå samt på indexreglering. Avgiftsintäkterna minskar år 2010 (-12 procent). Orsaken är både minskad uppdragsutbildning och minskad uppdragsforskning. Bidragsintäkterna har ökat med 67 miljoner kronor år 2010 (+10 procent) jämfört med 2009. Resultatredovisning % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Finansiering 2006–2010 (%) 2006 Finansiella intäkter 1 Bidrag 18 Avgifter, ersättningar 14 Anslag 67 2007 1 17 15 67 2008 2 16 15 67 2009 1 19 15 65 % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 0 20 13 67 Diagram 5: Finansiering uppdelat på olika intäktsgrupper perioden 2006–2010. Resursförbrukning De totala personalkostnaderna ökar med 136 miljoner kronor (+7 procent) år 2010 jämfört med år 2009. Ökningen av personalkostnaderna beror både på att antalet anställda har ökat och på lönerevision. Lokalkostnaderna ökar med 5 miljoner kronor (+1 procent), och driftkostnaderna minskar med 14 miljoner kronor (-2 procent). Avskrivningarna ökar något år 2010 beroende på att investeringsvolymen ökat i enlighet med beslutad budget. Resultat från dotterbolag avser Umeå universitets holdingbolags resultat för år 2010. Avskrivningar Finansiella kostnader Övrig drift Lokaler Personal Resursförbrukning 2006–2010 (%) 2006 4% 0% 27% 10% 59% 2007 4% 0% 27% 10% 59% 2008 4% 0% 27% 10% 59% 2009 3% 0% 27% 10% 60% 2010 3% 0% 26% 10% 61% Diagram 6: Resursförbrukningen uppdelad på olika kostnadsgrupper perioden 2006–2010. Balansräkning Universitetets tillgångar respektive eget kapital och skulder har ökat år 2010 och uppgår 2010-12-31 till 2 205 mnkr. Oförbrukade bidrag uppgår till 798 mnkr medan upplupna bidragsintäkter uppgår till 107 mnkr, och ökningen netto (oförbrukade bidrag – upplupna intäkter) är 41 miljoner kronor år 2010. Detta beror på att erhållna bidrag ökar i högre takt än användningen av bidrag, vilket i sin tur bland annat beror på att det tar tid att anställa personer, samt att det ofta är kort tid mellan beslut om forskningsbidrag och projektstart. Myndighetskapitalet ökar med 126 miljoner kronor till totalt 605 miljoner kronor per 2010-12-31. Ekonomisk sammanfattning 2006 2007 2008 2009 2010 Intäkter 2 034 2058 2 126 2 234 2 428 Avgifter, ersättningar 443 457 470 529 467 Bidrag 539 507 520 669 736 22 39 50 12 9 3039 3 060 3 166 3 445 3 640 Personal 1798 1 816 1 848 2 018 Lokaler 287 305 320 333 338 Övrig drift 818 815 830 918 903 Anslag Finansiella intäkter Intäkter totalt Kostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Kostnader totalt 2 154 6 10 10 9 3 125 112 109 112 117 3034 3 058 3 118 3 390 3 514 48 55 126 Verksamhetsutfall 5 3 Resultat från andelar i dotterföretag 0 -1 0 0 0 Årets kapitalförändring 6 2 48 55 126 Tabell 1: Resultaträkning 2006–2010, miljoner kronor. 7 Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Inledning Umeå universitet bedriver utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom utbildningsområdena humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, odontologi, medicin, undervisning, övrigt, design, konst, musik samt idrott. Umeå universitet ger många program och kurser med tvärvetenskaplig inriktning, t.ex. återfinns beteendevetenskap och ekonomi i service managementprogrammet och humaniora, beteendevetenskap och teknik i magisterprogrammet i kognitionsvetenskap, samt i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. Universitetet tilldelar varje fakultetsnämnd ett utbildningsuppdrag och en ekonomisk ram baserad på beräknat antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) och omräknad utifrån de ersättningsbelopp som fastställs i regleringsbrevet. En avräkning sker i efterhand av det faktiska utfallet av antalet helårsstudenter och helårsprestationer. Uppdragen till nämnderna innehåller även vissa andra specifika mål och uppdrag avseende jämställdhet, internationalisering, examina m.m. År 2010 hade Umeå universitet 17 914 helårsstudenter, vilket är det högsta antalet helårsstudenter som universitetet haft under ett kalenderår. Jämfört med år 2009 har antalet helårsstudenter ökat med 2,3 procent, vilket är positivt. Arbetet med kvalitetsutveckling av utbildningar har pågått under året, bland annat har en omfattande studentundersökning genomförts. Inom ramen för kvalitetsarbetet har en modell med tre universitetsgemensamma frågor i alla kurs- och programutvärderingar införts. Utvecklingen av Konstnärligt campus har fortsatt år 2010 och i september invigdes Arkitekthögskolans nya byggnad. Totalt var det ca 1 900 sökande till 60 utbildningsplatser hösten 2010. Under 2010 har mastersutbildning i arkitektur startat och utbildningen har ett stort inslag av internationella studenter. 8 Planeringen och förberedelserna för en regionalisering av senare delen av läkarprogrammet till de tre länssjukhusen i Sunderbyn, Sundsvall och Östersund har pågått hela 2010. Regionalisering från och med termin 6 startar vårterminen 2011. Under år 2010 har bland annat regler och priser avseende studieavgifter beslutats. Universitetet har under 2010 fortsatt utvecklingen av flexibelt lärande och s.k. blended learning, bland annat inom ramen för det universitetsgemensamma projektet Flexutbildningar. Under 2010 beslutades om utveckling av flexprojekt för närmare 2,5 miljoner kronor. Trots ett omfattande arbete med ansökningar om examensrätt för lärarutbildningar, avslogs universitets ansökningar om nya examina för förskole-, yrkes- och grundskolelärare i slutet av året. Vid universitetsstyrelsen i december presenterades en scenarioframskrivning av antalet studenter år 2010–2020 utifrån en analys av bland annat arbetsmarknad och befolkningsutveckling. År 2010 har ett universitetsgemensamt projekt för att vidareutveckla verksamheten vid Umeå centrum för idrottsvetenskap bedrivits. I följande tabell ges en sammanställning över utvecklingen av det totala antalet individer i utbildning på grundnivå och avancerad nivå, antalet helårsstudenter, antalet helårsprestationer och prestationsgraden under perioden 2000–2010. Tabellen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå, inklusive uppdragsutbildning. Sedan 2000 har antalet studenter inom grund- och avancerad nivå ökat med 49 procent (11 723 studenter). Även antalet helårsstudenter och helårsprestationer har ökat under samma period. Prestationsgraden har varit relativt konstant, men minskat något de senaste åren. Resultatredovisning Helårsstudenter Registrerade individer År Helårsprestationer Varav Totalt program Varav kurser Totalt program kurser Prestationsgrad 2000 23 712 15 833 10 418 5 415 13 292 9 384 3 908 84 % 2001 24 009 16 089 10 833 5 256 13 480 9 705 3 774 84 % 2002 24 701 16 392 10 992 5 400 13 687 9 834 3 853 84 % 2003 25 622 16 867 11 386 5 481 14 160 10 316 3 844 84 % 2004 26 650 17 304 11 897 5 407 14 456 10 711 3 745 83 % 2005 27 795 17 439 11 951 5 488 14 512 10 695 3 817 84 % 2006 27 422 16 707 11 594 5 113 14 247 10 725 3 522 85 % 2007 27 228 16 142 11 214 4 928 13 618 10 204 3 414 84 % 2008 28 022 16 117 10 882 5 235 13 568 10 081 3 488 84 % 2009 32 263 17 498 11 401 6 097 14 049 10 111 3 938 80 % 2010 35 435 17 914 11 506 6 408 14 552 10 580 3 972 81 % Tabell 2: Totalt antal registrerade studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå kalenderåren 2000–2010 (alla kurstyper d.v.s. inkl. uppdragsutbildning m.fl.). Prestationsgraden uttryckt i procent = HPR/HST x 100. Nedanstående diagram redovisar utvecklingen av antalet studenter inom grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet under de senaste tio åren. Antal registrerade studenter i utbildning på grund- och avancerad nivå 2001–2010 den ökat år 2010 till att åter igen ligga på samma nivå som år 2008. Prestationsgraden för fristående kurser har dock fortsatt att minska med 2–3 procentenheter för varje år sedan år 2007, främst beroende på att antalet studerande på distans- och nätkurser har ökat. 40 000 Prestationsgrad 2006–2010 (%) 35 000 30 000 100 25 000 95 20 000 90 15 000 85 10 000 80 5 000 75 0 2001 UmU totalt 24 009 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 24 701 25 622 26 650 27 795 27 422 27 228 28 022 32 263 2009 70 2010 65 35 435 Diagram 7: Antal registrerade studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå perioden 2001–2010 (alla kurstyper d.v.s. inkl. uppdragsutbildning m.fl.). Antalet nybörjare vid Umeå universitet har ökat med hela 2 051 personer (15 procent) jämfört med 2009. Utvecklingen av antalet högskolenybörjare sedan år 2001 framgår av nedanstående diagram. Antal nybörjare vid Umeå universitet 2001–2010 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 60 Totalt Program Fristående kurs 2006 85 92 69 2007 84 91 69 2008 84 92 67 2009 80 89 65 2010 81 92 62 Diagram 9: Prestationsgrad vid Umeå universitet 2006–2010, procent. Den totala andelen kvinnor i utbildning på grundnivå och avancerad nivå är 61 procent och varierar endast marginellt från år till år. Andelen kvinnor är störst inom områdena vård, lärarutbildning och humaniora, medan andelen män fortfarande är störst inom utbildningsområdet teknik. I följande diagram åskådliggörs könsfördelningen under åren 2006–2010. 8 000 6 000 Könsfördelning 2006–2010 (%) 4 000 2 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 6 278 6 698 6 946 7 868 8 576 8 194 8 798 9 311 13 423 15 474 Kvinnor 3 898 4 193 4 262 4 789 5 295 5 132 5 417 5 823 8 082 9 240 Män 2 684 3 079 3 281 3 062 3 381 3 488 5 341 6 234 Totalt 2 380 2 505 Diagram 8: Antal högskolenybörjare perioden 2001–2010 vid Umeå universitet. Prestationsgraden totalt för universitetet har under de senaste tio åren legat över 80 procent. År 2010 var prestationsgraden 81 procent totalt för både program och fristående kurser – en ökning med 1 procentenhet jämfört med år 2009. För program har prestationsgra- 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kvinnor 2006 2007 2008 2009 2010 37,6 62,4 37,7 62,3 37,7 62,3 38,5 61,5 39,1 60,9 Diagram 10: Könsfördelningen i utbildning på grundnivå och avancerad nivå, perioden 2006–2010 (alla kurstyper, d.v.s. inkl. uppdragsutbildning m.fl.) 9 Resultatredovisning Ekonomisk översikt Nedan ges en sammanställning över intäkter och kostnader inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr). 2008 2009 2010 Verksamhetens intäkter Anslag 1 139 978 1 230 963 1 327 459 Avgifter 99 910 106 870 102 426 Bidrag 24 472 25 053 32 445 Finansiella intäkter 20 562 4 496 3 808 1 284 922 1 367 382 1 466 138 Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal 787 378 Lokaler Övrig drift Finansiella kostnader 861 470 182 166 182 057 191 037 306 138 280 716 314 026 4 394 2 947 957 37 593 36 062 35 633 1 317 669 1 310 037 1 403 122 -32 747 57 345 63 016 Avskrivningar Summa kostnader 808 255 Kapitalförändring Transfereringar Erhållna Lämnade 5 487 31 783 16 931 -5 487 -31 783 -16 931 0 0 0 Summa Tabell 3: Resultaträkning 2008–2010 för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, exkl uppdragsutbildning (tkr). Intäkterna för grundutbildningsverksamheten (exkl. uppdragsutbildning etc.) vid Umeå universitet har ökat med 7 procent år 2010. Av dessa intäkter utgörs större delen av statliga anslag (91 procent). Anslagsintäkterna är 96 miljoner kronor eller 8 procent högre 2010 jämfört med år 2009. Ökningen beror huvudsakligen på att antalet studenter är större år 2010. Bidragsintäkterna har ökat år 2010. Finansiella intäkter Resultatet är ett överskott med 63 miljoner kronor, beroende på ökat studentantal och att flera institutioner inte hunnit anställa personal i motsvarande takt. 10 2009 2010 Anslag 0 0 0 101 541 100 286 82 732 0 0 0 532 152 55 102 073 100 438 82 787 Avgifter Bidrag Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler På kostnadssidan har personalkostnaderna ökat med 53 miljoner kronor (+7 procent). Lokalkostnaderna är 5 procent högre år 2010 jämfört med år 2009, främst beroende på ökad förhyrning för arkitektutbildningen. 2008 Verksamhetens intäkter Övrig drift Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader 36 143 35 510 6 642 6 323 5 344 58 333 55 971 54 587 23 11 4 1 261 933 780 102 402 98 748 87 812 -329 1 690 -5 025 Kapitalförändring 27 097 Tabell 4: Resultaträkning 2008–2010 för uppdragsutbildning (tkr). Intäkterna för uppdragsutbildning har minskat med 18 miljoner kronor (–18 procent) jämfört med föregående år. Inom uppdragsutbildning finns ett underskott med 5 miljoner kronor år 2010, detta underskott är fördelat på många institutioner. Resultatredovisning Nya högskoleplatser Regleringsbrev 2010 De universitet och högskolor som under 2009 och 2010 har tilldelats medel för nya högskoleplatser ska i årsredo- pet för båda åren kan man se det som att efterfrågan från studenterna varit något högre än årets anslagsmedel för högskoleplatser. leplatser har disponerats, samt i vilken utsträckning den Studieavgifter för tredjelandsstudenter ökade tillgången på utbildning har motsvarat studenter- Regleringsbrev 2010 nas efterfrågan. I årsredovisningen ska en redogörelse över uppbyggnaden visningen för 2010 redovisa hur de ökade antalet högsko- av verksamheten för studieavgiftsskyldiga studenter lämnas. Umeå universitet har tilldelats ökat anslag med 19,5 miljoner kronor avseende 300 platser, d.v.s. ett utökat takbelopp. Umeå universitet överskred takbeloppet med ca 9 miljoner kronor år 2009 och ca 36 miljoner kronor år 2010, vilket innebär att tilldelade medel har använts i sin helhet. I nedanstående tabell framgår hur tillskottet fördelats mellan fakulteterna. Humanistisk fakultet Andel av 300 platser (19,5 mnkr) 0,2 Samhällsvetenskaplig fakultet 8,1 Medicinsk fakultet 3,2 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Summa 8,0 19,5 Tabell 5: Fakultetsfördelning av medel för nya högskoleplatser, miljoner kronor. Humanistisk fakultet har använt medlen för de nya högskoleplatserna till språkämnen, främst engelska. Detta motsvarar studenternas efterfrågan. Medicinska fakulteten har använt medel främst till utbyggnaden av läkar- och tandläkarprogrammen. Då detta är utbildningar med stor efterfrågan från studenterna har alla nya platser fyllts. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet har ökat antalet studenter år 2009 och 2010. Det är framför allt utbyggnaden av årskurs två på arkitektprogrammet och civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi som bidragit till volymökningen. Fakulteten har också sett en ökad tillströmning till fakultetens masterprogram, och hösten 2010 startades årskurs ett på masterprogrammet i Hållbar arkitektonisk produktion. Samtliga dessa utbildningar har motsvarat studenternas efterfrågan. Samhällsvetenskaplig fakultet har använt sina extra platser på distans- och nätkurser. Inom distans- och nätkurser har efterfrågan från studenter varit betydande. Sammanfattningsvis har tillgången på utbildning motsvarat studenternas efterfrågan, och det utökade takbeloppet har varit betydelsefullt för att kunna erbjuda platser för studenter som sökt till Umeå universitet. I och med att Umeå universitet har överskridit takbelop- När riksdagen fattade beslut om anmälnings- och studieavgifter för utomeuropeiska studenter med start höstterminen 2011 påbörjade Umeå universitet skyndsamt förberedelser med syfte att genomföra reformen på bästa tänkbara sätt. Bland annat startades ett särskilt projekt för införandet av studieavgifter, ett arbete som involverat stora delar av universitet. Projektet har prioriterat frågan om studieavgifter och studieavgifternas storlek. I detta arbete har också ingått att jämföra Umeå universitet med andra jämförbara lärosäten. Universitetsstyrelsen har i september fattat beslut om principer för studieavgifter som bland annat innehåller hur priser ska revideras mellan år, hur priser ska presenteras samt hur priser ska beräknas. Rektor har fattat beslut om prisnivåer som omfattar samtliga utbildningar. Därefter har institutionerna prissatt samtliga sökalternativ inför läsåret 2011/2012 i Selma, universitetets utbildningsdatabas. Ett mycket omfattande arbete har genomförts under mycket kort tid, och här kan särskilt nämnas följande: • Rektor fattade den 18 januari 2011 beslut om en särskild hanteringsordning för strategisk hantering av stipendier för läsåret 2011/2012. Ett system för fördelning av lokala stipendier är därmed sjösatt. • Rutiner för kontinuerlig och kritisk uppföljning av processer och resultat har utarbetats, och planeringsenheten har det övergripande ansvaret för detta. • Under 2010 har ett pilotprojekt bedrivits där ett system för internationella förfrågningar testats. Under 2011 implementeras detta på bred front vid Umeå universitet, och därmed kan förfrågningar som ställs till universitetet fångas upp och svar säkerställas. • Vid Umeå universitet håller en funktion för avgifts- och stipendiesamordning på att inrättas vid Studentcentrum. Funktionen ska vara en kontakt inom Studentcentrum för avgiftsbetalande studenter. Här ingår att samordna uppgifter om beviljade stipendier, hantera reservlistor samt sammanställa uppgifter som behövs för att fakturera studieavgifter, d.v.s. uppgifter om kursavgifter och eventuell avräkning mot beviljade stipendier, och skapa fakturaunderlag inför varje termins fakturering. I uppgiften ligger också att utreda uteblivna betalningar och 11 Resultatredovisning eventuella krav, hantera påminnelser/kravhantering gentemot studenterna och handlägga ärenden som kan resultera i återbetalning, t.ex. studieavbrott och studieuppehåll. • Rektor har i en skrivelse (dnr 400-2816-10) bett Utbildningsdepartementet om tillåtelse att få hyra bostäder till betalande studenter. • Det pågår ett arbete i syfte att ytterligare förbättra studiesituationen för betalande studenter. Knappt 15 projekt på verksamhetssidan och drygt ett 15-tal på tekniksidan har genomförts under året. Projekten är av mycket varierande storlek; totalt har drygt 44 000 timmar lagts ned på teknikuppdraget 2010 vid Ladokenheten. Uppföljning och utvärdering av rutiner och handläggningsordning bör ske kontinuerligt. Det kommer att vara en lärande process eftersom det är ett helt nytt sätt att arbeta. Eftersom omfattningen för närvarande är okänd föreslås inte någon komplicerad och stor administration runt hanteringen utan inställningen har varit att det får växa fram efterhand när det finns mer kunskap om behov och gjorda erfarenheter. Umeå universitet har kontinuerligt stämt av med andra lärosäten under projektets gång och informationsutbytet kommer att fortsätta genom de etablerade nätverk som finns inom de olika specialistområdena. Ladok3-projektet fick en huvudprojektledare på plats sent under våren och kom i gång på allvar först efter sommaren. Några inledande delprojekt har genomförts respektive pågår; det gäller process- och begreppskartläggningar och verksamhetsarkitektur, lokala teknik inventeringar och inventeringar av andra tekniska krav på plattform för ett nytt system. De direkta kostnaderna för införandet av studieavgifter uppgår till 143 tkr år 2010. Ladokkonsortiet Konsortiesamarbetet om Ladok Mål och uppdrag Ladokkonsortiet är ett samverkansorgan kring det studieadministrativa systemet Ladok. Så gott som alla högskolor, 38 stycken, samt CSN är medlemmar i Konsortiet. Ladokkonsortiet är formellt en enhet inom Umeå universitet, som konsoliderar Konsortiets ekonomi i sin årsredovisning. Ladokkonsortiet ska på sina medlemmars uppdrag förvalta och vidareutveckla Ladoksystemet. Stämman, det högsta beslutande organet, ger årsbeting och ekonomiska ramar för varje år. En styrelse ansvarar för styrningen av verksamheten, medan en konsortiechef och en förvaltningsledare har det verkställande ledningsansvaret på verksamhetssidan. Vid fyra leveranstillfällen per år får medlemshögskolorna tillgång till förbättringar och nyutvecklad funktionalitet. Aktiviteter På verksamhetssidan finns resurser för en utredningsoch beställarorganisation, med inhyrda verksamhetskunniga från medlemshögskolorna. På teknik-/ utförarsidan har VHS getts ett huvudansvar för att en specificerad årsbeställning genomförs. Ladokenheten (numera: ITS) vid Umeå universitet är underleverantör till VHS i genomförandet av årsuppdraget. 12 Verksamheten inom Konsortiet har under året präglats starkt av det nu påbörjade systemförnyelseprojektet Ladok3, som beräknas pågå 2010–2014 och därmed kommer att ha byggt om hela Ladoksystemet. Resultat Merparten av åtaganden och uppdrag har genomförts enligt plan under 2010. Ladok3-projektets försenade start innebar dock att hela den givna kostnads- och investeringsramen inte behövt utnyttjas. Med en omsättning på kostnadssidan på 46,7 miljoner kronor och nära 50 miljoner kronor i intäkter – till största delen beslutade medlemsavgifter – fick Konsortiet ett ekonomiskt överskott för året på hela 3,4 miljoner kronor. Dessa medel kommer att användas i 2011 års arbete, främst med Ladok3. Årets nyinvestering – d.v.s. nyutveckling – i systemet stannade på 7,1 miljoner kronor, långt under den givna ramen. För sitt arbete med Ladok 2010 fakturerade Ladokenheten VHS ca 26,5 miljoner kronor. Ladokkonsortiet upprättar separat bokslut och fylligare redogörelse för sin verksamhet, vilka redovisas för konsortiemedlemmarna till vårstämman. Anslag för systemanpassningar för studieavgifter Mål Av regleringsbrevet för 2010 framgår att regeringen anslagit 4 miljoner kronor till Ladokkonsortiet för kostnader för utveckling av Ladok med anledning av införandet av studieavgifter. Ladok ska minst kunna – förse VHS/NyA med uppgifter om ”redan student” och ta emot uppgifter om ”betalningsskyldig” – förse ekonomisystemen med uppgift om vem som ska betala för vad, och ta emot uppgift om ”har betalt” – förse Migrationsverket med uppgift om ”har betalt”, och om ”aldrig registrerade” respektive studieavbrott – hantera registrering av avgiftsskyldiga på rätt sätt, ändringar av betalningsskyldig-status m.m. Resultatredovisning – hantera avstängningar p.g.a. ”ej betalt”, och deras konsekvenser – producera statistik och andra uppföljningar i olika skeden för olika ändamål. Aktiviteter Ett omfattande samspel med dels välbekanta parter som VHS och naturligtvis medlemshögskolornas studie administratörer, dels nya parter som Migrationsverket och högskolornas ekonomiadministratörer, har pågått under hela året allteftersom förutsättningarna klarnat. En inledande utredning på verksamhetssidan inledde arbetet och ledde till insatser på framför allt tekniksidan i storleksordningen 2 000 nedlagda timmar. Studieavgiftsprojektet har i stort sett gått enligt plan och levererar funktionalitet i januari, mars och april 2011. Det innebär att ett studieavgiftsprojekt för 2011 har påbörjats, och beräknas omfatta 2 500 timmar motsvarande drygt 1,6 miljoner kronor. Insatser under 2012 kommer också att bli aktuella; kravbilden kommer att behöva kompletteras under både 2011 och 2012. Resultat Under året har 1 418 tkr upparbetats i studieavgiftsprojekten. Oförbrukade medel vid ingången av 2011 är således 2 582 tkr. Under året har 773 tkr aktiverats. Med tanke på att dagens system kommer att bytas ut av nya moduler under en 3–4-årsperiod kommer dessa investeringar sannolikt att behöva skrivas av på kortare tid än normalt 5 år. Studenternas etablering på arbetsmarknaden Universitetsstyrelsen har fastställt följande mål för år 2010: ”Vi ska följa upp samtliga studenter som tagit examen med avseende på etablering på arbetsmarknaden och värdering av den egna utbildningen, andelen studenter i förvärvsarbete ska öka till 90 %. (89 % år Utbildningsuppdraget Takbeloppet Det har år 2010 totalt registrerats 17 302 helårsstudenter inom universitetets takbelopp (år 2009: 16 703 helårsstudenter). Ökningen år 2010 (+599 helårsstudenter eller +3,6 procent) ligger främst inom utbildningsområdena samhällsvetenskap (+293 helårsstudenter), naturvetenskap (+141 helårsstudenter) samt teknik (+131 helårsstudenter). Därtill kommer 612 helårsstudenter finansierade genom särskilda statliga medel eller uppdragsmedel (minskning med 183 helårsstudenter jämfört med 2009). De studerande och deras prestationer inom takbeloppet fördelar sig på utbildningsområden enligt nedan. Ersättningen överstiger takbeloppet med 36,9 miljoner kronor. Universitetet hade ett anslagssparande med 101,6 miljoner kronor vid ingången av år 2010 varav 36,9 miljoner kronor används för att finansiera överskridandet av takbelopp år 2010. Resterande 64,8 miljoner kronor får överföras till nästkommande budgetår utan regeringens godkännande. Jämfört med den prognos som universitetet inlämnat i oktober till Utbildningsdepartementet är avvikelsen –2,4 miljoner kronor vilket motsvarar –0,2 procent i relation till takbeloppet. Avvikelsen jämfört med prognosen beror framför allt på att antalet helårsstudenter är 13 färre än prognostiserat. Utbildningsområde Antal HST Antal HPR Ersättning (tkr) Humaniora 2 274 1 390 75 352 369 346 14 513 4 580 3 496 164 932 Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap 2 515 1 831 201 019 Teknik 1 683 1 306 137 926 Vård 2 313 2 157 220 193 255 258 24 162 1 364 1 347 176 619 63 063 Odontologi Medicin Undervisning 881 810 Övrigt 505 475 35 446 Design 272 261 60 545 21 076 Konst 74 74 2006, för studenter som examinerats under perioden Musik 10 10 1 977 2000/01–2004/05).” Idrott 207 160 28 760 17 302 13 920 1 225 583 Resultat: Uppgifter tas fram med fördröjning och Ersättning för helårsprestationer från dec 2009 finns bara fram till 2008. För 2008 anges andelen i förvärvsarbete ur gruppen examinerade mellan läsåren 2002/03–2006/07. För år 2008 är andelen examinerade i förvärvsarbete 90 procent, vilket innebär att universitetsstyrelsens mål klaras. Andelen i förvärvsarbete varierar mellan olika utbildningar. Inom bland annat följande examina var förvärvsfrekvensen högre än 90 procent: Läkare, sjuksköterskor, civilingenjörer, receptarier, socionomer, jurister, specialpedagoger samt vissa lärare. Summa Summa Takbelopp 2010 1 041 1 226 625 1 189 754 Differens till takbelopp (Ingående anslagssparande=101 650) +36 871 Utgående anslagssparande som får överföras till år 2011 64 779 Tabell 6: Takbelopp år 2010, tusen kronor. Följande diagram redovisar utfallet i miljoner kronor under åren 2006–2010 i förhållande till det av regeringen tilldelade takbeloppet. 13 Resultatredovisning Examina Utfall inom ramen för takbeloppet 2006–2010, mnkr 2006 2007 2008 2009 Generella examina 1 400 2010 1 200 Högskoleexamen 53 79 110 110 165 1 000 Kandidatexamen 1 067 1 129 1 150 978 1 082 800 Magisterexamen (2007) 0 4 100 241 315 600 Magisterexamen med bredd 73 63 59 55 31 Magisterexamen med djup 747 590 454 352 257 Masterexamen 0 5 29 95 133 Totalt 1 940 1 870 1 902 1 831 1 983 Kandidatexamen 0 3 15 28 33 Masterexamen 0 3 18 22 21 Totalt 0 6 33 50 54 Arbetsterapeutexamen 55 33 49 56 39 Barnmorskeexamen 13 15 19 21 22 Biomedicinsk analytikerex. 24 35 31 28 33 – högst 276 helårsstudenter inom design, Civilekonomexamen 0 0 0 0 4 – högst 74 helårsstudenter inom konst, och Civilingenjörsexamen 162 133 119 128 103 Dietistexamen 29 37 16 38 21 Högskoleingenjörsexamen 90 73 103 87 90 Juristexamen 57 57 65 75 56 Logopedexamen 0 23 1 20 0 Läkarexamen 139 138 146 138 155 Lärarexamen 606 598 750 499 529 Psykologexamen 65 61 73 65 59 Psykoterapeutexamen 2 22 36 1 22 Receptarieexamen 79 69 39 43 70 Röntgensjuksköterskeex. 10 0 0 12 8 Sjukgymnastexamen 65 57 61 52 66 Sjukhusfysikerexamen 5 5 9 3 6 Sjuksköterskeexamen 173 184 259 204 200 Social omsorgsexamen 0 1 0 0 0 Socionomexamen 263 244 267 216 294 Specialistsjuksköterskeex. 87 102 108 88 123 Speciallärarexamen 0 0 0 0 36 Specialpedagogexamen 125 88 57 58 45 Studie- och yrkesväg ledarexamen 42 45 43 40 41 Tandhygienistexamen 33 28 27 26 26 Tandläkarexamen 33 32 35 44 49 Tandteknikerexamen 21 18 20 19 14 Teologie kandidatexamen 8 7 6 1 0 Yrkeshögskoleexamen 49 31 13 0 0 Totalt 2 235 2 136 2 352 1 962 2 111 Umeå universitet totalt 4 175 4 012 4 287 3 843 4 148 400 200 0 Takbelopp Utfall 2006 1 067 1 054 2007 1 096 1 045 2008 1 108 1 052 2009 1 129 1 138 2010 1 190 1 227 Diagram 11: Utfall inom ramen för takbeloppet 2006–2010, miljoner kronor. Mål helårsstudenter Inom de konstnärliga utbildningsområdena kan universitetet högst avräkna följande antal helårsstudenter (respektive helårsprestationer) inom angivet utbildningsområde: – högst 10 helårsstudenter inom musik. Antalet helårsstudenter inom utbildningsområdet design uppgick till 272, inom utbildningsområdet konst till 93 och inom utbildningsområdet musik till 22. Begränsningen av antalet helårsstudenter inom design, konst och musik har inneburit att 19 helårsstudenter inom konst samt 12 helårsstudenter inom musik klassats som teknik. Antalet avlagda examina Det totala antalet avlagda examina har ökat med 8 procent (+305 stycken) i jämförelse med föregående år. Antalet kandidatexamina har ökat med 11 procent år 2010 jämfört med år 2009. Antalet yrkesexamina har ökat med 8 procent till år 2010, bland annat har antalet specialistsjuksköterskeexamina och socionomexamina ökat markant. I följande tabell redovisas antalet utfärdade examina för var och en av de examina som universitetet har tillstånd att utfärda. Konstnärliga examina Yrkesexamina Tabell 7: Antal examina 2006–2010 fördelade på olika examens typer. 14 Resultatredovisning Särskilda åtaganden Decentraliserad utbildning Regleringsbrev 2010 Universitetet skall anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 100 helårsstudenter. Av årsredovisningen skall framgå omfattning, inriktning och total kostnad för denna verksamhet. För Umeå universitet är den regionala förankringen central. Universitetet vill på ett kraftfullt sätt bidra till en hållbar utveckling och tillväxt i norra Sverige. I det sammanhanget är decentraliserade utbildningar en viktig del. Med decentraliserad utbildning avses alla utbildningar där Umeå universitet har en fast studiegrupp utanför campus Umeå. Utbildningarna kan ske i normal studietakt eller på delfart och med olika grader av distansmetodik. För att säkerhetsställa att de decentraliserade utbildningsprojekten är en del av den totala utbildningsstrategin vid Umeå universitet ligger beslutsprocessen, från och med oktober 2010, inom Utbildningsstrategiskt råd. Rådet leds av vicerektor för utbildning och består av dekanus, prodekanus eller vicedekanus från varje fakultet, rektor för Umeå School of Education, representant från universitetsledningen samt studeranderepresentanter. Rådets huvudsakliga uppgifter är att initiera och samordna övergripande utbildningsstrategiska diskussioner, att diskutera och bereda frågor av utbildningskaraktär inom utbildning på forskarnivå, samt att efter beredning vid enheten för näringsliv och samhälle (ENS) ge förslag till fördelning av resurserna för decentraliserad utbildning. Fram till och med september leddes arbetet med decentraliserad utbildning av en grupp bestående av prorektor samt dekaner. En fungerande decentraliserad utbildning förutsätter samverkan med kommuner, myndigheter och andra samverkande organ. Här har enheten för näringsliv och samhälle (ENS) en central roll, inte minst vid universitetets campus i Skellefteå och Örnsköldsvik samt vid universitetets verksamheter i Lycksele och Kiruna. De särskilda medlen för decentraliserad utbildning gör det möjligt för universitetet att finansiera delar av de merkostnader som uppstår för dessa utbildningsprojekt. Merkostnaderna utgörs främst av en mer komplex planeringsprocess än vid traditionell campusförlagd utbildning, samt av högre omkostnader i själva undervisningen. Planeringen är tidskrävande då flera aktörer är inblandade. Under 2010 har följande program erbjudits inom ramen för decentraliserad utbildning: företagarprogrammet, förskollärarprogrammet, processoperatörsprogrammet, socionomprogrammet, sjuksköterskeprogrammet, programmet i naturguid- ning, spa-programmet, programmet för kris- och konflikthantering, samt teknisk-naturvetenskapligt basår. Genom distansöverbryggande teknik erbjuds bl.a. personalvetarprogrammet, programmet för psykiatrisk omvårdnad, högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik samt kurser inom Kulturhögskolan. Under 2010 har 142 helårsstudenter finansierats av de särskilda medlen för decentraliserad utbildning. Den totala kostnaden för 2010 uppgick till 15 537 tkr. Utbildning i miljövetenskap i Kiruna Regleringsbrev 2010 Universitetet ska erbjuda utbildning i miljövetenskap i Kiruna. I årsredovisningen ska en kort redovisning lämnas av vilken verksamhet som genomförts under 2010 samt antalet helårsstudenter som deltagit i de utbildningar som erbjudits. Av redovisningen ska även de totala kostnaderna för verksamheten framgå. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet bedriver inom ramen för utbildning i miljövetenskap en tvåårig naturguideutbildning i Kiruna samt ett antal fristående kurser och sommarkurser. Intag till naturguideutbildningen har gjorts höstterminen 2008 (15 nybörjare), 2009 (13 nybörjare) och 2010 (13 nybörjare). Totalt 45 helårsstudenter studerade inom miljövetenskaplig utbildning i Kiruna år 2010. Ca 2 helårsstudenter läste kurser inom den samhällsvetenskapliga fakulteten. Resterande helårsstudenter fanns registrerade på kurser inom teknisknaturvetenskaplig fakultet. 23 helårsstudenter fanns registrerade inom naturguideutbildningen. Totalt 108 studenter läste miljöutbildning i Kiruna år 2010. Universitetets totala intäkt för utbildning i miljövetenskap i Kiruna år 2010 var 6,6 miljoner kronor. Den totala kostnaden för verksamheten, inkluderande löner, drift, kursutveckling, marknadsföring, utrustning och gemensamma avsättningar m.m., var 3,9 miljoner kronor (4,1 miljoner kronor år 2009). Löner, drift m.m. Kirunakontoret 1 637 Gemensamma kostnader 1 335 Merkostnad kurser 605 Annonsering 164 Kursutveckling och kursanpassning 110 Övriga främmande tjänster Summa 48 3 899 Tabell 8: Kostnader för verksamheten i Kiruna 2010, tusen kronor. 15 Resultatredovisning Uppdrag Utbildning i samiska och meänkieli Regleringsbrev 2010 Universitetet ska varje läsår erbjuda utbildning i meänkieli och samiska. Av årsredovisningen ska framgå antalet erbjudna platser, antalet sökande samt antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom respektive utbildning. Samiska språk och samiska studier Hela språkutbudet i samiska språk och samiska studier utgörs av distanskurser med nätstöd eller av rena nätkurser. Vårterminen 2010 fortsatte språkkurser som startat hösten 2009 och löpte med 50 procent studietakt också över vårterminen: A-kurser i syd- och nordsamiska med 24 respektive 7 fortsättningsregistrerade och studieort Östersund respektive Kiruna; en B-kurs i nordsamiska i Kiruna med 5 fortsättningsregistrerade, samt en C-kurs i samiska språk med 8 fortsättningsregistrerade. Vidare fortsatte den helt nätdistribuerade nybörjarkursen i nordsamiska med 25 procent studietakt med 13 fortsättningsregistrerade. På avancerad nivå gavs kursen Examensarbete för magisterexamen i samiska språk, 15 hp, med 2 registrerade. I huvudområdet samiska studier fortsatte kursen Samiska kulturstudier A med samlingsort Östersund från hösten 2009 med 10 fortsättningsregistrerade studenter. Vidare gavs en ren nätkurs, Samernas samhälle och historiska utveckling, 15 hp, med 23 studenter. Inom sommaruniversitetet 2010 gavs med samlingsort Jokkmokk och i samarbete med Sámij åhpadusgouvdásj/Samernas Utbildningscentrum två språkkurser om vardera 7,5 hp, Praktisk nordsamiska (8 registrerade) och Praktisk lulesamiska (14 registrerade), samt en kurs i traditionella kunskaper (Traditional indigenous knowledge, 7,5 hp) med 22 registrerade, varav 20 var internationella studenter från företrädesvis USA. Höstterminen 2010 startade nya omgångar av språkkurser med 50 procent studietakt (distanskurser med nätstöd). Nybörjarkurs i nordsamiska gavs med samlingsort Gällivare (19 registrerade) och i sydsamiska med samlingsort Östersund (34 registrerade). Vidare gavs B-kurser i nordsamiska (samlingsort Kiruna, 4 registrerade) och sydsamiska (samlingsort Östersund, 11 registrerade). På avancerad nivå gavs Samiska språkrevitaliseringsstudier 30 hp (50 procent studietakt) med samlingsort Östersund och 8 registrerade. I huvudområdet samiska studier startade under hösten kursen Samiska kulturstudier B med samlingsort Östersund och 7 registrerade. Kursen är en nätstödd distan- 16 skurs. Vidare gavs den rena nätkursen Samernas kultur och religion 15 hp (30 registrerade) samt kursen Kultur, historia och turism i Barentsregionen (två kurstillfällen: Kiruna, 10 registrerade samt Örnsköldsvik, 18 registrerade), som ingår i år 1 på Naturguideprogrammet. Meänkieli Endast en kurs i meänkieli gavs under 2010, en nätdistribuerad nybörjarkurs steg 2 (påbyggnad på steg 1 som gavs ht 2009) med 14 registrerade. 2006 2007 2008 2009 2010 – erbjudna platser 94 83 211 293 367 – sökande 94 83 211 293 367 – helårsstudenter 32 27 43 55 60 – helårsprestationer 22 23 18 39 27 – erbjudna platser 4 24 34 41 19 – sökande 4 24 34 41 19 – helårsstudenter 1 1 3 5 2 – helårsprestationer 1 1 1 2 1 Samiska Meänkieli Tabell 9: Antal studerande i samiska och meänkieli åren 2006– 2010. ALF-ersättningen Regleringsbrev 2010 Universitetet ersätts för kostnader avseende landstingets medverkan i grundutbildning av läkare (ALF-ersättning) i enlighet med det avtal som i juni 2003 slutits mellan staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården kompletterat med regionala avtal mellan respektive landsting och universitet. Enligt avtalet mellan staten och vissa landsting kan universitetet inom läkarutbildningen ersättas för högst 902 helårsstudenter avseende kompensation för landstingets medverkan i grundutbildningen av läkare. Universitetet ska till regeringen lämna uppgifter om hur ALF-ersättningen har fördelats under 2010 avseende lokalkostnader, lönekostnader samt övriga kostnader. I årsredovisningen ska universitetet redovisa totalt antal helårsstudenter på läkarutbildningen. Den statliga ALF-ersättningen för 2010 uppgår till 234 441 tkr. Kvar sedan tidigare år är 1 564 tkr. 2010 års förbrukning uppgår till 233 901 tkr. Detta innebär att 2 105 tkr förs över till 2011. Resultatredovisning ALF-ersättningens fördelning, tkr Lokaler: (51 951 tkr år 2009) 52 952 Löner: (113 557 tkr år 2009) 133 576 Övriga kostnader: (68 208 tkr år 2009) 47 373 Summa: (233 737 tkr år 2009 233 901 Den statliga TUA-ersättningen för 2010 uppgår till 57 624 tkr. 2010 års förbrukning uppgår till 56 867 tkr, vilket innebär att 757 tkr förs över till 2011. TUA-ersättningens fördelning, tkr Lokaler: (5 346 år 2009) 5 426 Löner: (20 913 år 2009) 32 234 Tabell 10: ALF-ersättningen 2010, tusen kronor. Övriga kostnader: (28 606 år 2009) 19 207 Det relativt stora överskott som tidigare har uppstått inom ALF-systemet har efterhand reducerats. Vid ingången av 2010 följde som nämnts ovan ett överskott om ca 1,6 miljoner kronor med från tidigare år. Summa: (54 864 år 2009) 56 867 Skälet till att lönekostnaderna har ökat under 2010 är att kostnader för vissa tjänsteköp som tidigare låg under övriga kostnader flyttats till personalkostnader. Analogt med detta har posten övriga kostnader minskat. Av de totala medlen fördelades 28,9 miljoner kronor till centrala sökbara medel. I detta ingår även strategiska satsningar såsom forskarmånader till AT-läkare, ekonomiskt stöd till 50 procents forskningstid, anslag till kvinnliga forskare, post doc-paket med lön och driftsbidrag samt stöd till longitudinella databaser. För forskning under ST-utbildningen prioriterades under 2010 centrala ALF-medel motsvarande ca 100 forskarmånader för ST-läkare. Totalt antal helårsstudenter (HST) på läkarutbildningen år 2010 är 899. TUA-ersättningen Regleringsbrev 2010 Universitetet ska ersättas för kostnader avseende lands- Tabell 11: TUA-ersättningen 2010, tusen kronor. Skälet till att lönekostnaderna har ökat under 2010 är att kostnader för vissa tjänsteköp som tidigare låg under övriga kostnader flyttats till personalkostnader. Analogt med detta har posten övriga kostnader minskat. Medel specifikt avsatta för odontologisk forskning har använts till tidsbegränsade projekt som leds av en disputerad tillsvidareanställd vid landstinget eller medicinska fakulteten och involverar minst en namngiven landstingsanställd tandläkare eller tandläkarstuderande. Medlen har även använts till tidsbegränsade rekryteringsbidrag (maximalt 36 månader) som har syftet att stimulera rekryteringen av odontologiska forskare med klinisk koppling till medicinska fakulteten och tandläkare med doktorsexamen till Västerbottens läns landsting. Totalt antal helårsstudenter (HST) på tandläkarutbildningen år 2010 är 231. Övrig återrapportering tingets medverkan i grundutbildning av tandläkare (TUA- Uppdragsutbildning ersättning) i enlighet med det avtal som i augusti 2004 Lärosätena får bedriva uppdragsutbildning enligt bestäm- slutits mellan staten och vissa landsting om samarbete om melserna i förordningen (2002:760) om uppdragsutbild- grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och ning vid universitet och högskolor eller enligt vissa andra utveckling av tandvården kompletterat med regionala avtal förordningar med bestämmelser om uppdragsutbildning. mellan respektive landsting och universitet. Enligt avtalet mellan staten och vissa landsting kan universitetet inom tandläkarutbildningen ersättas för högst 255 helårsstudenter avseende kompensation för landstingets medverkan i grundutbildningen av tandläkare. Universitetet ska till regeringen lämna uppgifter om hur TUA-ersättningen har fördelats under 2010 avseende lokalkostnader, lönekostnader samt övriga kostnader. I årsredovisningen ska universitetet redovisa totalt antal helårsstudenter på tandläkarutbildningen. Umeå universitet samarbetar med sin omgivning bland annat genom att anordna utbildning på uppdrag av andra än regeringen, så kallad uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning är utbildning som universitetet anordnar mot avgift för personer som uppdragsgivaren utser. Det kan t.ex. handla om poänggivande kurser men också om konferenser. Uppdragsutbildning är ett intressant komplement för många institutioner. Genom uppdragsutbildning når universitetets kunskaper ut i samhället, och för lärare och institutioner ger det möjligheter att få kontakt med yrkesverksamma. Uppdragsutbildning kan också ge gynnsamma effekter för både forskning 17 Resultatredovisning och utbildning. I följande tabell redovisas intäkter för uppdragsutbildningen under åren 2006–2010. Kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk lärarutbildning Regleringsbrev 2010 Finansiering 2006 2007 2010 59,1 67,5 81,7 Umeå universitet m.fl. ska anordna kompletterande utbild- 78,7 67,7 Universitet och högskolor 2,2 4,4 -0,1 2,4 1,4 ning omfattande högst 120 högskolepoäng för personer Kommuner och landsting 9,8 16,2 11,9 13,7 9,5 Svenska företag Svenska organisationer utan vinstsyfte 2,3 3,2 2,8 1,9 2,0 vara 200 helårsstudenter per år. 2,4 3,9 3,8 2,2 2,0 Denna satsning ger universitet och högskolor rätt till en er- Utländska företag 0,3 0,0 0,3 0,3 0,0 sättning med 83 000 kronor per helårsstudent. Dessa hel- Utländska organisationer utan vinstsyfte 0,0 0,0 0,2 0,3 0,1 Övrigt 0,0 0,2 0,2 0,2 0,1 Statliga myndigheter 2008 2009 EU-medel 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 76,1 95,7 100,3 99,7 82,7 Tabell 12: Intäkter för uppdragsutbildning 2006–2010, miljoner kronor. med avslutad utländsk lärarutbildning. Omfattningen ska årsstudenter och deras helårsprestationer berättigar inte lärosätet ersättning inom ordinarie takbelopp. Lärosätena har även ett fortsatt uppdrag att slutföra det tidigare uppdraget (dnr U2006/9555/BIA slutligt) om anordnande av kompletterande utbildning omfattande högst 120 högskolepoäng för personer med avslutad utländsk lä- I de totala intäkterna ingår även delar av Ladokkonsortiet och Ladokenhetens verksamhet samt försäljning från universitetets datacentral. Minskningen av intäkterna år 2010 beror främst på minskat uppdrag avseende polisutbildningen. Diagrammet nedan visar antal helårsstudenter vid uppdragsutbildningar. Polisutbildningen särredovisas. Antal helårsstudenter i poänggivande uppdragsutbildning 2006–2010 600 500 rarutbildning. Av årsredovisningarna ska framgå antalet helårsstudenter som bedrivit kompletterande utbildning enligt ovan, antalet sökande till utbildningen på lärosätet, utbildningens upplägg samt de viktigaste erfarenheterna av satsningen. Utbildningen är vid Umeå universitet av blygsam omfattning. År 2010 sökte 8 studenter till utbildningen, vilket resulterade i utbildningsinsatser om 3,1 helårsstudenter. Flera intressenter fanns men kunde av skilda behörighetsskäl ej antas till utbildningen. 400 300 200 100 0 Övrig uppdragsutbildning Polisutbildning 2006 95 378 2007 73 394 2008 59 489 2009 40 484 2010 100 272 Diagram 1: Antal helårsstudenter i poänggivande uppdragsutbildning perioden 2006–2010. Totalt antal helårsstudenter år 2010 är 372. Umeå universitet är en viktig aktör i regionen när det gäller utbildningsinsatser för regional utveckling. Inom den samhällsvetenskapliga fakulteten finns den tvååriga polisutbildningen som startade hösten 2000. Antalet helårsstudenter år 2010 uppgick till 272 (år 2009: 484). Orsaken till denna minskning är att Rikspolisstyrelsen markant minskade antalet utbildningsplatser år 2010. De ämnesområden inom universitetet som är tydligast företrädda i utbildningen är pedagogik, idrottspedagogik, juridik och socialt arbete. Den statliga rektorsutbildningen är en annan uppdragsutbildning av permanent karaktär. Utbildningen riktas i första hand mot rektorerna i de fyra nordligaste länen. Den administreras av Centrum för skolledarutveckling inom ramen för den statsvetenskapliga institutionen. 18 Utbildningen planeras utifrån de individuella behoven, vilket har inneburit olika distributionsformer och varierande kursstarter. Erfarenheterna pekar på ett stort behov av kvalificerad individuell studievägledning, vilket medför omfattande handläggningsarbete för varje enskild student. I flertalet fall behöver även Högskoleverket involveras för motsvarandebedömningar av den utländska utbildningen. Speciallärarutbildning Regleringsbrev 2010 Av årsredovisningen ska framgå antalet helårsstudenter samt hur medlen för kvalitetsförstärkning har använts samt hur de har bidragit till kvalitetsförstärkningen av utbildningen. Speciallärarprogrammet, som startade höstterminen 2008, hade både 2008 och 2009 ett bra söktryck. År 2010 minskade antalet ansökningar, framför allt mot inriktningen matematik. För 2010 innebär detta att utbildningen (nybörjare och fortsättare) omfattade 45 helårsstudenter. De åtgärder för kvalitetsförstärkning som planerats och delvis genomförts följer i stort sett den disposition Resultatredovisning som påbörjades 2009, nämligen stöd för möjligheten att anlita gästforskare/lärare (inkl. gästprofessurer), stöd till forskningsansökningar och forskningsöversikter, utvecklande av professionsnätverk internt och externt, stöd för utveckling och utbildning rörande konferensplattformar, internationalisering – stöd för lärares vistelse/studiebesök vid utländskt universitet, peer review, framför allt beträffande examensarbetet och förstärkt studievägledarresurs. Därutöver har Umeå lett en nationell ledningsgrupp och samordnat gemensam information, marknadsföring/ utlysning och antagning. Regeringen har också under hösten 2010 beslutat om nya inriktningar på specialpedagogprogrammet. För detta ändamål har utvecklingsresurser avsatts. Sammantaget innebär detta att ovanstående åtgärder ska stärka såväl forskning/forskningsanknytning som grundutbildning inom det specialpedagogiska området, detta som ett led i universitetets kvalitetssäkrande arbete. Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen Medel avser att täcka kostnader för vidareutbildning av lärare enligt förordningen (2007:224) om högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen. En redogörelse för utbildningarnas genomförande ska årligen lämnas i lärosätenas årsredovisningar. Beträffande VAL 1, (Vidareutbildning av lärare) (förordning 2007:224) gjordes ingen ny antagning under 2010. Utbildningen omfattar maximalt 90 hp och slutförs vårterminen 2011. Genom förordningsändring (2010:323) utvidgades uppdraget till att omfatta maximalt 120 hp (VAL II). Detta innebar att den tidigare huvudsakliga utbildningsinriktningen mot Allmänt utbildningsområde (AUO) nu även för många studenter innebär kompletterande ämneskurser. Det senare innebär ett större mått av individuella utbildningsplaner och varierande distributionsformer. Ett första intag gjordes höstterminen 2010 och antagning kommer att ske t.o.m. höstterminen 2012. År 2010 omfattade utbildningen (VAL I och II) omfattade 2010 36 helårsstudenter. I Umeås uppdrag ligger även att vara nationell samordnare. För VAL I innebär detta att förvalta projektets förskottsmedel samt svara för utbetalning till respektive lärosäte grundat på inhämtat underlag. För VAL II innebär samordningsuppdraget att till regeringen inkomma med begäran om utbetalning (via Kammarkollegiet) till respektive lärosäte utifrån inhämtat underlag. I båda fallen sker särskild redovisning till regeringen (två ggr/år). 19 Resultatredovisning Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå Inledning Satsningen på starka forskningsmiljöer har varit lyckosam, och totalt har dessa områden erhållit stora strukturella anslag sedan inrättandet 2006. Universitetsstyrelsen beslutade i juni 2009 att ersätta begreppet starka forskningsområden med starka forskningsmiljöer, där Umeå universitet kombinerar kollegial nominering på fakultetsnivå med internationell peer review. En stark miljö har bl.a. en kritisk massa av internationellt konkurrenskraftiga forskare och starka internationella forskningsnätverk samt gemensamma, övergripande mål och visioner. Kännetecknande för en stark miljö är att den har förmåga att fostra nya forskarbegåvningar till etablerade forskare. Universitetsstyrelsen har avsatt 150 miljoner kronor under perioden 2010–2015 för att utveckla starka forskningsmiljöer. Fakulteterna och Umeå School of Education nominerade 21 miljöer som skickades ut på internationell peer review. Rektor har under 2010 utsett 14 starka forskningsmiljöer, varav 8 miljöer från teknisk-naturvetenskaplig/medicinsk fakultet och 6 miljöer från humanistisk/samhällsvetenskaplig fakultet. Universitetet har år 2009 tilldelats medel för två strategiska områden som huvudsökande, och det är Havsmiljöforskning och Energi, samt även medel som medsökande i de sex strategiska områdena Neurovetenskap, Diabetes, Cancer, Vårdforskning, Hållbart nyttjande av naturresurser och E-vetenskap. Under år 2010 har arbetet med att vidareutveckla dessa strategiska områden startat. Under året har 13 framgångsrika kvinnliga docenter erhållit ett bidrag för att meritera sig till professorer. Universitetsstyrelsen beslutade under 2010 att satsa totalt 75 miljoner kronor på forskning inom prekliniskklinisk medicin år 2010–2015. Av styrelsens beslutade satsningar år 2009 på teknikvetenskap och UMIT Research lab har en vidareutveckling skett år 2010. De 71 lovande unga forskare som erhållit karriärbidrag har under 2010 kommit igång på allvar med sin forskning. Under året har ekonomisk uppföljning av samtliga karriärbidragstagare genomförts. En ny ansökningsomgång till karriärbidrag har genomförts under hösten. Mot bakgrund av att Vetenskapsrådet angett att de inte längre kommer att finansiera inköp av infrastruktur, förutom infrastruktur som är av nationellt intresse, har en inventering av inköpsbehov m.m. genomförts. I 20 budgeten inför 2011 har universitetsstyrelsen avsatt 13 miljoner kronor för infrastrukturkostnader. SSF (Stiftelsen strategisk forskning) har skapat programmet Framtidens Forskningsledare för att lyfta unga forskare med potential och ambition att bli Sveriges framtida ledare inom akademisk och/eller industriell forskning. År 2010 tilldelades cellforskaren Richard Lundmark och IT-forskaren Daniel Fällman SSF:s utmärkelsen Framtidens Forskningsledare. Wallenberg Scholars är ett program som avser att stödja och stimulera några av de mest framgångsrika forskarna vid svenska universitet. Två av Umeå universitets framgångsrika forskare professorerna Pernilla Wittung-Stafshede, biologisk kemi, och Helena Edlund, molekylär utvecklingsbiologi, har under 2010 tillsammans med tio andra forskare i Sverige, tilldelats vardera 15 miljoner kronor inom programmet Wallenberg Scholars. Det europeiska forskningsrådet, ERC, utdelade mycket prestigefyllda forskningsmedel inom utlysningen Starting Grant 2010 till bland andra två av Umeå universitets unga toppforskare, Markus Grebe, institutionen för fysiologisk botanik och Jörgen Johansson vid institutionen för molekylärbiologi och det svenska Laboratoriet för Molekylär Infektionsmedicin (MIMS), för att de ska kunna etablera sig som forskningsledare i Europa. Samtliga fakulteter har 2010 klarat styrelsens uppdrag att kvalitetsbaserad resursfördelning med objektiva, tydliga och transparenta kriterier ska omfatta minst 35 procent av de totala fakultetsresurserna för forskning. Högskolelag (1992:1434). Lag (2000:1370) I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. Universitetets aktiva och tydliga information om regelverket kring bisysslor tillsammans med den redovisningsskyldighet avseende bisysslor som årligen åligger anställda lärare m.fl., verkar för att allmänhetens förtroende för vetenskapen kan hållas på en hög nivå. Till detta bidrar den antagna policyn om mottagande av donationer och det arbete som pågår med att utarbeta en policy om mutor och bestickning. Värnandet av god forskningssed vid universitetet upprätthålls bl.a. med det genomarbetade regelverk som universitetet antagit avseende hantering av misstanke om vetenskaplig oredlighet. Resultatredovisning Ekonomisk översikt ligt (30 procent av intäkterna år 2010). Organisatoriskt indelas verksamheten i fyra fakultetsområden: humanistiska fakulteten, samhällsvetenskapliga fakulteten, medicinska fakulteten, teknisk-naturvetenskapliga fakulteten samt Umeå School of Education (beställare). Umeå universitet bedriver forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå inom tre vetenskapsområden: humanistisk-samhällsvetenskapligt (27 procent av intäkterna år 2010), medicinskt (43 procent av intäkterna år 2010) samt naturvetenskap- Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå 2008 2009 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter 2010 986 061 1 002 951 125 519 136 588 1 100 437 130 287 495 163 644 423 703 590 27 626 7 164 5 481 1 634 369 1 791 126 1 939 795 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader 936 698 1 041 398 1 170 019 127 619 139 714 136 921 421 220 533 984 483 835 5 647 3 863 1 453 68 676 73 901 79 171 1 559 860 1 792 861 1 871 398 74 509 -1 736 68 397 Årets kapitalförändring Transfereringar Erhållna Lämnade bidrag 37 858 64 643 64 118 -37 858 -64 643 -64 118 0 0 0 Summa Tabell 13: Resultaträkning 2008–2010 för forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, exkl. uppdragsforskning, tusen kronor. Anslagsintäkterna är 97 miljoner kronor eller 10 procent högre 2010 jämfört med år 2009. Ökningen består av medel till strategiska forskningsområden, medel utifrån forskningspropositionen samt index år 2010. Avgiftsintäkterna har minskat med 6 miljoner kronor (-5 procent) år 2010. En minskning har skett inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde och tekniskt-naturvetenskapligt vetenskapsområde, medan avgiftsintäkterna ökar inom medicinskt vetenskapsområde. Bidragsintäkterna är 59 miljoner kronor högre år 2010 (+9 procent) jämfört med 2009, och det är en ökning inom alla tre vetenskapsområden. På kostnadssidan har personalkostnaderna ökat med 129 miljoner kronor (+12 procent) år 2010, och ökningen finns inom alla vetenskapsområden. Ökningen beror delvis på lönerevision 2010 (+4 procent), men en större del beror på att mer arbetstid använts till forskning år 2010 jämfört med år 2009, vilket är positivt. Driftkostnaderna har minskat inom alla vetenskapsområden med totalt 50 miljoner kronor (-9 procent) år 2010. Resultatet är år 2010 ett överskott med 68 miljoner kronor. Totalt har intäkterna ökat med 149 miljoner kronor (+8 procent) år 2010 jämfört med 2009, medan kostnaderna ökat med 79 miljoner kronor (+4 procent). Överskottet beror på att universitet inte använt samtliga beslutade resurser år 2010, bland annat på grund av att det tar tid att rekrytera forskare och att satsningen på starka forskningsmiljöer skjutits fram ett halvår till januari 2011. Mnkr 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Intäkts- och kostnadsutveckling 2006–2010 Anslags- och bidragsfinansierad forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå Intäkter Kostnader 2006 1 459 1 447 2007 1 495 1 492 2008 1 634 1 560 2009 1 791 1 793 2010 1 940 1 871 Diagram 13: Intäkts- och kostnadsutveckling avseende anslagsoch bidragsfinansierad forskning, miljoner kronor. 21 Resultatredovisning Uppdragsforskning 2008 2009 2010 0 0 0 143 751 185 362 151 589 0 0 0 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter 793 495 154 144 544 185 858 151 743 Verksamhetens kostnader Personalkostnader 87 990 132 684 95 568 3 647 4 890 4 408 Övriga driftkostnader 44 373 46 987 50 888 Finansiella kostnader 109 2 527 108 Lokalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar 1 571 1 086 963 Summa kostnader 137 690 188 173 151 936 6 854 -2 315 -193 Årets kapitalförändring Tabell 14: Resultaträkning 2008–2010 för uppdragsforskning, tusen kronor. Uppdragsforskningens intäkter har minskat med 34 miljoner kronor (-18 procent) jämfört med föregående år. Minskningen beror i sin helhet på minskade intäkter för kombinationsanställda läkares pensionspremier från Västerbottens läns landsting. Samtliga vetenskapsområden har lägre intäkter år 2010 jämfört med år 2009. Mnkr 200 Intäkts- och kostnadsutveckling 2006–2010 Avgiftsfinansierad forskning och utbildning på forskarnivå 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Intäkter Kostnader 2006 161 162 2007 153 154 2008 145 138 2009 186 188 2010 152 152 Diagram 14: Intäkts- och kostnadsutveckling avseende uppdragsforskning, miljoner kronor. Bibliometri För att få en fullgod täckning av vad som publiceras vid universitetet utgår nedanstående tabell från den rapportering som institutionerna gör av sin publicering i databasen DIVA. Posterna från denna databas har hanterats så att mätningar kan göras på institutions- och fakultetsnivå. Fraktionering av samförfattade arbeten möjliggör jämförelser och aggregeringar. Nedanstående tabell beskriver publiceringsaktiviteten beräknade enligt summan av författarfraktionerade och referee-granskade artiklar och översikter. Publiceringar i form av böcker och bokkapitel finns med för att få fram en helhetsbild av universitets produktion, 22 vilket också ger en bättre bild av vetenskaplig prestation vid olika fakulteter. Artikel i tidskrift Artikel, forskningsöversikt Bok Kapitel i bok, del av antologi Totalt 2006 2007 2008 2009 927 921 908 915 2 2 4 9 30 26 16 22 180 179 170 164 1 139 1 128 1 098 1 110 Tabell 15: Summa författarfraktioner för Umeå universitet enligt DIVA februari 2011. Anm. Om p är en publikation, tilldelas en institution med avseende på p författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare. I de fall då en författare uppgett tillhörighet till två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett. Produktionen av artiklar är av ungefär samma omfattning över tid. De något lägre talen för 2008 och 2009 beror främst på fördröjning av inrapportering till databasen. Siffrorna för 2010 är mycket osäkra, och det kommer att ta minst ett år innan vi kan säga något om trender. Mängden publiceringar och publiceringskanaler varierar inom olika fakulteter. Under år 2009 står medicinska fakulteten för 42 procent av den totala artikelproduktionen och teknisk-naturvetenskapliga fakulteten för 24 procent. År 2009 står samhällsvetenskapliga fakulteten för 56 procent av bokkapitlen och humanistiska fakulteten för 28 procent. Både antalet publiceringar enligt DIVA databasen samt medelcitering enligt Vetenskapsrådets beräkning i fördelningsunderlag för budgetåret 2011 är på samma nivå jämfört med tidigare år. Därmed har Umeå universitet inte uppnått sina två beslutade mål att öka antalet publiceringar med 5 procent samt att öka medelciteringen enligt Crown index med 5 procentenheter. Ett av universitetsstyrelsens mål år 2010 är att den gemensamma publiceringsdatabasen ska utvecklas och kvalitetssäkras. Universitetsbiblioteket har under 2010 genomfört detta uppdrag, som utvecklas vidare år 2011. Universitetsstyrelsen har även beslutat att metoder och organisation ska utvecklas för bibliometriska studier och analyser. Detta mål har genomförts genom tjänsteköp från sociologiska institutionen. Återrapportering har genomförts till universitetsstyrelsen och samtliga chefer inom universitetet. Konstnärligt utvecklingsarbete Umeå universitet har fördelat 1,1 miljoner kronor i konstnärligt utvecklingsarbete år 2010. Av dessa har 0,5 miljoner kronor fördelats till universitetets designhögskola och 0,6 miljoner kronor till Konsthögskolan. Inom Designhögskolan har medlen använts till pro- Resultatredovisning jekt inom design- och konstutvecklingsprocessen för att stärka lärarnas kompetens. De projekt som inom Konsthögskolan har fått medel är följande: • Berlin – Presentation BFA, Ingo Vetter. Utställning i Projektraum i Berlin av klass BFA3. • Making public MFA, Florian Zeyfang. Seminarieserie och publikation. • Elements, Magnus Wallin. 3D-animerad film. • Performance i Moskva, Per Nilsson. Presentation/performance i Museum of Modern Art i Moskva. • Painter-Filmer-Writer, Florian Zeyfang. Seminarie serie. • Motorshow, Ingo Vetter. Utställning i Bildmuseet. • Budapest Satellite, Ingo Vetter. Ateljévistelse och utställning i Budapest, klass BFA3. • Poor Man´s Expression, Florian Zeyfang. Publikation. Externt finansierad verksamhet och erhållna medel Bidragsfinansierad verksamhet Den medicinska fakulteten och den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten svarar för de största erhållna forskningsbidragen, 40 respektive 34 procent. Erhållna forskningsbidrag har ökat med 6 miljoner kronor (+1 procent) år 2010. Ökningen kommer främst från EU (+67 procent eller 32 miljoner kronor), Vetenskapsrådet (+12 procent eller 26 miljoner kronor) och Vinnova (+24 procent eller 7 miljoner kronor). Bidragen från Övriga statliga myndigheter har minskat markant (-36 procent eller 45 miljoner kronor). Orsaken till att bidragen minskat är att främst att Tillväxtverket inte utbetalat bidrag år 2010 för strukturfondsprojekt. Flera institutioner har markant ökat erhållna bidrag år 2010, bl.a. institutionen för fysiologisk botanik, institutionen för datavetenskap samt institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Universitetsstyrelsen har beslutat att oförbrukade bidragsmedel inte ska motsvara mer än 70 procent av de bidragsmedel som används under ett år. I det fall oförbrukade medel på en fakultet överstiger denna procentsats för ett år ska berörd fakultet redovisa till rektor vilka åtgärder som kommer att vidtas i syfte att öka användningen. Samtliga fakulteter förutom samhällsvetenskaplig fakultet hade per 2010-12-31 oförbrukade bidrag som översteg 70 procent av de bidragsmedel som använts under ett år. Samtliga tre berörda fakulteter har redovisat vilka åtgärder som kommer att vidtas till rektor och har därmed fullgjort uppdraget från universitetsstyrelsen. Exempel på åtgärder är teknisk-naturvetenskaplig fakultet som fördelar del av forskningsanslag utifrån användning av bidragsmedel. Beloppen i nedanstående tabeller visar utvecklingen av erhållna bidrag i miljoner kronor. Finansiär 2006 2007 2008 2009 2010 Vetenskapsrådet 134,9 175,8 208,8 221,9 247,8 Forskningsstiftelser 34,4 37,4 33,0 57,1 61,6 Svenska organisationer utan vinstsyfte 113,8 106,3 114,6 158,5 157,4 Övriga statliga myndigheter 77,5 64,6 47,8 123,8 78,8 Kommuner och landsting 11,4 6,6 10,4 16,6 17,4 Svenska företag 5,3 8,2 10,8 8,8 7,7 FAS 21,7 25,8 29,4 28,3 32,8 EU-medel 53,7 33,4 35,9 47,4 79,1 Utländska organisationer utan vinstsyfte 14,9 25,5 22,5 30,9 27,5 AMV 9,3 8,8 8,2 6,7 7,7 SIDA 14,4 14,6 13,4 10,8 9,6 Vinnova 12,9 22,3 24,6 30,6 38,1 4,1 3,3 3,1 1,9 0,2 35,9 43,7 45,0 58,0 42,6 0,0 Utländska företag FORMAS Försvarsmyndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 Länsstyrelser 10,9 17,7 18,5 6,0 4,9 555,1 594,0 626,0 807,3 813,2 Totalt Tabell 16: Erhållna bidrag till forskning 2006–2010, miljoner kronor. Anm. FAS: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Formas: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Vinnova: Verket för innovationssystem. 23 Resultatredovisning Fakultetsvis fördelar sig forskningsbidragen under år 2010 enligt tabellen och diagrammet nedan. Umeå School of Education (USE) har fr.o.m. 2009 inga egna institutioner, vilket förklarar minskningen. Finansiär Hum Sam Med Tek-Nat USE Totalt 13,9 49,3 113,2 71,4 0,0 247,8 Forskningsstiftelser 4,1 20,4 17,8 18,9 0,4 61,6 Svenska organisationer utan vinstsyfte 9,7 13,8 87,4 46,6 0,0 157,4 Övriga statliga myndigheter 2,6 23,7 18,5 34,0 0,0 78,8 Kommuner och landsting 0,1 3,8 9,0 4,4 0,0 17,4 Svenska företag 0,0 0,9 3,4 3,5 0,0 7,7 FAS 0,0 16,4 16,4 0,0 0,0 32,8 EU-medel 0,9 11,1 22,3 44,9 0,0 79,1 Utländska organisationer utan vinstsyfte 0,3 3,9 20,0 3,3 0,0 27,5 Vetenskapsrådet AMV 0,3 2,1 2,8 2,5 0,0 7,7 SIDA 0,6 2,6 5,4 1,0 0,0 9,6 Vinnova 0,3 18,4 6,6 12,8 0,0 38,1 Utländska företag 0,0 0,0 0,1 0,2 0,0 0,2 FORMAS 0,0 6,2 5,7 30,7 0,0 42,6 Försvarsmyndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,5 0,5 3,8 0,0 4,9 32,8 173,0 328,8 278,1 0,5 813,2 Jämförelse med 2009, miljoner kronor 29,2 170,1 330,7 274,6 2,7 807,3 Förändring i procent 12 % 2% -1 % 1% -81 % 1% Länsstyrelser Totalt Tabell 17: Erhållna bidrag till forskning, uppdelade på fakultetsområden 2010, miljoner kronor. Erhållna forskningsbidrag per fakultet 2006–2010, mnkr Mnkr 350 300 2006 2007 250 2008 200 2009 2010 150 100 50 0 Hum Sam Med Teknat USE Diagram 15: Erhållna forskningsbidrag per fakultet (och USE) 2006–2010, miljoner kronor. Uppdragsfinansierad verksamhet Umeå universitet är uppdragstagare från omgivningen när det gäller forskning och vetenskapligt arbete. Utöver rena forskningsuppdrag kan uppdragsforskning vara arbete som kräver vetenskaplig kompetens men som inte är att betrakta som forskning. Det kan då exempelvis handla om tekniskt utvecklingsarbete, konsultuppgifter, datainsamling eller kliniska observationer. Erhållna medel 2010 uppgick till 161 miljoner kronor, vilket motsvarar en minskning med 14 procent jämfört med föregående år. Minskningen avser i sin helhet minskade intäkter för kombinationsanställdas läkares pensionspremier från Västerbottens läns landsting. 24 Den största omfattningen av uppdragsforskning återfinns inom samhällsvetenskaplig fakultet, medicinsk fakultet, samt teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Inom samhällsvetenskaplig fakultet svarar institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap för en betydande del av uppdragsforskning inom fakulteten, bl.a. projekten Högskoleprovet och Nationella prov. Även institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, institutionen för statsvetenskap, institutionen för klinisk vetenskap, kemiska institutionen, samt Umeå marina forskningscentrum har betydande uppdragsforskning. Resultatredovisning Tabellen nedan redovisar utvecklingen av erhållna medel i uppdragsforskning inklusive förskott. Finansiär 2006 2007 2008 2009 2010 Statliga myndigheter 61, 1 59,6 76,3 71,0 69,4 Kommuner och landsting 31, 3 33,1 50,0 93,4 62,6 Svenska företag 17, 0 19,2 15,7 19,1 16,9 3,6 3,3 3,3 0,6 1,2 3,1 3,5 4,2 1,9 7,4 Svenska organisationer utan vinstsyfte Utländska företag Utländska organisationer utan vinstsyfte Övrigt EU-medel Summa 1,8 1,1 2,0 1,5 2,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,8 0,0 0,1 0,3 0,7 119,8 119,8 151,7 187,9 161,0 Tabell 18: Erhållna medel i uppdragsforskning 2006–2010, miljoner kronor. Strategiska forskningsområden Regleringsbrev 2010 Regeringens satsning på strategiska områden har som målsättning att bygga upp forskning inom respektive område på högsta internationella nivå. Samtliga medel för Umeå universitets del har inte använts under 2010 på grund av att det tar tid att anställa forskare och annan personal. Anställningar kommer att göras enligt plan under 2011. De universitet som har fått medel för strategiska forsknings- Samarbeten med länder med vilka Sverige har forskningsavtal områden ska redovisa hur mycket medel som har förbrukats Regleringsbrev 2010 samt om och hur bidragen per strategiskt område har utbe- Universitet och högskolor ska redovisa och kommentera den talats till andra lärosäten och forskningsinstitut. samverkan som lärosätet har, eller förbereder, och som är av större långsiktig eller strategisk betydelse, med samar- Medel har betalats ut månadsvis som lämnat bidrag till berörda lärosäten. Ecochange Intäkter 2010: 4 100 tkr. Förbrukade medel vid Umeå universitet per 2010-1231: 551 tkr. De förbrukade medlen har använts bland annat till lönemedel för projektledare, nyanställd lektor, kostnader i samband med rekrytering av sju personer till verksamheten samt till lokalkostnader. Medel utbetalda till andra lärosäten eller forskningsinstitut: • Linnéuniversitetet: 1 640 tkr • Naturhistoriska riksmuseet: 100 tkr Bio4Energy Intäkter 2010: 16 200 tkr. Förbrukade medel vid Umeå universitet per 2010-1231: 4 420 tkr. Medlen har framför allt använts till lönemedel för projektledare och tre nyanställda forskare, annonskostnader för sex forskaranställningar samt till lokalkostnader. Medel utbetalda till andra lärosäten eller forskningsinstitut: • Sveriges lantbruksuniversitet: 5 960 tkr • Luleå tekniska universitet: 2 980 tkr • Innventia: 1 170 tkr betsparter i Indien, Japan, Sydafrika och Sydkorea. Redovisningen ska, när så är möjligt, innefatta en kortfattad redogörelse för resultaten av samarbetet. Totalt är det vid Umeå universitet 14 institutioner som rapporterar att de har forskningssamarbete med dessa länder, och samtliga fakultetsområden är representerade. Nedan finns en sammanställning av samarbetena. Sydkorea Totalt har fyra institutioner forskningssamarbete med samarbetspartner i Sydkorea. Institutionen för fysik har ett långvarigt forskningssamarbete med forskare i Sydkorea som avser dels fasövergångar och kritiska fenomen, dels, i stigande omfattning, komplexa nätverk med tvärvetenskapliga tillämpningar. Om man räknar in löner för postdoktorer, resor samt gästforskarutbyten så är kostnadsuppskattningen för 2010 ca 2 miljoner kronor. Institutionen för datavetenskap har ett samarbete med forskare i Sydkorea och Japan kring att utveckla datoriserat beslutsstöd för diagnosticering och behandling av kognitiva sjukdomar (demens). Kemiska institutionen har sampublicerat med sex sydkoreanska forskare avseende en publikation som rör NMR application inom metabolomik kombinerat med kemometri. 25 Resultatredovisning Även institutionen för fysiologisk botanik har samarbete med forskare från Sydkorea. rikonferensen i Örnsköldsvik) drevs vissa diskussioner om ett formaliserat samarbete mellan universiteten. Japan Institutionen för nationalekonomi bedriver forskningssamarbete avseende ett projekt som syftar till att undersöka hur osäkerhet om framtida hälsa påverkar incitamenten att skydda sig mot HIV/AIDS bland ungdomar i Kapstaden. Arbetet har pågått sedan 2008 och fortsatt samarbete planeras. Totalt har sex institutioner forskningssamarbete med samarbetspartner i Japan. Institutionen för integrativ medicinsk biologi bedriver grundforskning om hur hjärnan styr arm och griprörelser tillsammans med flera japanska forskare. Forskningen finansieras genom ett internationellt forskningsanslag från Human Frontier Science Program med ca 9 miljoner kronor och från Vetenskapsrådet i Sverige med 0,4 miljoner kronor per år. Kemiska institutionen har sampublicerat med flera japanska forskare avseende kemometri/bioinformatik inom metabolomikområdet, det miljökemiska området samt mekanismer för vattenoxidation i fotosyntesen (fotosystem II). Sociologiska institutionen bedriver ett forskningssamarbete med japanska forskare om hur olika former av heterogenitet påverkar graden av främlingsfientlighet. Institutionen för fysiologisk botanik har samarbete med en forskare från RIKEN, som är ett stort naturvetenskapligt forskningsinstitut i Japan. Även institutionen för datavetenskap och institutionen för klinisk vetenskap bedriver forskningssamarbete med forskare från Japan. Sydafrika Totalt har sju institutioner forskningssamarbete med samarbetspartner i Sydafrika. Institutionen för datavetenskap bedriver forskning inom teoretisk datalogi, särskilt trädautomater för tillämpningar inom språkteknologi. Det ingår 3 forskningsgrupper med 5 forskare från Umeå universitet, 2 från Wits University (SA) och 1–2 från University of Stellenbosch (SA). Samarbetet pågår sedan 2003 och har finansierats via VR/Sida och Sydafrikas NRF med sammanlagt ungefär 1,2 miljoner kronor. Kemiska institutionen bedriver samarbeten och har sampublicerat med flera sydafrikanska forskare. Flera artiklar har publicerats i samarbete med forskargrupper i Sydafrika och har från kemiska institutionens sida varit inom biogeokemi, ytspektroskopi, kemometri och biokatalys för bioenergi. Samarbetet med professor W.H. van Zyl, Biofuels Research Chair, University of Stellenbosch, inom mikrobiell och enzymatisk biokatalys inom bioenergiområdet är tydligast det mest aktiva. I samband med van Zyls besök i juni 2010 (bioraffinade- 26 Polisutbildningen och institutionen för socialt arbete bedriver ett forskningssamarbete där en kull polisstudenter i Sverige följs med avseende på personlighet, psykisk hälsa och coping with stress. Även institutionen för språkstudier och institutionen för pedagogik bedriver forskningssamarbeten med forskare i Sydafrika. Indien Kemiska institutionen har samarbeten och har genomfört sampublicering med Tezpur University, Department of Energy, och North Bengal University, Department of Chemistry, Indien. Dessa s�������������������������� amarbeten rör hållbar produktion och energi samt organisk syntes. Även institutionen för molekylärbiologi har ett samarbete med Indien i form av ett STINT-stött projekt tillsammans med Sun Nyunt Wai som huvudman. Utbildning på forskarnivå Under 2010 förbereddes och beslutades de förändringar för Umeå universitet som blir en följd av autonomiprocessen och den reviderade högskoleförordningen från januari 2011. Det innebär så gott som en total översyn av regelverket och en ny handläggningsordning för indragande av resurser från doktorander. Den årliga uppföljningen av i vilken utsträckning individuella studieplaner på forskarnivå används, visade att det för 94 procent av forskarstuderande fanns en upprättad individuell studieplan och att den till 82 procent följts upp under 2010. Universitetet utarbetade och startade distributionen av en avgångsenkät för utbildning på forskarnivå under senare delen av 2010. Enkäten, som är ett led i kvalitetssäkringen av utbildningen, kommer fortsättningsvis att distribueras till samtliga som står inför sin disputation och har efter 4–5 år täckt in dem som antagits de senaste åren. Av nedanstående redovisning framgår antalet personer som antagits till utbildningen, antal aktiva personer och antalet examina för utbildning på forskarnivå samt medianstudietiden. Resultatredovisning Antalet antagna på forskarnivå Av följande tabell framgår antalet personer som antagits till utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet mellan 2006 och 2010. Vetenskapsområde 2006 2007 2008 2009 2010 påbörjat forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål har varierat kraftigt under perioden 2006 till 2010 med en jämförelsevis mycket hög andel 2006. Under 2010 var andelen kvinnor betydligt högre än män. Vetenskapsområde 2006 2007 2008 2009 2010 7 1 0 1 3 10 1 0 0 0 17 2 0 1 3 Humanistisksamhällsvetenskapligt Kv. Män 31 27 17 22 33 Humanistisksamhällsvetenskapligt Totalt 63 47 49 52 75 Totalt Medicinskt Kv. 62 42 52 59 37 Medicinskt Kv. 5 0 3 1 0 Män 6 0 2 0 0 0 5 1 0 32 20 32 30 42 Kv. Män Män 30 49 58 44 47 Totalt 92 91 110 103 84 Totalt 11 Naturvetenskapligt Kv. 18 20 20 19 27 Naturvetenskapligt Kv. 0 1 0 0 3 Män 29 35 38 34 51 Män 0 2 0 0 2 Totalt 47 55 58 53 78 Totalt 0 3 0 0 5 Totalt universitetet Kv. 112 82 104 108 106 Totalt universitetet Kv. 12 2 3 2 6 Män 90 111 113 100 131 Män 16 3 2 0 2 Totalt 202 193 217 208 237 Totalt 28 5 5 2 8 Tabell 19: Totalt antal antagna personer på forskarnivå under perioden 2006–2010 fördelat på vetenskapsområden. Det totala antalet personer som påbörjat utbildning på forskarnivå har ökat under 2010. Ökningen är påtaglig vid en jämförelse med samtliga år sedan 2006. Inom både de humanistisk-samhällsvetenskapliga och de naturvetenskapliga vetenskapsområdena är ökningen stor jämfört med 2009, medan den legat relativt konstant tidigare år. Inom naturvetenskapligt vetenskapsområde är det inga medvetna satsningar som ligger bakom ökningen utan man kan anta att orsakerna beror på naturliga svängningar. Inom det medicinska vetenskapsområdet har antalet nyantagna däremot minskat jämfört med tidigare år till den lägsta nivån under hela perioden. Om minskningen är en trend kommer att visas av kommande års statistik. Fler män, 55 procent, än kvinnor antogs, en tendens som var märkbar även 2007 och 2008, andra år har andelen kvinnor varit högre. Inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde avviker andelen, där antalet nyantagna kvinnor var fler än män, en tendens sedan 2008. Om man delar upp det humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsområdet på fakulteter var andelen som påbörjade studierna 25 personer, varav 16 kvinnor (64 procent), vid humanistisk fakultet. Vid medicinsk fakultet minskade antalet antagna kvinnor jämfört med 2009 och tidigare år. Ökningen av antagna vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet består till huvuddelen av att antalet män betydligt överstiger antalet antagna kvinnor. Av följande tabell framgår att antalet personer som påbörjat utbildning på forskarnivå 2010 med en licentiatexamen som slutmål ökade betydligt sedan 2009, men även jämfört med 2007 och 2008. Andelen som Tabell 20: Totalt antal antagna personer på forskarnivå som avser avsluta med en licentiatexamen under perioden 2006–2010 fördelat på vetenskapsområden. Antal aktiva på forskarnivå I följande tabell presenteras antalet aktiva forskarstuderande per vetenskapsområde vid Umeå universitet mellan åren 2006 och 2010. I antalet ingår aktiva personer med både doktors- och licentiatexamen som slutmål. Vetenskapsområde 2006 2007 Kv. Män 282 224 245 199 214 182 209 182 241 184 Totalt 506 444 396 391 425 Medicinskt Kv. 288 280 298 298 296 Män 195 201 208 207 226 Totalt 483 481 506 505 522 Naturvetenskapligt Kv. 125 124 121 128 127 Män 187 187 204 187 211 Totalt 312 311 304 315 338 Totalt universitetet Kv. 694 649 633 635 656 Män 606 587 573 576 621 Totalt 1 300 1 236 1 206 1 211 1 277 Humanistisksamhällsvetenskapligt 2008 2009 2010 Tabell 21: Antal aktiva studerande på forskarnivå under perioden 2006–2010 fördelat på vetenskapsområden. Anm. Aktivitet understigande 1 % ingår ej enligt SCB. Det totala antalet aktiva forskarstuderande har ökat i antal varje år sedan 2008 men är något färre jämfört med 2006. Sett över hela tidsperioden från 2006 har andelen aktiva minskat vid humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde, med en viss uppgång under 2010, medan både medicinskt- och naturvetenskapligt vetenskapsområde visar de högsta antalen under 2010. Fördelningen mellan aktiva kvinnor och män är relativt jämn 2010, med 51 procent kvinnor. Den andelen är 27 Resultatredovisning relativt konstant under hela tidsperioden och var som högst 2006, då andelen kvinnor var 53 procent. Konsekvensen är att andelen kvinnor har legat konstant inom varje vetenskapsområde, där medicin genomgående har haft den högsta andelen kvinnor. respektive 56 procent. Till humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde räknas även de doktorander som var antagna vid den tidigare fakulteten för lärarutbildning, där andelen utgjorde 11 procent 2010. En stor del av dessa var kvinnor, hela 72 procent. Inom det humanistiskt-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet var 425 personer aktiva. Av dessa var 57 procent kvinnor. Om man delar upp det humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsområdet per fakultet var andelen aktiva 31 procent vid humanistisk fakultet och 58 procent vid samhällsvetenskaplig fakultet. Majoriteten inom fakulteterna var kvinnor, 53 procent Inom medicinskt vetenskapsområde var 522 doktorander aktiva. Av dessa var 57 procent kvinnor. Inom naturvetenskapligt vetenskapsområde var 338 personer aktiva, varav 41 procent kvinnor. Hit räknas enstaka av de doktorander som var antagna vid den tidigare fakulteten för lärarutbildningen. Doktors- och licentiatexamina Antal doktorsexamina som inte föregåtts av licentiatexamen1 Antal doktorsexamina som föregåtts av licentiatexamen1 Antal Licentiat examina1 Antal examina i forskarutbildningen omräknade enligt fotnot2 Vetenskapsområde År Humanistisksamhällsvetenskapligt 2006 2007 2008 2009 2010 50 (28 kv.) 45 (29 kv.) 57 (41 kv.) 51 (25 kv.) 54 (27 kv.) 4 (0 kv.) 4 (0 kv.) 9 (3 kv.) 6 (2 kv.) 11 (5 kv.) 19 (6 kv.) 16 (8 kv.) 14 (10 kv.) 14 (8 kv.) 4 (1 kv.) 61,5 (31 kv.) 55 (33 kv.) 68,5 (47,5 kv.) 61 (30 kv.) 61,5 (30 kv.) Medicinskt 2006 2007 2008 2009 2010 70 (33 kv.) 72 (45 kv.) 88 (36 kv.) 80 (51 kv.) 85 (53 kv.) 3 (1 kv.) 3 (3 kv.) 2 (1 kv.) 4 (3 kv.) 2 (1 kv.) 15 (10 kv.) 3 (2 kv.) 17 (6 kv.) 7 (4 kv.) 3 (3 kv.) 79 (38,5 kv.) 75 (54 kv.) 97,5 (39,5 kv.) 85,5 (54,5 kv.) 87,5 (55 kv.) Naturvetenskapligt 2006 2007 2008 2009 2010 44 (13 kv.) 44 (22 kv.) 41 (19 kv.) 34 (18 kv.) 32 (12 kv.) 3 (0 kv.) 12 (3 kv.) 7 (1 kv.) 3 (0 kv.) 8 (3 kv.) 14 (6 kv.) 10 (2 kv.) 9 (3 kv.) 11 (5 kv.) 8 (2 kv.) 52,5 (16 kv.) 55 (24,5 kv.) 49 (21 kv.) 41 (20,5 kv.) 40 (14,5 kv.) Tabell 22: Avlagda forskarexamina mellan 2006 och 2010 fördelat på vetenskapsområden. 1) Antal examina utan omräkning. 2) Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregåtts av licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen räknas som en halv doktorsexamen. Licentiatexamen räknas som en halv doktorsexamen. Av tabellen ovan framgår att andelen examinerade kvinnor är 53 procent, en andel som har varierat mellan strax under eller över 50 procent under perioden 2006–2010. Sett över perioden har antalet examina varierat för varje år och fakultet. Vid humanistisk fakultet är ökningen totalt 28 procent mellan 2006 och 2010. Under samma period är ökningen 15 procent vid samhällsvetenskaplig fakultet och 12 procent vid medicinsk fakultet. Vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet har antalet examina minskat kontinuerligt sedan 2007. Licentiatexamina är relativt få inom samtliga vetenskapsområden men vanligast inom de humanistisktsamhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga vetenskapsområdena. Vid samtliga fakulteter syns en väsentlig minskning, ofta med mer än en halvering av antalet, sett över perioden 2006 till 2010. Totalt antal examinerade på forskarutbildningen under samma period uppdelat på vetenskapsområden framgår i följande diagram. Totalt antal forskarutbildningsexamina 2006–2010 250 200 215 193 185 2006 2007 188 189 2009 2010 150 100 50 0 Naturvetenskapligt 2008 Medicinskt Humanistiskt-samhällsvetenskapligt Diagram 16: Totala antal forskarexamina under perioden 2006– 2010 uppdelat på vetenskapsområden. Antal licentiat- och doktorsexamina 2006–2010 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2006 2007 Kv 22 2008 2009 Licentiatexamina 12 19 17 Män 28 18 11 15 2010 2006 2007 4 75 2008 2009 Doktorsexamina 96 102 98 10 99 84 103 81 2010 100 89 Diagram 17: Totala antalet doktorsexamina och licentiatexamina under perioden 2006–2010 uppdelat på kön. 28 Resultatredovisning Havsmiljöinstitutet Medianstudietid för studerande på forskarnivå Medianstudietiden fram till examen för både doktorsoch licentiatexamina 2009 är i princip konstant jämfört med tidigare år. Eftersom det är relativt få personer som tar ut licentiatexamen kan variationerna där bli jämförelsevis stora från år till år. Vetenskapsområde 2007 2008 2009 Totalt Totalt Kv. Män Totalt Humanistisksamhällsvetenskapligt 9,0 9,2 8,7 8,7 8,7 Medicinskt 6,6 7,4 7,9 7,1 7,3 Naturvetenskapligt 8,7 8,5 8,6 8,6 8,6 Totalt 8,5 8,4 8,6 8,4 8,6 Tabell 23: Medianstudietid (antal terminer) för doktorsexamina 2009, kvinnor, män och totalt, jämfört med 2007 och 2008 totalt. En jämförelse mellan de olika vetenskapsområdena visar att studietiden är över en termin kortare vid medicinsk fakultet, men relativt lika vid de övriga. Männen har något kortare studietid inom det medicinska vetenskapsområdet medan fördelningen mellan män och kvinnor är lika för de övriga vetenskapsområdena. Medianstudietiden för kvinnor och män varierade i större utsträckning under 2007. Vetenskapsområde 2007 2008 Totalt Totalt Kv. Män Totalt 2009 Humanistisksamhällsvetenskapligt 5,3 5,2 5,2 4,5 5,2 Medicinskt 3,4 5,6 3,3 5,1 5,1 Naturvetenskapligt 6,7 4,6 7,8 6,4 7,1 Totalt 5,7 5,2 7,1 5,8 5,8 Tabell 24: Medianstudietid (antal terminer) för licentiatexamina 2007, kvinnor, män och totalt, jämfört med 2007 och 2008 totalt. Medianstudietiden fram till licentiatexamina är ungefär lika lång vid en jämförelse mellan 2009 och tidigare år. Eftersom det är relativt få personer som avslutar med licentiatexamen kan variationerna bli jämförelsevis stora från år till år. Regeringsbeslut U2008/3167/UH Umeå universitet har fått i uppdrag från regeringen att tillsammans med tre andra lärosäten bedriva forskning inom havsmiljöområdet och samarbeta vid utformning av utbildning inom området. Samarbetet ska ske under benämningen Havsmiljöinstitutet. Av de i samarbetet ingående lärosätenas årsredovisningar ska framgå vilken verksamhet respektive lärosäte har bedrivit inom Havsmiljöinstitutet och hur verksamheten har integrerats med lärosätets övriga verksamhet inom det marina området. Den regionala enheten av Havsmiljöinstitutet vid Umeå universitet är förlagd till Umeå Marina Forskningscentrum (UMF). Det strategiska forskningsprojektet Ecochange, finansierat av regeringen i beslut 2009 och koordinerat av Umeå universitet, är ett samarbete med bl.a. Linnéuniversitetet som startade 2010 och som har stor relevans för miljöforskningen i Östersjön. Det nationella kontaktnätet som bildats genom Havsmiljöinstitutets tillkomst har också haft betydelse för att etablera Umeå universitet, och speciellt UMF, i internationella (marina) forskarnätverk såsom LTER (Long Term Ecological Research), EMBRC (European Marine Biological Research Centre) och EcoBOS (European Ecosystem and Observatory System) under 2010. UMF har också arrangerat en doktorandkurs med 25 internationella studenter med temat ”Can eutrophication in the Baltic Sea be�������������������������������������� counteracted������������������������� ?”, där bland annat forskare med anknytning till Havsmiljöinstitutet föreläste. Under 2010 har UMF drivit en fältstation och ett forskningsfartyg för både kust- och utsjöprovtagning. Detta har utgjort avgörande infrastruktur för forsknings- och undervisningsverksamheten vid Umeå universitet, liksom för de nationella miljöövervakningsprogram som gäller Bottniska viken. Infrastrukturen har också utnyttjats av gästande forskare och studenter. Experter och miljöanalytiker från Havsmiljöinstitutets regionala enhet har deltagit i nationella och internationella kommittéer och expertgrupper och medverkat vid remissyttranden och i regionala frågor som speciellt berört Bottniska viken. Det har inneburit bland annat utredningsarbete för att få fram kriterier för god vattenkvalitet enligt EU:s marina direktiv och arbete inom HELCOM för att ta fram indikatorer på miljötillståndet i havet. HELCOM-programmet BEAT, som med stor insats från den regionala enheten utvecklat bedömningsverktyg för klassificering av status på biodiversitet i havet, slutredovisades 2010. Den regionala enheten har haft en omfattande mät- och inventeringsverksamhet i 29 Resultatredovisning Bottniska viken, vilken är integrerad med verksamheten inom miljöanalys och rådgivning. Mätverksamheten utförs på uppdrag av framför allt Naturvårdsverket och länsstyrelserna i regionen. Resultat från dessa uppdrag har kunnat utnyttjas inom forskning som bedrivits vid UMF och andra forskningsenheter, speciellt i studier av klimatförändringseffekter på Bottniska vikens ekosystem. Inom informationsverksamheten har ett omfattande samarbete mellan Havsmiljöinstitutets regionala enheter bland annat utmynnat i rapporten Havet 2010. Denna har en upplaga på 7 000 exemplar, och Havsmiljöinstitutets enhet vid Umeå universitet står för huvudredaktörskapet. Enheten vid Umeå universitet 30 har även varit med om att arrangera Havsmiljöseminariet, där utförare av nationell marin miljöövervakning presenterar och diskuterar aktuella resultat. Miljötjänstemän från länsstyrelser och nationella myndigheter såväl som forskare och utförare av miljöövervakning deltar i seminariet. Havsmiljöinstitutets regionala enheter har tillsammans under 2010 även producerat tre nummer av den populärvetenskapliga tidskriften HavsUtsikt (upplaga 8 500) och uppdaterat och underhållit den gemensamma webbportalen www.havet.nu (antal unika besökare över 100 000 per år). Resultatredovisning Samverkan och innovation Inledning Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 2 § I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Lag (2009:45). Umeå universitets information om sin verksamhet en informationsdag på campus med cirka 1 500 besökare. Informationsdagen utvärderades av besökare och utställare och fick ett gott betyg. Under våren 2010 fanns universitetet representerade på utbildningsmässor i Piteå, Sundvall, Östersund och Umeå. Dessutom genomfördes ett stort antal gymnasiebesök tillsammans med fakulteterna. Under hösten deltog universitetet på utbildningsmässor i Göteborg, Vasa, Örebro och Stockholm. Universitetet informerar om sin utbildning, sin forskning och sin samverkan. Den viktigaste kanalen för informationsarbetet är universitetets webbplats. En stor del av arbetet sker också genom att skapa relationer och möten med olika målgrupper. Universitetet arbetar aktivt med att behålla kontakten med sina tidigare studenter. En databas har upprättats för alumner, AlumniNät, som ska underlätta kontaktskapande mellan alumner. Ett nyhetsbrev distribueras 10 gånger per år, och Umeå universitet hjälper till att skapa återträffar mellan alumner. Allmän information om universitetet och dess verksamhet finns tillgänglig främst via universitetets webb. Här publiceras dagligen ett stort antal nyheter kring forskning och andra händelser på universitetet. Informationsenheten ansvarar vidare för att tillhandahålla ett aktuellt basmaterial om universitetet i form av broschyrer, powerpointpresentationer, karta och fickfakta som institutionerna kan använda i kontakter med andra lärosäten och med omvärlden i stort. Två gånger per år produceras och distribueras den externa tidningen Aktum Extra som går ut till ett stort antal beslutsfattare och alumner i hela landet. I arbetet med att skapa mötesplatser och utbyte med omgivande näringsliv och samhälle anordnas årliga arrangemang. Ett exempel på detta är Kunskapsnoden på Grand Hôtel i Stockholm där intressant forskning och universitetet presenteras under Västerbottensveckorna för cirka 150 utvalda representanter för näringsliv och stat. Ett annat exempel är universitetets årshögtid som innehåller inslag av föreläsningar och populärvetenskap för allmänheten. I samband med årshögtiden arrangerades 49 föreläsningar med uppskattningsvis 2 500 besökare. Information om universitetets utbildningar riktar sig framför allt mot potentiella studenter, och under året har utbildningssidorna på webbplatsen förbättrats och arbetats igenom. Under året 2010 genomfördes ett stort antal marknadsföringsaktiviteter för att öka intresset för studier vid Umeå universitet och för studentstaden Umeå. Målsättningen med i stort sett alla aktiviteter är att möjliga framtida studenter ska besöka webbplatsen, där all studieinformation finns och där personliga kontakter kan etableras. Alla insatser följs upp och analyseras. Under 2010 har universitetets kampanjer gett över 16 miljoner visningar och cirka 18 000 klick. Antalet unika besökare på utbildningssidor har ökat till 621 000 personer, en ökning från 2009 med 238 000 besök, vilket motsvarar 62 procent. Universitetet arbetar aktivt med sociala medier. Under 2009 lanserades både den svenska och den engelska Facebooksidan. Under 2010 har arbetsformerna utvecklats och sidan har fått många följare. Ett exempel på mer populärvetenskapliga aktiviteter är vetenskapsluncher, som drogs i gång 2006, i samarbete med ett kafé i Umeå. Arrangemanget Kunskapsscener genomfördes under våren. Det var ett samarbete mellan Vetenskapsrådet, Vetenskapsfestivalen, Umeå universitet, Umeå kommun och Strömpilens köpcentrum. Arrangemanget bestod bland annat i en paneldebatt mellan forskare och politiker om klimat och miljöfrågor. På campus arrangeras även kontinuerligt öppna arrangemang där alla är välkomna. Valborg på campus är ett sådant populärt arrangemang. Projektet Kultur på campus har under året haft 36 arrangemang med 25 240 besökare. Fakulteter och institutioner genomför många aktiviteter och informerar om sin verksamhet löpande, bland annat genom annonser, webb, möten med presumtiva studenter, vetenskapliga föreläsningar m.m. Information om utbildningarna sker även genom möten med potentiella studenter. I mars 2010 genomfördes 31 Resultatredovisning Samverkan Utveckling sedan 2007 Sedan 2009 finns ett styrande dokument för samverkan genom den av universitetsstyrelsen beslutade Strategiska plan för samverkan med det omgivande samhället för perioden 2009–2013. I denna finns en rad prioriterade strategier redovisade under fyra rubriker: • Tillväxt och det regionala ansvaret • Innovationssystemet – Nyttiggörande genom kommersialisering • Utbildning – Nära kontakt mellan utbildning och arbetsliv • Demokratiutveckling – Forskningsbaserad kunskap i allmänhetens tjänst Universitetsstyrelsen beslutade inför 2010 att uppdra till fakulteterna och USE att genomföra aktiviteter för att implementera den strategiska planen för samverkan. Samtliga fakulteter och USE har genomfört sådana aktiviteter. Universitetets centrala samverkansfunktion, enheten för näringsliv och samhälle (ENS), är en del av universitetsförvaltningen med uppgift att inspirera till och öka förmågan till samverkan samt bidra till ökad mobilitet mellan universitetet och det omgivande samhället. ENS arbetar med frågor som kan sorteras in under Högskoleverkets (HSV) begrepp ”samverkan för bättre utbildningar” och ”samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt”. Under 2010 har verksamheten indelats i fyra samverkanskontor: Umeå, Skellefteå, Örnsköldsvik och Inland (Lycksele och Kiruna). De fungerar som regionala kontaktkontor med ett vidare ansvar för regional kompetensförsörjning. Totalt studerade 1 023 helårsstudenter under 2010 på orter utanför Umeå. ENS arbetar aktivt med att utveckla universitetets regionala förankring och engagemang, att öka kontaktytorna mellan forskare och näringsliv och att erbjuda ett arbetslivsintegrerat lärande för våra studenter. Genom att universitetet erbjuder uppdragsutbildning ökar möjligheterna till livslångt lärande. Sedan 2009 finns ett Grants Office vid Umeå universitet som även innehåller en EU-funktion med uppgift att tillhandahålla ett kraftfullt stöd till forskningsansökningar inom EU:s ramprogram för forskning. Samverkan år 2010 I december utsåg rektor tre prioriterade samarbetsområden inom vilka universitetet har en omfattande och framstående verksamhet, områden som dessutom har en stor regional tillväxtpotential. Områdena innehåller kunskapstriangelns alla sidor, bland annat genom 32 speciella satsningar och externt finansierade projekt enligt nedan. De prioriterade samarbetsområdena är: Grön framtid bestående av till exempel Framtidens skog, de av regeringen utsedda strategiska forskningsprojekten Bio4Energy och Ecochange samt Umeå Plant Science Center (UPSC). Tillämpad IT med inriktning på industriell IT bestående av till exempel ProcessIT Innovations, InfoTech Umeå, Interactive Institute och UMIT Research Lab. Konstnärligt campus inklusive den kreativa miljö för innovation som håller på att skapas på Konstnärligt Campus. Vid Konstnärligt campus är Designhögskolan, Konsthögskolan, Arkitekthögskolan och HUMlab-X lokaliserade. Även Bildmuseet kommer att flytta dit. Tillsammans bildar detta en unik miljö för forskning, utbildning och innovation på konstnärlig grund. Dessa områden har varit och kommer även i fortsättningen att vara fokusområden för det utvecklingsprogram för forskning och entreprenörskap, DARE, som Umeå universitet tillsammans med Luleå tekniska universitet (LTU) sedan 2007 drivit inom Vinnovas Nyckelaktörsprogram. Här är målen bland annat att öka akademins förmåga till samverkan, att öka mobiliteten mellan akademi och näringsliv/samhälle, att öka de universitetsgemensamma relationerna till globala företag samt att genom nya metoder och verktyg ytterligare stimulera till kommersialisering av forskningsresultat och öka effektiviteten i universitetets system för detta. Bland annat genom arbetet inom DARE har ett nationellt centrum för innovationssystemforskning inrättats under 2010. Även detta görs tillsammans med LTU och finansieras av Vinnova. Centret har fått namnet CiiR och kommer särskilt att fokusera på innovationssystem kopplade till entreprenörskap i en tidsålder karaktäriserad av digitala innovationer och innovationsprocesser. Det europeiska CBRNE-centret vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten samordnar universitetets forskning om kemiska, biologiska, radioaktiva/nukleära och explosiva ämnen. Centret är ett samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Umeå universitetssjukhus, Fortifikationsverket och Umeå kommun. Målet med samarbetet är att skapa ett EU-ledande kluster av kompetens inom den växande forskningen om samhällets säkerhet och sårbarhet. Sedan centret startade sin verksamhet 2007 har Umeå universitet fått förtroendet att leda sex olika EU-projekt. Under år 2010 har MASH-projektet om masskadesituationer i samband med kemiska eller radioaktiva utsläpp avslutats och rapporterats till finansiären EU DG SANCO. Ett nytt Resultatredovisning projekt, CBRNEmap-studien som syftar till att skapa en roadmap för framtida europeisk CBRNE-forskning, har startat i juni 2010. Ännu en viktig milstolpe uppnåddes under våren 2010 då PRACTICE-projektet, centret hittills största projekt med 25 europeiska partners och 11,5 miljoner euro i budget, godkändes för finansiering av EU DG Industry. Rektor har 2010 beviljat 0,4 miljoner kronor för marknadsföring av forskningssamverkan, och dessa medel har bland annat använts till annonser om olika forskningsprojekt med EU-anknytning i Region Västerbottens bilaga ”EU hos oss i Västerbotten” samt en annons i bilagan Innovation och Forskning i Dagens industri. Utformning av utbildningar i samverkan med arbetslivet och metoder för samarbete avseende utbildning och forskning Umeå universitet har sedan länge aktivt arbetat med studenters inträde på arbetsmarknaden och kontakter med arbetslivet under utbildningen. Förutom traditionella verktyg, som både öppna och poängsatta kurser i karriärplanering, enskilda samtal i karriärplanering, CV-granskning, gästföreläsningar och examensarbeten, har ENS utvecklat en unik metod genom kompetensportföljen. Metoden bygger på att öka studenternas förståelse för sin kompetens och hur den kan användas på en bred arbetsmarknad. Konceptet innebär att studenterna redan från start och under hela utbildningstiden får verktyg som ökar deras anställningsbarhet och/ eller entreprenörsförmåga. LinkedStudent drivs av ENS och är ett av de utvecklingsprojekt som under 2010 har skapat länkar mellan studier och arbetsliv. LinkedStudent är en webbaserad mötesplats för studenter och företag/organisationer. ENS samarbetar med såväl lärare/programansvariga som studentkårer och kårsektioner för att på bästa sätt visa studenterna på möjligheten att via LinkedStudent hitta intressanta företag/organisationer att samarbeta med eller arbeta hos. LinkedStudent öppnade i mitten av november, och redan vid årsskiftet fanns närmare 400 projekt av olika slag registrerade, möjliga för studenter att söka. Närkontakt är namnet på teknisk-naturvetenskapliga fakultetens och Tekniska högskolans arbete för att utveckla samverkan med regionens näringsliv. Närkontakt omfattar i dag cirka 100 företag och består av fyra delar, bland annat fadderföretagsverksamhet där företagen inspirerar och höjer kvaliteten på de ingenjörer som utbildas samt studentprojekt och examensarbeten. Företrädare för Umeå universitet har regelbundna möten med externa aktörer från både näringsliv och samhälle. Under 2010 har också ett formaliserat samarbete kring kontakter på lokal nivå etablerats med kommunalförbund, lärcentra och näringslivsansvariga runt om i hela Norrland. Dessa personer, som besitter unik kunskap om sin egen närmiljö, fungerar då som universitetets förlängda arm vid kontakter med företag och organisationer. En påtaglig effekt av detta är att fler får kännedom om möjligheterna att samverka med Umeå universitet och att fler examensjobb och projektarbeten erbjuds studenterna. En företagsforskarskola, Industrial Graduate School (IGS), startades under 2008 i syfte att öka mobiliteten mellan akademi och näringsliv/samhälle och ge forskningsmiljöerna influenser från det omgivande samhället. Målet med företagsforskarskolan är att öka samverkan med företag och offentliga organisationer och att utbilda doktorer som är bättre förberedda på ett arbete utanför universitetet. I företagsforskarskolan finns 13 doktorander som startade 2008 och 7 doktorander som startade hösten 2010, d.v.s. 20 totalt. Viktiga aktiviteter under år 2010 har varit bland annat kursmoment i presentationsteknik, grants and funding och gruppdynamik samt två workshops med studiebesök. Resultaten av företagsforskarskolan är ökad samverkan mellan universitetet och företag, förbättrad doktorandutbildning bland annat genom skräddarsydd ledarskapsutbildning samt ökad synlighet för Umeå universitet ute i Europa. Under året har det universitetsgemensamma projektet Akademiker i företag bedrivits. Uppföljning och utvärdering av samverkansaktiviteter Det av Vinnova och EU:s strukturfondsprogram, Mål 2, finansierade Nyckelaktörsprojektet, DARE, har under 2010 utvärderats av externa utvärderare och som resultat omformats för att ytterligare stärka samarbetet mellan Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. Exempel på lyckade aktiviteter inom projektet är Academic Business Challenge och Studentkraft. Utvärderna anger bland annat: ”Koncepten Academic Business Challenge, Catch and Release och Studentkraft visar på dynamiska vägar att gynna (promote) entreprenörskap och innovation.” Erhållna EU-bidrag till forskning har ökat från 33,4 miljoner kronor år 2007 till 79,1 miljoner kronor år 2010, d.v.s. en ökning med 137 procent. Under 2010 har även ett antal universitetsgemensamma utvecklingsprojekt drivits. Dessa projekt har tydligt 33 Resultatredovisning uppsatta mål och uppföljningsparametrar, t.ex. inkubatorverksamhet, EU-finansiering, doktorander inom företagsforskarskolan och studenters anställningsbarhet. Genomförande av den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Umeå universitet har medverkat i framtagandet av regionala utvecklingsstrategier. Våra campus och samverkanskontor i Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna bidrar till kompetensutveckling inom en större geografisk region. Kontoren fungerar även som kontaktytor mot samhället och det regionala näringslivet i syfte att skapa regional utveckling. Genom forskarcheckar erbjuds små och medelstora företag utvecklingsmöjligheter i samverkan med forskare. Generationsskiftesproblematiken, gällande både ägarskap och kompetens, är generell för hela Sverige; så också för vår landsända. Umeå universitet medverkar i och driver ett antal projekt för att matcha behoven i regionen med den kompetensresurs som våra studenter utgör. Projektet Bli företagare, startade 2010 och syftar till att matcha företag som söker nya ägare med lämpliga personer. Redan under projektets första år har 13 matchningar (varav 7 kvinnor) gjorts för praktik på företag i syfte att ta över ansvar för projekt. Innovationsverksamhet I årsredovisningen för 2010 ska respektive lärosäte som har getts möjlighet att bygga upp innovationskontor redovisa hur lärosätet initialt arbetat för att kontoret ska starta verksamheten, vilken ambition som finns samt eventuella synergieffekter som uppnås med andra insatser och program. Det ska vidare framgå med vilka andra svenska lärosäten, förutom det egna, samt eventuellt andra aktörer som samarbeten har upparbetats och vad sådana samarbeten avser. Motsvarande bör även omfatta och framgå av statens avtal med Chalmers tekniska högskola AB. Vidare ska det av årsredovisningen framgå hur de resurser som har tilldelats ett lärosäte för 2010 för innovationskontor respektive holdingbolag har använts för att bygga upp verksamhet vid innovationskontor och för kapitaltillskott i holdingbolag. Det ska av redovisningen framgå hur lärosätet har använt särskilt tilldelade resurser för kapitaltillskott till holdingbolag som är knutna till respektive lärosäte. Innovationskontor Under 2010 tilldelades Umeå universitet medel för att starta ett av landets åtta innovationskontor. Innovationskontorens uppgift är att främja att forskningsresultat och akademisk kunskap tas till vara och på 34 olika vis kommer människor och samhälle till nytta. Innovationskontoret är en del av universitetets arbete med kunskapstriangeln, där utbildning, forskning och innovation integreras i verksamheten. Umeå universitets innovationskontor stöder forskare och studenter med allmän innovationsrådgivning, bistår med expertstöd kring patentering av forskningsresultat och ger stöd vid upprättande av vissa typer av avtal. Innovationskontorets verksamhet har koordinerats och samlokaliserats med den innovationsstödjande verksamhet som bedrivs vid Uminova Innovation, och ska vara en resurs som förstärker och kompletterar denna. Resurserna som tillförs via innovationskontoret innebär en ökning av tillgängliga medel som kan användas för att utveckla och verifiera den kommersiella potentialen hos ett forskningsresultat eller uppfinning. Det kommer även att vara möjligt för andra lärosäten att dra nytta av Innovationskontorets resurser, men särskilt samarbete sker med Luleå tekniska universitet och Innovationskontoret vid Linköpings universitet. Följande konkreta målsättningar har beslutats av rektor för innovationskontoret för perioden 2010–2012: Inflödet kommer att öka, till ca 200 idéer per år. Till det kommer flödet från LTU. Flödet är troligen inte den viktigaste variabeln, det är en tydligt uttalad målsättning att förbättra kvalitén på idéerna. Det främsta hjälpmedlet därvidlag är 7D modellen, som snabbt rensar bort idéer som saknar förutsättning att utvecklas till innovationer. Målet är att öka antalet nystartade företag med minst 50 %. Vidare är det en sund trend idag inom innovationsutvecklingsområdet att ”licensiera” mer, d.v.s. att involvera befintlig industri allt mer. Detta är en trend som Innovationskontoret kommer att understödja så kraftfullt som det är möjligt. Innovationskontorets arbete ökar väsentligt möjligheterna för universitet att utöka sin kontraktsforskning. Innovationskontoret har organiserats inom den universitetsinterna enheten för näringsliv och samhälle (ENS). Vid starten hösten 2010 har en styrgrupp med representanter från Umeå universitet, Uminova Innovation, Luleå tekniska universitet samt innovationsbron Norr tillsatts av rektor. Styrgruppens uppdrag är bland annat att ge stöd till innovationskontorets strategiska utveckling, att som aktiv part inom universitetet stärka innovationens roll i den s.k. kunskapstriangeln, att se till att innovationskontorets verksamhet är i linje med upprättade mål, att ge stöd till innovationskontorets styrning, att säkerställa innovationskontorets resursbehov, samt att samordna verksamhet med övriga innovations- och entreprenörssatsningar i regionen. Resultatredovisning Rekrytering av nyckelkompetens till innovationskontoret har påbörjats. Camilla Viklund har rekryterats som chef för innovationskontoret och hon har doktorsexamen i analytisk kemi vid Umeå universitet samt erfarenhet såväl av att verka i avknoppningsföretag som av att patentera forskningsresultat. Till innovationskontoret kommer även patentingenjör, affärsjurist och affärsutvecklare att rekryteras. Särskilt tilldelade medel för kapitaltillskott till holdingbolag Umeå universitet har tilldelats 5 miljoner kronor för innovationsverksamhet. I regeringens beslut anges ”Medel under anslagsposten får av ovan nämnda statliga universitet utbetalas till respektive lärosätes holdingbolag först efter genomförda bolagsgenomgångar.” Umeå universitet har satt i gång ett arbete med bolagsgenomgångar, men bolagsgenomgångarna är inte slutförda under år 2010 utan kommer att vara klara under våren 2011. Mot bakgrund av detta har inget kapitaltillskott överförts till holdingbolag eller dotterföretag/ intresseföretag år 2010. Holdingbolag inkl. dotterföretag och intresseföretag Umeå universitet förvaltar Uminova Holding AB, där samtliga aktier i bolaget ägs av Umeå universitet. Bolaget är moderbolag i en koncern som vid utgången av räkenskapsåret består av moderbolaget samt dotterföretagen Uminova Innovation AB, i vilket moderbolaget äger 50,3 procent av aktierna, samt USBE Executive Education AB (100 procent). I företagsgruppen ingår även intresseföretagen Etanol Pilot i Sverige AB (48,5 procent), Uminova Invest AB (röstandel 15,15 procent), samt BLG Programmet AB (45 procent). Styrelsen i Uminova Holding AB har varit oförändrad sedan föregående år och bestod 2010 av Ulf Edlund (ordförande), Agneta Marell (ledamot), Mats Forsman (ledamot), Lena Fridlund Forsgren (ledamot) och Jan Sundman (ledamot). Uminova Holding AB:s arbete under året har liksom tidigare år inriktats på uppföljning av verksamheten i dotter-/intressebolagen samt på de aktörer och verksamheter som bedrivs inom innovationssystemet. Under året inleddes en extern bolagsgenomgång av holdingbolaget och dess dotter- och intressebolag för att klargöra om EU:s statsstödsregler medger en överföring av medel till holdingbolagssfären från de medel universitetet erhållit år 2010 (5 miljoner kronor) för innovationsverksamhet. Utbildningsdepartementets förslag till bolagsordning och PM angående utövande av statens äganderätt är andra frågor som behand- lats. Under året har internrevisionen vid universitetet genomfört en granskning av ägarstyrning, kontroll och uppföljning av bolagen där universitetsstyrelsen beslutat att ägardirektiv ska upprättas och att universitetsstyrelsens informationskrav tydliggörs. Uminova Holding AB:s preliminära och oreviderade ekonomiska resultat år 2010 är ett underskott med 0,15 miljoner kronor, vilket består av styrelsearvoden samt kostnader för redovisning och revision. Bolagets kapitalbas är svag vilket medför att man saknar möjligheter att bidra till nya satsningar och delta i emissioner i dotter-/intressebolagen. Det senare innebär dessutom en utspädning av ägandet i dessa bolag. Uminova Holding AB har tillgångar motsvarande 3,7 miljoner kronor, varav 3,3 miljoner kronor är finansierade av eget kapital. Det finns en tydlig gränsdragning mellan Umeå universitet i relation till holdingbolaget och dess dotterföretag genom att dotterföretaget har sina egna lokaler och sin egen ledning och personal, helt skiljt från Umeå universitet. Universitetet har uppdragsavtal med dotterbolaget. Styrelsen för holdingbolaget följer löpande upp hur uppdragsavtalet genomförs och ordförande i holdingbolaget rapporterar löpande till rektor och även till universitetsstyrelsen. Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Uminova Innovation AB (UI) samarbetar inom Nyckelaktörsprogrammet i projektet DARE, som innehåller flera stora delprojekt. Uminova Innovation AB har fokus på kommersialisering genom förädling av idéer från universitetet till färdiga företag eller licenser. Det oreviderade och preliminära ekonomiska resultatet år 2010 är ett överskott med 0,6 miljoner kronor. Bolaget har under året beviljats finansiering av EU-projekt för åren 2011–2013. Bolaget har under 2010 haft ett starkt inflöde av nya affärsidéer. Inkubatorn har varit fullbelagd större delen av året. Bolaget har under 2010 tagit fram ett koncept för en accelerator tillsammans med Uminova Invest. Tanken är här att göra en riktad satsning på det mest lovande bolagen i inkubatorn. Satsningen InfoTech Umeå har kommit i gång bra och generar ett bra inflöde inom ICT-området (Information and Communications Technology). Bolagsledningen ser här att näringslivet inom ICT påbörjar nya avknoppningar i samarbete med innovationssystemet vilket är utmärkt för tillväxten av nya innovativa företag. Under år 2010 har en lång rad aktiviteter genomförts, bland annat workshops om entreprenörskap och inspirationsföreläsningar. Finansiella risker finns framför allt i EU-projekt inom mål 2 och mot EU-kommissionen, där betalning ibland sker ganska långt i efterskott. Uminova Innovations kunder är beställare och uppdragsgivare med god betalningsförmåga, varför de affärsmässiga riskerna bedöms som små. Bolaget har flera större uppdrag som pågår över 35 Resultatredovisning lång tid. Kostnader för ett uppdrag uppstår i huvudsak först när beställning skett och finansiering i övrigt finns för respektive uppdrag. Dotterbolaget Umeå Biotech Incubators (UBI) fokus är kommersialisering av idéer som kommer från Umeå universitets life science-forskning. Forskningsresultat tas in som utvecklingsprojekt i inkubator med målet att verifiera tekniken och därefter bilda företag. Utöver det så driver UBI seminarier och workshops för att öka affärskompetensen hos forskare och företagare i regionen samt skapa en jämnare könsfördelning i ledande ställning. UBI håller också en entreprenörsutbildning för doktorander inom life science i samarbete med Umeå universitet. Många av deltagarna är av utomeuropeisk härkomst, vilket har en positiv effekt på integrationen inom life science-branschen. Inom UBI bedrivs ett ständigt förbättringsarbete inom miljö för att minimera negativa konsekvenser för miljö och personal. I slutet av 2010 fanns 14 projekt inom inkubatorn samt 11 företag som hyr in sig i lokalerna. UBI har ett positivt resultat för 2010 med preliminärt ca 0,1 miljoner kronor och under året beviljades ett EUprojekt inom strukturfonderna som säkrar finansiering för perioden 2011–2013. I nedanstående tabell framgår resultat för Uminova Innovation år 2006–2010 (inkl. dotterbolaget Umeå Biotech Incubator). Tabellen visar att inflödet av affärsidéer, antalet nystartade företag samt attraherat riskkapital är på en högre nivå år 2010 jämfört med perioden 2006–2009. 2006 2007 2008 2009 2010 Inflöde affärsidéer (antal) 201 135 159 195 201 Nystartade företag (antal) 45 31 30 30 58 Licens och sam arbetsavtal (antal) 17 14 18 10 15 28,3 23,2 34,7 28,3 43,4 Attraherat risk kapital (mnkr) Tabell 25. Resultat för Uminova Innovation år 2006–2010, antal respektive miljoner kronor. Uminova Invest AB är ett riskkapitalbolag med inriktning på de tidiga investeringsfaserna i universitetsnära företag. Uminova Invest utvärderar, deltar i uppstarten och går in som aktiv delägare i tillväxtföretag. Tyngdpunkten ligger inom life science-området, men arbete pågår att få en större branschspridning. Bolaget var vid årsskiftet 2010/2011 delägare i 12 portföljbolag (15 årsskiftet 2009/2010) med varierande ägarandelar. Under året avyttrades två bolag och ett bolag begärdes i konkurs. Uminova Invest investerar i mycket tidiga skeden i tillväxtföretag där den finansiella risken är större vid investeringar i etablerade bolag. Uminova Invest strävar alltid efter att avyttra sina innehav utan 36 förlust, vilket bland annat sker genom att aktivt delta i respektive bolags utveckling på olika sätt. Tack vare ett starkt eget kapital kan Uminova Invest hantera underskott under enstaka år. Den 1 oktober tillträdde Patric Stafshede som ny VD för Uminova Invest. Framåt är det viktigt att hjälpa företag i portföljen att mogna samt att arbeta med bra exit för företagen. Uminova Invests preliminära och oreviderade ekonomiska resultat år 2010 är ett underskott med 11,1 miljoner kronor, främst beroende på förlust/nedvärdering av aktier. I nedanstående tabell anges resultat för Uminova Invest AB år 2004, år 2007 samt år 2010. Ansökningar (antal) Investerat i antal bolag (antal) År 2004 År 2007 År 2010 10 29 14 0 5 0 Försäljningar (antal bolag) 0 3 2 Antal innehav 0 16 12 Tabell 26. Resultat för Uminova Invest AB år 2004, 2007, 2010. Etanol Pilot i Sverige AB har i samverkan med SEKAB AB, tidigare ETEK Etanolteknik AB, driftsatt den uppförda forsknings- och pilotanläggningen för cellulosabaserad etanolproduktion i Örnsköldsvik. Anläggningen har uppförts genom bidrag från Statens energimyndighet, EU mål 1 och näringslivet. Bolaget har haft en fortsatt positiv utveckling där uppsatta målsättningar har uppfyllts. Nya projekt- och samarbetsavtal har tagits fram, varvid bolaget har delats upp i en kommersiell och icke-kommersiell del. Därmed kan statliga driftbidrag erhållas inom ramen för EU:s statsstödsregler. BLG Programmet AB bildades 2004 med Uminova Holding AB och Holding AB vid Luleå tekniska universitet (LTU) som huvudägare. Övrig ägare är Chemrec AB. BLG-programmet syftar till att utveckla en teknik för återvinning av kemikalier och energi ur förbrukade koklutar inom pappers- och massaindustrin. Genom att kombinera driften av en avancerad utvecklingsanläggning, Chemrecs DP-1 i Piteå, med ett genomtänkt forskningsprogram, har utvecklingen av tekniken för svartlutsförgasning effektiviserats. USBE Executive Education AB:s verksamhetsidé är förmedling av uppdragsutbildning. Bolaget är vilande och ingen verksamhet har förekommit under 2010. Fundraising Umeå universitet inledde 2009 en samarbets- och fundraisingkampanj med namnet Framåt med Umeå universitet. Kampanjens övergripande mål är att stärka Umeå universitets konkurrenskraft på den nationella och internationella forskningsarenan genom struktu- Resultatredovisning rerad uppbyggnad av externa relationer och ett riktat samarbete med näringsliv, organisationer, stiftelser och privatpersoner. Kampanjen omfattar forskning inom utvalda samarbetsområden: • • • • • • Hållbar ekonomi Grön teknik Industriell IT Medicin för patientnytta Samisk forskning Design, arkitektur och kultur Under 2010 fortsatte arbetet med att bereda och konkretisera samarbetsområdena. En kampanjkommitté tillsattes och aktiverades. Möjliga partner identifierades och analyserades och ett antal dialoger inleddes. Samarbeten med andra lärosäten Av årsredovisningen för 2010 ska framgå av varje lärosätes ledning under 2010 beslutade samarbeten med andra såväl statliga universitet och högskolor som enskilda utbildningsanordnare i syfte att uppnå ökad profilering och arbetsfördelning. Vidare ska av redovisningen framgå omfattningen på samarbetena och konsekvenser för såväl studenter som lärare och övriga anställda. Under 2010 har rektorerna för Umeå universitet och universitetet i Tromsö undertecknat ett samarbetsavtal med syfte att höja kvalitén inom områdena forskning, utbildning och samverkan vid de båda universiteten. Avtalet stärker de redan starka band som finns mellan de två lärosätena, både inom forsknings- och utbildningsområdet. Universitet i Tromsö har flera starka forskningsområden som är gemensamma med Umeå universitets profil. Samarbete sker bland annat inom läkemedelsforskning, samisk forskning, klimat- och miljöforskning och annan forskning som rör det nordliga området och dess speciella betingelser. Specifika samarbeten, värda att nämna, inom forsknings- respektive utbildningsområdet är forskningen kring att hitta nya antibiotika baserade på organismer från Ishavet samt samarbetet kring farmaciutbildningen vid Umeå universitet. Konkreta frågor som kommer att ingå i samarbetet, och som kommer att påverka studenter, lärare och övriga anställda, är utbyte av akademisk och teknisk/ administrativ personal, studentutbyte och samarbete runt gemensamma undervisningsupplägg samt gemensamma forskningsprojekt, forskningsansökningar och ansökningar om finansiering. Det under 2009 inledda strategiska samarbetet med Linköpings universitet har under 2010 konkretiserats i samarbetsprojekt inom områdena utbildning, forskning, kompetensutveckling av lärare, ledarutveckling, administrativ utveckling samt externa relationer. Syftet med projekten är att utveckla verksamheten vid respektive universitet och att förstärka universitetens positioner på den nationella och internationella arenan. Genom projektet Administrativ utveckling har de centrala förvaltningarna vid Umeå universitet och Linköpings universitet genomfört en förstudie med en kartläggning av dels pågående samarbeten mellan universiteten, dels önskat samarbete. Projektets operativa styrgrupp beslutade utifrån förstudiens resultat att det fortsatta samarbetet inom området ska ske i ett projekt med syfte att ta fram nyckeltal som kan hjälpa universitetsförvaltningarna att utveckla ett kundorienterat arbetssätt och öka kvaliteten i respektive verksamheter till gagn för såväl studenter som lärare och övriga anställda. Inom ramen för området utbildning har projektet LUX-Examination Review, med syfte att utveckla en egen utvärderingsprocess för utbildning på grundnivå och avancerad nivå med bakgrund av Högskoleverkets förslag till nytt utvärderingssystem, bedrivits under 2010. Projektet har resulterat i en metod för korsvis utvärdering av självständiga arbeten (examensarbeten). Metoden har testats i ett pilotprojekt med totalt åtta utbildningsprogram från Umeå respektive Linköpings universitet och har visat sig vara lyckosam då bland annat utvärderingarna kan genomföras med tämligen lite administrativt stöd och på relativt kort tid. I regeringens satsning på strategiska forskningsområden tilldelas Umeå universitet totalt 225,6 miljoner kronor 2010–2014 för att tillsammans med andra svenska lärosäten bygga upp världsledande forskning inom åtta strategiska områden. Samarbetsavtal har tecknats mellan universitetsledningarna i de i områdena deltagande lärosätena. Umeå universitet har huvudansvar för två forskningsprojekt inom följande områden: • Havsmiljöforskning (Högskolan i Kalmar medsökande) • Energi (Luleå tekniska universitet och Sveriges lantbruksuniversitet medsökande) 37 Resultatredovisning Universitetet tilldelas även medel som medsökande i följande sex strategiska områden: • Neurovetenskap (Karolinska institutet huvudsökande, Kungl. Tekniska högskolan medsökande utöver Umeå universitet) • Diabetes (Karolinska institutet huvudsökande) • Cancer (Uppsala universitet huvudsökande, Stockholms universitet och Kungl. Tekniska högskolan medsökande utöver Umeå universitet) • Vårdforskning (Karolinska institutet huvudsökande) • Hållbart nyttjande av naturresurser (Sveriges lantbruksuniversitet huvudsökande) • E-vetenskap (Uppsala universitet huvudsökande, Lunds universitet medsökande utöver Umeå universitet). Under 2010 har samarbetena inom de strategiska områdena initierats och konkretiserats genom bland annat uppbyggnad av infrastruktur och rekrytering av forskare till de olika områdena. 38 Resultatredovisning Gemensamt för verksamhetsgrenarna Samband forskning – utbildning Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 3 § Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Det är en viktig förutsättning för ett universitet att det finns ett nära samband mellan undervisning och forskning. En viktig del i detta är att andelen lärare med forskarutbildning ska öka. Universitetet har 2007–2009 bedrivit ett projekt och satsat totalt 18 miljoner kronor i syfte att öka antalet lärare med forskarutbildning, och rektor har 2006 beslutat om ett generellt anställningsstopp för adjunkter som fortfarande gäller. Dessa åtgärder har medfört att andelen lärare med forskarutbildning ökat markant sedan 2006. Förutom ett forskningsanknutet ämnesinnehåll är det också viktigt att undervisningen vilar på en vetenskaplig grund. Det är viktigt att aktiva forskare deltar i undervisning, bland annat för att undervisning ska bygga på aktuell forskning. Det finns många goda exempel på detta inom universitet; bland annat finns det institutioner som beslutat att alla lärare/forskare ska delta i undervisning. Det är vanligt att forskare gärna undervisar på avancerad nivå för att bland annat få kontakt med presumtiva forskarstuderande. Humanisk fakultet Forskningsanknytningen är god eller mycket god. Andelen disputerade lärare ökar och varierar per institution mellan 30 och 99 procent av lärarkåren. Den lägsta andelen har estetiska ämnen som har både en vetenskaplig och konstnärlig inriktning men som för varje år ökar andelen disputerade lärare på vetenskaplig grund. Den högsta andelen disputerade lärare står institutionen för idé- och samhällsstudier för. Samhällsvetenskaplig fakultet Om andelen disputerade lärare är ett mått på sambandet forskning–utbildning så kan utvecklingen sägas vara positiv. Tidigare genomförda utvärderingar av Högskoleverket har inte gett anledning till kritik på grund av bristande forskningsanknytning. Det finns visserligen skillnader mellan institutionerna, men dessa skillnader är förhållandevis små. Medicinsk fakultet En majoritet av den medicinska fakultetens lärare är vetenskapligt kompetenta och har möjlighet att forska inom ramen för sin anställning. Utbildningarna är upplagda så att deras innehåll och genomförande baseras på aktuell forskning och svarar mot arbetslivets föränderliga behov. Fakultetens studenter erbjuds på olika sätt direktkontakt med forskningen, exempelvis genom föreläsningar om aktuell forskning, samt vid uppsatsoch examensarbeten. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten strävar efter att ha en stark forskningsanknytning för all utbildning, mest påtalat för utbildning som leder till examen på avancerad nivå (civilingenjörsutbildning och masterutbildning). Inom den naturvetenskapliga utbildningen som leder till generella examina har forskningsanknytningen av tradition allt varit stark vid fakulteten. Forskande lärare finns inom alla naturvetenskapliga områden där fakulteten ger utbildning. För den tekniska utbildningen, som är dominerande vid fakulteten, har forskningsanknytningen inte varit lika stark som inom det naturvetenskapliga området, men fakulteten genomför nu tillsammans med universitetet en större teknikvetenskaplig forskningssatsning innehållande åtta forskningspaket med biträdande lektorat, postdoktorer och doktorander som ett led i att förbättra situationen ytterligare. Satsningen är på drygt 60 miljoner kronor under en femårsperiod. Vid fakulteten finns för närvarande 96 professorer, 128 lektorer, 38 forskarassistenter och 61 postdoktorer. Fakultetens samtliga utbildningar har i Högskoleverkets tidigare utvärderingsomgångar fallit väl ut ur aspekten forskningsanknytning. Studentinflytande Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 4 a § Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Lag (2000:260). Högskoleförordningen (HF) 1 kap. 7 b § Högskolan skall i sin årsredovisning beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv. 39 Resultatredovisning Universitetet försöker på olika sätt att utveckla studentinflytandet i alla de organ och processer där frågor bereds och avgörs som kan påverka studenternas situation. Universitetsledningen har på samma sätt som tidigare haft regelbundna möten med studentkårernas ledningar under året, där bl.a. frågor om studentinflytande diskuterats. Även fakultetsledningar och institutionsledningar har möten och dialogträffar med studentkårerna. Universitetets policy för studentinflytande bygger på en för universitetet och studenterna gemensam uppfattning, nämligen att all verksamhet som rör utbildning ska baseras på samarbete mellan universitetets personal och studenterna och att detta samarbete i sin tur ska bygga på en strävan till ömsesidigt förtroende och ansvarstagande. Studenterna vid Umeå universitet har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ. Kårerna är bland annat representerade vid rektors beslutsmöten som äger rum varje vecka, vid universitetsstyrelsesammanträden samt har rätt att delta i övriga beslutande och beredande organ. Policyn innehåller avsnitten kvalitetsarbetet – en gemensam angelägenhet������������������������������������������� ;������������������������������������������ studenternas rätt till inflytande�������� ;������� medlemskap i studerandekår; representation i styrelse, fakultetsnämnd, nämnden för konstnärligt arbete och disciplinnämnd; representation i övriga beslutande och beredande organ samt samråd vid beredning och beslut av enskild tjänsteman; studentinflytandets utveckling i universitetets årsredovisning; och kursvärderingar för delaktighet och kvalitetsutveckling. I policyn betonas bland annat. att studenternas aktiva medverkan i att utveckla utbildningen ses som en avgörande faktor för att verksamheten vid Umeå universitet ska hålla hög kvalitet. Studenterna ska ingå och medverka i kvalitetsarbetet inom de olika utbildningarna, i kommittéer och arbetsgrupper samt i beslutande organ på alla nivåer. Under hösten 2010 har ett arbete med att revidera policyn för studentinflytande inletts mot bakgrund av avskaffandet av kårobligatoriet samt autonomipropositionen. Vid Umeå universitet finns sedan ett par år en särskild studentkoordinator och en doktorandkoordinator vid Studentcentrum, i syfte att öka möjligheterna för studenter att få råd och stöd när det gäller att lösa uppkomna problem med anknytning till utbildningen. Under 2010 har koordinatorerna för student- respektive doktorandärenden fortsatt att utveckla verksamheten i detta avseende. Koordinatorerna fungerar både som resurs- och stödpersoner för enskilda studenter och doktorander, och som rådgivare åt lärare och handledare. Arbetet sker i nära samarbete med fakulteter, studentkårer, personalorganisationer och olika förvalt- 40 ningsenheter. Rådgivning har getts till både studenter och universitetspersonal som kontaktat koordinatorerna i olika frågor. Studentkårerna presenterar varje år en rapport till universitetsstyrelsen som innehåller en sammanställning av studentfall. Utifrån rapporten tar universitetsledningen fram förslag till åtgärdsplan som sedan fastställs av universitetsstyrelsen. Studentrepresentationen i centrala organ av permanent natur har fördelat sig enligt följande under de tre senaste åren: 2008: 56 procent kvinnor, 2009: 44 procent kvinnor, 2010: 32 procent kvinnor. I de avtal som universitetet tecknat med de tre studentkårerna anges att studentkår i sin verksamhet särskilt ska beakta likabehandling och jämställdhet. Avtalet uppföljs årligen av universitetet. Kårobligatoriets avskaffande Kårobligatoriet avskaffades enligt riksdagsbeslut 201006-30. Umeå universitet bedrev under hösten 2009 ett projekt med en särskilt anställd projektledare i syfte att ta fram regler och genomföra åtgärder i samband med kårobligatoriets avskaffande. Studentkårerna har uppskattat universitetets satsning på ett specifikt projekt vars syfte varit att utreda riksdagsbeslutets konsekvenser för Umeå universitet. Universitetsstyrelsen beslutade i december 2009 att fastställa regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet. Efter ett ansökningsförfarande beslutade universitetsstyrelsen att bevilja ansökan om ställning som studentkår från Umeå medicinska studentkår, Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå studentkår, för perioden 1 juli 2010–30 juni 2013. Utifrån dessa styrelsebeslut har avtal om tjänsteköp slutits mellan universitetet och respektive studentkår. Avtalen innehåller bland annat vilka åtaganden studentkårerna har avseende exempelvis studentmedverkan, ekonomisk ersättning samt rapportering och uppföljning. Kårobligatoriets avskaffande och dess konsekvenser har varit en mycket stor fråga för samtliga tre studentkårer och har föranlett omfattande arbete för kårerna. Umeå universitet har fördelat det statsbidrag som erhållits för studentinflytande mellan studentkårerna och betalat ut hela statsbidraget med 1 158 tkr till studentkårerna år 2010. Resultatredovisning Kvalitet i verksamheten Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 4 § Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Lag (2000:260). Kvalitetssystem Kvalitetsarbetet vid Umeå universitet syftar till att utveckla utbildning, forskning och samverkan. Umeå universitet ska hålla en hög och internationellt konkurrenskraftig kvalitet på hela sin verksamhet. Kvalitetssystemet är universitetsstyrelsens instrument för att säkra och höja kvaliteten vid Umeå universitet. Det består av övergripande principer, arbetsfördelning och komponenter som har en varaktig karaktär. Kvalitetssystemet omfattar all verksamhet som universitetet bedriver – utbildning, forskning, samverkan och konstnärligt utvecklingsarbete samt administrativa verksamheter. Kvalitetssystemet bygger på en aktiv medverkan av anställda och studenter. Det är en naturlig del i universitetets strävan att effektivisera arbetet och utveckla konkurrenskraften. Ansvaret för universitetets arbete med att säkra och utveckla kvaliteten har integrerats i universitetets ordinarie verksamhet för att på så sätt få ett mer kraftfullt genomslag. Ansvaret ska följa delegationsordningen universitetsledning – fakultetsledning – prefekt. Planeringsenheten tillhandahåller ett centralt handläggarstöd avseende kvalitetsfrågor. På varje nivå ska finnas ett lokalt kvalitetssystem för den egna verksamheten. Kvalitetssystemen ska innehålla information om hur kvaliteten i verksamheten utvecklas och säkras, hur arbetet är organiserat och hur ansvaret är fördelat. Såväl institutioner som fakulteter har tagit fram egna kvalitetssystem utifrån gemensamma riktlinjer. De lokala kvalitetssystemen utgör numera en integrerad del av verksamhetsplaneringsprocessen och ska finnas tillgängliga elektroniskt på fakultetskansli eller motsvarande. Planeringsenheten har en viktig roll när det gäller uppföljning av beslut. Internrevisionen har en granskande uppgift och arbetar på uppdrag av rektor och universitetets styrelse. På nationell nivå har Högskoleverket uppdrag att utvärdera kvaliteten i all högskoleutbildning. Universitetets samlade kvalitetsarbete granskades år 2009 av Högskoleverket, och den sammanfattande bedömningen var att Umeå universitet bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete med en tydlig linje i verk- samheten. Bedömargruppen angav att universitetet har ”mycket goda förutsättningar att utveckla ett utomordentligt väl fungerande kvalitetssystem med stora möjligheter att uppnå ett gott kvalitetsarbete.” Bedömarna rekommenderade bland annat att universitetet bör fokusera mer på distansutbildningar och distansstudenter. Här har sedan dess skett en avsevärd satsning inom ramen för Flexprojektet. En uppföljning av Kvalitetssystem för Umeå universitet samt Högskoleverkets rekommendationer gjordes till universitetsstyrelsen i juni 2010. Kvalitetssystemet består av ett antal komponenter, bl.a. ett kvalitetsbaserat resurstilldelningssystem på varje fakultet, satsning på starka och framstående områden inom forskning och utbildning, återkommande arbets- och studiemiljöundersökningar samt årliga verksamhetsuppdrag riktade till fakulteter, institutioner och enheter. I redovisningen till styrelsen konstaterades att av systemets åtta huvudkomponenter så fungerar sju väl. När det gäller satsningen på starka och framstående områden inom utbildning så krävs ytterligare insatser. Utbildningsstrategiska rådet kommer att arbeta med frågan under 2011. I dokumentet Utbildnings- och forskningsstrategier vid Umeå universitet anges strategier och mål för perioden 2009–2012. Utbildningsstrategier är Rekrytering och tillströmning; Attraktivt och väl avvägt utbildningsutbud; Kvalitet, anställningsbarhet och personlig utveckling. Forskningsstrategier är Framstående forskning; Ökad konkurrenskraft; Framstående innovationssystem. De strategiska målen konkretiseras i 40 delmål som följs upp årligen. Uppföljningen för år 2009 visar att 53 procent av målen är helt uppfyllda, 46 procent är delvis uppfyllda och 2 procent inte är möjliga att följa upp. För att förverkliga universitetets visioner och strategier konkretiserades dessa i Handlingsplan 2007–2009. Handlingsplanen innehöll direkta och kraftfulla satsningar inom universitetets tre huvudområden, forskning, utbildning och samverkan om totalt 246 miljoner kronor under den aktuella treårsperioden. Planen konkretiseras i drygt 40 delprojekt med definierad finansiering och ansvarsfördelning samt ett antal verksamhetsuppdrag. Projekten har avslutats vid utgången av år 2009, med undantag från sju projekt som enligt tidigare beslut drivits vidare. I verksamhetsplanen för 2010 angavs strategier och mål för utbildning, forskning, samverkan samt personal och verksamhetsstöd. På motsvarande sätt uppdrogs till fakultetsnämnder, institutioner och administrativa enheter att ta fram verksamhetsplan inklusive 41 Resultatredovisning aktivitetsplan för år 2010 samt se över och vid behov revidera sina kvalitetssystem. Fakulteterna har under 2010 följt upp de mål och aktiviteter som beslutades i verksamhetsplanerna 2009. I syfte att förbättra måluppfyllelsen och återrapporteringen av de tematiska ansvarsområdena: arbetsmiljö, inkluderande universitet, internationalisering, jämställdhet, kompetensförsörjning respektive miljö och hållbarhet, har universitetsstyrelsen fastställt 17 mål med nyckeltal med indikatorer för varje mål. I direktiv anges hur rapportering ska ske av universitetsstyrelsens verksamhetsuppdrag, projekt, samt för varje mål i verksamhetsplanen. Här anges också vilka aktiviteter som ska göras och vilka indikatorer som finns. Ett antal prioriterade nyckeltal per institution eller program skickades ut till fakultetsnämnderna som underlag till arbetet med verksamhetsplan 2010. Uppföljningen av verksamhetsplan sker i dialogträffar med rektor. Intern styrning och kontroll Umeå universitet omfattas av förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll. Universitetsstyrelsen fastställer varje år en systembeskrivning, riskanalys samt kontrollplan. Systembeskrivningen innehåller avsnitten organisation och ansvar; kvalitetsarbete; planering och uppföljning; regelverk; information och kommunikation; tillsyn; övriga förordningar; och uppföljning. Kontrollplanen följs upp varje år och uppföljningen rapporteras till universitetsstyrelsen. Viktiga aktiviteter under år 2010 har varit att ta fram regler för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet, regler för universitetsgemensamma projekt, samt inrättande av en så kallad gatekeeping-funktion i syfte att minimera uppdrag och uppgiftsinhämtande till fakulteter och institutioner. Prioriterade insatser 2010 Utbildning Under året har ett omfattande kvalitetsarbete ägt rum. Frågor om kvalitetsutveckling av utbildningar har i och med universitets nya ledningsorganisation fått en starkare ställning när det utbildningsstrategiska rådet bildades. I rådet ingår USE:s rektor, prodekaner för utbildning/motsvarande och utbildningsledare/motsvarande från fakulteterna, studentföreträdare, rektorsråd och sekreterare från planeringsenheten. Rådet leds av vicerektor för utbildning och arbetar med övergripande utbildningsstrategiska frågor. Under våren 2010 infördes en ny modell för kursutvärdering med tre universitetsgemensamma frågor i alla 42 kurs- och programutvärderingar. Totalt inkom över 10 000 svar från vårterminens studenter. Svaren har sammanställts centralt och analyserats på fakultetsnivå. Resultaten från den första terminen är väldigt preliminära men sammanställningen visar att studenterna uppfattar kursens kvalitet som god (mellan 3,7 och 3,9 på en femgradig skala), att bemötandet är mycket bra (4,1–4,2 på en femgradig skala) och att antalet studietimmar per vecka ligger något lägre inom humanistisk fakultet än på övriga fakulteter. Arbetet med kursutvärderingarna ska fortsätta. En universitetsgemensam studiebarometer har genomförts med ca 5 000 svar och här pågår fortfarande analysen av resultatet. Barometern kommer att genomföras vartannat år. Resultatet av bägge studierna kommer att följas upp i samband med årliga rektorsdialoger. Samarbetsprojektet mellan Linköpings och Umeå universitet, Korsvis utvärdering av examensarbeten, har avslutats med mycket gott resultat och erfarenheterna sprids nu på fakultetsnivå. En arbetsgrupp har tillsatts för att revidera universitetets regelverk kring att inrätta, revidera eller avveckla utbildningar. Arbetet kommer att slutföras under våren 2011. Projektet Flexutbildningar vid Umeå universitet har utlyst projektmedel för pedagogiskt utvecklingsarbete med fokus på IKT (informations- och kommunikationsteknologi) i utbildningen. Utlysningen omfattade nära tre miljoner kronor, och utvecklingsmedlen har efter granskning av bedömare fördelats till sju projekt. I projektet Flexutbildningar ingår även omvärldsbevakning och resultatspridning, fokusgruppsintervjuer med studenter, träffar med lärare samt workshops och en årlig konferens. Projektet har deltagit i upphandling av universitetsgemensam utbildningsteknik, med både kompetens och projektmedel. Totalt omfattar verksamheten inom projektet ca 4,5 miljoner kronor under 2010. När det gäller utbildning på forskarnivå har den årliga uppföljningen av i vilken utsträckning individuell studieplan på forskarnivå används visat att 94 procent av studerande på forskarnivå upprättat den individuella studieplanen och att den till 82 procent följdes upp under 2010. Utvecklingsarbetet med en årlig avgångsenkät för utbildning på forskarnivå har slutförts under 2010. Enkäten har skickats ut och resultatet kommer att sammanställas och analyseras under 2011. Under året har Högskoleverket inte genomfört några nya utvärderingar; däremot har några utbildningar varit föremål för uppföljning av tidigare utvärderingar. I två fall har examensrätten ifrågasatts, och det gäller religionsvetenskap och teologi samt forskarutbildning i ämnesdidaktik med inriktningar vid teknisk naturve- Resultatredovisning tenskaplig fakultet. I bägge fallen har en rad åtgärder vidtagits för att åtgärda kritiken från bedömarna och beslut från Högskoleverket kommer under 2011. Umeå School of Education (USE) är inrättat av universitetsstyrelsen som det kvalitetssäkrande organet för lärarutbildning vid Umeå universitet. Specifikt uttryckt ska USE vara en fakultetsövergripande organisation som har som ett av sina främsta mål att utveckla och kvalitetssäkra lärarutbildningar och verka för att lärarutbildning ska vara hela universitetets angelägenhet. För att på bästa sätt utnyttja den mest relevanta och kvalificerade kompetensen vid Umeå universitet i lärarutbildningen arbetar USE med en arbetsprocess som benämns ”beställningsprocessen”. Genom tydligt formulerade krav på kurser och genom att man vänder sig till hela universitetet för att säkerställa kompetens kan kvalitetsambitionerna säkerställas. Under 2010 har kurser för de nya lärarprogrammen beställts för kvalitetssäkring och beslut fattas under januari 2011. USE har också som uppdrag att bygga upp ett fakultetsövergripande kvalitetsbaserat resursfördelningssystem som krävs för att utveckla vetenskaplig excellens inom utbildningsvetenskap, pedagogik och forskning kopplat till lärarutbildningarna. En första utlysning av kvalitetsbaserade medel för forskning gjordes under hösten 2010. Den nya arkitektutbildningen startade under 2009, och under 2010 har 140 studenter studerat vid den nybyggda Arkitekthögskolan vid Konstnärligt campus. Konstnärligt campus är beläget vid Umeälven, nära centrala Umeå. Designhögskolan och Konsthögskolan har där fått sällskap av den nya och utseendemässigt spännande Arkitekthögskolan, och inom några år ska även Bildmuseet och en filial till Humlab flyttas dit. Universitetets prioriterade insatser för att förbättra den pedagogiska kompetensen redovisas under rubriken Pedagogisk utbildning. Forskning Under 2010 har universitetsstyrelsen utsett fjorton starka forskningsmiljöer, varav åtta miljöer från teknisknaturvetenskaplig/medicinsk fakultet och sex miljöer från humanistisk/samhällsvetenskaplig fakultet. De 71 lovande unga forskare som under 2009 erhöll 2 miljoner kronor vardera i karriärbidrag har under 2010 kommit igång på allvar med sin forskning. Nästa utlysning sker under 2011. Universitetsstyrelsen beslutade under våren 2010 att satsa totalt 75 miljoner kronor på forskning inom preklinisk-klinisk medicin år 2010–2015. Umeå School of Education har påbörjat arbetet med att utveckla den utbildningsvetenskapliga forskningen och stärka lärarutbildningsområdet så att Umeå universitets studenter får landets bästa utbildning. Universitetsstyrelsen har under våren 2009 beslutat om strategiska åtgärder för att öka andelen kvinnliga professorer vid Umeå universitet. Under perioden 2010–2015 avsätts 27,5 miljoner kronor till ekonomiskt stöd för kvinnors professorsmeritering och till rekrytering av kvinnliga gästprofessorer. Samverkan och innovation Sedan 2009 finns ett styrande dokument för samverkan genom den av universitetsstyrelsen beslutade Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället för perioden 2009–2013. Verksamheten under 2010 har bland annat. handlat om att starta ett nytt innovationskontor; arbete med tre prioriterade samarbetsområden: Grön framtid, Tillämpad IT och Konstnärligt campus; utvärdering av Nyckelaktörsprojektet, DARE; samt ett antal utvecklingsprojekt inom ramen för universitetets handlingsprogram. Redovisning av verksamheterna sker under rubriken Samverkan och Innovation. Inom ramen för utveckling av det administrativa stödet har hela IT-verksamheten setts över vilket bl.a. resulterat i en ny IT-strategi samt en ny IT-organisation. En introduktionsutbildning för nya chefer har utvecklats och fått positivt gensvar. Resultat Följande är exempel på positiva resultat som de senaste årens kvalitetsarbete medfört 2009–2010: • • • • • Andelen disputerade lärare har ökat Andelen kvinnliga professorer har ökat Sjukfrånvaron bland all personal har minskat Externa medel till forskning har ökat Förvärvsfrekvensen bland examinerade studenter har ökat Pedagogisk utbildning Universitetsstyrelsen har 2010 uppdragit till fakulteterna och USE att genomföra aktiviteter för att implementera det pedagogiska handlingsprogrammet, och fakulteterna har genomfört aktiviteter, bland annat seminarier med prefekter. Under 2010 har projekten Hög pedagogisk kompetens respektive Lärandets länkar genomförts. Total budget för projekten var 1,85 miljoner kronor. Det universitetsövergripande lärplattformsprojektet Cambro har också inkluderat målsättningar kring pedagogiskt stöd och utbildning. 43 Resultatredovisning 2006 Vetenskapsområde/lärarkategori 2007 2008 2009 2010 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Humanistisk-samhällsvetenskapligt Professorer Lektorer Adjunkter Forskarassistenter Övriga 1 26 11 3 39 0 8 4 1 37 0 30 7 2 60 0 15 2 1 45 0 28 11 4 106 1 29 8 9 72 0 13 13 4 59 1 18 4 1 24 0 14 15 1 53 0 22 17 1 44 Medicinskt Professorer Lektorer Adjunkter Forskarassistenter Övriga 0 8 17 1 34 0 5 5 12 42 0 20 16 7 28 0 16 9 6 12 1 9 6 3 36 0 6 1 5 24 0 14 5 3 41 1 10 1 2 28 0 12 9 4 45 0 9 3 4 49 Naturvetenskapligt Professorer Lektorer Adjunkter Forskarassistenter Övriga 1 1 3 0 13 0 2 3 7 18 0 1 4 2 13 0 4 0 5 11 0 0 1 0 19 0 4 1 3 16 1 4 5 0 10 1 10 1 8 12 1 1 3 8 20 0 6 3 13 27 Annat Professorer Lektorer Adjunkter Forskarassistenter Övriga 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 5 0 0 10 0 2 0 0 2 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt, per kön 160 144 205 130 226 179 173 123 186 198 Totalt 304 335 405 296 384 Tabell 27: Antalet lärare som genomgått pedagogisk utbildning 2006–2010. I gruppen Övriga ingår huvudsakligen doktorander. Under 2010 har antalet deltagare i de högskolepedagogiska kurserna ökat med 30 procent jämfört med 2009. Under året har det skett en stabilisering av utbildningsinsatserna kring nätburet lärande. Pedagogisk utbildning av lärare Projekten Hög pedagogisk kompetens, Cambro och Lärandets länkar har resulterat i utbildning i pedagogisk meritbedömning för anställningskommittéer och sakkunniga, utbildning för lärare som ska undervisa på engelska samt utveckling av en nätbaserad högskolepedagogisk kurs. Det har genomförts en kartläggning av behovet av stöd och utbildning inom IKT-området (informations- och kommunikationsteknologi) och verkstäder med inriktning mot nätburen utbildning, ”Kritiska vänner online” (KVOL) samt verkstäder om kvalitetssäkring av nätburen utbildning. Instruktionsfilmer, manualer och goda exempel har producerats och gjorts tillgängliga för lärare och studenter i UPC:s (Universitetspedagogiskt centrum) virtuella pedagogiska resurs ViPer. Aktiviteter har regelbundet anordnats för IKT-handledarna. Verkstäder med inriktning mot utbildningsplanering för lärande och examination har genomförts och en webbresurs kring kursutveckling med fokus på ett ökat samband mellan förväntade studieresultat, examination och undervisning har utvecklats. Utbildningen genomförs i allt större utsträckning i form av flexibelt lärande (både på campus och nätburet). Totalt har 19 kurser genomförts 2010. Som del i internationaliseringsarbetet gavs 4 av kurserna på engelska. 44 Utbildning kring forskarhandledning behandlas under en egen rubrik nedan. Följande kurser har genomförts vid minst ett tillfälle: Introduktionskurs i högskolepedagogik, Introduction to university teaching, Lärandemiljön, Lärarrollen, Att stödja lärande, Pedagogiskt ledarskap, Examination och utvärdering, Lärande med stöd av IKT, Teaching and learning with ICT, Oral presentation and Communication, Teaching and learning in second language samt Genus och mångfald. Utöver detta tillkommer 10 verkstäder med huvudsaklig inriktning mot nätburet lärande samt totalt 34 skräddarsydda utbildningsinsatser för olika institutioner, fakulteter och utbildningsprogram. Utbildning av handledare för utbildning på forskarnivå Totalt 80 personer har under 2010 deltagit i utbildning (Forskarhandledning i praktiken) för forskarhandledare (år 2009: 70 personer). En av kurserna genomfördes på engelska under rubriken Postgraduate supervision in practice. En kurs genomfördes delvis nätburet. Av årets deltagare kom 32 från medicinskt vetenskapsområde, 28 personer kom från humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde och 20 personer från naturvetenskapligt vetenskapsområde. Resultatredovisning Internationalisering Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 5§ Högskolorna bör i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Rektor har fattat beslut om en ny universitetsövergripande strategi för internationalisering av utbildning vid Umeå universitet 2010–2012 (dnr 500-669-10). Ett strategiskt råd för internationalisering av utbildning arbetade från den 4 maj 2009 t.o.m. den 20 oktober 2010. Hösten 2010 fattade rektor beslut om att internationalisering av utbildning skulle ingå som ett av flera arbetsområden för ett nytt utbildningsstrategiskt råd vid Umeå universitet. Internationell dimension inom utbildningar vid Umeå universitet Det är viktigt att höja utbildningens kvalitet, genom att erbjuda studenter möjligheter till utlandsstudier och samtidigt kunna erbjuda utländska studenter en möjlighet att studera vid Umeå universitet. Internationella studenter bidrar i hög grad till ”internationalisering på hemmaplan” för alla dem som inte har möjlighet att studera vid ett internationellt lärosäte. Bland annat genom ökningen av kursutbud på det engelska språket ökar (se tabell 27) och blandningen av nationaliteter ökar förståelsen för andra kulturer och olika sätt att bedriva akademisk verksamhet. Vissa delar av universitetet bedriver en stor del av sin undervisning på det engelska språket. Institutioner som har en stark forskningsanknytning i sin utbildning på grundnivå och avancerad nivå har även en större grupp utländska lärare, som undervisar på engelska. Här kan också tilläggas att Umeå universitet arbetar med ett organiserat och systematiskt mottagnings- och introduktionsarbete utifrån ett inkluderande perspektiv. Mångfalden i det svenska samhället bidrar till att skapa mer dynamiska utbildnings- och forskningsmiljöer, där nya perspektiv och traditioner möts och bryts mot varandra. För att stärka den internationella dimensionen inom utbildningar har Umeå universitet under senare år utvecklat dels ett buddy programme, dels en international week. Kurser på engelska Enstaka kurser Program på grundnivå Program på avancerad nivå Totalt 2006 2007 2008 2009 2010 430 452 457 680 692 1 1 1 2 2 36 37 36 26 28 467 490 494 708 722 Tabell 28: Antal engelskspråkiga kurser och program 2006–2010. (Källa utbildningsdatabasen SELMA.) grera studenterna socialt i det svenska utbildningssystemet och den svenska kulturen. Under ett läsår deltar över 900 studenter i programmet. Nästan 150 UmUstudenter deltar som faddrar (buddies). Programmet är mycket uppskattat och har fått mycket goda omdömen. Ett viktigt inslag är att utveckla ett internationellt campus. Därför har under de tre senaste läsåren konceptet international weeek utvecklas. Syftet är att erbjuda en internationell dimension inom utbildningen för samtliga studenter. ”Internationalization at home” får därmed ett konkret uttryck. För universitetets anställda ger det också möjligheter till ökade interkulturella kunskaper. Lärarnas stora betydelse för internationalisering av utbildning kan inte nog understrykas. Erfarenheter av andra undervisningsmetoder, villkor och kulturer bidrar till kompetensutveckling. Det kan bland annat resultera i gemensamma kurser och program för att öka rekryteringen. Umeå universitet uppfyller målen och delmålen i den nationella strategin för internationalisering som presenterades i Ny värld – ny högskola (prop. 2004/05:162). Universitet erbjuder en internationellt konkurrenskraftig utbildning av hög kvalitet, rekryteringen av inresande utbytesstudenter har ökat och den internationella rörligheten har ökat, om än ytterst långsamt, för universitetets studenter. Internationaliseringsarbetet ingår i lärosätets reguljära kvalitets- och utvecklingsarbete och den internationella dimensionen i utbildningarna har stärkts. Åtgärder har vidtagits för att öka den internationella rörligheten bland lärare och bland studenter i högskolans lärarutbildning. Genomförda satsningar på internationalisering av utbildning som också utvärderats När projektet Utökning av vår internationella utbildningskapacitet prolongerades för 2010 blev Strategiska rådet för internationalisering av utbildning projektets styrgrupp. När projektet utvärderades av Umeå universitets internrevision blev omdömet som gavs mycket gott när det gäller både hur projektet bedrivits och de resultat som uppnåtts under projekttiden. I utvärderingen angavs bland annat att projektet i allt väsentligt genomfört vad som angetts i projektplanen samt att orsaken till att vissa aktiviteter inte genomförts i flera fall berott på att projektet inte fullt ut ägt frågan. Projektet har varit framgångsrikt, framför allt när det gäller service, tillgänglighet och information till inresande studenter, men också när det gäller ansökningar och antagning av internationella studenter. Umeå universitet bedriver ett buddy programme för inresande internationella studenter med syfte att inte- 45 Resultatredovisning Exempel som illustrerar hur internationaliseringsarbetet utvecklats Inom ramen för projektet Utökning av vår internationella utbildningskapacitet har flera områden utvecklats, och här ska kort nämnas några av dessa för att illustrera hur internationaliseringsarbetet utvecklats under projektperioden. Lärandestöd på engelska. Umeå universitet har sedan 1990-talet arbetat med olika former av lärandestöd för studenter. Under 2010 samlades de verksamheter som bedrivs i Studentcentrums regi i nya lokaler i Universitetsbiblioteket (UB) under beteckningen Studieverkstad. Studentcentrum kan att erbjuda programverksamhet och personlig handledning inom följande områden: akademiskt skrivande, muntlig presentation/talängslan, effektiv läsning och studieteknik/studievanor. I nuläget pågår ett arbete med att även erbjuda dessa tjänster på engelska, framför allt på området Academic writing. Under projektperioden har information och tjänster på webben utvecklats, bland annat har information om att det finns möjligheter till utlandsstudier lagts upp på den nya webben, något som möjliggör att informera studenter på ett mer personligt sätt, både på svenska och engelska. Sedan 2009 har servicen till nyantagna internationella masterstudenter förstärkts genom att UmU studenter, landsmän till nyantagna studenter, fått svara på allmänna frågor som studenterna ställer via e-post och chatt. Den utvärdering som genomfördes visade att erfarenheterna av detta arbete var mycket goda, och arbetet har numera utökats till att även omfatta sociala medier i ansökningsprocessen. Vid terminsstarten finns det obemannade informationsstationer på flygplatsen och busstationen. Student guides, d.v.s. rekryterade UmU-studenter, har funnits tillgängliga i Studentreceptionen under motsvarande tid för att svara på frågor och visa studenterna till rätta. Initiativet togs väl emot och var mycket uppskattat bland de utländska studenterna. Inom ramen för universitetets två stora internationaliseringsprojekt har delprojektet Internationella förfrågningar bedrivits. Detta ska ses mot bakgrund av att Umeå universitet varje år uppskattningsvis får 70 000 förfrågningar från presumtiva internationella studenter till samtliga utbildningsnivåer, varav 49 000 förfrågningar går till förvaltningen, 10 000 till samhällsvetenskapliga fakulteten och den resterande delen av förfrågningarna till de tre övriga fakulteterna. Denna kartläggning resulterade i att ett standardiserat kontaktformulär togs fram, vilket har visat sig fungera 46 som ett kraftfullt verktyg när det gäller att öka kvaliteten på svaren och för uppföljning. Lärare har en utomordentligt viktig roll när det gäller att intressera fler studenter för utlandsstudier, liksom för att driva ”internationalization at home” i undervisningen. Lärare har ofta rollen som goda exempel och viktiga nätverksbyggare då studenterna ska känna sig trygga och våga ta steget att studera vid ett utländskt lärosäte. Vi behöver ge lärare stöd och möjligheter till egna utlandserfarenheter. Detta innebär också möjligheter till kompetensutveckling för lärare, bl.a. genom att de kommer i kontakt med andra undervisningssystem, vistas i en annan kultur och etablerar internationella professionella kontakter. Projektet Utökning av vår internationella utbildningskapacitet har mycket goda erfarenheter av resestöd till lärare; under perioden 2007–2010 deltog 57 lärare i utbyten. Rörlighet bland studenter, lärare och administrativ personal ska öka Under 2010 fastställde universitetsstyrelsen målet att nyckeltalen för antalet in- och utresande studenter, antalet in- och utresande lärare, samt antalet in- och utresande personal ska öka. Vid Umeå universitet har det skett en kraftig ökning av inresande utbytesstudenter under 2000-talet. Antalet fördubblades under en tioårsperiod. Den utvecklingen stabiliseras nu på nivån drygt 800 inresande utbytesstudenter per kalenderår. Volymen utresande utbytesstudenter har varit relativt stabil sedan millennieskiftet, och nivån har legat på drygt 200 studenter per kalenderår. Av de utresande studenterna är omkring 60 procent kvinnor. Umeå universitets inresande utbytesstudenter studerar under en eller två terminer för att sedan återvända till sina hemmauniversitet för att fortsätta sina studier och avlägga en examen. De kommer alla via något etablerat mobilitetsprogram, framför allt Erasmus, Nordplus och via universitetets centrala utbytesavtal. Diagrammet nedan visar utvecklingen av in- och utresande utbytesstudenter sedan 2006. Antal in- och utresande utbytesstudenter 2006–2010 1200 1000 800 600 400 200 0 2006 Totalt 793 Inresande utbyte 558 Utresande utbyte 236 2007 895 673 222 2008 935 741 194 2009 1082 866 216 2010 1053 827 226 Diagram 18: Antal in- och utresande utbytesstudenter 2006–2010. Resultatredovisning Andra internationella studenter (s.k. free mover-studenter) läser ett helt program vid Umeå universitet och många läser på avancerad nivå. Diagrammet nedan visar utvecklingen av antalet free mover-studenter sedan läsåret 2005/06. Ekonomiska konsekvenser Antal freemover-studenter 2005/06–2009/10 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Antal Det var det högsta betyget som gavs till ett europeiskt lärosäte. I undersökningen deltog 43 europeiska lärosäten. Områden att förbättra för Umeå universitet var bland annat karriärvägledning, möjlighet till praktik och andaktsrum. 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 908 991 828 1 064 1 459 Diagram 19: Antal s.k. free mover-studenter läsåren 2005/06– 2009/10. Forskningen är till sin natur nationsövergripande, och inom de flesta forskningsfält har internationella kontakter och samarbeten förekommit mycket länge. Universitetslärarnas stora betydelse för internationaliseringen är omvittnad och är en grundförutsättning för forskare inom de allra flesta områden. Därför har bland annat regeringen avsatt särskilda medel för lärarmobilitet med syfte att stimulera till fler lärarutbyten. Det finns stora mätproblem när det gäller att beskriva antalet in- och utresande lärare/forskare. Kvaliteten på de uppgifter som samlas in är i allmänhet låg, något som också uppmärksammats av Högskoleverket. Enbart de lärare som åker ut via etablerade mobilitetsprogram räknas och rapporteras. Universitetsstyrelsen har år 2010 uppdragit till fakulteterna och USE att genomföra aktiviteter i syfte att öka inresande och utresande studenter. Fakulteterna har fullgjort uppdraget helt och har bland annat utlyst egna internationaliseringsmedel, genomfört översyn av utbytesavtal samt anställt internationaliseringsansvarig. Fakulteterna har även genomfört aktiviteter i syfte att öka utresande lärare, bland annat har humanistisk fakultet utlyst medel för internationalisering och medicinsk fakultet fastställt en strategisk handlingsplan för internationalisering. International Student Barometer Umeå universitet deltar sedan 2009 i undersökningen International Student Barometer. I den undersökningen jämförs lärosäten i Sverige, Europa och övriga världen med varandra via en enkät som internationella studenter besvarar. Umeå universitet fick ett mycket gott omdöme av respondenterna. Nästan 90 procent av dem som svarade uppger att de är beredda att rekommendera Umeå universitet till andra studenter. Inresande internationella studenter medför en intäktsförstärkning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. År 2010 erhöll universitet 25 miljoner kronor i intäkter för inresande utbytesstudenter. I denna summa ingår inte s.k. free mover-studenter., eftersom tillförlitlig statistik saknas för denna grupp för kalenderåret 2010, i och med att de inte särredovisas i Ladok-systemet. Det är svårt att bedöma kostnaderna för internationella studenter, eftersom kostnaderna sammanfaller med kostnaderna för nationella studenter. Jämställdhet Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 5 § I universitetens och högskolornas verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Universitetsstyrelsen har uppställt målet att andelen kvinnliga professorer 2010 ska öka till 25 procent. Fakulteterna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att få jämnare könsfördelning vid rekrytering och befordran av lärare samt vid rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande. Umeå universitetet arbetar systematiskt med jämställdhet i hela organisationen – på samtliga nivåer – i enlighet med universitets policyprogram för jämställdhet. I enlighet med den handlingsplan som 2009 fastställdes för att på kort sikt öka andelen kvinnliga professorer har sju kvinnliga lektorer tilldelats medel för sin meritering för att bli professorer. Sex kvinnliga lektorer har tilldelats motsvarande medel för 2011. Den andra delen i handlingsplanen avsåg medel för kvinnliga gästprofessorer, där totalt 29 ansökningar har inkommit för det första året. Under året har tre projekt som har medel från Delegationen för jämställdhet i högskolan bedrivits. Projekten, som syftar till att främja jämställdhet inom högskolan, är; • Hållbar strukturell förändring – möjlighet eller utopi? • Kompensation av tid för uppdrag • Storytelling – att skriva om berättelsen om akademin Under 2010 slutredovisades det karriärutvecklingsprogram för kvinnor i forskarkarriären som bedrevs 2007–2009. 47 Resultatredovisning Under året har ett förändringsarbete inletts som syftar till att samla likabehandlingsarbetet och jämställdhetsarbetet tillsammans med det övergripande arbetsmiljöarbetet inom universitetet. Uppdraget som universitetets jämställdhetssamordnare har varit vakant under största delen av 2010 och huvuddelen av det aktiva jämställdhetsarbetet har därför bedrivits på fakultets-, enhets- och institutionsnivå. Andelen kvinnor, utbildning på forskarnivå 2006–2009, per fakultet (%) 80 2006 2007 2008 2009 2010 70 60 50 40 30 20 10 Könsfördelning på grundnivå och avancerad nivå I utbildning på grundnivå och avancerad nivå har fakulteterna generellt en klar majoritet av kvinnliga studenter. Totalt vid Umeå universitetet är 39 procent av de studerande inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå män, vilket är en ökning med 1 procentenhet i förhållande till 2009 års siffror. Könsfördelning per fakultet % 80 Män 70 Kvinnor 60 50 40 30 20 10 0 HUM MED TEKNAT SAM UmU Totalt Diagram 20: Könsfördelningen per fakultet 2010 (procent). Diagrammet visar könsfördelningen bland studenter på grundnivå och avancerad nivå per fakultet. Universitetet arbetar med en rad olika åtgärder för att rätta till skev könsfördelning vid de utbildningsprogram som har detta. Vid produktion av informations- och marknadsföringsmaterial, både på central nivå och på institutions- och programnivå, finns en medvetenhet om jämställdhetsaspekter vid val av bilder och text. Att visa på förebilder av båda könen alternativt lyfta fram underrepresenterat kön, är strategier som även används vid mässor, gymnasiebesök och andra informationsträffar. Rekryteringsinsatser som mässor, ”student för en dag” o.s.v. är vanligen riktade till båda könen och utformade så att de vänder sig till män och kvinnor i samma utsträckning. Könsfördelning inom utbildning på forskarnivå Vid universitetet fanns det under 2010 totalt 1 277 doktorander (år 2009 1 211) och andelen män var 49 procent och andelen kvinnor 51 procent. Jämfört med 2009 har andelen män ökat med en procentenhet. 48 0 Hum Sam Med Teknat Lärar Diagram 21: Andelen kvinnliga studerande på forskarnivå 2006– 2010 per fakultet. Dåvarande fakulteten för lärarutbildning upphörde 2009-01-01 och de doktorander som fanns där fördes över till humanistiska, samhällsvetenskapliga och teknisk-naturvetenskapliga fakulteterna, vilket gör att staplar saknas för 2009–2010. Ansvaret för rekrytering till utbildning på forskarnivå ligger på institutionerna, och åtgärder för att få en jämnare könsfördelning inom utbildning på forskarnivå görs på många håll. För Umeå universitets del ligger de nyantagna doktoranderna inom jämställdhetsintervallet 40–60 procent, men det finns skillnader mellan fakulteterna. Andelen nyantagna kvinnliga doktorander vid humanistiska fakulteten är 64 procent, och motsvarande siffra för teknisk naturvetenskaplig fakultet är 37 procent. När det gäller den könsmässiga balansen bland de aktiva doktoranderna är den jämnare, och där ligger tre av fyra fakulteter inom jämställdhetsintervallet. Fakulteterna arbetar med att åtgärda obalanserna på olika sätt. Bland annat så tillämpar teknisk-naturvetenskaplig fakultet ett premieringssystem där institutionen erhåller extra poäng då en kvinna disputerar. Matematik- och fysikområdena får den högsta poängen (1,75), medan biologiområdet får den lägsta (1,25). Poängen översätts till pengar i form av en aktivitetsrelaterad del av den budget som fakulteten ger till de olika institutionerna. Samhällsvetenskaplig fakultet har tidigare använt sig av ett liknande system, när man hade ojämn könsbalans i doktorandgruppen. Könsfördelning inom examination på forskarnivå Liksom föregående år är mer än hälften av de som disputerar vid Umeå universitet kvinnor. Totalt avlades 191 examina, varav kvinnorna avlade 100 examina och männen 89. Motsvarande siffror för 2009 var 98 kvinnor och 81 män. De skillnader som finns mellan fakulteterna återspeglar de skillnader som finns när det gäller könsfördelningen mellan aktiva doktorander. Resultatredovisning Anställda vid Umeå universitet 2010 fördelade på kön och anställning doc-anställning. Vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet är andelen kvinnor på post doc-anställning 44. Glädjande är att detta kommer på ett område i början av den akademiska karriären. Antalet anställda fördelade på kön och anställning 600 500 Andel kvinnliga professorer 2006–2010 400 300 200 100 0 m kv Prof Univ.lektor 285 80 388 299 Annan fo For.ass Univadj Gästlär o underv pers 44 187 35 207 36 252 20 224 Dokt Adm Tekn 318 367 179 590 397 381 Diagram 22: Antalet anställda vid Umeå universitet 2010 fördelade på kön och anställning. Som också framgår på annan plats i årsredovisningen är andelen anställda kvinnor och män i balans. Liksom nästan alla andra universitet och högskolor är den könsmässiga fördelningen inte lika balanserad inom de olika anställningskategorierna. Även vid Umeå universitet ser vi att traditionella könsmönster framträder tydligt. De tydligaste skillnaderna finns bland professorer respektive administrativ personal. Utvecklingen av antalet lärare vid Umeå universitet Antalet anställda lärare och forskare fördelat på kön 2000–2010 450 400 PROF m PROF kv UNLEKT m UNLEKT kv FORASS m FORASS kv UNADJ m UNADJ kv PoDO m PoDO kv 350 300 250 200 150 100 50 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Diagram 23: Antalet anställda lärare och forskare fördelat på kön 2000–2010. Eftersom jämställdhetsarbete är ett långsiktigt förändringsarbete krävs längre tidsserier för att visa på utvecklingstendenser. Om man bryter ned siffermaterialet och tittar på utvecklingen över tid när det gäller olika grupper av anställda fördelat på kön finns flera tydliga utvecklingstendenser. Adjunktsgruppen minskar stadigt och minskningen är lika för båda könen. Antalet kvinnliga lektorer ökar mer än antalet manliga lektorer. Utvecklingen av andelen kvinnliga professorer kommenteras längre fram. Det totala antalet forskarassistenter tycks ha planat ut kring 80-talet anställningar och i stället har post doc anställningarna ökat från 25 stycken 2008 till 149 år 2010. De är också relativt jämt fördelade mellan könen, men det är ett större antal kvinnor som innehar post Universitet har som mål att andelen kvinnliga professorer ska uppgå till 25 procent vid utgången av 2010, men detta mål klaras tyvärr inte. Från år 2006 till år 2010 har andelen kvinnliga professorer ökat med 2 procentenheter till 22 procent. Utvecklingen 2006–2010 framgår av följande diagram. Andel kvinnliga professorer 2005–2010 (%) 25 20 15 10 5 0 2006 2007 2008 2009 2010 Diagram 24: Andel kvinnliga professorer 2006–2010 (procent). Ser vi på procentandelen för respektive fakultet får vi följande siffror: humanistisk fakultet 25 procent, medicinsk fakultet 23 procent, samhällsvetenskaplig fakultet 26 procent och teknisk-naturvetenskaplig fakultet 17 procent. Sett över den senaste tioårsperioden har antalet kvinnliga professorer ökat från 34 till 80, d.v.s. med 135 procent. Motsvarande ökning av antalet manliga professorer var 75 stycken eller 35 procent. Vi vet att befordringsreformen kan förklara mycket av utvecklingen och därför blir det intressant att analysera konsekvenserna av den förändrade lagstiftningen och rätten att begära befordran för den framtida utvecklingen. Även om målet inte uppnås är utvecklingen positiv. Rekrytering och befordran av lärare Universitetsstyrelsen har år 2010 gett fakulteterna i uppdrag att vidta åtgärder för att få jämnare könsfördelning vid rekrytering och befordran av lärare samt vid rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande. Samtliga fakulteter har fullgjort uppdraget i dess helhet. De aktiviteter som redovisas är bland annat samhällsvetenskapliga och teknisknaturvetenskaplig fakulteternas särskilda extra forskningsresurs för kvinnor samt medicinska fakultetens arbete med att aktivt finna både kvinnliga och manliga sökande till anställningar. Även humanistisk fakultet analyserar i alla anställningsärenden möjligheten till en jämn könsfördelning. 49 Resultatredovisning Kvinnor Professor Lektor Forskarassistent Adjunkt Män Kvinnor Män 80 285 22 % 78 % 299 388 44 % 56 % 36 44 45 % 55 % 252 187 57 % 43 % Tabell 29: Könsfördelning år 2010 inom kategorierna professor, lektor, forskarassistent och adjunkt (antal respektive procent). hälften av dessa arbetar inom kärnverksamheten. Beräknade pensionsavgångar utgår från en pensionsålder på 65 år, men tendensen är att fler väljer att arbeta åtminstone deltid efter 65 år. Den möjligheten används av både kärn- och stödkompetensen. Personal vid UmU som uppnår 65 års ålder 80 Av totalt 127 rekryterade och befordrade professorer under åren 2006–2010 var 32 procent kvinnor och 68 procent män. År 2010 var 9 av 22 nya professorer kvinnor, d.v.s. 29 procent. Av totalt 340 rekryterade eller befordrade lektorer åren 2006–2010 var 49 procent kvinnor och 51 procent män. År 2010 rekryterades och befordrades 48 kvinnor (45 procent) och 59 män (55 procent) till tjänst som universitetslektor. Kompetensförsörjning Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) 3 kap. 3 § samt 7 kap. 3 § Myndigheten skall redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra uppgifterna enligt myndighetens instruktion. I redovisningen skall det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att nå verksamhetens mål. Uppgift skall lämnas om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. Den totala sjukfrånvaron skall anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Uppgift skall också lämnas om 1. den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer, 2. sjukfrånvaron för kvinnor respektive män samt 3. sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, 30–49 år och 50 år eller äldre. Sjukfrånvaron för varje grupp som avses i andra stycket 2 och 3 skall anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Bakgrundsfakta – personalstatistik I oktober 2010 var 4 185 personer anställda vid Umeå universitet och 2 650 av dessa var tillsvidareanställda. Andelen kvinnor av alla anställda är 52,3 procent och av tillsvidareanställda 53,3 procent��������������������� ���������������������������� . Antalet helårsarbetare med avdrag för sjukledigheter och tjänstledigheter uppgår till 3 714 år 2010, en ökning med 154 helårsarbetare. Medianåldern för all personal var 45 år och för tillsvidareanställd personal 51 år, vilket är samma medianålder som år 2009. Hela 1 177 av samtliga anställda, är över 55 år. Av universitetets tillsvidareanställda är 40 procent över 55 år. Den kommande femårsperioden förväntas årligen 90–120 personer gå i pension. Drygt 50 70 60 50 Lärare 40 TA-personal 30 20 10 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Diagram 25: Personal som uppnår nedre pensionsgräns 65 år vid Umeå universitet 2011–2020 (antal). Beslutade mål Umeå universitets strategiska kompetensförsörjningsplan fastställdes i december 2007. Den innehåller prioriterade mål för området under perioden 2007–2012, se nedan. I enlighet med de senaste årens återrapportering följer därefter en genomgång av genomförda åtgärder och resultat per mål. Därutöver följer vi upp två mål ur verksamhetsplanen 2010. För området kärnverksamhet (ur Strategisk kompetensförsörjningsplan 2007–2012) 1. Framtida karriärvägar för disputerade ska upprättas. 2. Antalet anställningar skall dimensioneras efter vårt kompetensförsörjningsbehov. 3. Våra lärare ska ha hög vetenskaplig och pedagogisk kompetens som kontinuerligt säkras genom kompetenshöjning och kompetensväxling. 4. Innehav av postdoktorsanställning och internationell erfarenhet skall vara meriterande vid tillsättning av lektorat och professurer. 5. Anställningskommittéerna ska ha en enhetlig organisation så att vårt rekryteringsarbete blir effektivare. 6. Den sneda könsfördelningen i de yngre åldersgrupperna på lektorsnivå ska utjämnas. Se under rubrik jämställdhet. För området lednings- och stödkompetens (ur Strategisk kompetensförsörjningsplan 2007–2012) 7. Det administrativa stödet ska effektiviseras och professionaliseras. 8. Det akademiska och administrativa ledarskapet ska ha god kompetens i relation till verksamhetens behov och krav. 9.Ledare på alla nivåer ska ansvara för att systematisera arbetet med kompetensförsörjningen. Resultatredovisning Uppföljning av mål Mål 1: Framtida karriärvägar för disputerade ska upprättas. Aktiviteter: 71 forskare med två till tio års aktiv forskningstid efter disputation beviljades 2 miljoner kronor vardera i karriärbidrag efter ett ansökningsförfarande med extern bedömning. Medlen har kunnat utnyttjas från och med januari 2009. Under 2011 kommer en ny satsning på karriärbidrag att genomföras. Resultat: För dem som får ta del av 2011 års satsning på karriärbidrag och inte har anställning som biträdande lektor, lektor eller professor ankommer det på prefekten att arbeta för att bidragstagaren ska få en akademisk anställning. I och med detta kan karriärbidragen betraktas som ett första steg på en akademisk karriärväg. Inom autonomiarbetet med anställningar är nya karriärvägar en av de frågor som prioriteras högst. Förhoppningen är att universitetet ska kunna utforma en karriärväg som ökar möjligheter att konkurrera om lovande forskare. Mål 2: Antalet anställningar ska dimensioneras efter vårt kompetensförsörjningsbehov. Aktiviteter: Enligt rektorsbeslut 2007 ska samtliga fakulteter, institutioner och enheter ha kompetensförsörjningsplaner inklusive planerade åtgärder. Under år 2010 pågår införandet av ett bemanningsplaneringssystem som ska underlätta institutionernas arbete med personalplanering. Resultat: Vid vissa institutioner/enheter finns dessa planer i separata dokument, medan de hos andra utgör en integrerad del av verksamhetsplanerna; i något enstaka fall saknas plan. I det arbete som bedrivs med anställningsordningen inom autonomiarbetet har behovet av ett separat dokument konstaterats. Förslag finns om att en uppdaterad kompetensförsörjningsplan ska ingå som ett obligatoriskt dokument i beslutsunderlaget vid varje anställningsärende. Beslut om anställningsordning och arbetsordning kommer att fattas under 2011. Mål 3: Våra lärare ska ha hög vetenskaplig och pedagogisk kompetens som kontinuerligt säkras genom kompetenshöjning och kompetensväxling. Vetenskaplig kompetens Aktiviteter: Handlingsplaneprojektet Våra lärare ska ha hög vetenskaplig kompetens (projekt 11) har bedrivits under åren 2007–2009 till en kostnad av 6 miljoner kronor per år. Rektor beslutade under 2006 om ett generellt anställningsstopp för adjunkter som fortfarande gäller. Resultat: Vid utgången av 2010 hade 24 av de adjunkter som fick del av satsningen inom projekt 11 disputerat. Av övriga planerar 9 stycken att disputera under 2011 och 5 under 2012. Om dessa planer håller kommer alltså 38 adjunkter att disputera inom detta projekt. De satsningar som har gjorts för att höja den vetenskapliga kompetensen för lärare inom Umeå universitet har varit lyckosam. Andelen disputerade lärare vid Umeå universitet (enligt högskoleförordningen) har ökat från 62 procent 2006 till 72 procent 2010. 2006 2007 2008 2009 2010 Prof. 287 294 299 331 365 Univ.lekt. 604 615 640 643 687 82 77 71 80 80 567 532 495 471 439 0 0 149 Forskarass. Univ.adj. Po.do. 25 103 Gästadj. 0 2 4 Gästlekt. 1 18 37 Tabell 30. Lärarkategorier 2006–2010. Pedagogisk kompetens Aktivitet: Under året har UPC genomfört 19 högskolepedagogiska kurser. Av dessa var fyra forskarhandledarkurser. 21 procent (4) av kurserna har genomförts på engelska. UPC har ansvarat för tre projekt: Hög pedagogisk kompetens, PIKTUM, Lärandets länkar, ett samverkansprojekt med Linköpings universitet samt den pedagogiska delen i Cambroprojektet. UPC har också medverkat i flexprojektet Kommunikationsträning i virtuella apotek som utvecklar en virtuell lärmiljö för studenter. Som en del i forskarhandledaraktiviteterna har en nordisk forskarhandledarkurs, finansierad av Nordiska rådet, med 20 deltagare från sex länder genomförts. Kvalitetsbrister i Adobe Connect har kartlagts och åtgärdats. En mycket uppskattad lärarsupport har erbjudits i Cambro. Aktiviteter har regelbundet anordnats för IKT-handledarna. Verkstäder med inriktning mot utbildningsplanering för lärande och examination har genomförts, och en webbresurs kring kursutveckling med fokus på ett ökat samband mellan FSR, examination och undervisning har utvecklats. Dessutom har UPC under året genomfört 34 konsultuppdrag på förfrågan från institutioner och fakulteter över hela universitetet. Resultat: Under 2010 har 384 lärare genomgått högskolepedagogisk utbildning. Det är en ökning med 23 procent jämfört med 2009. Totalt sökte 767 lärare till högskolepedagogiska kurser under 2010, vilket innebär att många lärare får vänta på sin behörighetsgivande utbildning. Forskarhandledarkurserna hade totalt 80 deltagare. Totalt antal sökande var 241. Projekten har resulterat i utbildning i pedagogisk meritbedömning för anställningskommittéer och sakkunniga, utbildning 51 Resultatredovisning för lärare som ska undervisa på engelska, utveckling av en nätbaserad högskolepedagogisk kurs, översättning av den pedagogiska handlingsplanen till engelska, en alumnutvärdering av UPC:s kurser samt valbar ”gratis” konsulttid för fakulteterna. Det har genomförts en kartläggning av behovet av stöd och utbildning inom IKT-området och verkstäder med inriktning mot nätburen utbildning, ”Kritiska vänner online” (KVOL) samt med internationella medverkande om kvalitetssäkring av nätburen utbildning. Verktyg för digital portfolio har utvecklats tillsammans med lärarutbildningen. Instruktionsfilmer, manualer och goda exempel har producerats och gjorts tillgängliga för lärare och studenter i UPC:s virtuella pedagogiska resurs ViPer: http:// www.viper.upc.umu.se/. Mål 4: Innehav av postdoktorsanställning och internationell erfarenhet ska vara mycket meriterande vid tillsättning av lektorat och professurer. Aktiviteter: Sedan det blev tillåtet att anställa som postdoktor har universitetet aktivt rekryterat till nämnda befattning. Anställningen används nu som en första anställning i en karriär som lärare och forskare. Resultat: För närvarande finns 149 personer med anställningen postdoktor, varav 80 kvinnor. Mål 5: Anställningskommittéerna ska ha en enhetlig organisation så att vårt rekryteringsarbete ska bli effektivare. Aktiviteter: Inom ramen för autonomiarbetet som nu pågår kommer en ny anställningsordning att tas fram. Inom detta arbete sker en översyn av anställningskommittéernas organisation och arbetsordning. Resultat: Beslut om en ny anställningsordning och anställningskommittéernas arbetsordning kommer att tas under våren 2011. Mål 6: Den sneda könsfördelningen i de yngre åldersgrupperna på lektorsnivå ska utjämnas. Se under rubrik Jämställdhet. Mål 7: Det administrativa stödet ska effektiviseras och professionaliseras. Aktiviteter: Sedan några år driver universitetsförvaltningen ett utvecklingsarbete för att hitta effektiva lösningar som frigör tid för kärnverksamheten, med SIQ:s (Institutet Svensk Kvalitet) kvalitetssystem som grund. Några prioriterade områden är: mäta kund- 52 nöjdhet, ha dialoger med uppdragsgivarna, identifiera, kartlägga och utveckla de administrativa processerna. Ett samarbete har inletts med Linköpings universitet för att utveckla gemensamma nyckeltal i syfte att sätta tydliga och mätbara mål samt att bestämma former för mätningar. Resultat: Under 2010 har hela IT-verksamheten setts över, vilket bland annat har resulterat i en ny IT-strategi samt en ny IT-organisation som gäller från januari 2011 med en tydligare uppdelning mellan beställare och utförare. Verksamhetsplaneringsprocessen har utvecklats, och en modell för att presentera universitetsförvaltningens tjänsteutbud har tagits fram. Ett ärendehanteringssystem för att effektivisera hanteringen av förfrågningar från utländska studenter har införts. Mål 8: Det akademiska och administrativa ledarskapet ska ha god kompetens i relation till verksamhetens behov och krav. Aktiviteter: Under 2010 har, utöver löpande aktiviteter, en arbetsgrupp arbetat för att utveckla kompetensstödet för chefer vid Umeå universitet. En del har innefattat utveckling och genomförande av introduktionsutbildning för nya chefer. Syftet var att säkerställa att samtliga chefer före tillträdet erhåller grundläggande kunskaper för ledningsuppdraget. Andra utvecklingsinsatser är utformandet av en sammanhållen webbplats för chefer för att göra information och kunskapsstöd mer lättillgängligt. Ett arbete för att utveckla en ledarpolicy för Umeå universitet har också påbörjats under året. Fakultetsnämnderna har på universitetsstyrelsens uppdrag presenterat planer för hur man avser att effektivisera och professionalisera administrationen på institutionsnivå. Resultat: Den nya introduktionsutbildningen för nya chefer har fått ett mycket positivt gensvar och svarar väl mot det stora behovet av kompetensstöd som föreligger. Övriga utvecklingsinsatser som chefswebb och ledarpolicy fortsätter under 2010 och kan därför i nuläget inte resultatmässigt värderas. Andelen akademiska chefer som genomgått eller genomgår UCL (Umeå universitets Chefs- och ledarutvecklingsprogram) är 73 procent. För chefer inom förvaltning och administration är motsvarande täckningsgrad 62 procent. Mål 9: Ledare på alla nivåer ska ansvara för att systematisera arbetet med kompetensförsörjningen. Aktiviteter: Institutionernas och enheternas kompetensförsörjningsplaner har analyserats på central nivå. Resultatredovisning Resultat: Kompetensförsörjningsplaner finns antingen som separata dokument eller som en del i verksamhetsplanen. I några enstaka fall finns ingen sådan plan upprättad. Ett utvecklingsarbete ska intensifieras i syfte att öka systematiseringen av arbetet med kompetensförsörjning på både myndighets- och institutionsnivå. Mål ur verksamhetsplan 2010 Utarbeta och genomföra strategi för snabb och konkurrenskraftig rekrytering av professorer och lektorer Resultat: Generellt har de fyra fakulteterna arbetat med att göra tydliga handläggningsordningar och rutinbeskrivningar för både sökande och sakkunniga. Detta har lett till att anställningsärenden hanteras skyndsamt och rättssäkert. Sakkunnighetsförfarandet har vid en fakultet effektiviserats bland annat genom att man vid professorstillsättningar reducerat antalet sakkunniga till två från tre. Som en del i att uppnå målet pågår ett arbete med att ta fram en ny anställnings- och handläggningsordning. Inom områden med ojämn könsfördelning ska könsfördelningen bli jämnare Se under rubrik Jämställdhet. Inom områden med ojämn könsfördelning ska könsfördelningen bli jämnare – avser chefer Resultat: För chefer vid Umeå universitet har vi under 2010 nått jämställdhetsmålet 60/40 med undantag för en chefskategori. Könsfördelningen är, jämfört med 2009, oförändrat jämn på rektorsnivå samt för gruppen dekaner och prodekaner tillsammans. För gruppen prefekter överstiger andelen kvinnor, liksom under 2009, 40 procent. När det gäller biträdande och ställföreträdande prefekter har andelen kvinnor ökat från 36 ��������������������������������������������� procent�������������������������������������� till 44 ����������������������������� procent���������������������� . Sammantaget är könsfördelningen relativt jämn när det gäller de redovisade akademiska chefsuppdragen vid Umeå universitet och ligger inom intervallet 40–60 procent. Utvecklingen kan förklaras av att antalet kvinnor som kan ta uppdrag ökar i takt med att antalet kvinnliga lektorer och professorer ökar. Vi noterar också att alltfler kvinnor har uppdrag som studierektorer, samtidigt som uppdraget som studierektor blir alltmer arbetsintensivt. Antal kvinnor Antal män Andel kvinnor i procent Rektor 1 0 100 Prorektor och vicerektor 2 2 50 Dekan och rektor USE 3 2 60 Funktion Prodekan och vicedekan 2 3 40 Prefekt 22 32 41 Biträdande och stf. Prefekt 20 26 44 Tabell 31: Andel kvinnor respektive män inom akademiska chefsuppdrag (oktober 2010). Funktion Antal kvinnor Universitetsdirektör Enhetschef Planeringsenhet och Internrevision 1 Förvaltningschef 1 Förvaltningens enhetschefer 7 Överbibliotekarie, UB 1 Antal män Andel kvinnor i procent 1 0 1 50 100 4 64 100 Administrativ chef, UB 1 Avdelningschefer, UB 3 3 100 50 Kanslichefer och biträdande 1 5 17 Tabell 32: Andel kvinnor respektive män i chefsuppdrag inom förvaltning och administration (oktober 2010). Inom det administrativa området har andelen kvinnor bland förvaltningens enhetschefer successivt ökat de senaste åren och utgör i dag 64 procent. Det föreligger en viss övervikt av kvinnor bland chefer vid universitetsbiblioteket, medan andelen män är större bland gruppen kanslichefer. Bedömning av hur åtgärder sammantaget bidragit till att nå verksamhetens mål För att nå verksamhetens mål är det väldigt viktigt att lyckas bra med att attrahera, behålla, utveckla och avveckla kompetens. Det är några av de allra viktigaste frågorna för universitetet, och kompetensförsörjningsfrågorna behandlas ofta på alla organisatoriska beslutsnivåer, inklusive universitetsstyrelsen. Utifrån detta är det av stor vikt att lyckas med aktiviteter och mål inom kompetensförsörjning för att vara ett framgångsrikt universitet. Flera av universitetsstyrelsens beslutade mål avser också kompetensförsörjning. Nedan följer några viktiga exempel på hur aktiviteter och måluppfyllelse inom kompetensförsörjning bidragit till att Umeå universitet når sina mål. • Aktiviteterna för att förbättra framtida karriärvägar, bland annat karriärbidrag, (mål 1) med konkurrenssatta ansökningar medför bättre möjligheter att öka erhållna externa medel samt öka publiceringar, vilket 53 Resultatredovisning är två av universitetsstyrelsens beslutade mål. Redan de åtgärder som genomförts t.o.m. 2010 har bidragit till att erhållna externa medel inom forskningen ökat med 30 procent mellan 2010 och 2008. • Aktiviteterna för att öka andelen lärare med hög vetenskaplig kompetens (mål 3) gör att forskningsanknytningen i utbildningen ökar, vilket är ett mått på kvalitet inom utbildning. Aktiviteterna är viktiga för att behålla och fördjupa utbildningens kvalitet. Andelen disputerade lärare har ökat markant de senaste åren, och detta är ett av universitetsstyrelsens högt prioriterade mål. • Aktiviteterna för att öka våra lärares pedagogiska kompetens (mål 3) är centrala för att kunna motsvara studenternas behov och nationella riktlinjer. Aktiviteterna för att öka lärares IKT-kompetens har bidragit till att öka antalet studenter inom nätundervisning. Båda dessa aktiviteter är viktiga för att kunna nå styrelsens mål 2009 om att tillskapa ett högkvalitativt universitetsgemensamt utbud av kurser. Umeå universitet var läsåret 2008/2009 det lärosäte i Sverige som hade flest antal studenter som enbart var registrerade på distanskurser. Även övriga aktiviteter är viktiga och bidrar till att uppfylla de mål som universitetsstyrelsen beslutat om för 2010. Sjukfrånvaro Umeå universitet har de senaste åren arbetat målmedvetet för en frisk och välmående personal. Företagshälsovårdens resurser har i ökande utsträckning inriktats på förebyggande insatser. För 2010 var målet i första hand att bibehålla den låga sjukfrånvaron på 1,9 ���� procent�������������������������������������������������� och om möjligt minska den ytterligare. Målet nåddes, och den totala sjukfrånvaron minskade med 0,2 procentenheter. Målet för 2011 är att behålla den låga sjukskrivningsnivån. Sjukstatistik (%) 2006 2007 2008 2009 2010 Total sjukfrånvaro 2,5 2,2 2,0 1,9 1,7 Långtidssjukfrånvaro, över 60 dagar 1,7 1,4 1,2 1,2 0,9 Sjukfrånvaro kvinnor 3,4 3,0 2,6 2,5 2,2 Sjukfrånvaro män 1,6 1,3 1,4 1,2 1,2 Sjukfrånvaro ålder –29 1,6 1,2 1,1 0,7 0,7 Sjukfrånvaro ålder 30–49 2,3 1,9 1,6 1,6 1,5 Sjukfrånvaro ålder 50– 3,1 2,7 2,7 2,1 2,2 Tabell 33: Sjukfrånvaro vid Umeå universitet 2006–2010 i procent av ordinarie arbetstid. 54 Hållbar utveckling Högskolelagen (SFS 1992:1434) 5 § Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Vid Umeå universitet bedrivs ett omfattande miljöarbete och universitet har en beslutad miljöpolicy och fastställda miljömål. Universitetsstyrelsen har beslutat om en miljöpolicy som bland annat innehåller: ”Umeå universitet ska medverka till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling och vara ett miljömedvetet universitet genom att: • göra studenter och anställda medvetna om miljöfrågor och stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling • minska användningen av råvaror samt bidra till en giftfri miljö genom att välja miljöanpassade produkter samt förebygga utsläpp av föroreningar • universitetets anställda och studenter beaktar miljöoch naturresursaspekter i sin dagliga verksamhet vid universitetet när det gäller aktiviteter som ger upphov till betydande miljöpåverkan. • inom ramen för universitetets arbete för en hållbar utveckling följa lagstiftning och föreskrifter och driva arbetet i en ständig förbättringsprocess.” Universitetsstyrelsen fastställde 2010-06-10 nya treåriga miljö- och hållbarhetsmål. Utifrån de nya fastställda miljömålen tas handlingsplan med tidsplan, planerade åtgärder, ansvariga personer, nyckeltal och budget fram. Eftersom målen är beslutade strax innan halvårsskiftet 2010 är det i flera fall svårt att redovisa resultat redan för år 2010. Mål 1: Universitets klimatpåverkan ska begränsas (nyckeltal: mängden utsläpp av koldioxid per år och arbetskraft, vid tjänsteresor). Målet följs upp genom att den upphandlade resebyrån levererar miljöstatistik. I målet ingår även uppföljning av årlig energiförbrukning, verksamhetens el och övrig energianvändning, i kWh (kilowattimmar) totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter. Under året initierade universitetet en energiutredning i Samhällsvetarhuset, vilken utfördes av Akademiska Hus. Energiutredningen ligger till grund för förslag till åtgärder som ska leda till besparingar av hyresgästel. Fokus i arbetet har varit att hitta besparingar med avseende på hyresgästel och då främst onödig energikonsumtion utanför verksamhetstid. Delar av åtgärderna är genomförda under året. Resultatredovisning Mål 2: Antalet kurser och program med frågeställningar i ”Hållbar utveckling” ska öka. Likabehandling Umeå universitet bedriver i dag omfattande undervisning och forskning inom området miljö – och hållbar utveckling. Mängden av kurser och program med inslag av frågeställningen ”Hållbar utveckling” är i dag förhållandevis stor. För att synliggöra och följa mängden kurser och program med frågeställningen ”Hållbar utveckling” är ett uppföljningsverktyg under framtagande. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser om Mål 3: Andelen registrerade anskaffningar (upphandling och inköp) där miljökrav ställs ska öka. Umeå universitet har en beslutad handlingsplan för likabehandling, tillgänglighet och mångfald för studenter och anställda 2007–2010. En revidering av planen påbörjades för att sätta nya mål och aktiviteter för kommande treårsperiod. Nyckeltalet är andelen registrerade anskaffningar (upphandling och inköp) där miljökrav ställts. I dag ställs miljökrav vid cirka 60 procent av universitets upphandlingar. Inom exempelvis området Möbler och inredning svarar nästan 100 procent av levererade möbler upp till ställda miljökrav. Universitet har även en organisation som erbjuder institutionerna återbruk av begagnade möbler. Mål 4: Miljö- och hälsofarliga ämnen ska minska (nyckeltalet är antalet registrerade miljö- och hälsofarliga kemikalier och ämnen). Ett kemikalieregistreringsprogram används som verktyg för bland annat uppföljning. Under året har kemiförrådet och institutionerna registrerat kemikalier i programmet. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet har under året gjort en lägesrapportering angående funktionaliteten i programmet samt andelen inregistrerade kemikalier. Rapporten visade att registreringsprogrammet behöver förbättras med avseende på funktionaliteten. En inventeringsmodul ska implementeras i programmet för att säkerställa uppföljning av miljö- och hälsofarliga ämnen. Större delen av hanterade kemikalier är dock registrerade i programmet. Miljöledningssystemet och dess effekter avrapporteras årligen i slutet på februari månad till Naturvårdsverket och Utbildningsdepartementet. Redovisningen görs enligt Förordning om miljöledning i statliga myndigheter;SFS 209:907. Under året har universitet även samverkat med Västerbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Västerbotten, Umeå kommun, Umeå-regionen, Umeå C (Centrum) och Nolia AB kring den årligen återkommande SEE Umeå hållbarhetsvecka. Förutom 130 unika programpunkter under veckan visades bildföreställningen Hard Rain av fotografen Mark Edwards i Aula Nordica och den femtio meter långa fotoutställningen Hard Rain kunde ses längs dammen på universitets campus. Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 5 §, 5 a § att högskolorna inom ramen för sin verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder för studenter och sökande till utbildningen. (Lag 2008:575). Under 2010 genomfördes en översyn av den interna organisationen när det gäller likabehandling och jämställdhet med syfte att öka tydligheten i chefernas ansvar och nå ett större genomslag i frågorna. Detta innebar bland annat att likabehandlings- och jämställdhetsrådet avskaffades från halvårsskiftet och dessa frågor behandlas i stället i samverkan i den centrala arbetsmiljökommittén. En undersökning genomfördes under året av studenter med syfte att granska sin utbildning utifrån genus och mångfald. Undersökningen visade att det finns både brister och det som fungerar väl och att det är ett arbete som med nödvändighet behöver fördjupas. Undersökningen föreslog att kursen Genus och mångfald vid Universitetspedagogiskt centrum revideras och därefter obligatoriegörs för alla som undervisar vid Umeå universitet. Diskrimineringsgrunderna i Sverige är kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. År 2010 gjordes inga anmälningar om trakasserier från anställda eller studenter vid universitetet. År 2009 gjordes tre anmälningar, en anmälan kom från en anställd och två från studenter. Efter utredning har det inte i någon av dessa tre anmälningar kunnat påvisas trakasserier. Jämförbara medarbetarundersökningar har gjorts 2006 och 2008. I den medarbetarenkät som genomfördes år 2008 var det färre anställda som upplevt kränkning eller diskriminering jämfört med i medarbetarenkät år 2006. 55 Resultatredovisning Tematiskt mål – Våra studenter och anställda ska uppleva att Umeå universitets lokaler och information är tillgängliga Aktiviteter: Inom Umeå universitet sker en successiv utbyggnad av tillgängligheten till och från universitetets lokaler. Insatserna sker både i samband med ombyggnationer och anpassningar, som initieras av universitetets verksamheter, och löpande där brister föreligger. När det gäller information så har huvudfokus varit att under året öka kunskapen om likabehandling och utveckla informationen på webben. Resultat: Alla handikapptoaletter på campus Umeå har fått taktila skyltar, d.v.s. skyltar som kan avläsas via beröring. Ägaren till fastigheterna vid campus Umeå, Akademiska Hus, har dessutom satt in nya blandare samt gjort en översyn av alla handikapptoaletter. Informationen om likabehandling har under året förbättrats på webben och underlag för webbaserad utbildning om diskrimineringslagen har tagits fram. Ett antal utbildningstillfällen om likabehandling har genomförts för målgrupperna huvudskyddsombud, för arbetstagare och för studenter, samt för arbetsmiljöombud och nya chefer. Tematiskt mål – Universitetets interna ansvarsfördelning, arbete och samordningen av frågor som rör tillgänglighet för individer med funktionsnedsättning ska vara tydlig internt såväl som externt Aktiviteter: En tillgänglighetsgrupp har tillsatts med representation från förvaltning, fakulteter och studenter. Gruppen har till uppgift att samordna myndighetens arbete med och uppföljning av tillgänglighetsfrågorna. Resultat: Ett antal ärenden har behandlats och områden för förbättringar att arbeta med under 2011 har identifierats. Breddad rekrytering Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 5 § Högskolorna ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Lag (2005:1208). Rektor har fastställt Handlingsplan för breddad rekrytering vid Umeå universitet 2009–2012. I handlingsplanen anges nedanstående mål: Mål: Umeå universitet anser att frågan om breddad rekrytering ska genomsyra en rad olika insatser, allt ifrån marknadsföring till karriärvägledning. Ansvarsfrågan för breddad rekrytering måste dock klargöras, liksom en tydligare definition av vad universitetet vill åstadkomma med breddad rekrytering. Resultat/aktivitet: År 2010 har ett utbildningsstrategiskt råd inrättats under ledning av vicerektorn för utbildning samt med representanter för fakultetsledningar och studenter. Rådet har bland annat till syfte att arbeta med övergripande utbildningsstrategiska frågor på ett heltäckande sätt samt följa upp och verka för implementering av universitetets beslutade utbildningsstrategier, där ett exempel är handlingsplanen för breddad rekrytering. Mål: Marknadsföring av universitetet som det flexibla universitetet som satsar stort på ”blended learning”, distansutbildning och decentraliserad utbildning. Resultat/aktivitet: Umeå universitet hade läsåret 2008/2009 flest antal studenter som enbart var registrerade på distanskurser av samtliga lärosäten i landet. Det universitetsövergripande projektet Flexutbildningar vid Umeå universitet har under 2010 bland annat spridit resultat från projektet, anordnat workshops samt även anordnat en årlig konferens. Universitetet hade totalt 1 023 helårsstudenter inom decentraliserad utbildning år 2010. Mål: Andelen studenter vars föräldrar har arbetarbakgrund respektive utländsk bakgrund ska öka (mål i Umeå universitets verksamhetsplan för 2009). En kartläggning av studenternas bakgrund, per program ska göras, dels genom aggregerad statistik från HSV och även uppdelad per program från SCB. Syftet är att ta reda på vilka utbildningar som har störst snedrekrytering, för att kunna erbjuda riktade insatser kring information, vägledning och pedagogisk hjälp där behov finns. 56 Resultatredovisning Resultat/aktivitet: Begreppet arbetarbakgrund presenteras inte längre av Högskoleverket. Universitetsstyrelsen har från och med år 2010 beslutat att inte ha med målsättningar om andel studenter som har arbetarbakgrund eller utländsk bakgrund, varför detta mål från och med 2010 inte följs upp. Mål: Inrättande av fokusgrupper/kompetensgrupper som består av personer med utländsk bakgrund, personer som läst praktiska program på gymnasiet samt personer med funktionshinder eller som har specialistkunskaper om funktionshinderfrågor. Syftet med dessa grupper är att tillsammans med informationsenheten diskutera tillgängligheten i informationsmaterial och liknande. Resultat/aktivitet: På grund av bristande resurser avseende handläggning av frågor inom breddad rekrytering har inga fokusgrupper bildats. Mål: Benchmarking med Linköpings universitet av de två universitetens samlade retentionsåtgärder. Resultat/aktivitet: Umeå universitet och Linköpings universitet har undertecknat avtal om samarbete år 2009 samt prioriterat ett antal gemensamma projekt som genomförts år 2010. Ovan angivna mål var inte ett av de projekt som prioriterades gemensamt. Mål: Uppföljning av programstudenter som gjort studieavbrott. Analys av om vissa grupper är överrepresenterade vad gäller studieavbrott. Resultat/aktivitet: Umeå universitet följer sedan år 2008 årligen hur stor andel av programstuderande som kvarstår i programutbildningar efter två års studier. En stor del av de som inte kvarstår i samma programutbildning återfinns på andra utbildningar inom Umeå universitet. Det har tyvärr inte varit möjligt att statistiskt fånga om vissa grupper är överrepresenterade vad gäller studieavbrott. Utöver detta genomförs en lång rad aktiviteter som syftar till att bredda rekryteringen, bland annat genom att ge alla studenter ett bra välkomnande. Nedan följer exempel på aktiviteter. • Lärare/forskare genomför löpande föreläsningar på grund- och gymnasieskolor. Skolelever besöker ofta universitetet, detta gäller både gymnasie- och grundskoleelever. Dessutom söker universitetet aktivt kontakt med potentiella studenter i olika sammanhang som vid mässor, gymnasiebesök, öppet hus och genom att ta emot blivande studenter som vill besöka Umeå universitet. • Arbetet med sommarringning fortgår varje år med syftet att minska antalet avhopp mellan antagning och registrering. Bland annat Umeå School of Education har ett väl utbyggt system där risken för avhopp identifieras och förebyggande åtgärder sedan vidtas. • Universitetet har sedan flera år ett universitetsgemensamt mottagande av studenter. På institutionerna arbetar man mycket med mottagande och introduktion, bland annat genom fadderverksamhet. • Inom universitet finns en rad stödåtgärder under studietiden. Vid universitetets studieverkstad erbjuds studenter stöd i skriftliga uppgifter, muntliga redovisningar och effektiva studievanor. Studie- och karriärvägledningens uppdrag är bland annat att ”ge bästa möjliga förutsättningar för studenter med olika bakgrund att bedriva framgångsrika studier” och arbetet inriktas på såväl förebyggande som uppföljande insatser under studentens hela väg genom universitetet. Studenthälsan arbetar förebyggande med bl.a. stresshantering, livsstilsprofiler och stödsamtal. Stödkurser i engelska erbjuds och dessa kurser specialdesignas för respektive utbildning. Utöver detta arbetar fakulteter och institutioner med stödåtgärder till studenter. Samfinansiering av bidrags finansierad verksamhet Regleringsbrev 2010 I årsredovisningen för 2010 ska det framgå i vilken omfattning anslagsmedel efter beslut har använts för att samfinansiera bidragsfinansierad verksamhet. Redovisningen ska delas upp i de två områdena utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå. Både belopp och andel av den totala finansieringen ska framgå av redovisningen. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Samfinansiering bidragsfinansierad verksamhet 19 141 31 598 Intäkt bidragsfinansierad verksamhet (inkl. sam finansiering) 51 586 735 188 Andel samfinansiering av total finansiering (bidragsfinansierad verksamhet) 37,1 % 4,3 % Tkr Tabell 34: Samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet, bidragsutbildning (GU) och bidragsforskning (FoU). Samfinansiering av bidragsforskning uppgår till totalt 31 598 tkr år 2010. Denna samfinansiering består delvis av universitetsstyrelsens beslutade samfinansiering av bidragsprojekt. Universitetsstyrelsen har beviljat samfinansiering med 11 526 tkr för år 2010 till nio forsk- 57 Resultatredovisning ningsprojekt. Övrig del av samfinansieringen består av samfinansiering av gemensamma kostnader i enlighet med rektors beslutade regler. Samfinansieringen av bidragsutbildning består i sin helhet av samfinansiering av gemensamma kostnader i enlighet med rektors beslutade regler. alla utbytesstudenter som kommer till Umeå universitet för att studera under en eller två terminer. International Housing Office bedrivs som en egen resultatenhet och belastar inte universitetsanslaget. Hyresgästerna betalar ett påslag på hyran som gör att en person kan arbeta med att administrera bostäder till utbytesstudenter. Avgiftsfinansierad verksamhet Umeå universitet har ett samarbetsavtal med Bostaden AB (1997-02-28). Riksdagen har gett universiteten til�låtelse att hyra ut bostäder dels till utländska studenter inom utbytesprogram med andra länder, dels till gästforskare vid universitet eller högskolor (SFS 1993:528). Redovisning av avgiftsfinansierad verksamhet I årsredovisningen ska den avgiftsfinansierade verksamheten särredovisas enligt följande tabell (se tabell 4, Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras, under rubriken Finansiell redovisning). Vissa lärosäten får bedriva ytterligare avgiftsfinansierad verksamhet. Detta framgår av respektive lärosätes bilaga till regleringsbrevet. Även denna verksamhet ska särredovisas. För verksamheter där kravet på full kostnadstäckning inte gäller behöver inte kostnaden särredovisas om inte annat har angetts. Avgifter som tas ut enligt 4 § i avgiftsförordningen ska inte ingå. Intäkterna för andrahandsuthyrning till internationella studenter inom utbytesprogram (International Housing) år 2010 var 9 164 tkr och kostnaderna var 9 532 tkr, vilket innebar ett underskott på 368 tkr. Antalet hyresgäster som International Housing Office administrerade under 2010 var 710. Av nedanstående tabell framgår antalet hyresgäster som International Housing Office administrerar och resultatet 2009–2010. Redovisning av upplåtande av bostadslägenhet År 2009 2010 700 710 Intäkter 9 959 9 164 Det ekonomiska resultatet av verksamheten ska framgå av Kostnader 9 210 9 532 årsredovisningen. Resultat 749 -368 i) Av 9 a § förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning följer att universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får ingå hyresavtal för bostadslägenhet för att upplåta lägenheten i andra hand till a) utländska studenter inom utbytesprogram med andra länder, eller b) gästforskare vid universitetet eller högskolan, under förutsättning att de inte är anställda där. Vid sådan upplåtelse ges universitet och högskolor rätt att utan krav på full kostnadstäckning ta ut avgift för hyran från studenten eller gästforskaren. Förtydligande om uthyrning av lokaler enligt 4 § avgiftsförordningen. Universitet och högskolor får ta ut avgifter för tillhandahållande av lokaler som ursprungligen har hyrts för lärosätets egen verksamhet utan den begränsning som följer av 4 § andra stycket avgiftsförordningen (1992:191). a) International Housing Office startade 1999 när Umeå universitet tog över bostadsförmedlandet för internationella studenter från Folkuniversitetet. Funktionen är en del av International Office. International Housing Office har som uppdrag att erbjuda bostadsgaranti till 58 Antal hyresgäster Tabell 35. Antal hyresgäster och resultat år 2009–2010. b) Umeå universitet har under 2010 hyrt in bostäder till gästforskare från Stiftelsen Lars Färgares gård för 652 024 kronor och hyrt ut dem till institutioner/gästforskare för 534 413 kronor, varav 528 713 kronor är interna och övriga externa, t.ex. Sveriges Lantbruksuniversitet. Resultatet är ett underskott på 117 611 kronor. Det finns ingen historik eftersom Stiftelsen Lars Färgares Gård administrerade uthyrningen direkt till gästforskare/institutioner till och med maj 2010. En del av uthyrningskostnaden har institutionerna valt att själva stå för och inte vidarefakturera sina gästforskare, därav differensen mellan intäkterna ovan och redovisade intäkter för upplåtande av bostadslägenhet i tabell 4: Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras (tkr) under rubriken Finansiell redovisning. Resultatredovisning Förtydligande om uthyrning av lokaler enligt 4 § avgiftsförordningen En förteckning över externa uthyrningar där Umeå universitet står som hyresvärd visas nedan tillsammans med hyresintäkter i tkr för år 2010. Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning Regleringsbrev 2010 Karolinska institutet ska senast den 25 januari 2010 utbetala 860 tkr till Umeå universitet, vilka ska användas för att 2010 Idrottsklubben Studenterna i Umeå 29 547 utveckla klinisk utbildning och forskning. 6 127 Angivna universitet ska i sina respektive årsredovisningar Luleå tekniska universitet 975 för 2010 redovisa på vilket sätt medlen använts för att ut- Västerbottens läns landsting 621 veckla verksamheten. Sveriges Lantbruksuniversitet GN Catering i Umeå AB 498 Umeå Studentkår 424 Umeå Naturvetar- och Teknologkår 341 Mira Mar c/o Habib Zaid 319 NH Café och Catering 202 Institutet för rymdfysik 189 Kunskap & kompetens i Sverige AB 181 Umeå kyrkl. samf./Luleå Stiftskansli 83 Kårmedia Umeå HB 43 Bravida Sverige AB 34 Kungliga Skytteanska Samfundet 29 Sodexho AB Totalt 22 39 635 Tabell 36: Externa uthyrningar där Umeå universitet står som hyresvärd, tkr. Även år 2009 var hyresintäkterna för externa hyresintäkter 39,6 miljoner kronor. Universitetsservice säljer lokalvårdstjänster inom Umeå universitets inhyrda lokaler. 3 940 tkr av deras intäkter kommer från externa kunder. Resurserna har i första hand avsatts för den fortsatta uppbyggnaden av ett kliniskt träningscenter KTC inom Norrlands universitetssjukhus. Upphandling har gjorts av en avancerad hjärtsimulator (Harvey) med tillhörande datorprogram (Umedic). Utrustningen kommer att användas vid tre terminer inom läkarprogrammet samt vid s.k. OSCE-examination. En instruktörsorganisation är även under uppbyggnad kring denna utrustning. Resterande medel har använts till kostnader kring organiserandet av den regionalisering av läkarprogrammet, terminerna 6–9 och 11 till Sundsvall, Östersund och Sunderbyn med vardera 10 studenter per termin, 50 per ort fullt utbyggd, som startar vårterminen 2011. Det finns ett ackumulerat överskott med totalt 5,3 miljoner kronor som uppstått till och med år 2009. År 2010 används något mer än årets anslag. Överskottet har uppstått eftersom medlen i huvudsak har planerat att användas från och med år 2011 i och med att kostnaderna för regionaliseringen av de kliniska terminerna då uppstår. I samband med anslagsframställan inför budgetpropositionen 2007 (där den senaste utbyggnaden av läkarprogrammet vid Umeå universitet inleddes) äskades extra medel för den kostnad som uppstår när läkarprogrammet skall bedrivas i större utsträckning ute i regionen. Universitetet tilldelades då dessa projektmedel som till sin huvuddel används nu när det ökade antalet studenter påbörjar sin tjänstgöring i regionen. Tilldelningen av dessa medel från staten är därför planerade att användas för utbyggnad av läkarprogrammet, vilken når de kliniska terminerna först fr.o.m. vårterminen 2011. För att hantera utökningen av studenterna gällande de kliniska terminerna kommer läkarprogrammet fr.o.m. 2011 därför att ha ökade kostnader. 59 Donationer och stiftelseförvaltning Donationer och stiftelseförvaltning Donationer Enligt donationsförordningen (1998:140) ska en samlad redovisning lämnas av myndighetens donationer, med avseende på storlek, valda placeringsformer och avkastning. Med donationer avses gåvor och bidrag från andra än statliga finansiärer, strategiska forskningsstiftelser och mellanstatliga organisationer till vilka Sverige är anslutet. Placering (tkr) Bank ECU konto Räntekonto hos RGK 2010-12-31 Bokfört värde 2010-12-31 Marknadsvärde 2010 Avkastning 2009-12-31 Bokfört värde 2009 Avkastning 2008-12-31 Bokfört värde 2008-12-31 Marknadsvärde 2008 Avkastning 4 832 4 832 5 727 727 8 2 516 2 516 94 268 725 268 725 1 344 256 716 256 716 1 746 232 898 232 898 9 350 0 0 115 500 500 0 500 500 0 Obligationer och andra värdepapper Anledningen till att några donationer har placerats på andra sätt än på räntekonto hos Riksgäldskontoret är villkor från givaren på en viss typ av placering. Bankkonto är ECU-konto som töms löpande. Stiftelseförvaltning Totalt förvaltar universitetet 38 stiftelser. Universitetets kostnader och förvaltningsarvode för 2010 uppgick till 269 tkr (229 tkr år 2009, 244 tkr år 2008). Under året har universitetet erhållit bidrag från universitetsanknutna stiftelser på 31 142 tkr (25 217 tkr år 2009, 12 495 tkr år 2008). 60 2009-12-31 Marknadsvärde Donationer och stiftelseförvaltning Mottagna gåvor och bidrag Under året har donationer på totalt 249 015 tkr mottagits (250 184 tkr år 2009, 182 778 tkr år 2008). Nedan förtecknas alla donationer över trettio prisbasbelopp. Donator Belopp (tkr) NIH RFP 8 777 Ändamål Klin mikrobiologi, Tularemia… Handelshögskolefonden 7 700 Handelshögskolan, bidrag till verksamheten K och A Wallenbergs stift invest 5 875 Humlab, utrustning för forskning, hum info Balticgruppen 5 500 Arkitekthöskolan, Konstnärligt campus K och A Wallenbergs stiftelsen 4 248 Kemi, IR spektroskopiutrustn K och A Wallenbergs stiftelsen 3 872 Fys botanik, utrustning NOS-HS 3 780 Psykologi, Cognitiva control K och A Wallenbergs stiftelsen 3 000 Klinisk mikrobiologi, Biacore utrustning Erling-Perssons stiftelse 2 666 Klinisk neurovetenskap, metabola markörer Umeå kommun 2 500 Arkitekthögskolan, Konstnärligt campus K o A Wallenbergs stiftelsen 2 390 Kemi, utrustning Riksbankens Jubileumsfond 2 335 Statsvetenskap, svenska stadsregioner University of Texas 2 206 Strålningsvetenskap, Genetic Epidemiology of Glioma K och A Wallenbergs stiftelsen 2 065 Kemi, utrustning Barncancerfonden 2 000 Strålningsvetenskap, Genetic variations… Kempe 2 000 Kemi, utrustning Söderbergs stiftelse 2 000 Medicinsk kemi och biofysik, molekylära studier Umeå kommun 2 000 Inst. för matematik och matematisk statistik, Umir K och A Wallenbergs stift invest 1 820 Fysiologisk botanik, utrustning för ekologisk forskning Kempestiftelserna 1 800 Klinisk neurovet., helgenomanalycer för höftledsfrakturer Akademi norr 1 765 Statsvetenskap, IKK Balticgruppen 1 700 UCMR, infektionsforskning AFA försäkring 1 627 Folkhälsa och klinisk medicin, hörselskaderisk… Cancerfonden Lions 1 607 Strålningsvetenskap, kontokalmikroskop Umeå kommun 1 550 Tek-nat fakultet, Umevatoriet Balticgruppen 1 500 Designhögskolan, samarbetsavtal inom konst och design Gustafssons stiftelse 1 500 Strålningsvetenskap, pris Gustafssons stiftelse 1 500 Kemi, forskningsbidrag Hjärnfonden 1 500 Medicinsk biovetenskap, neurotoxicity of superox… Kempestiftelserna 1 500 Kemi, relaxometer Kempestiftelserna 1 420 UCMM, utrustning Erling-Perssons stiftelse 1 333 Integrativ medicinsk biologi, metabola markörer… Västerbottens läns landsting 1 305 Biovetenskap, The tumor enviroment regulates growt…. Riksbankens Jubileumsfond 1 280 Nationalekonomi, optimal beskattning, konkurens… Riksbankens Jubileumsfond 1 250 Sociologi, European Social Survey Umeå kommun 1 250 CERUM, hållbar regional utveckling Västerbottens läns landsting 1 227 Biovetenskap, colorectal cancer Cancerfonden 1 215 Molekylärbiologi, kontroll av genexpressionell ass. Balticgruppen 1 200 Fysik, utveckling av fotonik Kempestiftelserna 1 200 Kemi, medel till utrustning Summa 96 963 61 Finansiell redovisning Finansiell redovisning Resultaträkning (tkr) Not Utfall 2010-01-01–– 2010-12-31 Utfall 2009-01-01–– 2009-12-31 Intäkter av anslag 1 2 427 896 2 233 914 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 467 034 529 108 Intäkter av bidrag 3 736 035 669 474 Finansiella intäkter 4 9 498 12 307 3 640 464 3 444 803 Verksamhetens intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 5 2 154 154 2 017 847 Kostnader för lokaler 6 337 709 332 984 Övriga driftkostnader 7 903 337 917 658 Finansiella kostnader 8 2 522 9 348 Avskrivningar och nedskrivningar 9 116 547 111 982 3 514 269 3 389 819 126 195 54 984 -155 -120 Summa Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterföretag 10 Transfereringar Medel som erh. från statsbudgeten för finans av bidrag 14 206 3 879 Medel som erh. från myndigheter för finans av bidrag 44 350 54 229 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 22 493 38 318 Lämnade bidrag -81 049 -96 426 0 0 126 040 54 864 Saldo Årets kapitalförändring 62 11 Finansiell redovisning Resultaträkning per verksamhetsgren (tkr) 2010-01-01--2010-12-31 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå TOTAL (tkr) Grundutbildning Uppdragsutbildning 1 327 459 0 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 467 034 102 426 Intäkter av bidrag 736 035 32 445 9 498 3 640 464 Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Forskning och forskarutb. 2 427 896 Finansiella intäkter 1 100 437 0 82 732 130 287 151 589 0 703 590 0 3 808 55 5 481 154 1 466 138 82 787 1 939 795 151 743 2 154 154 Uppdragsforskning 861 470 27 097 1 170 019 95 568 Kostnader för lokaler 337 709 191 037 5 344 136 921 4 408 Övriga driftkostnader 903 337 314 026 54 587 483 835 50 888 Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa 2 522 957 4 1 453 108 116 547 35 633 780 79 171 963 3 514 269 1 403 122 87 812 1 871 398 151 936 Verksamhetsutfall 126 195 63 016 Resultat från andelar i dotterföretag -5 025 -155 Transfereringar 68 397 -155 -193 Medel erhållna från statsbudgeten för finans. av bidrag 14 206 0 0 14 206 0 Medel erhållna från myndigheter för finans. av bidrag 44 350 16 628 0 27 722 0 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 22 493 303 0 22 190 0 Lämnade bidrag -81 049 -16 932 0 -64 118 0 0 0 0 0 0 Saldo Årets kapitalförändring 1 Forskning och utbildning på forskarnivå 126 040 63 016 -5 025 68 242 -193 I intäkter av anslag ingår i utbildning på grundnivå och avancerad nivå även ALF-ersättning och TUA-ersättning. 63 Finansiell redovisning Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Not 2010-12-31 2009-12-31 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 12 20 955 23 275 Rättigheter o andra immateriella anläggningstillgångar 13 5 159 3 585 26 114 26 860 Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 14 91 718 79 232 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 15 228 365 225 923 320 083 305 155 Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag 16 Andra långfristiga värdepappersinnehav 17 Summa finansiella anläggningstillgångar 3 335 3 490 0 500 3 335 3 990 Varulager m.m. Varulager 18 3 078 3 017 Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa fordringar 41 139 28 017 66 056 71 620 346 490 107 541 100 127 Periodavgränsningsposter 19 Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter 87 765 86 408 106 967 56 436 8 487 7 523 203 219 150 367 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 20 -64 779 -101 650 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 21 Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Kassa och bank 22 1 601 399 1 464 529 0 0 4 832 727 Summa kassa och bank 1 606 231 1 465 256 SUMMA TILLGÅNGAR 2 204 821 64 1 953 122 Finansiell redovisning Balansräkning forts. (tkr) KAPITAL OCH SKULDER Not 2010-12-31 2009-12-31 Myndighetskapital 23 Statskapital Resultatandelar i dotterföretag Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital 5 010 4 831 0 0 473 738 418 754 126 040 54 864 604 788 478 449 Avsättningar 24 Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar 24 827 22 987 10 356 495 35 183 23 482 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 25 241 822 248 607 Skulder till andra myndigheter 73 292 71 621 Leverantörsskulder 107 011 94 510 26 48 315 41 985 142 213 470 581 456 936 Övriga skulder Depositioner Summa skulder m.m. Periodavgränsningsposter 27 Upplupna kostnader 169 497 176 177 Oförbrukade bidrag 798 060 706 009 Övriga förutbetalda intäkter 126 712 112 069 Summa periodavgränsningsposter 1 094 269 994 255 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 2 204 821 1 953 122 ANSVARSFÖRBINDELSER Statliga garantier för lån och krediter Inga Inga Övriga ansvarsförbindelser Inga Inga 65 Finansiell redovisning Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Ingående överföringsbelopp Anslag 16 02 011 Umeå universitet: Grundutbildning Ramanslag 101 650 001 Takbelopp (ram) 002 Utbildning i miljövetenskap förlagd till Kiruna (ram) 003 005 101 650 1 311 248 1 246 469 64 779 1 226 625 64 779 6 620 6 620 6 620 0 Decentraliserad utbildning (ram) 10 916 10 916 10 916 0 Bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet (ram) 2 308 2 308 2 308 0 0 Basresurs (ram) 0 16 02 056 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning Ramanslag 0 004 Medicinsk forskning och utbildning (ram) Odontologisk utbildning och forskning (ram) Summa totalt för myndigheten 66 0 1 291 404 1 209 598 Utgifter Utgående överföringsbelopp 16 02 012 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 008 Indragning Totalt dispo nibelt belopp 1 189 754 005 Årets tilldelning enligt regleringsbrev 903 571 903 571 292 062 0 903 571 903 571 903 571 903 571 0 0 0 292 062 292 062 0 0 234 441 234 441 234 441 0 0 57 621 57 621 57 621 0 101 650 2 405 231 0 2 506 881 2 442 102 64 779 Finansiell redovisning Myndighetskapital Tabell 1. Redovisning av myndighetskapital m.m. Belopp A. Ackumulerat överskott (årets och balanserad kapitalförändring) 604 788 – del som avser den avgiftsbelagda verksamheten -26 317 – del som avser resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag 3 335 – del som avser donationsmedel 500 Summa A efter justeringar 582 306 B. Årets totala kostnader 3 514 269 – del som avser den avgiftsbelagda verksamheten -249 585 – del som avser resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag 0 – del som avser donationsmedel 17 Summa B efter justeringar 3 264 701 A i procent av B 17,8 % (inkl. statskapital, holdingbolag och invärderad konst) Tabell 2. Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren (tkr) Balanserad kapitalförändring (A) Verksamhetsgren Årets kapitalförändring (B) Summa (A+B) 211 654 63 152 274 806 14 556 -5 025 9 531 231 769 68 562 300 330 16 979 -193 16 786 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsutbildning Forskning/ konstnärligt utvecklingsarbete/ utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå och forskning Uppdragsforskning Övrigt Holdingbolaget Universitetet totalt 3 490 -155 3 335 478 449 126 340 604 788 (inkl. statskapital, holdingbolag och invärderad konst) Tabell 3. Avgiftsfinansierad verksamhet (enligt 23§ kapitalförsörjningsförordningen) Balanserat kapital 31 535 Årets kapitalförändring -5 218 Accumulerat kapital 26 317 Omsättning under året 249 585 Accumulerat kapital i procent av omsättning 10,5 % Tabell 4: Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras (tkr) Verksamhet Över-/ underskott t.o.m. 2008 Över-/ underskott 2009 Intäkter 2010 Kostnader 2010 Över-/ underskott 2010 Ackumulerat över-/underskott, utgående 2010 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Beställd utbildning 0 0 0 0 0 0 Uppdragsutbildning 12 866 1 690 82 787 87 812 -5 025 9 531 Biljett- eller programintäkter 0 0 0 0 0 0 Upplåtande av bostadslägenhet 0 749 9 549 9 694 -145 604 Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter 0 0 0 143 -143 -143 Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning 19 294 -2 315 151 743 151 936 -193 16 786 Inträde till museum 0 0 0 0 0 0 Tjänsteexport Tjänsteexport 0 0 0 0 0 0 Summa 32 160 124 244 079 249 585 -5 506 26 778 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet -123 8 736 854 -118 -233 Tabell enligt regleringsbrev Kommentarer till avgiftsbelagd verksamhet i tabellen ovan återfinns under respektive avsnitt i redovisningen. 67 Finansiell redovisning Kommentar myndighetskapital Det sammanlagda myndighetskapitalet inklusive andelar från dotterföretag är 605 miljoner kronor, vilket motsvarar 17,8 procent av 2010 års kostnader. På den avgiftsfinansierade delen är det ackumulerade kapitalet 26 miljoner kronor, vilket motsvarar 10,5 procent av kostnaderna. Under året har myndighetskapitalet ökat med 126 miljoner kronor, och ökningen finns både inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå och inom forskning/utbildning på forskarnivå. Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå har intäkterna ökat markant till följd av att antalet studenter ökat, och institutionerna har i flera fall inte hunnit rekrytera lärare vilket medfört ekonomiskt överskott. Inom forskning och utbildning på forskarnivå har intäkterna ökat med 6 procent. Överskottet beror på att universitet inte använt samtliga beslutade resurser år 2010, bland annat på grund av att det tar tid att rekrytera forskare och att satsning på starka forskningsmiljöer skjutits fram ett halvår till januari 2011. Både universitetsstyrelsen och fakulteterna har beslutat att genomföra satsningar för att ytterligare utveckla forskning där finansiering delvis sker med myndighetskapital. Från och med år 2011 beräknas kostnaderna för dessa beslutade satsningar öka markant jämfört med år 2010. Myndighetskapitalet har uppstått under en lång rad av år. Redan år 1999 var myndighetskapitalet 377 miljoner kronor. En orsak till att myndighetskapital uppstått är att det tar tid att rekrytera lärare till beslutade satsningar. En annan orsak till myndighetskapitalets uppkomst är att institutioner och enheter behöver ett kapital för att kunna hantera de intäktsminskningar och kostnadsökningar som uppstår inom verksamheten. Universitetsstyrelsen har uppmärksammat detta under flera år och har i december 2010 beslutat om ännu mer kraftfulla åtgärder i syfte att använda myndighetskapital till strategiska satsningar. Totalt finns beslut om satsningar motsvarande 271 miljoner kronor som finansieras med myndighetskapital. Förutom medel som bl.a. reserverats för avskrivningar av anläggningstillgångar kan nämnas följande större dispositioner: • Universitetsstyrelsen har 2009 fattat beslut om ett omfattande program där yngre forskare beviljas karriärbidrag i konkurrens. För år 2009–2010 har totalt 71 av de mest lovande forskarna vid Umeå universitet beviljats 2 miljoner kronor vardera under år 2009 och 2010. Målet med programmet är att säkerställa att universitetets bästa forskningsbegåvningar kan få ett extra ekonomiskt stöd för att utveckla sin forskning och på så sätt påskynda sin meritering åren efter 68 • • • • • • disputationen. Av den totala kostnaden på 142 miljoner kronor kommer 82 miljoner kronor att finansieras av myndighetskapital och resterande 60 miljoner kronor ur forskningsanslaget. Programmet kommer att fortsätta även åren 2011–2014 då ytterligare 72 miljoner kronor har reserverats. Universitetsstyrelsen har i december 2008 beslutat att bevilja en satsning om 136 miljoner kronor under åren 2009–2014 för utveckling av ny arkitekturutbildning, 70 miljoner kronor på en Multihall (utvecklad konsthall) samt 57 miljoner kronor till en nylokalisering av Konsthögskolan. Med dessa satsningar skapas ett konstnärligt campus och här bidrar förutom universitet även Baltics donationsstiftelse och Umeå kommun. Samtliga av universitetets fakulteter har tagit beslut om särskilda satsningar samt utformat en handlingsplan för att använda myndighetskapital till strategiska satsningar inom framför allt forskning. Exempel på detta är samhällsvetenskaplig fakultet som har beslutat om en särskild satsning, där medel anvisats för 14 forskarassistenttjänster och där huvuddelen av finansieringen sker med myndighetskapital. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet har beslutat om att inrätta 16 nya postdoktorer, som finansieras med myndighetskapital. Universitetsstyrelsen har 2009–2010 beslutat om flera större satsningar. Totalt 27,5 miljoner kronor har beviljats till ekonomiskt stöd för kvinnors professorsmeritering samt ekonomiskt stöd för kvinnliga gästprofessorer. En satsning på det teknikvetenskapliga området har beviljats 32,4 miljoner kronor från universitetsstyrelsen, medan teknisk-naturvetenskaplig fakultet finansierar 23,4 miljoner kronor. År 2010 har en satsning inom interaktionsområdet preklinisk-klinisk medicin beviljats 30,2 miljoner kronor medan medicinsk fakultet finansierar 31,3 miljoner kronor. Umeå universitet är värd för ett molekylärmedicinskt laboratorium, vilket ställer krav på en motfinansiering om 4 miljoner kronor per år. Detta är ett exempel av flera där Umeå universitet ska motfinansiera externa forskningsanslag, ett annat exempel där universitetet ska medfinansiera är det Linnéanslag som erhållits för Umeå Centre for Microbial Research Linnaeus Program. Vid universitetet finns ca 200 redovisningsenheter (organisationsenheter) där balanserat kapital av varierande omfattning finns. I den avgiftsfinansierade verksamheten uppgår kapitalförändringen år 2010 till -5,2 miljoner kronor och överskottet motsvarar 10,5 procent av årets kostnader (år 2009: 10,9 procent av årets kostnader). Mot bakgrund av ovanstående redovisning anhåller Umeå universitet om att den balanserade kapitalbehållningen per 2010-12-31 i sin helhet får balanseras till räkenskapsåret 2011. Tilläggsupplysningar och noter Tilläggsupplysningar och noter Redovisningsprinciper och värderingsgrunder immateriella anläggningstillgångar har programvaror över 100 tkr bokförts, med avskrivningstid 3 och 5 år. Allmänt Materiella anläggningstillgångar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605). Universitetets redovisning följer förordning (2000:606) om myndigheters bokföring samt god redovisningssed. Ett ramavtal om finansiell leasing tecknades under 2000 och beskrivs i not. Regeringen har beslutat att universitet och högskolor inte behöver upprätta en finansieringsanalys för 2010 samt att en annan mall för redovisning av de väsentliga uppgifterna ska användas. Ny redovisningsmodell Från och med den 1 januari 2010 bokförs uttag av gemensamma kostnader enligt den redovisningsmodell som rekommenderas av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) samt förordas av regleringsbrevet. Det innebär att lön och drift är bas för fördelningen och att separata beräkningar gjorts för de två verksamhetsgrenarna på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. Tidigare användes intäkter som bas för fördelningen. Uminova Holding AB, Holdingbolaget vid Umeå universitet Ägandet av Uminova Holding AB, holdingbolaget vid Umeå universitet, övergick per den 1 januari 1998 från Närings- och handelsdepartementet till Umeå universitet. Detta innehav redovisas i balansräkningen under posterna andelar i dotterföretag, statskapital samt resultatandelar i dotterföretag. Påverkan på universitetets kapitalförändring framgår av resultaträkningsposten resultat från andelar i dotterföretag. Värdering har skett enligt kapitalandelsmetoden. Årsredovisningslagen (1995:1554) har ändrats i SFS 2008:89, 7 kap. gällande koncernredovisning. Förändringen innebär att koncernbolaget inte upprättar koncernredovisning utan endast årsredovisning för moderbolaget Uminova Holding AB. Koncernredovisningen har tidigare år (1998–2006) använts som underlag för bokningar i Umeå universitets redovisning. Se not 16. Immateriella anläggningstillgångar Egentillverkade immateriella anläggningstillgångar har bokförts enligt 5 kap. 2 § FÅB (2000:605). Dessa består av utvecklingskostnader för det studieadministrativa systemet Ladok samt koncernkatalogen. Som Samtliga inventarier/anläggningar med en ekonomisk livslängd som överstiger tre år, och med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr klassificeras som anläggningstillgångar. För inredning gäller beloppet 20 tkr för samlade inköp till en institution. Beloppsgränsen höjdes 2009 och var tidigare 10 tkr. Konstföremål som erhållits från Statens konstråd bokförs som anläggningstillgång om givaren bokfört dem på detta sätt. Konstföremål avskrivs inte. Avskrivningstiderna är 3 år för datorer och vissa maskiner, 5 år för transportmedel, vissa maskiner, larmanläggningar och televäxel samt 10 år för inredningsinventarier. Avskrivningar sker varje månad med beräkning från anskaffningsdag. Reparationer, underhåll, ombyggnader och markanläggningar med ett anskaffningsvärde på minst 100 tkr redovisas som förbättringsutgifter på annans fastighet. Avskrivningstiderna för dessa är 3, 5, 10, 20, 30 år. Avsteg från dessa principer har gjorts vid inköp av datorutrustning till datorlabb och elevsalar, eftersom slitaget där bedöms vara större. Dessa har kostnadsförts direkt. Dessutom kostnadsförs datorer som inköps för biståndsprojekt i utvecklingsländer. Det totala beloppet för nämnda utrustningar beräknas uppgå till 442 tkr år 2010 (1 269 tkr år 2009). Finansiella anläggningstillgångar Reavinster och -förluster vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar redovisas som verksamhetsutfall. Beloppen är obetydliga. Finansiell leasing Enligt kapitalförsörjningsförordningens 12 § får leasingavtal endast träffas under förutsättning att det leder till lägre kostnad för staten än köp. Beträffande kopieringsmaskiner har utifrån denna förutsättning tecknats ett ramtal om leasing av kopieringsmaskiner, vilket innebär att leasing har tecknats för ett antal kopieringsmaskiner. Värdet av dessa har bokförts som tillgång och skuld i balansräkningen. Leasingavgiften har bokförts som kostnad. Se not 15 och 26. 69 Tilläggsupplysningar och noter Varulager Varulager redovisas av enheter med extern försäljning. Värdering har gjorts utifrån anskaffningsvärde. Vissa enheter har gjort avdrag för utgångna varor samt 5 procent inkurans. Först in först ut-metoden tillämpas som huvudregel. Fordringar och skulder Fordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. Skuld för övertid/ mertid har bokförts. Lån hos Riksgäldskontoret Hos Riksgäldskontoret finns ett s.k. avistalån för att finansiera anläggningstillgångar finansierade med statliga medel. Redovisning av projekt finansierade med externa medel Inför bokslutet klassificeras externt bidrags- och uppdragsfinansierade projekt som pågående eller avslutade. För avslutade projekt redovisas över- eller underskott som årets kapitalförändring. Pågående projekt periodiseras som en skuld eller fordran i balansräkningen (periodavgränsningsposter), i de fall ett giltigt kontrakt med finansiär finns. Intäkterna har avräknats i takt med förbrukningen enligt ESV:s föreskrifter till 4 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Brytdag Löpande redovisning för räkenskapsåret har gjorts t.o.m. den 11 januari 2011. Noter Samtliga belopp anges i det följande i tkr, om inte annat anges. gifter på använda bidragsmedel, se allmänt; ny redovisningsmodell. Not 1. Intäkter av anslag Not 4. Finansiella intäkter Intäkterna för anslag ökar år 2010 (+194 miljoner kronor eller +9 procent), delvis beroende på fler studenter år 2010 men även på anslagsökning inom forskning och utbildning på forskarnivå, samt indexreglering. Ränteintäkter på tillgodohavande hos Riksgäldskontoret uppgår till 8 369 tkr (11 238 tkr år 2009). Ränta på en bunden placering hos RGK uppgår till 156 tkr. En vinst på 115 tkr har under året uppstått vid en försäljning av Folksam Modigs fond. Resterande 1 170 tkr utgörs bl.a. av valutakursvinster och ränteintäkt för kundfordringar. Snitträntan hos Riksgäldskontoret var år 2009 0,5 procent (0,68 procent). Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen uppgår till 225 744 tusen kronor (228 853 tusen kronor år 2009), vilket motsvarar ca 6 procent av de totala kostnaderna. Intäkterna tas in på båda verksamhetsgrenarna grundutbildning och forskning/forskarutbildning. Se även tabell 4, Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras. Intäkter för Ladokenheten och Ladokkonsortiet ingår med 134 960 tusen kronor (131 727 tusen kronor år 2009). Enligt regleringsbrevet för 2011 medger regeringen att Umeå universitet får ta ut och disponera avgifter för verksamhet som avser Ladokenheten och Ladokkonsortiet. Fr.o.m. 2010 görs inga uttag av omkostnadsavgifter på använda uppdragsmedel, se allmänt; ny redovisningsmodell. Not 3. Intäkter av bidrag Bidragsintäkterna har ökat med 67 mnkr jämfört med 2009. Bidrag från Kammarkollegiet har minskat jämfört med 2009, och minskningen beror på att medel som tidigare erhölls som bidrag (92 mnkr) i år erhållits som anslag. Erhållna medel har minskat med totalt 41 mnkr. Fr.o.m. 2010 görs inga uttag av omkostnadsav- 70 Not 5. Kostnader för personal Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal uppgår till 1 418 732 (1 299 225) tkr, vilket är en ökning med 9 procent sedan i fjol. I ökningen ingår periodiserad löneökning med 1,8 procent på lönesumman för oktober–december (utifrån löneavtal). Not 6. Kostnader för lokaler Lokalkostnaderna har ökat med ca 1 procent, beroende på avtalsmässiga hyreshöjningar. Not 7. Övriga driftkostnader Övriga driftskostnader har minskat med 14 mnkr, vilket främst beror på minskat köp av annonser (1,9 mnkr), böcker (6,3 mnkr), kemikalier (3 mnkr), och övriga tjänster (11 mnkr). I övriga driftkostnader ingår överföring till Västerbottens läns landsting med 292 mnkr (279 mnkr år 2009) som ersättning för klinisk utbildning och forskning. Tilläggsupplysningar och noter Not 8. Finansiella kostnader Räntekostnader för lån till anläggningstillgångar hos Riksgäldskontoret uppgår till 1 252 tkr (1 681 tkr år 2009). Not 9. Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningskostnaden har ökat med 4 565 tkr jämfört med i fjol, beror på ökade nyinvesteringar. Not 10. Resultat från andelar i dotterföretag Resultatet för 2010 har bokförts år 2011. Se även not 16 och 23. Not 11. Årets kapitalförändring Se tabell 1 Redovisning av myndighetskapital m.m. samt tabell 2 Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren. Not 12. Balanserade utgifter för utveckling IB anskaffningsvärde 2010-12-31 2009-12-31 71 349 64 245 Årets anskaffning 7 135 7 104 Utrangering -547 UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar 77 937 71 349 -48 074 -37 845 -9 258 -10 229 Utrangering, ej färdigavskrivna anläggningar Under året har immateriella anläggningstillgångar för egen utveckling av datorprogram gjorts enligt de anvisningar som gäller fr.o.m. 2002. Dessa avser utvecklingskostnader hos Ladokenheten för det studieadministrativa dataprogrammet samt utveckling vid IT-enheten av koncernkatalogsystemet. 350 UB avskrivningar -56 982 -48 074 Bokfört värde 20 955 23 275 Not 13. Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Posten består av dataprogram. 2010-12-31 2009-12-31 IB anskaffningsvärde 9 722 8 417 Årets anskaffning 3 154 1 711 -140 -406 12 736 9 722 IB ackumulerade avskrivningar -6 137 -5 581 Årets avskrivningar -1 580 -556 Utrangering UB anskaffningsvärde Utrangering 140 UB avskrivningar Bokfört värde -7 577 -6 137 5 159 3 585 Not 14. Förbättringsutgifter på annans fastighet Pågående nyanläggningar redovisas som förbättringsutgifter på annans fastighet. 2010-12-31 2009-12-31 199 315 184 183 Årets anskaffningar 31 477 15 158 Utrangering -1 478 -26 229 314 199 315 -120 083 -100 422 -18 978 -19 687 IB anskaffningsvärde UB anskaffningsvärde IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Utrangering, ej färdigavskrivna anläggningar UB ack avskrivningar Bokfört värde 1 465 26 -137 596 -120 083 91 718 79 232 71 Tilläggsupplysningar och noter Not 15. Maskiner, inventarier, installationer m.m. 2010-12-31 2009-12-31 931 800 879 555 IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar 82 908 94 215 Avgår anskaffningsvärde för utrangerade tillgångar -74 024 -34 605 -389 -7 365 Avgår anskaffningsvärde för sålda tillgångar Avgår anskaffningsvärde för överflyttade tillgångar 78 UB anskaffningsvärde 940 373 931 800 IB ack avskrivningar -714 317 -679 450 73 638 34 266 377 6 747 Avgår ack. avskrivningar utrangerade tillgångar Avgår ack. avskrivningar sålda tillgångar Avgår ack. avskrivningar överflyttade tillgångar Årets avskrivningar UB ack. avskrivningar 4 338 -79 944 -76 218 -720 242 -714 317 220 131 217 483 IB värde av leasingavtal 6 819 9 208 Årets nya leasingavtal 7 472 3 865 Avslutade leasingavtal -1 834 -1 368 Årets amorteringar leasingavtal -6 143 -4 886 Bokfört värde 6 314 6 819 1 621 1 243 Bokfört värde exkl. finansiella leasingavtal Finansiell leasing IB Konst Årets anskaffning 299 378 1 920 1 621 228 365 225 923 Årets UB UB Bokfört värde maskiner, inventarier, installationer m.m. Not 16. Andelar i dotterföretag Universitetet övertog Uminova Holding AB, holdingbolaget vid Umeå universitet vederlagsfritt från Näringsoch handelsdepartementet per den 1 januari 1998, och det ägs till 100 procent av universitetet. Årsredovisningslagen (1995:1554) har ändrats i SFS 2008:89, 7 kap. gällande koncernredovisning. Förändringen inne- bär att koncernbolaget inte upprättar koncernredovisning utan endast årsredovisning för moderbolaget Uminova Holding AB. Koncernredovisningen har tidigare år (1998–2006) används som underlag för bokningar i Umeå universitets redovisning. Se även not 23. 2010-12-31 2009-12-31 3 490 3 610 IB bokfört värde aktier och andelar Nedskrivning av aktier och andelar Resultat föregående år bokfört detta år Resultat innevarande år UB Bokfört värde -155 -120 3 335 3 490 300 300 Antal andelar bundna 3 000 st. Nominellt värde, 3 000 x 100 kr Not 17. Andra långfristiga värdepappersinnehav Posten avser donationsmedel. En försäljning har skett under året. Obligationer och andra värdepapper 2010-12-31 2010-12-31 2009-12-31 2009-12-31 Bokfört värde Marknadsvärde Bokfört värde Marknadsvärde 0 0 500 500 0 0 500 500 Not 18. Varulager IB värde av varulager Årets förändring av varulager Bokfört värde 72 2010-12-31 2009-12-31 3 017 3 171 61 -154 3 078 3 017 Tilläggsupplysningar och noter Not 19. Periodavgränsningsposter Ökning av upplupna bidrag från statliga myndigheter beror på att utbetalningar från vissa finansiärer fördröjts, bland annat från Tillväxtverkets strukturfondsmedel (31 miljoner kronor) samt EU-programmet (14 miljoner kronor). 2010-12-31 2009-12-31 Förutbetalda lokalkostnader 77 088 74 024 Övriga förutbetalda kostnader 10 677 12 384 87 765 86 408 Upplupna bidrag från statliga myndigheter 70 699 35 466 Upplupna bidrag från icke statliga finansiärer 36 268 20 970 106 967 56 436 8 487 7 523 2010-12-31 2009-12-31 -101 650 2 442 102 -165 032 2 237 793 -2 405 231 -2 228 683 Upplupna intäkter uppdragsutbildning/-forskning Not 20. Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel 0 54 272 Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -64 779 -101 650 Saldo -64 779 -101 650 Not 21. Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Universitetet hade 2010 tillgång till en kredit på räntekonto i RGK på 195 151 tkr (195 151 tkr år 2009). Denna har inte utnyttjats. Under december har en bunden 1-årig placering gjorts hos RGK med 200 mnkr. Räntan är 1,388 %. Kortsiktigt likviditetsbehov har beräknats till 114 869 (101 464) tkr. Detta beräknas som skillnaden mellan kortfristiga fordringar och skulder. Viktiga faktorer för utvecklingen av tillgodohavandet är omfattningen av erhållna bidrag samt investeringar i kombination med kravet på lånefinansiering av anläggningstillgångar. Not 22. Kassa och bank Donationsmedel placerade på ECU-konto Ränta ECU-konto 2010-12-31 2009-12-31 4 832 727 5 8 På bank finns medel som ska vidareförmedlas till andra projekt som startat under 2010. Not 23. Myndighetskapital Myndighetskapital exkl. resultatandelar IB Acc. myndighetskapital IB statskapital konst Förändring av statskapital konst Resultat innevarande år UB Bokfört värde 2010-12-31 2009-12-31 473 738 418 754 1 221 299 126 195 843 378 54 984 601 453 474 959 3 490 3 610 Resultatandelar i dotterföretag IB statskapital anskaffningsvärde Resultat innevarande år UB Bokfört värde Summa myndighetskapital -155 -120 3 335 3 490 604 788 478 449 73 Tilläggsupplysningar och noter Not 24. Avsättningar Som avsättningar har bokförts pensionsförmåner som bekostas av universitetet samt en övrig avsättning för omhändertagande och bortforsling av två koboltstrålningskällor som använts för forskningsändamål (495 tkr). Under 2010 har även avsättning gjorts för kompetensåtgärder (9 861 tkr), se även not 27. Ingående avsättning pensioner Årets pensionskostnad 2010-12-31 2009-12-31 22 987 28 003 14 510 10 034 Årets pensionsbetalningar -12 670 -15 050 Utgående avsättning pensioner 24 828 22 987 Övriga avsättningar 10 356 495 Not 25. Lån i Riksgäldskontoret 2010-12-31 2009-12-31 Ingående skuld 248 607 248 053 Under året upptagna lån -93 646 -88 597 Årets amorteringar Utgående skuld (utnyttjad låneram) Beviljad låneram 86 861 89 151 241 822 248 607 300 000 300 000 Samtliga lån hos RGK är s.k. avistalån. Not 26. Övriga skulder Enligt kapitalförsörjningsförordningens 12 § får leasingavtal endast träffas under förutsättning att det leder till lägre kostnad för staten än köp. Beträffande kopieringsmaskiner har utifrån denna förutsättning under år 2000 tecknats ett ramavtal om leasing av kopieringsmaskiner, vilket innebär att leasing sedan dess har tecknats för ett antal kopieringsmaskiner. Värdet av dessa har bokförts som tillgång och skuld i balansräkningen. Leasingavgiften har bokförts som kostnad. Se även not 15. Av övriga skulder avser 37 mnkr preliminär skatt avseende löner och 4,8 mnkr skuld till samarbetspartner i EU-projekt. Not 27. Periodavgränsningsposter 2010-12-31 2009-12-31 148 610 20 887 142 147 34 030 169 497 176 177 Oförbrukade bidrag från statliga myndigheter 462 072 390 225 Oförbrukade donationer 279 282 283 323 Upplupna semesterlöner inkl. sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Oförbrukade övr bidrag från icke statliga finansiärer Förutbetalda intäkter uppdragsutbildning/-forskning Med donationer avses bidrag från icke statliga finansiärer, med undantag för de strategiska forskningsstiftelser och mellanstatliga organisationer till vilka Sverige är anslutet (donationsförordningen 1998:140, 3 §). Avsättning för kompetensutvecklingsåtgärder år 2009 (6 614 tkr) bokfördes som övriga upplupna kostnader. Under 2010 bokförs dem som övriga avsättningar, se not 24. 74 56 706 32 460 798 060 579 028 126 712 112 069 Sammanställning av väsentliga uppgifter Sammanställning av väsentliga uppgifter 2010 2009 2008 2007 2006 17 542 16 973 15 565 15 682 16 233 80,0 77,2 84,7 77,7 77,1 14 133 13 587 12 988 13 186 13 786 Kostnad per helårsprestation (tkr) 99,3 96,4 101,5 92,4 90,8 Totalt antal nyantagna doktorander –andel kvinnor –andel män 237 45 % 55 % 208 52 % 48 % 217 48 % 52 % 193 42 % 58 % 202 55 % 45 % Totalt antal doktorander med någon aktivitet –andel kvinnor –andel män 1 277 51 % 49 % 1 211 52 % 48 % 1 206 52 % 48 % 1 236 52 % 48 % 1 300 53 % 47 % 578 576 551 571 598 Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter1 Kostnad per helårsstudent (tkr) Totalt antal helårsprestationer1 Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 84 66 75 100 Genomsnittlig studietid för licentiatexamen 5,8 5,2 5,5 6,0 Genomsnittlig studietid för doktorsexamen 8,6 8,4 8,5 8,2 178 204 180 174 Totalt antal doktorsexamina Totalt antal licentiatexamina 90 192 15 32 40 29 48 769 924 912 923 929 2,6 2,1 1,9 1,8 1,7 Totalt antal årsarbetskrafter 3 714 3 560 3 458 3 449 3 568 Medelantal anställda 4 185 4 228 4 060 4 057 4 143 Totalt antal lärare (årsarb.) – andel kvinnor – andel män 1 407 42 % 58 % 1 380 43 % 57 % 1 370 42 % 58 % 1 367 41 % 59 % 1 419 40 % 60 % Antal disputerade lärare (årsarb.) – andel kvinnor – andel män 1009 37 % 63 % 962 37 % 63 % 922 35 % 65 % 909 34 % 66 % 919 33 % 67 % Antal professorer (årsarb.) – andel kvinnor – andel män 316 22 % 78 % 294 22 % 78 % 270 20 % 80 % 268 20 % 80 % 267 20 % 80 % 3 640 1 549 86 % 14 % 2 092 53 % 47 % 3 445 1 468 84 % 16 % 1 977 51 % 49 % 3 166 1 387 82 % 18 % 1 779 57 % 43 % 3 060 1 412 84 % 16 % 1 648 52 % 48 % 3 039 1 419 85 % 15 % 1 620 55 % 45 % 3 514 61% 10 % 3 390 60 % 10 % 3 118 59 % 10 % 3 058 60 % 10 % 3 034 60 % 9% Lokalkostnader2 per kvm (kr) 1 430 1 435 1 362 1 303 1 273 Balansomslutning (mnkr) – varav oförbrukade bidrag – varav årets kapitalförändring – varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring)3 2 205 798 126 605 1 953 706 55 478 1 762 579 48 423 1 614 490 2 378 1 496 417 6 377 Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer4 Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation5 Personal Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav utb. på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) – andel personal – andel lokaler 1 Exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning 2 Enligt resultaträkningen. 3 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat. 4 Summan för publikationer består av Umeå universitets författarfraktioner. För år 2010 finns betydande eftersläpning av registrering, vilket förklarar den låga nivån av publikationer år 2010, detta medför att kostnaden per publikation blir hög år 2010. 5 75 Kostnad per prestation Kostnad per prestation Förordning om årsredovisning och budgetunderlag Arbetet med att ta fram mått som relaterar prestationer till kostnader Enligt 3 kap. 1 § i förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag skall myndigheterna kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen skall främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen skall lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat. I årsredovisningen för 2009 skrev Umeå universitet att ett utvecklingsarbete har initierats mellan lärosätena med syftet att utveckla mått som beskriver ”kostnad per prestation”. Lärosätenas instruktion Av regleringsbrevet för universitet och högskolor m.m. avseende budgetåret 2010 framgår att övergripande mål för universitets och högskolors verksamhet finns i högskolelagen. Av högskolelagen framgår att utbildning, som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet respektive forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete är de två huvuduppgifterna för universitet och högskolor. Därutöver ingår det i lärosätenas uppgifter att samverka med det omgivande samhället, att informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat, tillkomna vid lärosätet, kommer till nytta. Verksamheten skall vidare drivas på ett sådant sätt – att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning, – att hög kvalitet nås i verksamheten, – att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt, – att hållbar utveckling främjas i verksamheten, – att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas och – att verksamheten främjar förståelsen för andra länder och internationella förhållanden. Dessutom skall studenterna ges rätt att utöva inflytande över utbildningen och lärosätena aktivt främja och bredda rekryteringen. Detta utvecklingsarbete, som under 2010 genomförts av planeringscheferna vid landets universitet, presenterades på en konferens med Högskolornas Redovisningsråd (en del av SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund). Dessförinnan hade en avstämning gjorts med företrädare för Utbildningsdepartementet och Ekonomistyrningsverket. Arbetet resulterade i ett förslag att följande mått bör användas för att beskriva ”kostnaden per prestation” inom de två huvuduppgifterna. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Kostnad per helårsstudent (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning) Kostnad per helårsprestation (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning) Forskning och utbildning på forskarnivå Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation Dessa tre mått anges totalt för lärosätet men också i förekommande fall uppdelat i fakultetsområden/vetenskapsområden (motsvarande). Måtten anges per år under den sista femårsperioden. Detta innebar att resultatet av arbetet med att hitta mått för kostnader per olika prestationer inför årsredovisningen för 2010 koncentrerats till huvuduppgifterna utbildning och forskning. Lämnade uppgifter hämtas enbart ur olika redovisningssystem, vilket innebär att uppgifterna är reviderbara. Med en prestation avses något som ”lämnar universitetet”. Detta innebär att man kan skilja ut prestationer från sådant som är en förutsättning för dessa prestationer (och således inte någon egen prestation) såsom t.ex. antalet professorer eller antalet studenter per lärare. Varje lärosäte är sedan unikt på många olika sätt varför de framtagna uppgifterna inte låter sig jämföras mellan lärosäten utan enbart bör användas som jämförelse över tid för ett och samma lärosäte. En förutsättning för de föreslagna måtten har varit att lärosätenas ekonomisystem byggts upp så att intäkter 76 Kostnad per prestation och kostnader kan särredovisas på respektive huvuduppgift men inte på de uppgifter ”som går på tvären” såsom samverkan, internationalisering, kvalitetsarbete etc. Resultatet av arbetet med att ta fram mått som relaterar prestationer till kostnader – en utvidgning av sammanställningen ”Väsentliga uppgifter” Enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor m.m. avseende 2010 skall väsentliga uppgifter lämnas enligt bilaga 43 till regleringsbrevet. Där skall de viktigaste prestationerna vid lärosätena redovisas liksom uppgifter om personal och ekonomi. Resultatet av det nationella utvecklingsarbetet med syftet att utveckla mått som beskriver ”kostnad per prestation” blev att Utbildningsdepartementet beslutade att komplettera sammanställningen ”Väsentliga uppgifter” med – Kostnad per helårsstudent (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning) – Kostnad per helårsprestation (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning) – Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer – Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation d.v.s. enligt det förslag som presenterats. Nedan förklaras de mått som avser ”kostnad per prestation” ytterligare. Kostnad per helårsstudent Måttet består av att samtliga kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (exkl. kostnader för uppdragsutbildning och beställd utbildning) divideras med antal helårsstudenter för aktuellt år, exklusive studenter inom uppdragsutbildning och beställd utbildning. Kostnad per helårsstudent har varierat under femårsperioden mellan 77,1 tkr och 84,7 tkr. En orsak till att kostnaderna per helårsstudent ökar mellan två år är den årliga kostnadsökningen för löner, drift och lokaler. År 2010 har kostnaderna ökat mer än antalet studenter, vilket innebär att kostnaden per helårsstudent ökat med 3,6 procent. Detta innefattar bl.a. löneökningar år 2010. I universitetets kostnad per helårsstudent ingår kostnader för Ladokkonsortiet samt Ladokenheten, vilka båda är resurser för totalt 38 lärosäten i Sverige. Kostnaden per helårsstudent varierar mellan olika utbildningsområden. Kostnad per helårsprestation Måttet består av att samtliga kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (exkl. kostnader för uppdragsutbildning och beställd utbildning) divideras med antal helårsprestationer för aktuellt år, exklusive studenter inom uppdragsutbildning och beställd utbildning. Kostnad per helårsprestation har varierat under femårsperioden mellan 90,8 tkr och 101,5 tkr. En orsak till att kostnaderna per helårsprestation ökar mellan två år är den årliga kostnadsökningen för löner, drift och lokaler. År 2010 har kostnaderna ökat mer än antalet studenter, vilket innebär att kostnaden per helårsstudent ökat med 3,0 procent. Detta innefattar bland annat löneökningar år 2010. I universitetets kostnad per helårsstudent ingår kostnader för Ladokkonsortiet samt Ladokenheten, vilka båda är resurser för 38 lärosäten i Sverige. Kostnaden per helårsprestation varierar mellan olika utbildningsområden. Kostnad per antal refereegranskade vetenskapliga publikationer Måttet består av att samtliga kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå divideras med antal författarfraktioner vid Umeå universitet aktuellt år. Kostnad per helårsprestation har varierat under femårsperioden mellan 2,1 och 2,2 tkr år 2006–2009. År 2010 finns en betydande eftersläpning avseende inrapportering av publikationer, vilket innebär att kostnaden per publikation kommer att minska när antalet publikationer för år 2010 rapporteras in. En orsak till att kostnaderna per publikation ökar mellan två år är den årliga kostnadsökningen för löner, drift och lokaler. Kostnaden per refereegranskad publikation varierar mellan olika vetenskapsområden och beror bland annat på olika publiceringskulturer. Summering Ovanstående mått svarar väl mot kravet om hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Måtten fångar dock inte vilken kvalitet det är på prestationerna. Kvaliteten på utförd forskning och utbildning är ytterst viktig, och mot bakgrund av detta kan inte några slutsatser dras av lärosätets resultat utifrån dessa mått. Tvärtom kan dylika mått i värsta fall leda till helt fel slutsatser avseende verksamhetens resultat, då en högre kostnad per helårsstudent/helårsprestation eller per publikation kan vara mer fördelaktigt än en låg kostnad. 77 Nyckeltal Nyckeltal Umeå universitet tar centralt fram ett antal prioriterade nyckeltal och statistikunderlag och distribuerar dessa till fakulteterna som i sin tur skickar dem vidare till institutionerna. Underlaget sorteras per fakultet, institution eller program och är även aggregerat för hela universitetet. Syftet med detta är framför allt att öka fokus på de av styrelsen fastställda målen samt även att bättre kunna svara upp mot de krav som ställs i samband med Högskoleverkets kvalitetsgranskningar. Fördelen med att nyckeltalen och statistikunderlagen tas fram universitetsgemensamt är att definitionerna är gemensamma för hela Umeå universitet samt att det är ett effektivt sätt att ta fram uppgifterna. Definitionerna följer så långt som möjligt nationella definitioner. Siffrorna nedan är aggregerade för hela universitetet. Antal förstahandssökande till programutbildningar Förstahandsansökningarna till program (höstterminen) ökade med 29 procent från 2007 till 2010. Uppgiften tas fram från VHS statistiksida och omfattar inte kurser. 2007 6 224 2008 7 320 2009 7 336 2010 8 028 Antal helårsstudenter Antalet helårsstudenter ökade med 11 procent från 2007 till 2010. Uppgiften tas fram ur studieregistret Ladok och omfattar alla utbildningstyper, d.v.s. även uppdragsutbildning, etc. 2007 16 142 2008 16 117 2009 17 498 2010 17 914 Personer kvarstående i samma programutbildning efter 2 år Andelen personer kvarstående i programutbildningar har minskat med 8 procentenheter från 2007 till 2010. En stor del av dem som efter två år inte kvarstår i samma programutbildning återfinns på andra utbildningar inom Umeå universitet. Uppgiften köps från SCB. Uppgifterna avser läsår. 2010 är alltså 2009/10, 2009 är 2008/09, 2008 är 2007/08 och 2007 är 2006/07. År 2010 avser dem som började läsåret 2007/08, 2009 dem som började läsåret 2006/07, 2008 dem som började läsåret 2005/06 och 2007 avser dem som började läsåret 2004/05. 2006/07 58 % 2007/08 54 % 2008/09 50 % 2009/10 50 % Förvärvsfrekvens, examinerade på grundnivå och avancerad nivå En ökning av förvärvsfrekvensen skedde med 2 procentenheter från 2005 till 2008. Uppgiften köps från SCB. Uppgiften tas fram med fördröjning och finns bara fram till 2008. För 2008 är det andelen i förvärvsarbete ur gruppen examinerade mellan läsåren 2002/03 och 2006/07. För 2007 avses läsåren 2001/02–2005/06, för 2006 läsåren 2000/01–2004/05, samt för 2005 avses andelen i förvärvsarbete ur gruppen examinerade mellan läsåren 1999/00–2003/04. 2005 88 % 2006 89 % 2007 90 % 2008 90 % Antal doktorsexamina Antalet doktorsexamina nådde en topp 2008 och har sedan återgått till mer normal nivå. En ökning motsvarande 9 procentenheter har skett från 2007 till 2010. Uppgiften tas fram ur studieregistret Ladok. 78 2007 180 2008 204 2009 178 2010 192 Nyckeltal Publiceringar Antalet publiceringar (böcker, bokkapitel och artiklar) minskade med 3 procent från 2006 till 2009. Uppgiften tas fram ur publiceringssystemet Opus Diva och avser fraktionaliserade publiceringar (det vill säga om ett arbete samförfattats av till exempel forskare vid två olika lärosäten, får vardera lärosätet en halv publikation). Uppgiften är ej ännu klar för 2010. 2006 1 131 2007 1 131 2008 1 100 2009 1 095 Externa medel, miljoner kronor Externa medel ökade med 25 procent från 2007 till 2010. Uppgiften tas fram ur ekonomisystemet Raindance och omfattar bidrags-, uppdrags- och avgiftsintäkter för både grundutbildning och forskning/forskarutbildning. 2007 964 2008 990 2009 1 198 2010 1 203 Andel disputerade lärare Andelen disputerade lärare (enligt högskoleförordningen) ökade med 6 procentenheter från 2007 till 2010. Uppgiften tas fram ur personalsystemet Primula och avser antal anställda. 2007 65 % 2008 67 % 2009 69 % 2010 72 % Myndighetskapital Myndighetskapitalet, i procent av ekonomisk omslutning, ökade med 5,8 procentenheter från 2007 till 2010. Uppgiften tas fram ur ekonomisystemet Raindance. 2007 12,0 % 2008 13,4 % 2009 14,3 % 2010 17,8 % 79 Styrelseledamöternas uppdrag Styrelseledamöternas uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag Birgitta Johansson-Hedberg styrelseordförande universitetsstyrelsen. Direktör, FK/Psykologexamen. Styrelseordförande Vinnova, styrelseordförande Almi Stockholm, styrelseordförande Pocketstället, styrelseledamot Fortum, styrelseledamot Sveaskog, styrelseledamot Finansinspektionen, styrelseledamot NAXS, styrelseledamot i Vectura Consulting AB, styrelseledamot The Forest Company Limited, styrelseledamot Sveriges Radio, född 1947. ordförande Produktionslyftet (Vinnova, m.fl.), ordförande Arbetarrörelsens Tankesmedja, vice ordförande Exportkreditnämnden, ledamot Sveriges Television AB, ledamot Elaanders AB, ledamot Governance Board of the School of Enginering (Blekinge Tekniska Högskola), ordförande i centrumbildningen Swedish Waterjet Lab (Blekinge Tekniska Högskola) samt suppleant Pressens Opinionsnämnd (PON) och suppleant Stockholm Business Region AB, född 1945. Peter Kopelman vice ordförande. VD. Styrelseledamot i Stockholms Handelskammare, styrelseledamot i Itledarna, styrelseledamot i Amerikanska Handelskammaren (AMCHAM), styrelseledamot i Surfa Lugnt, född 1958. Staffan Normark Professor, MD, ledamot Nobelstiftelsens styrelse, ledamot Nobelmedia., född 1945. Lena Gustafsson Professor, FD. Styrelseledamot ESS AB, styrelseledamot Rymdstyrelsen, styrelseledamot SIS (Swedish Standards Institute), styrelseledamot NICe (Nordiskt Innovations Centrum), styrelseledamot SIDA:s råd för forskningssamarbete, president och styrelseordförande AALA (Ambient Assisted Living Association), född 1949 (andra halvåret 2010). Göran Sandberg Professor, FD. Ledamot i Högskoleverkets insynsråd, ledamot i Västerbottens länsstyrelses insynsråd, styrelseledamot Nordforsk, född 1955 (första halvåret 2010). Kjell Asplund Professor emeritus och f.d. generaldirektör, nationell cancersamordnare (Socialdepartementet), MD. Styrelseledamot Läkemedelsverket, styrelseledamot Stockholms sjukhem, född 1943. Eva Bonnier Bokförläggare. Ordförande i Svenska Förläggare AB, styrelseledamot Dagens Nyheter, styrelseledamot Svenska Förläggare AB, född 1945. Sigbrit Franke Professor och tidigare universitetskansler, FD. Styrelseordförande Utbildningsvetenskapliga kommittén Vetenskapsrådet, styrelseledamot Thielska Galleriet (första halvåret 2010), styrelseledamot Swedish Medical Nanoscience, ledamot Akademiska Hus koncernstyrelse, född 1942. Chris Heister Landshövding Västerbottens län. Styrelseordförande Tillväxtverket, styrelseordförande Södertörns högskola, styrelseledamot Praktikertjänst Geriatrik AB, suppleant Riksbanksfullmäktige, född 1950 (ledamot fr.o.m. maj 2010). Göran Johnsson f d Metallordförande. ordförande Calmando, ordförande Unionkonsult, ordförande programrådet Hållbar Produktionsteknik (Vinnova. m.fl.), 80 Daniel Sachs VD i Proventus AB. Styrelseordförande i Kungliga Dramatiska Teatern, styrelseordförande O2 Vind AB, styrelseordförande Artek OY, styrelseordförande Tom Dixon Ltd samt styrelseordförande J. Lindeberg AB, född 1970 (ledamot jan–april 2010). Åsa Gunnarsson Professor, JD, född 1958. Hans Wolf-Watz Professor, FD, född 1945. Mari Norgren Professor, FD, född 1956. Svante Norrhem Professor, FD. Ledamot av Vetenskapsrådets expertkommitté för genus, Gruppsuppleant för lärarna, född 1962. Per Persson Professor, FD. Gruppsuppleant för lärarna, född 1962. Amanda Irgum Kårordförande Medicinska studentkåren vid Umeå universitet, född 1986 (våren 2010). James Hilton Kårordförande Medicinska studentkåren vid Umeå universitet, född 1989 (hösten 2010). Nils Larsson Kårordförande Umeå studentkår, född 1984, (våren 2010). Zakarias Pante Kårordförande Umeå Studentkår, styrelseordförande i Skefast AB, född 1988 (hösten 2010). Erik Wallin Kårordförande Umeå naturvetar- och teknologkår, född 1986 (våren 2010). Tobias Carlsson Kårordförande Umeå naturvetar- och teknologkår. född, 1986 (hösten 2010). Oskar Söderberg Vice ordförande Umeå studentkår, gruppsuppleant för studenterna, född 1986 (våren 2010). Mikaela Peltz 1:e vice kårordförande, gruppsuppleant för studenterna, född 1986 (hösten 2010). Styrelseledamöternas uppdrag Styrelseledamöternas ersättningar Styrelseledamöterna har för sina uppdrag i styrelsen för Umeå universitet uppburit följande ersättningar för 2010: Birgitta Johansson Hedberg Kjell Asplund Eva Bonnier Sigbrit Franke Chris Heister Göran Johnsson Peter Kopelman Staffan Normark Göran Sandberg, rektor Lena Gustafsson Åsa Gunnarsson, lärarrepr. Mari Norgren, lärarrepr. Hans Wolf-Watz, lärarrepr. Svante Norrhem, lärarrepr. Per Persson, lärarrepr. Nils Larsson Amanda Irgum Erik Wallin Oskar Söderberg Zakarias Pante Tobias Carlsson James Hilton Mikaela Peltz 66 000 kronor 28 000 kronor 28 000 kronor 28 000 kronor 14 000 kronor 28 000 kronor 28 000 kronor 28 000 kronor – – – – – – – 14 000 kronor 14 000 kronor 14 000 kronor 7 000 kronor 14 000 kronor 14 000 kronor 14 000 kronor 7 000 kronor (vt 2010, har lön) (ht 2010, har lön) (Har lön) (Har lön) (Har lön) (Har lön) (Har lön) Avser våren 2010 Avser våren 2010 Avser våren 2010 Avser våren 2010 Avser hösten 2010 Avser hösten 2010 Avser hösten 2010 Avser hösten 2010 81 Styrelselsens beslut om årsredovisning Styrelsens beslut om årsredovisning för 2010 Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Styrelsen har den 15 februari 2011 fattat beslut om årsredovisning för 2010. Umeå den 15 februari 2011 Birgitta Johansson-Hedberg Lena Gustafsson Ordföranderektor Kjell Asplund Eva Bonnier Sigbrit Franke Göran Johnsson Peter Kopelman Staffan Normark Chris Heister Mari Norgren Åsa Gunnarsson Hans Wolf-Watz Zakarias Pante Tobias Carlsson James Hilton 82 Bilagor Tabell 1 till regeringsbeslut 2009-12-17, nr II:25, bilaga 40 Redovisning på grundnivå och avancerad nivå 2010 År 2010 Utnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande högskoleutbildning 1a. Under 2010 genomförda hst och hpr inom 2010 års takbelopp enligt tabell 2 1 188 713 1b. Eventuella decemberprestationer från 2009 som ryms inom takbeloppet 1 041 2a. Eventuellt utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande, eller 36 871 2b. Eventuellt utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer. Summa 1 226 625 Årets anslagsbelastning avseende särskilda åtaganden 19 844 Summa intäkter för grundutbildning 1 246 469 Ersättning för helårsprestationer för december 2009 (totalt belopp oberoende av om det ryms inom ordinarie takbelopp eller ej) som tidigare ej ersatts inom takbeloppet: 1 041 tkr Tabell 2 till regeringsbeslut 2009-12-17, nr II:25, bilaga 40 Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) samt redovisning av intäkter på grundutbildningsanslaget. Utfall avseende perioden 2010-01-01 – 2010-12-31 A B C D E F HST Ersättning (tkr) HPR Ersättning (tkr) Utfall total ersättning C+D Takbeloppet enl RB (tkr) Utbildningsområden Utfall HST 1 Utfall HPR 1 Humaniora 2 274 1 390 49 037 26 315 75 352 369 346 7 962 6 551 14 513 4 580 3 496 98 763 66 168 164 932 Naturvetenskap 2 515 1 831 124 553 76 466 201 019 Teknik 1 683 1 306 83 377 54 549 137 926 Vård 2 313 2 157 121 800 98 392 220 193 255 258 11 100 13 062 24 162 1 364 1 347 80 241 96 378 176 619 881 810 30 283 32 779 63 063 Övrigt 505 475 20 084 15 362 35 446 Design 272 261 38 234 22 311 60 545 Konst 74 74 14 746 6 331 21 076 Musik 10 10 1 211 766 1 977 Idrott 207 160 21 169 7 591 28 760 17 302 13 920 702 561 523 022 1 225 583 Juridik Samhällsvetenskap Odontologi Medicin Undervisning Summa Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) Kommentarer till tabellen Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning, särskild utbildning för lärare i yrkesexamen, övriga särskilda lärarutbildningar och projekt för invandrade akademiker. 1. Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden: Totalt antal utbildade helårsstudenter 272 inom design. Högst får 276 HST avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. 1 189 754 35 829 Totalt antal utbildade helårsstudenter 93 inom konst. Högst får 74 HST avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom konst har avräknats mot utbildningsområde teknik. Totalt antal utbildade helårsstudenter 22 inom musik. Högst får 10 HST avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom musik har avräknats mot utbildningsområdet för teknik. 83 Bilagor Tabell 3 till regeringsbeslut 2009-12-17, nr II:25, bilaga 40 Redovisning av grundutbildningen A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr) + Ev. ingående anslagssparande (tkr) Summa (A) 1 189 754 101 650 1 291 404 B. Utfall totalt för grundutbildningen Ersättning för HPR från december föregående år Årets utfall: ersättning för HST+HPR (tkr) 1 041 1 225 583 + Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion (tkr) Summa (B)1 Summa (A–B)2 1 226 625 64 779 Total ersättning som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms inom tilldelade medel (A). 1. Om summan blir positiv, ska det föras in i tabell över anslagssparandet nedan. Blir summan i stället negativ, ska beloppet föras till tabell över sparad överproduktion nedan. 2. Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) 64 779 – Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet3 Utgående anslagssparande 3. 64 779 Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. Tabell. Sparad överproduktion Ingående värde av överproduktion (tkr)4 0 Utgående överproduktion5 0 Värde av helårsstudenter och helårsprestationer över tillgängliga medel. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2009. 4. 5. 0 – Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2010. 84 Produktion Print & Media, Umeå universitet. 2011/2009348. Foto omslag: Andreas Nilsson Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon 090-786 50 00. Fax 090-786 99 95 www.umu.se