Stämmohandlingar 2013

Transcrição

Förbundsstämma 2013
Moderaterna i Värmland
Borgvik den 13 april
VÄRMLAND
Program
Kl 09.30 Registrering med kaffe och smörgås
Kl 10.30 Stämman öppnas
Stämmoförhandlingar¨
Kl 11.00 Stämmotal
Kl 12.00 Lunch
Kl 13.00 Stämmoförhandlingarna fortsätter
Dagordning
1. Förhandlingarna öppnas - fastställande av dagordningen.
2. Val av ordförande och två vice ordförande att leda förhandlingarna.
3. Val av sekreterare.
4. Val av justeringsmän.
5. Fastställande av röstlängd.
6. Fastställande av stämmans stadgeenliga utlysande.
7. Styrelsens verksamhetsberättelse.
8. Revisorernas berättelse och fastställande av resultaträkning och balansräkning.
9. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
10. Fastställande av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen.
11. Val av ordförande och två vice ordförande för förbundet och styrelsen.
12. Val av ledamöter i förbundsstyrelsen.
13. Val av två revisorer med ersättare.
14. Val av ombud till partistämma och ersättare för dessa.
15. Val av ombud till Medborgarskolans distriktsstämma och ersättare för dessa.
16. Val av valberedning och ordförande i denna.
17. Förslag från styrelsen (propositioner).
18. Inkomna övriga förslag (motioner).
19. Övriga ärenden.
20. Förhandlingarna och stämman avslutas.
3
Förslag till procedurregler
1. Yttranderätt tillkommer alla medlemmar i Moderaterna i Värmlands län.
Alla debattinlägg görs från talarstolen.
2. Förslagsrätt (yrkanderätt) och rösträtt tillkommer partiföreningarnas valda ombud samt
förbundsstyrelsens ledamöter.
3. Förslagsrätt (yrkanderätt) och rösträtt vid behandling av propositioner och motioner som är av politisk
karaktär tillkommer förbundets samtliga medlemmar som efter anmälan blivit upptagna i röstlängd
4. Yrkanden skall omedelbart inlämnas på härför avsedd blankett till stämmopresidiet.
5. Reservationsrätt tillkommer av föreningarna valda ombud samt förbundsstyrelsens ledamöter.
6. Reservationsrätt vid behandling av propositioner och motioner som är av politisk karaktär tillkommer
förbundets samtliga medlemmar som efter anmälan blivit upptagna i röstlängd.
7. Begäran om ordet sker skriftligen på härför avsedd blankett direkt till stämmopresidiet.
8. Den som önskar begära eller lämna sakupplysning anmäler detta skriftligen på yrkandeblanketten till
stämmopresidiet.
9. Ordningsfrågor anmäls skriftligen på yrkandeblanketten.
Ordlista
Acklamation Omröstning med hjälp av ja-rop.
Ajournera Avbryta förhandlingarna under en viss tid.
Apostroferad Ens namn, befattning eller dylikt är nämnt från talarstolen.
Att-sats De konkreta förslag som stämman tar ställning till. Beslutar stämman om avslag på alla
att-satser i en motion faller hela motionen och eventuella tilläggsatt-satser kan inte tas upp för
behandling.
Avslag Att rösta nej till ett yrkande.
Bifall Att rösta ja till ett yrkande.
Bordlägga Att lämna en fråga för att ta upp den vid ett senare tillfälle.
Brödtext Den motivering som förklarar att-satserna i en proposition eller motion.
DS Distriktsstyrelsen (ej distriktsstämma).
Föredragande Den person i distriktsstyrelsen som föredrar distriktsstyrelsens yrkande och förslag
till beslut.
Jämka Olika förslag som i praktiken innebär samma sak kan jämkas. Exempelvis kan en motionär
välja att jämka sig med DS förslag till beslut. Det avgör i det här fallet motionär
Motion Det förslag som en enskild medlem lägger. Motioner kan behandlas i sin helhet eller attsats för attsats.
Motionär(-er) Den eller de personer som lagt en motion.
Ombud Person som är vald av sin förening att representera denna och dess medlemmar.
Plenum Ombuden samlade i stämmosalen.
Presidiet Stämmoledningen, bestående av en ordförande samt två vice ordföranden. Tillsammans
leder de stämmans förhandlingar.
Procedurregler Regler för hur debatten skall gå till.
Proposition Det förslag distriktsstyrelsen lägger. Propositioner behandlas i sin helhet.
Replik Ett inlägg i debatten som kan göras av den person som blivit apostroferad. Anmälan till
talarlistan behövs ej.
Reservation Att inlägga sin protest mot ett fattat beslut för att visa att man inte är delaktig i detta.
Votering Omröstning
Yrkande Är ett förslag som alla stämmoombud har rätt att lägga.
4
Proposition 1
Medlemsavgift för år 2014
Enligt stadgarna ska förbundsstämman varje år fastställa medlemsavgiften till förbundet.
Partistämman 2010 fastställde riksorganisationens del av medlemsavgiften för år 2014 – 2018
till 140 kr.
De flesta förbund har en medlemsavgift på 50-100 kr. Förbundsstyrelsen anser att det för år
2014 inte finns anledning att höja förbundets del från nuvarande nivå på 50 kr.
Årsavgiften för helt nya medlemmar är 100 kr och hela summan tillfaller föreningen.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta:
1. att fastställa medlemsavgiften till förbundet för år 2014 till 190 kr,
2. att fastställa medlemsavgiften för direktanslutna medlemmar till förbundet för år 2014 till
200 kr.
5
Motion 1
Utredning om fördelar och nackdelar med ett svenskt medlemskap i NATO
Pål Jonson, Moderaterna i Arvika
Vid Moderaternas partistämma i Örebro 2011 antogs partiets nya utrikesplattform. Plattformen
framhåller bland annat att Moderaterna vill fördjupa Sveriges samarbete med Nato och verka för
en svensk anslutning till organisationen. Det finns starka skäl för det ställningstagandet. I dag är 21
av 27 EU-länder medlemmar av Nato och det är dessa länder som har tillgång till den europeiska
säkerhetspolitikens innersta kärna. Sverige har ett nära partnerskap med Nato. Men så länge som
Sverige står utför Nato saknar vi politiskt inflytande. Vidare skulle en Nato-anslutning underlätta
svensk försvarsplaneringen eftersom vi på förhand skulle kunna förutsätta militärt stöd från Nato i
händelse av ett väpnat angrepp. Senast vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen i januari 2013
framhöll Nato:s generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen att de gemensamma
försvarsförpliktelserna inom Nato endast gäller för alliansens fullvärdiga medlemmar.
Ytterst handlar det om att ett svenskt Nato-medlemskap skulle ge Sverige större möjligheter att ta
ansvar för och påverka en organisation som är central för vår egen och Europas säkerhet. Samtidigt
bör vi ha respekt för att det krävs en bred politisk enighet och ett folkligt stöd för ett sådant viktigt
beslut. Båda dessa kriterier saknas för närvarande. Till del har det att göra med att det inte förs
någon mer omfattande debatt om ett svenskt Nato-medlemskap. Vidare är kunskaperna om Nato
är relativt begränsade i Sverige. Det finns därför goda skäl för att se över Sveriges samarbeten med
Nato inklusive eventuella fördelar och nackdelar med ett medlemskap. Det finns en lång rad frågor
som förtjänar en närmare belysning. Skulle det t ex påverka Sveriges utrikespolitiska
handlingsfrihet och internationella inflytande, våra försvarsutgifter samt den säkerhetspolitiska
utvecklingen i närområdet? En översyn kan åstadkomma en bredare samsyn kring dessa
grundläggande frågeställningar. Då finns det också bättre förutsättningar för att ha en
välinformerad debatt om Nato-frågan. Moderaterna bör därför verka för att en utredning om
fördelar och nackdelar med ett svenskt Nato-medlemskap kommer till stånd.
Med anledning av vad som anförts i motionen uppmanar jag förbundsstämman besluta att:
1. Ställa sig bakom vad som anförs i motionen om att verka för att en utredning om fördelar
och nackdelar med ett svenskt Nato-medlemskap kommer till stånd.
2. Att motionen i sin helhet sänds till nästa ordinarie Moderata partistämma.
6
Förbundsstyrelsens svar motion 1:
I sin motion tar motionären upp en fråga av stor strategisk betydelse för svensk säkerhetspolitik.
Det svenska försvaret och dess förmåga och utveckling är frågor som diskuteras och förtjänar att
diskuteras noggrant. Under större delen av förra århundradet förhöll sig Sverige neutralt och
alliansfritt och om detta kan vi ha synpunkter. Det var då en annan värld där det säkerhetspolitiska
läget så helt annorlunda ut.
Under 1990-talet förändrades inriktningen på den svenska försvarspolitiken, Sverige är fortsatt
militärt alliansfritt, men det går inte att se att Sverige skulle kunna ställa sig neutralt om krig skulle
bryta ut i dess närområde. Och från den förra mandatperiodens försvarsberedning uttalades att:
"Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett
annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om
Sverige drabbas."
"Vi ska därför förbereda oss för att efter egna nationella beslut kunna ge och ta emot stöd, som
också kan vara militärt."
I EU:s Lissabonfördraget som trädde i kraft den 1 december 2009 uttrycks detta minst lika tydligt.
Internationell samarbete och deltagande i gemensamma internationella insatser är idag en
naturlig och viktig del i Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Inte minst har vi ett intensivt och
långtgående samarbete med försvarsalliansen NATO. Sverige deltar i många fall mer aktivt än
andra länder som är fullvärdiga medlemmar av NATO. Att inte vara medlem medför som
motionären skriver vissa negativa effekter som skulle kunna undvikas genom ett medlemskap.
Som i de flesta situationer kan dock sannolikt både för- och nackdelar med ett medlemskapet
finnas.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta:
1. att bifalla motionen i sin helhet.
7
Motion 2
Vårdandet av Värmland som ett säkerhetsbälte
Pål Jonson, Moderaterna i Arvika
Under två årtionden har betydande säkerhets- och försvarsrelaterad verksamhet i Värmland
avvecklats eller flyttats ut från länet. A 9, I 2 och Hammarö sjukvårdsskola är några av de mer
framträdande exemplen. Vidare har delar av ledningen för Myndigheten för samhällsberedskap
(MSB) flyttats från Karlstad till Stockholm. Samtidigt finns det viktig verksamhet kvar i länet som
gör att det finns skäl för att fortsatt tala om Värmland som ett ”säkerhetsbälte”. I Karlstad finns
MSB, Försvarets materielverk (FMV), Institutet för högre totalförsvarsutbildning som ingår i
Försvarshögskolan samt Rekryteringsmyndigheten (tidigare Pliktverket). I Kristinehamn och
Karlskoga finns även stora säkerhets- och försvarsrelaterade industrier som t.ex. Rolls Royce, BAE
Systems, SAAB Dynamics, Eurenco Bofors och SAAB Bofors Testcenter.
Dessa myndigheter och företag skapar arbetstillfällen, inkomster och stärker den regionala
utvecklingen i Värmland inte minst genom att välutbildad arbetskraft söker sig hit. Samtidigt måste
utgångspunkten för lokalisering av myndigheter och annan verksamhet vara att just
verksamhetsnyttan ska styra placeringen. Dock har varje län möjligheter att erbjuda de bästa
tänkbara förutsättningarna i syfte att göra det så attraktivt som möjligt för myndigheterna att vara
verksamma just där. Tidigare erfarenheter visar att det kräver ett nära samarbete mellan
kommunala och regionala företrädare samt representanter för näringsliv och myndigheter för att
åstadkomma dessa förutsättningar.
Mot bakgrund av det kommande försvarsbeslutet 2015 som kan påverka lokaliseringen av
myndigheter samt behovet av att skapa en dialogyta mellan de ovan nämnda aktörerna har
Allmänna försvarsföreningen nyligen tagit initiativ till att etablera ett säkerhets- och
försvarspolitiskt nätverk i Värmland. Liknade nätverk/lokalförening finns även i andra delar av
landet med stor försvarsrelaterad verksamhet så som t.ex. Norrbotten, Blekinge, Östergötland och
Göteborg. Dessa nätverk eller lokalföreningar leds av respektive landshövding.
Med anledning av vad som anförts i motionen uppmanar jag förbundsstämman besluta att:
1. ställa sig bakom vad som anförs i motionen om att den säkerhets- och försvarsrelaterade
verksamheten i Värmland är viktig för länets regionala utveckling.
2. uppmana moderata kommunala och regionala företrädare att tillgodose att säkerhets- och
försvarsrelaterade myndigheter och industri i länet får bra verksamhetsförutsättningar.
3. stödja förutsättningarna för att skapa dialogytor med representanter för myndigheter och
näringsliv inom den säkerhets- och försvarsrelaterade verksamheten i länet.
8
Motionären tar upp ett viktigt område som Värmland har en stark tradition kring. Ett område där
det idag också finns en stor samlad kunskap inom länet. Det gäller säkerhetsfrågor allt ifrån
försvarsindustrier, krishantering, krisberedskap, forskning på Karlstad Universitet till engagemang
kring internationella projekt som t ex inom klimat.
”Säkerhetsbältet” är namnet på ett projekt som från början var ett regionalt utvecklingssamarbete
mellan myndigheter, Universitetet och näringslivet i Värmland och Örebro. Syftet var att få till en
starkare utveckling inom viktiga säkerhetsområden för att nå positiva lokala, regionala och
nationella samhällseffekter.
Idag finns all anledning, som motionären menar, att lyfta fram den verksamhet som finns och de
möjligheter till utveckling inom försvars- och säkerhetsfrågor som denna region har. Samarbete
mellan regionala och kommunala företrädare samt myndigheter och näringsliv inom dessa
verksamheter är nödvändig. Samarbete bidrar till förbättrade förutsättningar för att säkerhets- och
försvarsrelaterade verksamheter ska bevaras och utökas i Värmland.
Precis som motionären också skriver är dessa verksamheter är en viktig del i arbetet med att
utveckla länet, bland annat eftersom de bidrar till fler jobb och ökad inflyttning till Värmland.
9
Motion 3
Motion angående vård och omsorgsprogrammet
Alexander Thorin, MUF Värmland
Under många år har vård och omsorgsprogrammet tappat elever trots att utbildningen ger goda
möjligheter till jobb. Detta är ett stort problem. Vård och omsorgsprogrammet måste förnyas och
förbättras för att öka intresset att söka till programmet.
Källa: Utbildningsinfo.se
Som vi kan se på bilden är få av de som läser vård och omsorg utanför arbetsmarknaden tre år
efter avslutade studier. Majoriteten av dem som utbildar sig är även kvinnor.
Med mer entreprenörskap på Vård och Omsorgsprogrammet skulle vi kunna få ett större utbud av
vårdcentraler, äldreboenden och hemtjänst. Det skulle gynna samhället att få ökad tillgång till flera
olika leverantörer av välfärd och det skulle leda till ökad kvalité för dem som faktiskt behöver
kvalité. Det är inte en iPhone vi pratar om, det är vård när man behöver den som mest.
Med LOV i fler kommuner skulle möjligheterna för elever från vård och omsorgsprogrammet
enklare kunna hitta en anställning som passar dem eller starta eget.
I dagsläget finns även problemet att man inte kan utbilda sig till sjuksköterska på vård och
omsorgsprogrammet. Det skulle underlätta om man införde en motsvarighet till gymnasieingenjör
på vård och omsorgsprogrammet vilket skulle leda till att yrket skulle få bättre status och
svårigheten i att finna utbildad personal till vårdcentraler och vårdhem skulle minska.
Om eleverna på vård och omsorgsprogrammet i större utsträckning fick bestämma mer över sin
utbildning skulle intresset att söka dit säkerligen öka. Något som i alla högsta grad är önskvärt inför
framtiden.
Vård och omsorgsprogrammet har stor potential att minska bristen på personal i vården men den
utnyttjas inte till fullo.
Med anledning av ovanstående yrkar jag därför:
1. att Moderaterna i Värmland verkar för en tvåårig gymnasieutbildning med fokus på
grundläggande utbildning i vård och omsorg införs.
2. att Moderaterna i Värmland verkar för ökat entreprenörskap på vård och
omsorgsprogrammet.
3. att Moderaterna i Värmland verkar för ökat samarbete mellan aktörer på
välfärdsmarknaden och vård och omsorgsprogrammet.
10
4. att Moderaterna i Värmland verkar för ökad praktik på vård och omsorgsprogrammet
5. att Moderaterna i Värmland verkar för att LOV införs i Värmlands samtliga kommuner.
6. att Moderaterna i Värmland verkar för att en utbildning till gymnasiesjuksköterska införs på
gymnasieprogrammet.
7. att Moderaterna i Värmland verkar för att vård och omsorgsprogrammet har större fokus
på innovationer.
8. att Moderaterna i Värmland verkar för ökad valfrihet i kursvalet på vård och
omsorgsprogrammet.
Motionären tar upp en mycket viktig fråga nämligen personalförsörjningen inom vård-och
omsorgssektorn. Sverige har en åldrande befolkning, som dessutom lever längre och att hitta
kompetent personal inom denna sektor, är en av samhällets stora utmaningar framöver.
Den svenska skolan har genomgått den största förändringen sedan 1842, då folkskolan infördes
genom den nya skollagen, läroplaner, kursplaner och betygskriterier. Implementeringen av dessa
reformer pågår alltjämt, då skolan först till hösten har elever som lyder under de nya
styrdokumenten.
Vård- och omsorgsarbetet blir alltmer krävande vad gäller olika komptenser vad gäller
medicinhantering, rehabilitering, habilitering, social dokumentation och det psykologiska arbetet.
Därför vore en förkortad variant av programmet olyckligt som skulle medföra en kompetensförlust
inom vården.
Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en
yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats.
Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.
Efter utbildningen finns möjlighet att fortsätta studera inom yrkeshögskolan. Elever kan också välja
att läsa extra kurser för att studera vidare på högskolan.
Orsaken till att Vård- och omsorgsprogrammet minskar i popularitet, beror framförallt på statusen
på yrket och löneläget för undersköterskor. Ansvaret här ligger på arbetsmarknadens parter och
inte primärt på skolhuvudmännen.
Under de tre år som elever går på vård- och omsorgsprogrammet så består utbildningen av 22
veckors praktik. Det måste anses fullt tillräckligt med detta antal praktikveckor, givet att eleverna
också har att inhämta viktig teoretisk kunskap.
Gymnasieskolan kan idag erbjuda exempelvis Entreprenörskap 100 poäng som
programfördjupning.
Att moderaterna bör verka för att LOV införs i kommunerna är en viktig valfrihetsreform som ger
större valfrihet till både brukare och personal.
11
Vård- och omsorgsprogrammet byggs upp enligt nedan stående ämnen och kurser.
Gymnasiegemensamma ämnen
Engelska 5 100 poäng
Historia 1a 50 poäng
Idrott och hälsa 1 100 poäng
Matematik 1a 100 poäng
Naturkunskap 1a1 50 poäng
Religionskunskap 1 50 poäng
Samhällskunskap1a1 50 poäng
Svenska/svenska som andraspråk 100 poäng
Programgemensamma karaktärsämnen
Hälsopedagogik 100 poäng
Medicin 1 150 poäng
Etik och människans livsvillkor 100 poäng
Psykiatri 1 100 poäng
Psykologi 1 50 poäng
Samhällskunskap 1a2 50 poäng
Specialpedagogik 1 100 poäng
Svenska/Svenska som andraspråk 2 100 poäng
Vård- och omsorgsarbete 1 200 poäng
Vård- och omsorgsarbete 2 150 poäng
Programfördjupningar 500 poäng
Gymnasiearbete 100 poäng
Individuellt val 200 poäng
Totalt: 2500 poäng
Programfördjupningar
Skolan Kan erbjuda dig följande kurser:
Akutsjukvård 200 poäng
Barn – och ungdomssjukvård 200 poäng
Barnhälsovård 100 poäng
Engelska 6 100 poäng
Entreprenörskap 100 poäng
Ergonomi 100 poäng
Friskvård och hälsa 100 poäng
Hemsjukvård 100 poäng
Internationellt arbete 100 poäng
It i vård och omsorg 100 poäng
Komplementärmedicin 100 poäng
Kost, måltid och munhälsa
Ledarskap och organisation 100 poäng
Lindrande vård 100 poäng
Matematik 2a 100 poäng
Medicin 2 100 poäng
Mental träning 100 poäng
Människans säkerhet 100 poäng
12
Psykiatri 2 200 poäng
Psykologi 2b 50 poäng
Räddningsmedicin 100 poäng
Rättspsykiatri 100 poäng
Samhällsbaserad psykiatri 100 poäng
Socialpedagogik 100 poäng
Specialpedagogik 2 100 poäng
Svenska/svenska som andraspråk 3 100 poäng
Teknik i vård och omsorg 100 poäng
Vård och omsorg – specialisering 50 poäng
Vård och omsorg vid demenssjukdom 100 poäng
Vårdpedagogik och handledning 100 poäng
Äldres hälsa och livskvalitet 200 poäng
1. att anse att-satserna 1-4 samt 6-8 besvarade.
2. att bifalla att-sats 5.
Artur Hulu reserverade sig emot beslutet till förmån för Moderata Ungdomsförbundet i Värmlands
stämmobeslut.
13
Motion 4
Motion ang. presstödets avskaffande
Lucas Kramer, MUF Karlstad
Årligen betalar staten ut mer än 550 miljoner kronor i presstöd. Presstödet är ett ekonomiskt bistånd
som främst går till dagspressen. Det direkta presstödet är uppdelat i två kategorier, driftstöd och
distributionsstöd. Driftstödet går i de flesta fallen till andratidningen på orten och tidningen måste ha
en upplaga på minst 1500 exemplar.
Argumentet för att ha presstöd brukar vara att det finns för att främja mångfald och konkurrens inom
dagspressen samt ge en allsidig nyhetsförmedling. Argumenten har även kretsat kring att presstödet till
den nyhetsförmedlande pressen är viktigt för demokratin.
Problemet som jag ser det med det statliga presstödet är att det snarare motverkar sitt syfte. Det
snedvrider konkurrensen istället för att främja den. Dessutom ser jag det som en frihetsfråga att vi
medborgare inte ska tvingas till att betala för en tidning som vi inte vill läsa. Angående argumentet om
att presstödet är viktigt ur en demokratisk synvinkel, kan man gärna vända på steken och fråga sig om
det är rätt rent demokratiskt sett att så stor del av den svenska dagspressen är så pass beroende av
staten? Ett statligt beroende måste väl snarare begränsa än främja en fri opinionsbildning?
Kulturministern har vridit och vänt på frågan länge och har inte uttalat en tydlig ståndpunkt ännu, även
om hon ser skeptiskt på dagens utformning av stödet. Dock har hon ännu inte uttalat sig om att stödet
ska avskaffas i framtiden.
Året är 2012. All information kommer inte från dagspressen och vi får nyheter och information från en
mängd olika medier och källor. Argumentet om att mångfalden är hotad om presstödet på sikt skulle
avvecklas kan ju ses sig om i verkligheten. Den fria journalistiken som inte är direkt beroende av staten
lever och frodas mer än någonsin. Att så kraftig subventionera enbart en specifik informationskälla gör
presstödet ännu mer märkligt och förlegat. Det statliga presstödet är idag utformat att det gynnar vissa
producenter på andras bekostnad. Det är orättvisa på hög nivå.
Det är helt enkelt inte rimligt att skattebetalarna ska ge konstgjord andning åt tidningar som en
majoritet av dem de inte vill läsa. Sedan kan man ju även
poängtera det faktum att presstödet med få undantag, främst går till socialdemokratiska tidningar.
Det är dags att MUF tydligt framlyfter de negativa aspekterna med presstödet och de positiva
aspekterna med ett avskaffande. Presstödet bör avvecklas på sikt. Presstödet har spelat ut sin roll och
är ett socialistiskt skamgrepp på den fria marknaden.
Jag vill därför föreslå stämman:
1. att MUF Värmland verkar för att presstödet avskaffas.
2. att Motionen skickas vidare till Moderaterna i Värmlands länsförbundsstämma 2013.
3. att Motionen skickas vidare till MUF:s arbetsstämma 2013.
14
Distriktsstyrelsens svar
Distriktsstyrelsen vill börja med att tacka motionären för en bra och välskriven motion som berör
ett viktigt och allt för sällan diskuterat ämne. Distriktsstyrelsen håller med motionären om att det
presstödet som finns idag är ett stort slöseri med skattepengar. Moderata Ungdomsförbundet har
länge kämpat för den fria marknaden och riktade stöd till olika företag innebär att marknaden inte
längre är fri. Det är fullkomligt orimligt att man ska behöva betala för tidningar man inte vill läsa
eller ens vill ska existera.
Därför föreslår distriktsstyrelsen stämman att besluta enligt följande:
MUF Värmlands stämma beslutade:
Motionären belyser i sin motion en viktig fråga och anför en rad argument till försvar för sin
uppfattning.
Fria och oberoende medier är en av grundstenarna i vår demokrati. I Sverige har vi en mediebild
som inte enbart består av tidningar, tv och radio. Utbudet av olika sätt att rapportera om nyheter,
granska makthavare, lyfta fram problem i samhället och lyfta fram sin åsikt om samhället har ökat
markant. Dagens samhälle innehåller mängder med möjligheter att göra sin röst hörd och nå ut till
andra människor.
Presstödet i Sverige var en tillfällig lösning som infördes för över 40 år sedan. Tanken var att det
skulle bidra till en konkurrens och mångfald bland tidningar. Den tillfälliga lösningen var ett
kortsiktigt stöd till starka tidningars konkurrenter och uppkom under en tid där planekonomi ofta
ansågs lika effektivt som marknadsekonomi.
Presstödet snedvrider mediemarknaden, inte bara när det gäller enskilda dagstidningar, utan det
snedvrider hela medieutrymmet och kan i förlängningen vara ett hinder för utvecklingen, för att
inte tala om att mediernas oberoende kan ifrågasättas.
Att värna om fri konkurrens bland företag handlar även om fri konkurrens bland medieföretag.
Staten gör därför dagspressen en otjänst genom att dela ut presstöd. Dess oberoende kan
ifrågasättas, och dessutom är det moraliskt tvivelaktigt att dela ut miljoner till tidningskoncerner
som redan har kapital och gör vinster på flera hundra miljoner kronor.
Oberoende medier är grundläggande för en fungerande demokrati. Men det oberoendet kan
endast uppnås när medier är ekonomiskt oberoende av staten, bara så kan de vakta väktaren,
bara så kan vi få en trygg demokrati.
15
Motion 5
Motion angående legalisering av cannabis
Gabriel Wikberg, MUF Karlstad
Hantera Cannabis på liknande sätt som man gör med alkohol. Myndiga personer skall ha rätt att
avgöra om de vill bruka cannabis. Att ha ett förbud mot en såpas lindrig drog som cannabis är att
tänja på rättigheterna man har som människa och vad man får göra med sin egen kropp.
Jag anser det underligt att det finns ett förbud mot cannabis då majoriteten av läkare och dylikt
gång på gång påpekar att effekterna av cannabis ofta är en euforisk känsla dyker upp som sedan
långsamt övergår till tillfredställande känslor av att man känner sig lugn och avkopplad. Man blir
påverkad och ens tidsuppfattning förändras på så sätt att minuter känns som timmar. Färger,
former och dofter blir intensivare och upplevs annorlunda. Andra typiska reaktioner är lusten att
äta, speciellt söta saker ("food kick"), och en okontrollerad lust till att skratta ("laugh kick").
Verkliga hallucinationer, dvs att man ser och hör saker som faktiskt inte existerar, förekommer
aldrig eller nästan aldrig efter man har använt cannabis. I motsats till alkohol som på många
människor kan leda till aggressivitet osv.
Ett förslag kan vara att cannabis kan köpas och brukas i coffeeshops likt Holland så skulle detta
kunna skapa en mängd med jobb och stora inkomster för staten istället för som idag när den svarta
marknaden tar inkomsterna. Medan staten får snällt betala vård etc. Man får hela tiden ha i åtanke
att det är vanliga Svenssons som köper cannabis i stor utsträckning. Och inte som vissa verkar tror
att cannabis är någon sorts valuta i den kriminella världen.
Med anledning av ovanstående föreslår jag därför:
1. att Moderata Ungdomsförbundet i Värmland verkar för en legalisering av cannabis för
personligt bruk av personer fyllda 18 år under kontrollerade former.
2. att Moderata Ungdomsförbundet i Värmland vidareskickar motionen till Moderaterna i
Värmlands länsförbundsstämma 2013.
3. att Moderata Ungdomsförbundet i Värmland vidareskickar motionen till Moderata
Ungdomsförbundets Arbetsstämma 2013.
Vi vill börja med att tacka motionären för en bra och välskriven motion som berör ett väldigt
intressant och omdiskuterat ämne. Att legalisera cannabis har länge varit och kommer fortsätta
vara en omdiskuterad fråga. Distriktsstyrelsen håller dock med motionären om att varje individ bör
har rätt att bestämma över sin egen kropp och därför med all rimlighet bör få bestämma över vad
man stoppar i den. Förbudsivrarna har allt för länge profilerat cannabisen som mer skadlig än vad
den faktiskt är.
Därför föreslår distriktsstyrelsen stämman att besluta enligt följande:
16
Gustav Olsson reserverade sig emot beslutet till förmån för avslag på att-sats 1
Stämman beslutade:
Motionären önskar att cannabis skall legaliseras i Sverige med ett liknande distributionssätt som i
Nederländerna d.v.s. via ”Coffe Shops”. Motionären hävdar också i motionen att cannabis är en
lindrig drog samt att hallicugena bieffekter aldrig eller nästan aldrig förekommer.
Vi kan börja med att konstatera att cannabis är en inkörsport till tyngre droger. Enligt en
undersökning från Karolinska Institutet från februari 2007 där man har studerat hjärneffekten på
personer som börjat med att använda cannabis för att sedan övergå till tyngre droger visar tydligt
att den tyngre drogens beroendeeffekt betydligt större. Individen fastnar alltså i ett djupare
beroende än personer som tidigare inte har använt cannabis då användandet av cannabis visar på
tydliga förändringar i det område i hjärnan som är starkt kopplade till känslor av belöning och
välmående.
I motionen lyfts ”Coffe Shops” upp som ett exempel på hur en kontrollerad distribution av cannabis
skulle kunna gå till. För att kunna hävda att detta är en lämplig distributionsmetod bör man ta reda
bakgrunden till hur och varför de existerar. Till att börja med kan man avfärda myten om att
cannabis är lagligt i Nederländerna. Vad myndigheterna i Nederländerna har gjort är att i ett försök
att kontrollera mängden cannabis som en person brukar per dag. En ”Coffe Shop” får inte sälja mer
än 5 gram cannabis till enskild individ/dag. Det är olagligt att odla och sälja cannabis till ”Coffe
shops” så hade inte myndigheterna sett genom fingrarna med detta skulle de inte ha någon
cannabis att sälja under kontrollerade former.
Denna kontrollerade försäljning av cannabis har lockat till sig en stor del drogturism från övriga
Europa. Denna drogturism har också lett till att försäljningen av betydligt tyngre droger som
heroin, kokain och amfetamin säljs i betydligt högre utsträckning på öppen gata. Denna försäljning
sker också oftast till personer som har brukat cannabis. Denna utveckling har fått myndigheterna i
Nederländerna att kraftigt försöka att begränsa intaget av cannabis. Bland dessa åtgärder kan
nämnas att stark cannabis som innehåller mer än 15 % THC (den aktiva substansen i cannabis)
numera klassas som motsvarande kokain och heroin.
I kombination med detta så finns det en frivillig lag i Nederländerna från 1 januari 2013 som
möjliggör för enskillda kommuner och regioner i Nederländerna att begränsa tillgången till att köpa
cannabis via ”Coffe shops”. Det innebär att personen i fråga måste kunna bevisa att personen är
bosatt i Nederländerna för att få köpa cannabis. De ”Coffe shops” som inte följer detta stängs av
kommunen och ägaren tilldelas mycket höga bötesbelopp. Många kommuner har redan infört
denna begränsning dock väntas inte de 2 största städerna Amsterdam och Rotterdam införa detta
och det beror på att dessa 2 städer skulle göra enorma ekonomiska förluster pga. den uteblivna
drogturismen. Hela syftet med den kontrollerade distributionen av cannabis har därmed utraderats
då den ekonomiska vinning som fanns och mer därtill går till att ta hand om bieffekterna av den
samma.
En mer nyanserad och grundlig studie av drogsituationen i Nederländerna bör avskräcka från
tankarna på att legalisera cannabis i Sverige.
17
Frågan om en legalisering av cannabis är i högsta grad aktuell då Jonas Gahr Störe, den norska
hälso- och omsorgsministern har uttryckt en vilja att i Norge legalisera rökheroin för att komma till
bukt med effekterna av injicerat heroin. Detta är en djupt oroväckande utveckling av situationen i
Norge och man kan börja fundera på om de styrande Arbeiderpartiet helt enkelt är på väg att ge
upp kampen med drogbekämpning. Denna utveckling bör följas upp noggrant av svenska
myndigheter då vi har en lång gräns mot Norge och det i det fall detta blir verklighet i Norge även
generera en hel del drogturism även till Norge.
I övrigt har inte motionären lyft upp några argument som inte redan har lyfts upp i debatten
angående legalisering av cannabis.
1. att avslå motionen i sin helhet.
stämmobeslut.
18
Motion 6
Motion angående kampsportslagen
Sara Lindgren, MUF Kristinehamn
I Sverige regleras amatörboxning av kamsportslagen som innebär problem för våra utövare och klubbar
i landet, framför allt de små klubbarna på mindre orter. Det fördyrar sporten med ökad byråkrati och
det är också tidskrävande och gör det svårare att anordna tävlingar.
Boxning som alltid har setts som en sport med låga trösklar ska inte präglas av krångliga regelverk.
Enligt lagen måste en klubb ansöka om tävlingstillstånd senast tre månader innan tävling och att
kampsportsdelegationen dessutom har rätt att ta ut avgifter för behandlingen av detta, vilket både
fördyrar och försvårar för klubbarna att anordna en tävling. Att Sverige som enda land har en speciell
lagstiftning och mot en sport som sett till skadorna inte är farligare än ishockey eller fotboll, anser jag
orimligt.
Jag anser istället att det borde vara upp till Svenska Boxningsförbundet att utfärda dessa tillstånd och
att utföra kontrollerna på klubbarna och deras tävlingar, utan iblandning av stadsmakterna, precis som
för alla andra idrotter i Sverige. Detta har både Svenska Boxningsförbundet och AIBA (International
Amateur Boxing Association) kompetens för. Större delen av det som framgår i den nuvarande
lagstiftningen finns redan i AIBAS fastställda regelverk. Inom AIBA finns också en mycket aktiv
medicinskt kommitté sammansatt av 21 läkare, varav en svensk, med lång erfarenhet av sporten och de
har i praktiken vetorätt över regeländringar som kan innebära en ökad skaderisk.
Med anledning av det som står ovan vill jag därför yrka på följande att-satser.
1. Att Moderata Ungdomsförbundet i Värmland verkar för att amatörboxning inte omfattas
av kampsportslagen.
2. Att Moderata Ungdomsförbundet i Värmland skickar vidare motionen till Moderata
Ungdomsförbundets arbetsstämma 2013.
3. Att Moderata Ungdomsförbundet i Värmland skickar vidare motionen till Moderaterna i
Värmlands länsförbundsstämma 2013.
Distriktsstyrelsen tackar motionären för en välskriven motion och vi delar motionärens åsikt om att
man inte ska särbehandla en sport bara för att man tror att den kan vara farlig. Precis som
motionären säger så pekar även forskning på att boxning medför långt lindrigare skador än många
andra sporter som inte omfattas av liknande regler.
Vi anser att det är upp till varje individ att göra vad denne vill med sin kropp och vill man utsätta
sig själv för de risker som boxning medför så ska man få göra det utan att staten ställer sig i vägen
för det.
Distriktsstyrelsen föreslår därför stämman besluta:
19
Stämman beslutade:
Vi håller med motionären i argumenten som läggs fram kring reglementet som finns inom ramarna
för Kampsportslagen, att det försvårar utövandet av amatörboxning men det är samtidigt svårt att
motivera hållbara argument till varför just amatörboxning ska plockas ut från genren kamport och
därmed inte omfattas av kampsportslagen. Det största argumentet till detta är det resonemang
som förs kring definitionen av sporten som säger: ”Tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatch i
kampsport som tillåter deltagarna att med slag, sparkar eller annat våld avsiktligt träffa
motståndarens huvud får enligt nu gällande lagstiftning (kampsportslagen) inte anordnas utan
tillstånd. Tillstånd får lämnas endast om kampsportens tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser
innebär en godtagbar säkerhet för deltagarna.” (Utdrag från Svenska boxningsförbundet: Undantag
från Kampsportslagen. Från Riksidrottsförbundets stämma Uppsala 2011)
FS kan också se att kampsportslagen leder till försvårande av utövandet i och med den ökade
administrativa bördan för både förbund och föreningar. Att lagstiftningen även har inneburit andra
oönskade effekter. Exempelvis helt ofarliga övningsmatcher där skin touch är tillåten tvingas in i ett
omfattande kontrollsystem som i praktiken förhindrar denna uppskattade form av övning och
motion för utövarna. Samtidigt är det också viktigt att vi sätter säkerhet för våra utövare främst.
Även om amatörboxning har liten skaderisk för utövarna i relation till andra sporter så finns det
ändå flera rapporter som säger motsatsen bl.a. en studie från Boxningsförbundets medicinska
kommitté från 2012.
Vi vill värna om att kampsporten fortsätter att utvecklas och vi vill motverka debatten om
eventuella förbud mot vissa grenar som ligger under lagen. Det är därför viktigt att vi strävar efter
att minska skaderiskerna genom de skyddande restriktioner som idag finns genom
Kampsportslagen som även amatörboxning innefattas av.
1. att anse motionen besvarad.
stämmobeslut.
20
Motion 7
Motion angående landstingets existensberättigande
Artur Hulu, MUF Norra Värmland
Under de senaste har de demokratiska nivåerna ökat. Till kommuner, landsting och riksdag har också
EU tillkommit. Kommunen utgör självklart grunden i den svenska demokratin. Staten har ett ansvar för
hela landet och EU arbetar på europeisk nivå. Landstingen däremot, utgår ifrån Axel Oxenstiernas
länsindelning från 1600-talet. För medborgarnas trygghet är det viktigt att de demokratiska nivåerna
klarar av sina uppgifter. Det är tveksamt om landstingen idag gör detta.
En av välfärdens grundpelare är en väl fungerande sjukvård. Även om Sveriges sjukvård anses hålla god
internationell standard är köerna ett fortsatt problem även om de minskat under alliansstyret – de är
mer regel än undantag. Det är något som inte riktigt står rätt till med landstingets sjukvårdsansvar.
Personalen är sjukskriven med både mänskliga och ekonomiska kostnader som följd. De flesta
landstings ekonomi är inget annat än katastrofal och nedskärningar sker ständigt. Det är också ett
problem att det är stor skillnad på vården beroende på vart i landet du befinner dig – en orättvisa som
vi måste jobba med att lösa.
Allt fler svenskar skaffar idag egna sjukförsäkringar – detta är förvisso något bra men när det beror på
att de inte litar på landstingets förmåga att leverera vård har något gått snett. Samtidigt som
sjukvården får svårare att klara sin uppgift ökar behoven av vård. Vi står inför en generationsväxling där
en enorm kull 40-talister nu ska pensioneras samtidigt som deras barn och barnbarn är så få i antal att
skatterna inte räcker till. Det kräver en optimal organisation, något som landstingen med sin onödigt
stora organisation visar att de inte klarar av. Att landstinget dessutom har en förkärlek för att syssla
med en massa saker som inte är sjukvård gör också att man kan ifrågasätta deras existensberättigande.
Med detta yrkar jag därför:
1. att Moderata Ungdomsförbundet i Värmland verkar för en avveckling av landstingen.
2. att Moderata Ungdomsförbundet i Värmland uttalar ett stöd för frivilliga kommunförbund
eller liknande samverkansformer.
3. att Moderata Ungdomsförbundet i Värmland skickar vidare motionen till Moderaterna i
Värmlands Länsförbundsstämma 2013.
4. att Moderata Ungdomsförbundets i Värmland skickar vidare motionen till Moderata
21
Distriktsstyrelsen vill tacka motionären för en bra och välskriven motion som tar upp en intressant
problemformulering kring sjukvården. Distriktsstyrelsen håller med motionären om att landstingen
idag inte funkar som dem ska. Kommunförbund och liknande samverkansformer är en lösning på
problemen. Att landstingen går med underskott är bara ett av problemen med landstingen. Med
stor byråkrati ser vi en avveckling av landstingen som en bra åtgärd för att öka patientsäkerheten
och kvalitén på vården.
Därför föreslår distriktsstyrelsen stämman:
1. att bifalla samtliga att-satser.
Stämman beslutade:
Motionären tar upp en fråga som vi inom moderaterna har stött och blött i många år, nämligen
landstingens vara eller icke vara.
Landstingens primära uppgift är att ansvara för sjukvården inom de idag 21 geografiska områden
som de är indelade i. Dessa områden har i stort sett varit oförändrade sedan de infördes på 1600talet med undantag för regionbildningar i Skåne och Västra Götaland. Sjukvård är en fråga som är
oerhört viktig och som måste fungera 365 dagar om året, dygnet runt.
Vi som moderater menar att all vård skall utföras utifrån följande kriterier:
• Vården skall utföras med kvalitet i världsklass
• Vården skall utföras med en mycket hög patientsäkerhet
• Vården skall i så hög utsträckning som möjligt finnas tillgänglig där man befinner sig, oavsett om
det är inom det egna länet eller på annan stans i Sverige eller Europa.
• Alla har lika rätt till lika vård.
Vem som utför vården är en underordnad fråga så länge som de uppfyller de lagar, regler och krav
som ställs på vårdgivaren. Därför finner vi det märkligt att vi i Sverige år 2013 har ett system som
möjliggör 21 olika sätt att behandla en åkomma t.ex. halsfluss eller vad det nu är man söker vård
för. Ett tydligt exempel på detta är IVR-befruktningar som i vissa landsting kostar stora summor
men som på andra sidan länsgränsen är kostnadsfria. Rätten till likvärdig vård i hela Sverige är en
av de viktigaste frågor vi har att arbeta med.
Om vi ponerar att det inte fanns några landsting och vi i nutid fick i uppdrag att skapa ett system
för att vara huvudmän för sjukvården så är det föga troligt att vi skulle komma fram till en
organisation utformad så som dagens landsting. Regeringen har sedan 2006 genomfört en hel del
reformer inom detta område t.ex. fri etableringsrätt mm. Dock återstår det mycket att göra, men
att förändra och förbättra dagens system är en process som kommer att ta många år att fullfölja.
Vi ser positivt på motionens intentioner och därmed.
22
Motion 8
Motion angående tobaksskatten
Alexander Thorin, MUF Karlstad
Under 2000 talet har skatten på tobak ökat markant i Sverige. Sedan 2006 har skatten på tobak
ökat med 210 %. Detta medför såklart konsekvenser. Svenska Dagbladet skrev i början av 2012 om
den ökade smugglingen av snus. Under några år har smugglingen ökat med några tusen dosor till
sju miljoner dosor 2010.
Detta medför inte bara problem i form av minskade skatteintäkter men ger också ytterligare
inkomster till kriminella organisationer.
Snus har betydligt färre negativa hälsoeffekter än cigaretter men straffas ändå med samma
straffbeskattning. Den internationella konsultfirman ENVIRON har genomfört en granskning av all
publicerad vetenskaplig litteratur om snus som genomgått så kallad peer review. Totalt omfattar
granskningen mer än 250 vetenskapliga artiklar, och den konfirmerar att svenskt snus har en
väldokumenterat gynnsam hälsoprofil jämfört med de flesta andra tobaksprodukter.
På skatteverkets hemsida kan man läsa detta om tobaksskatten. ”Tobaksskattär en så kallad
punktskatt. Punktskatter ger staten inkomster, men används också för att styra konsumtionen i en
för samhället önskvärd riktning.”
Borde vi verkligen styra tobakskonsumtion bort från skattad tobak till olaglig, oskattad tobak? Bör
vi inte istället dela upp skattesatserna på snus och övrig tobak?
Med anledning av ovanstående yrkar jag därför:
1. att Moderata Ungdomsförbundet i Värmland verkar för en reformering av tobaksskatten
där snus ej straffbeskattas.
2. att Moderata Ungdomsförbundet i Värmland verkar för en lägre skattesats på snus
gentemot övrig tobak.
3. att Moderata Ungdomsförbundet i Värmland skickar vidare motionen till Moderaterna i
Värmlands förbundsstämma 2012.
4. att Moderata Ungdomsförbundet vidareskickar motionen till Moderata
Distriktsstyrelsens svar:
Vi vill börja med att tacka motionären för en välskriven motion som tar upp ett viktigt problem –
snusets orättvisa behandling. Snus är på många sätt en långt mycket bättre tobaksprodukt än till
exempel cigaretter – den huvudsakliga anledningen är att den är rökfri och därmed minimerar
påverkan på lungor och personer i omgivningen.
Punktskatten på tobak är sagd att, förutom att minska konsumtionen, betala för de skador som
sjukvården måste lägga ut för behandling av människor som använt tobaksprodukter.
23
Det är därför orimligt att en man ska behöva betala lika mycket skatt för snus som inte är alls lika
farligt som cigaretter. Att den ökade skatten dessutom gjort att smugglingen ökat är ännu ett
argument för att sänka skatten – det är inte svenska statens uppgift att öka brottsligheten.
Distriktsstyrelsen förslår därför stämman besluta:
Stämman beslutade:
Motionären vill att Moderaterna i Värmland ska verka för att reformering av tobaksskatten där
tobak inte straffbeskattas i förhållande till cigaretter samt att Moderaterna i Värmland ska verka för
en lägre skattesats på snus.
Syftet med punktbeskattningen av tobak är att minimera tobakens skadeverkningar. Vad gäller
punktbeskattning av tobak så måste det alltid göras en avvägning mellan hur stor skattesatsen ska
vara och risken för ökad smuggling, illegal handel och annan brottslig verksamhet. Senast höjdes
punktskatten på tobak den 1 januari 2012. Riksdagens Skatteutskott skrev i sitt betänkande att
höjningen av skattesatsen var väl avvägd. Utskottet ser heller ingen anledning till att på nytt höja
skatten på tobak och utskottet ser heller ingen anledning att förändra relationen i skattesatserna
mellan snus och cigaretter.
Förbundsstyrelsen har i likhet med motionären tagit del av olika forskningsrapporter om tobakens
skadeverkningar och hur rökning och snusning på olika sätt påverkar hälsan. Rökning och
cigaretters skadeverkan är idag tämligen oomstridd. Att människor skadas av rökning får anses vara
en idag okontroversiell ståndpunkt, men hur allvarliga och omfattande de medicinska
konsekvenserna är överlämnar förbundsstyrelsen till forskningen att avgöra. I olika sammanhang
diskuteras hur stora negativa hälsoeffekter snus har.
I ljuset av att snus ändå antas har negativa hälsoeffekter, vilket också framskymtar i motionen, bör
punktskatten på tobaksvaror ses som ett sätt att styra bort från konsumtion av tobak över huvud
taget, oavsett konsumtionsform. En sänkt punktskatt på snus sänker också tröskeln att börja
konsumera snus för den som inte redan gör så alls.
Förbundsstyrelsen har inte tagit fram det beräknade skattebortfallet som en sänkt skatt skulle
innebära men anser inte detta heller nödvändigt då förbundsstyrelsen anser att vi inte skall
differentiera skattesatserna på olika tobaksprodukter
stämmobeslut.
24
Motion 9
Motion ang Samarbete mellan kommun, landstinget och olika ideella
frivilligorganisationer för att stävja ensamhet och utsatthet bland våra innevånare.
Christina op de Weegh- Lundström, Moderaterna i Karlstad
Många människor lever ensamma av en eller annan orsak och lider av olika sjukdomar som
förhindrar dem att delta i livet utanför sin bostad. Där finns funktionshindrade, kroniskt sjuka,
dementa och de som har en så svår sjukdom så att de har palliativ vård.
Daglig omvårdnad får dessa medmänniskor ofta av den kommunala hemtjänsten och medicinskt av
distriktssköterskan eller palliativa team. Det blir insatser som gör att man får medicin och hjälp
med den fysiska skötseln av individen och är oftast någon timma om dygnet totalt i närvarotid från
den vårdande. Ensamtiden för individen det gäller blir lång, ångestfylld och svår att stå ut med.
Hemtjänstpersonal, gode män och sjukhuskuratorer ringer till ideella organisationer som Röda
Korset och ber att frivilliga skall göra besök hos deras klienter. Frivilliggrupperna gör många besök
men en del är oerhört betungande för man skall inte bara vara ett besök man skall klara mycket
och förstå mycket med en uns av information. Många gånger klarar man det med empati och lite
erfarenhet men tyvärr inte alltid. Som frivilligledare skall man alltid tacka nej när man får önskemål
om besök hos någon som har vård i livets slutskede. De behöver mycket mera tid än de 1-2 timmar
i veckan som frivilliga kan erbjuda och de besöken måste göras av sådana som har gjort upp med
sin egen död och har möjlighet till ordentlig handledning och samtalskontakt för egen del.
För dessa människor som ofta varken klarar av att göra sin stämma hörd eller syns i
samhällsdebatten önskar jag att min motion behandlas och att åtgärder enligt de punkter som jag
beskriver snarast kan påbörjas. Ensamhet är en fruktansvärd sjukdom som oftast kan lindras av
medmänsklighet men vi måste samarbeta och bjuda in till det.
Jag motionerar om:
1. att kontakt tages med frivilligorganisationer från både Kommun och landsting om ett
samarbete för och om dessa våra utsatta medmänniskor. Kontakten bör tas från kommun
och landsting och om intresse och möjlighet finns skall man kunna ge dessa frivilliga kurser
och handledning om man vill ha hjälp av dessa.
25
FS delar motionärens syn på ensamhet. I takt med att andelen äldre ökar och åldern ökar kommer
sannolikt problemet att öka. Samtidigt är det också viktigt att vara tydlig i att det är det
civilsamhället som måste ta det största ansvaret för att motverka ensamhet.
Vid vård i livets slutskede ställs det naturligtvis större krav på de olika insatser som både vården
och eventuella frivilligorganisationer gör. Därför är det, som motionären föreslår viktigt med
utbildning och handledning.
2. att sända motionen till den moderata landstingsgruppen i Värmland för fortsatt hantering
och till de moderata kommunfullmäktigegrupperna för kännedom.
26
Motion 10
Radio- och TV-avgift vid datorinnehav
Jonas Larsson, Moderaterna i Säffle
Enligt radiotjänst; "är utrustning som t ex en dator eller surfplatta med Internetuppkoppling nu en
tv-mottagare i juridisk mening och därmed avgiftspliktig. Sådan utrustning blev avgiftspliktig i och
med att TV-sändningar blev tillgängliga på webben. I juridisk mening är därför även så kallade
smarta mobiltelefoner, som har möjlighet att ta emot tv-utsändningar via internet avgiftspliktiga.
Det innebär att om du inte har någon annan TV-mottagare än en smart mobiltelefon i hushållet är
du skyldig att anmäla innehav till Radiotjänst. Källa: http://www.radiotjanst.se/sv/Avgiften/Lagaroch-regler/Avgiftsplikt-for-t-ex-datorer-och-surfplattor/
I samband med att SVT har börjat att live-sända och streama merparten av sitt programutbud via
tjänsten SVT Play så har Radiotjänst till följd av detta börjat avkräva radio- och TV-avgift, trots att
hushållet i fråga inte har någon TV utan enbart dator och/eller mobiltelefon.
Lagstiftningen säger att radio- och TV-avgiften gäller TV-mottagare som är en teknisk utrustning
avsedd för att ta emot utsändning eller vidaresändning av TV-program, även om utrustningen
också kan användas för annat ändamål.
Det innebär att en person som aldrig tittar på SVT men har en internetansluten dator eller telefon
ändå måste betala radio- och TV-avgiften. Lagstiftningen tar med andra ord inte hänsyn till vilka
tjänster som konsumenten använder. Något som Radiotjänst i sin tur utnyttjar!
Att på detta sätt kräva in pengar för att någon har en dator med internetanslutning och därmed har
möjlighet att ta del av en tjänst som SVT frivilligt publicerar på internet är ett uppenbart exempel
på maktmissbruk.
Vilket annat företag kan kräva ersättning från alla svenskar som har en internetansluten dator
och/eller mobiltelefon för något de gör tillgängligt på internet?
Kan jag fakturera Radiotjänst för att de har möjlighet att gå in på min personliga webbsida eller
Moderaterna i Säffles webbsida? Kan jag avgiftsbelägga Radiotjänst bara för att de har
möjligheten, men inte önskan, att läsa om mig som person eller om vår verksamhet?
Nej, det kan jag inte. Jag kan inte fakturera eller avgiftsbelägga Radiotjänst eftersom det är mitt fria
val att lägga upp min sida på internet och göra den tillgänglig för de som önskar besöka den.
Lagstiftningen som den ser ut idag har sitt ursprung i en annan tid. Idag har " utrustning som t ex
en dator eller surfplatta med internetuppkoppling" många fler syften än att titta på SVT play. De är
verktyg som vi använder i vårt arbete, för att kontakta nära och kära och för att hålla oss
uppdaterade med vad som händer i världen mm mm.
Det måste vara mitt fria val som konsument att avgöra vilka tjänster jag vill nyttja och betala för.
Något vi har lagstiftning och stöd för när det gäller normal företagsverksamhet. För mig är det
självklart att samma regler ska gälla för statlig verksamhet och framförallt för att statlig verksamhet
inte ägnar sig åt maktmissbruk.
Detta otyg måste stoppas i sin linda.
27
Med ovanstående i beaktande yrkar jag stämman besluta att:
1. lagen skall omdefinieras så att Radiotjänst inte har möjlighet att avkräva radio- och TVavgift från hushåll som enbart har dator och/eller mobiltelefon med internetanslutning och
saknar TV.
2. den svenska Public Service modellen skall på sikt avskaffas.
3. som följd av avvecklingen av Public Service skall även radio- och TV-avgiften försvinna.
4. stämman tar motionen som sin egen samt,
5. motionen sänds till nästa partistämma.
Förbundsstyrelsen vill börja med att tacka motionären för en mycket bra och relevant motion.
Motionären tar upp ett aktuellt problem där en myndighet vill att man ska betala för något man
kanske inte ens vill ta del av eller ens vill ska existera.
Denna nya avgiftsindrivning drabbar inte många människor men det kommer främst att drabba
unga. Unga som inte har tv men ändå en dator, surfplatta eller smartphone som de använder i sitt
skolarbete, jobb eller vardagssysslor ska behöva betala in en avgift på 2076 SEK. Pengar för en
tjänst många inte använder över huvud taget. Statens inkomster skall inte tas från de som tjänar
minst i samhället - speciellt inte ifall de individerna inte får någonting tillbaks för det.
Ett annat problem med Radiotjänsts nya avgiftsindrivning är att den inte stämmer överens med hur
lagen är utformad. I lagen definieras tydligt vad som räknas till en mottagare som Radiotjänst kan
ta ut avgift för: 2§ En tv-mottagare är en sådan teknisk utrustning som är avsedd att ta emot
utsändning eller vidaresändning av tv-program, även om utrustningen också kan användas för
annat ändamål. Lag (2006:798).
Vad vi ska titta på är orden utsändning och vidaresändning. Utsändning är ett tekniska begrepp
som innebär att det är en utsänd signal som når samtliga mottagare inom räckhåll, oavsett om
mottagaren tar emot den utsända signalen eller inte. Utsändningen sker via det markbundna
radionätet. En vidaresändning är ett tekniskt begrepp som innebär en oförändrad återutsändning i
kabelnätet. En mottagare som använder sig av internet för att ta emot information stödjer inte
mottagande av utsändning eller vidaresändning: data sänds enbart om mottagaren begär
informationen. Därför är en surfplatta, dator eller annan mottagare som använder sig av internet
för att ta emot information inte en tv-mottagare enligt lagens definition då strömning av video
över internet varken utsändning eller vidaresändning av tv-program i rent teknisk mening.
Eftersom Radiotjänst tydligen inte förstått detta kan det därför behöva komma ett förtydligande av
lagen för att hindra att man avgiftsbelägger dessa typer av mottagare.
Angående den svenska Public Service modellens vara eller icke vara finns det delade meningar. Det
kan diskuteras hur politiskt obundna SR och SVT egentligen är och varför, om Public Service nu är
till för alla, inte går på skattesedeln. Moderata Samlingspartiet bör dock ha som ambition att på
sikt ska avvecklas. Staten ska inte syssla med sådant som företag lika gärna kan göra.
28
29
Motion 11
Se över det nordiska skatteavtalet
Pia Hallström Forshaga
Johnny Lundgren Eda
Historiskt sett har det alltid varit stor aktivitet mellan Sverige och Norge. Det har varit en livlig
handel och stor pendling över gränsen. Norge är en av Sveriges viktigaste handelspartner och
gränsen mellan de båda länderna är den längsta i Europa. Trots detta finns fortfarande många
hinder som försvårar handel, pendling och flytt mellan länderna. Tex beskattas de norska
pensionärer som flyttat till Sverige i båda länderna och de svenska byggföretag som arbetar på
andra sidan gränsen ska betala mervärdesskatt för att få föra in en anläggningsmaskin till Norge.
Vinsterna av att lösa gränshindren är stora.
Vi föreslår därför förbundsstämman besluta:
1. att Moderaterna i Värmland tillkännager som sin mening vad som anförs i motionen om att
en översyn av det nordiska skatteavtalet ska utföras.
2. att Moderaterna i Värmland tar motionen som sin egen.
3. att motionen sänds vidare till nästa partistämma.
Motionärerna tar i motionen upp ett för Värmland och andra gränslän mycket vanskligt problem.
Gränshandel, gränspendling och en allt mer integrerad boende- och arbetsmarknad stöter i vissa
lägen på utmaningar som är såväl försvårande som kostsamma. Som motionärerna tar upp har
problem uppdagats gällande skattefrågor för pensionärer såväl som momsfrågor och andra
avgifter för företag som arbetar gränsöverskridande.
Vissa av dessa frågor ska nu helt eller till del vara avhjälpta, däribland situationen med skatterna
för pensionärer. Med den internationella tullhandlingen ATA-carneten kan vissa varor tillfälligt
föras in utan tull och betalning av andra införselavgifter eller deponering av kontanter. Detta löser
dock inte samtliga utmaningar.
Det finns många hinder som utgör försvårande omständigheter för öppenhet och rörlighet, utöver
de delar som tas upp i motionen. Införseltullar och andra begränsningar från Norges sida,
exempelvis avseende kött och mejerivaror, är några av dessa.
Att underlätta öppenhet och rörlighet är något som förbundsstyrelsen anser vara av yttersta vikt.
1. att bifalla att-sats 1 och 3 samt
2. att avslå att-sats 2.
30
Motion 12
Motion ang Tullverket
Pia Hallström Forshaga
Per Hallström Forshaga
Tullverket är huvudansvarig för varukontrollen vid gränsen. Vid gräns mot tredje land får tullen
göra slumpmässiga kontroller. Vid gräns mot annat EU-land får tullen inte göra slumpmässiga
kontroller, utan kontrollen måste baseras på ett selektivt urval.
Utöver ansvaret för kontrollen av varor vid rikets gränser har tjänstemän hos Tullverket och
Kustbevakningen även befogenheter att utföra alkoholutandningsprov och göra ögonundersökning
hos fordonsförarna.
Förslaget är främst avsett för yrkestrafik, men ska även gälla privatbilister. I nuläget måste polisen
tillkallas för att göra kontroll av förarnas körtider. Om tullen i stället blir bemyndigade att utföra
fordonskontroll skulle fler kunna kontrolleras. Det som bör prioriteras i kontrollerna är förarnas
körtider och fordonens däck.
Tullens befogenheter bör utvidgas att gälla även kontroll av fordon och förarnas körtider.
Vi föreslår därför förbundsstämman besluta:
1. att Moderaterna i Värmland tillkännager som sin mening vad som anförs i motionen om att
ge Tullverket bemyndigande att utföra kontroll av fordon och körtider vid gränsövergång.
2. att Moderaterna i Värmland tar motionen som sin egen.
3. att motionen sänds vidare till nästa partistämma.
31
Motionären vill ge Tullverket befogenhet att kontrollera fordon som används i kommersiell
verksamhet och yrkeschaufförers körtider vid gränsövergång.
Redan idag har, precis som motionären skriver, Tullverket befogenhet att genomföra
alkoholutandningsprov och att göra ögonundersökning hos fordonsförare i samband med att
svensk gräns passeras. Detta trots att dessa arbetsuppgifter i strikt mening kan sägas ligga utanför
Tullverkets kärnverksamhet, det vill säga att kontrollera att korrekt tull, skatter och avgifter tas in
och att restriktioner för in- och utförsel följs.
Polisen har idag ansvaret för kontroll av fordon och yrkesförarnas körtider. Att ge Tullverkets
personal befogenhet att genomföra vissa typer av kontroller på fordonen och kontroll av
yrkesförarnas körtider skulle vara ett bra sätt att ytterligare förstärka trafiksäkerheten samt att
förbättra konkurrensen genom bättre efterlevnad av regelverket.
Analys av rättsläge, arbetsbelastning för Tullverket och Tullverkets syn på förslaget behöver givetvis
inhämtas i någon form av utredning men det finns anledning att se positivt på motionens
intentioner och ambitioner.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman att besluta:
32
Motion 13
Motion ang. försvaret
Bertil Ring
Efter Sovjetunionens fall uppstod en stor optimism om världens framtid. Det talades om
"historiens slut". och att demokrati och kapitalism hade vunnit den slutgiltiga segern över despoti
och förtryck.
Som bekant blev det inte så Den ryska krigsmakten återuppstod snart. Trots de tidiga signalerna
om detta inleddes en storslakt på vårt försvar så att i dagsläget endast en obetydlig rest återstår.
Nu vill man skära ner ytterligare. Den förda försvarspolitiken har kritiserats en en enhällig
borgerlig press och naturligtvis av militären som ställs inför den omöjliga uppgiften att försvara
hela landet.
En rimlig åtgärd är att i dagsläget ge försvaret de medel som behövs för att upprätthålla
åtminstone det lilla som återstår. På sikt bör man starta .en återuppbyggnad
Jag yrkar därför att:
1. de värmländska riksdagsmännen kraftfullt framför till partistyrelsen och riksdagsgruppen
att försvaret inte får försvagas ytterligare och på sikt bör förstärkas.
Vid 1990-talets början hade det svenska försvaret fortfarande doktriner, vad avser
arméförbandens strid, som inte förändrats sedan 1950-talet.
Artilleriets räckvidd, eldkraft och ledningssystem var omoderna, även om viss uppdatering skett
inom kommunikation. Närluftvärns- och pansarvärnssystem var under 1970-talet på en hög
internationell nivå men hade inte tillräckliga räckvidder.
Under 1990-talet kunde inte tillräcklig mängd ”stridsdugliga” soldater rekryteras till
insatsförbanden. Gulfkriget i 90-talets början visade att stridsledning, eldkraft och mycket hög
rörlighet krävdes för att med säkerhet nå resultat för att kunna avgöra insatser.
Nedläggningen av en stor del av dåvarande förband var nödvändig för att få in ”friskt blod” i de
nya förbanden, som delvis har fått helt andra uppgifter än gårdagens förband,
Högteknologiska vapensystem kräver helt andra resurser och kompetenser än vad huvuddelen av
det ”gamla” försvaret hade,
Det vi behöver idag är system med strategisk kapacitet som attackflyg och marin ytattack med
erforderliga spanings- och stridsledningsresurser. För markstrid krävs snabbrörliga brigadförband
med stor räckvidd och kapacitet i vapensystemen samt kapacitet till kraftsamling och
nedkämpning.
Regeringen tillsatte den 12 juli 2012 en ny Försvarsberedning med uppgift att göra bedömningar
av den säkerhetspolitiska situationen samt titta på säkerhetspolitiska trender och utveckling i
relevanta regioner och globalt.
33
En första rapport skall lämnas till regeringen den 1 juni 2013.
34
Motion 14
Motion Energifrågor
Bertil Ring
Alliansen har fattat kloka beslut i energipolitiken. En del av denna är att kärnkraft skall vara en
viktig del av energi försörjningen samt att den inte skall ges några subventioner.
Det bedrivs forskning inom kärnenergi i stor skala, bland annat i våra tekniska högskolor. Man tar
för givet att tiden arbetar för mera kärnkraft trots katastrofen i Japan. Ett stopp av kärnkraften
leder obönhörligt till ökad användning av kol, kärnkraft är ett miljövänligt energislag!
En förutsättning för att det skall kunna byggas nya kärnkraftsverk är en blocköverenskommelse om
energipolitiken. Socialdemokraternas ordförande är kärnkraftsanhängare och har föreslagit att vi
skall starta överläggningar om att åstadkomma en gemensam energipolitik. Utan en sådan är det
omöjligt att bygga ny kärnkraft eftersom det finns ett politiskt hot om beslut om framtida
avveckling.
Jag yrkar därför att:
1. vårt parti ställer sig positiva till överläggningar om en blocköverskridande
överensstämmelse om den framtida energipolitiken.
2. vi framför dessa synpunkter till partistyrelse och riksdagsgrupp.
3. vi på alla sätt arbetar för fortsatt satsning på kärnkraft.
35
Förbundsstyrelsens svar motion 14, Pia Hallström
Vad det gäller subventioner så har motionären en korrekt uppfattning. Regeringen överlämnade i
april 2012 skrivelsen "Kärnkraft utan subventioner". Den övergripande slutsatsen i skrivelsen är att
det inte finns några regelverk som ger kärnkraften en positiv särbehandling jämfört med övriga
kraftslag.
Kärnkraften är en grundpelare för den svenska elförsörjningen med nära hälften av dagens
elproduktion. Den är helt nödvändig för att skapa långsiktigt goda förutsättningar för industri och
företag som är beroende av el för sin överlevnad. Kärnkraften är dessutom klimatvänlig och bidrar
starkt till att vi i Sverige har stora chanser att nå våra klimatmål.
I Alliansens klimat- och energiöverenskommelse finns en vision om att Sverige år 2050 inte ska ha
några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Om detta ska kunna uppnås kommer vi att
behöva all vår nuvarande klimatvänliga elproduktion för att nå våra mål.
Den överenskommelse som alliansen slöt 2009 möjliggör att nya kärnkraftsreaktorer byggs inom
befintliga anläggningar/verk. Vi är inte emot en blocköverskridande överenskommelse och vi har
välkomnat Socialdemokraterna att ansluta sig till vår överenskommelse, men Socialdemokraterna
har ett kongressbeslut på att kärnkraften bör avvecklas och det är inget som vi vill förhandla om.
Nya moderaterna vill behålla och utveckla kärnkraften, men det står inte i motsats till förnybara
källor. Vår regering satsar på både sol, vind och småskalig produktion och vill se mer
energieffektivisering.
1. att avslå att-sats 1 och 2.
2. att bifalla att-sats 3.
36
Motion 15
Familjeklassificering av narkotiska preparat
Jonas Larsson, Säffle
Den viktigaste ambitionen med den stora Narkotikautredningen som regeringens särskilda
utredare Jan Pennlöv presenterade i december 2008 var snabbare insatser mot nya droger. Denna
utredning ledde fram till den nya narkotikalagstiftningen som trädde i kraft 1april 2011. Trots att
den nya lagen har inte har varit i laga bruk särskilt länge så riktas det stark kritik mot den därför att
den inte har fått någon effekt vad gäller snabbare insatser mot nya droger utan kanske snarare
tvärtom. Vi läser med jämna mellanrum om att ungdomar har råkat illa ut av preparat som det har
köpt på nätet, så kallade nätdroger. Dessa preparat är oftast helt lagliga då de ännu inte har
narkotikaklassats. Att använda preparatet är alltså inte mer olagligt än att gå till affären och köpa
en påse lördagsgodis på en onsdag.
För att ett preparat idag skall klassas som ett narkotiskt preparat krävs att Folkhälsoinstitutet (FHI)
gör en utredning och analys av det aktuella preparatet och den aktiva substansen för att sedan ge
en rekommendation om ämnet skall klassas som ett narkotiskt eller hälsofarligt preparat. Detta
innebär att det räcker med en smärre förändring i den kemiska sammansättningen av ett preparat
som har blivit narkotikaklassat för att den nya varianten av preparatet skall vara lagligt och en ny
utredning måste göras för att kunna klassificeras.
För att komma till rätta detta problem bör så kallad familjeklassificering av narkotiska preparat
tillfogas narkotikalagstiftningen. Familjeklassificering av narkotiska preparat skulle innebära att nya
preparat som innehåller ämnen som tidigare har klassats som narkotiskt preparat per automatik
blir narkotikaklassat. Detta tycker bland annat Anders Persson ansvarig utredare på FHI skulle vara
allt för rättsosäkert (Narkotikafrågan nr 1,2013). Detta är ett udda uttalande då det redan
förekommer familjeklassificering vad gäller dopingpreparat t.ex. Anabola steroider, och även för att
klassificera skjutvapen och sprängämnen.
Det bör därför inte vara omöjligt att kunna familjeklassificera även narkotiska preparat.
Med ovanstående i beaktande yrkar jag stämman att besluta att:
1. moderaterna i Värmland verkar för att Narkotikalagstiftningen bör revideras i syfte att
familjeklassificering av narkotiska preparat skall införlivas i lagen.
37
FS delar motionärens syn på att det behövs en skärpning av Narkotikastrafflagen. Att lagen (precis
som med dopningsmedel) omfattar grupper av substanser snarare än enskilt definierade
substanser.
Vi skulle vilja ha ett tilläggsyrkande till motionen eftersom frågan inte är helt okomplicerad när det
gäller generisk narkotikaklassning som motionären hänvisar till. I dag är det Folkhälsoinstitutet
som handlägger ärenden om nya narkotikaklassificeringar innan ärendet skickas en vända till EUkommissionen för att därefter beslutas om i regeringen. Handläggningen är trög och som det ser ut
idag finns det 50 substanser som är under utredning på Folkhälsoinstitutets hemsida (uppdaterad
20/3-2013), varvid en del preparat har stått på listan över ett år.
Metoderna för att kunna bedöma effekterna av nya designade droger är inte tillräckligt utvecklade
idag och det tar helt uppenbart alldeles för lång tid att utreda. Under tiden kan drogerna fortsätta
säljas utan risk för att bli dömd för något brott men främst så har våra barn och ungdomar i princip
fri tillgång till dessa förödande preparat som vi vet har skadeverkningar och i värsta fall kan ta livet
av dem.
38
Motion 16
Ökad skattereduktion vid privat pensionssparande
Jonas Larsson, Säffle
I Sverige har vi idag ett pensionssystem som bygger på monetära avsättningar i olika fonder att
förvaltas på bästa sätt tills det är dags för oss att någon gång gå i pension. För att förstärka sin
situation den dagen då man väljer att gå i pension så har en del av den svenska befolkningen ett
privat pensionssparande. Den dagen man väljer att ta ut pengar ur sitt pensionssparande så skall
det betalas inkomstskatt på den uttagna summan.
De som väljer att sätta av pengar i ett privat pensionssparande får göra ett avdrag om max 12000
kronor/år i sin inkomstdeklaration. Om man väljer att sätta av mer än 12000 kronor/ år så får man
de facto betala dubbel inkomstskatt på den delen. Dels när man fick den summan som inkomst,
dels den dagen man får den utbetald från sitt pensionssparande. Man blir alltså dubbelbeskattad
på allt över 12000 kronor/ år som man sparar.
Som jämförelse kan man som egen företagare i dag sätta av upp till 10 prisbasbelopp (534000
enligt 2013 års prisbasbelopp) / år (dock max 35 % av årsinkomsten) till pensionssparande och göra
skatteavdrag för hela summan.
Jag anser därför att de privatpersoner som har möjlighet till att lägga undan pengar till ett privat
pensionssparande i så liten mån som möjligt skall straffbeskattas enbart för att de har möjligheten
att göra det.
Med ovanstående i beaktande yrkar jag stämman att besluta att:
1. moderaterna i Värmland verkar för att taket för skattereduktionen i inkomstdeklarationen
för privatpersoner höjs från 12000 kronor till minst 24000 kronor/år.
39
Ekonomisk trygghet är viktigt när man blir äldre. En förutsättning för att vi ska kunna behålla goda
pensioner och ge bra stöd till de äldre som har sämre ekonomi är att så många som möjligt arbetar.
Sedan Alliansen vann valet 2006 har vi sänkt skatten för pensionärer vid tre tillfällen, sammantaget
med 12,8 miljarder kronor (2009, 2010, 2011). I genomsnitt har pensionärerna fått 5 000 till 10 000
kronor mer i plånboken varje år tack vare dessa skattelättnader. Vår ambition är dessutom att
genomföra ytterligare skattesänkningar för pensionärer.
Många pensionärer upplever dock att de har det tufft ekonomiskt. Har man möjlighet till ett privat
sparande så är det mycket positivt. Alla människor har ansvar för att skapa sin egen framtid och det
är något som vi måste lyfta och uppmuntra.
Ett privat sparande är alltså mycket viktigt och vi ser gärna att fler sparar mer pengar för framtida
dagar. Vi håller med motionären om att taket är lågt och att man borde motivera till högre privat
pensionssparande än tvärt om.
Vi moderater verkar för att förenkla människors vardag och uppmuntrar människor att skapa sig ett
bra liv. Det låga taket för skattereduktion i inkomstdeklarationen borde där med höjas.
40
Motion 17
Motion ang Lika möjligheter till rehabilitering för personer med afasi.
Helene Torvaldsdotter Dehring, Moderaterna i Karlstad
1 januari1992 genomfördes Ädelreformen som innebar att kommunerna fick samlat ansvar för
långvarig service, vård och omsorg för äldre och handikappade. Ett ansvar som tidigare helt legat
på landstingen.
I socialtjänstlagen infördes skyldighet för kommuner att inrätta särskilda boendeformer, t.ex.
servicehus för service och omvårdnad för människor med behov av stöd. Kommunerna fick även
ett ansvar för hälso- och sjukvård exklusive läkarinsatser.
Med Ädelreformen kom dessvärre logopedernas verksamhet inte att ingå i kommunernas ansvar,
vilket påverkar definitionen av rehabilitering. Kommunikationssvårigheter samt problem vid ätande
som t.ex. sväljstörning finns därför oftast inte med som en del vid planering och genomförande av
rehabilitering.
Sedan 90-talet har vården förändrats. Den kommunala delen av hälso- och sjukvårdsansvar har
ökat och vistelsetiden på sjukhus i samband med stroke och afasi har blivit betydligt kortare. I en
doktorsavhandling från Uppsala har visat att det i hela landet sammantaget bara finns ca 52
heltidstjänster för logopeder riktade mot stroke och afasi.
Enligt Landstinget i Värmlands Vårdprogram för Afasi drabbas ca 200 - 250 personer av afasi varje
år och vanligaste orsaken är stroke. På logopedenheten i Värmlands landsting finns mindre än en
logoped per kommun anställd och de arbetar främst med neurologiska sjukdomar som MS, ALS,
Parkinssons m.fl. Endast ca 1,5 tjänst är riktad mot stroke och afasi. Arbete sker enbart med
inneliggande patienter och dagrehabilitering.
Att kunna kommunicera är för de allra flesta en central del av att vara människa. Att plötsligt
förlora sin förmåga genom det verbala språket är en traumatisk händelse inte bara för den
drabbade utan även för närstående.
En förutsättning för god likvärdig vård och fortsatt viktig rehabilitering är att det finns en
välfungerande vårdkedja mellan akutsjukhus, vårdcentraler och kommun.
Grundförutsättningen för vård på lika villkor och som tillvaratar patientens rättigheter i sjukvården
beror till stor del på att kunna åstadkomma en god kommunikation (Sundin et al. 2000; Sundin et
al 2001).
Inom hemsjukvård för personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder bedrivs vården av
sjuksköterska, omvårdnadspersonal, arbetsterapeut, sjukgymnast under kortare eller längre
period. Logoped som en så viktig del för helheten och rehabiliteringsprocessen ingår inte.
Den kommunikationsträning och rehabilitering som ges till utskrivna patienter sker i
Afasiförbundet lokaler i Karlstad kommun. Några filialer finns inte. Det betyder stora olikheter för
rehabilitering, kommunikationsträning och stimulans för utskrivna patienter beroende på var man
är bosatt i länet. Är man är bosatt i t.ex. Sunne, Säffle eller Årjäng är möjligheten till rehabilitering
inte lika lättillgänglig som när man är bosatt inom Karlstad kommun.
41
I Afasiföreningens lokaler i Karlstad kommun arbetar två handledare. Här finns samlingsrum,
vilorum och totalt 10 st. datorer där rehabilitering ges dels genom individuellt anpassade
datorstödda program och även genom stimulans och kommunikationsträning i diskussionsgrupper.
Med anledning av ovanstående yrkar jag att stämman beslutar:
1. att verka för att även logopeder anställs och ingår i den kommunala hemsjukvården och
rehabilitering.
2. att verka för anställning av en handledare som med en mobil dator och ett datorstött
träningsprogram kan erbjuda rehabilitering i fler kommuner, t.ex. i Säffle, Sunne och
Årjäng. Detta för att personer med afasi och som bor i länets ytterområden ska ges samma
tillgänglighet och lika möjlighet till rehabilitering, stimulans och kommunikationsträning
som boende inom Karlstad kommun har i Afasiföreningens träningslokal.
3. att stämman tar motionen som sin egen.
4. att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma 2013.
Motionären tar upp en angelägen fråga. Motionären gör också två viktiga noteringar, dels att ett
stort och viktigt arbete utförs inom afasiföreningen och att det handlar mycket om vårdkedjan där
rehabiliteringen är en viktig del. Inom landstingets verksamhet genomförs nu ett stort projekt när
det gäller strokeprocessen, för att kartlägga hur landstinget och andra aktörer arbetar med hela
vårdkedjan för att kunna utveckla och förbättra. Målet är naturligtvis att människor efter en stroke
ska ha så mycket förmåga som möjligt kvar för ett gott liv.
För förbundsstyrelsen är det svårt att avgöra vilka insatser som är mest lämpade ur patientens
perspektiv och vilka satsningar som är mest angelägna ur samhällets perspektiv.
1. att sända motionen för kännedom till den moderata landstingsgruppen och till de
moderata kommunfullmäktigegrupperna.
2. att i övrigt anse motionen besvarad.
42
Motion 18
Motion ang Pensionssystemet
Ulf Söhrman, Moderaterna i Filipstad
Pensionssystemet står under debatt igen eftersom det finns ett missnöje med utvecklingen där.
De yngre pensionärerna födda efter år 1950 får större delen av sin pension anpassad till
inkomstutvecklingen. De äldre pensionärerna födda före år 1940 får sin pension anpassad till
inflationsutvecklingen. Idag är inflationen nästan 0 % om året. Detta innebär att de äldre
pensionärerna i princip inte får någon uppjustering av sina pensioner.
Socialdemokraterna talar om att justera detta genom att man konfiskerar PPM-pensionerna och
överför dessa pensioner till det allmänna pensionssystemet för att täcka en del av bristerna i
systemet. Detta blir en ny ”stöld” av pensionsmedel från nästa generation.
Huvudorsaken till att pensionssystemet utvecklas dåligt för de äldre pensionärerna är att under
Göran Perssons regeringstid så ”konfiskerade” hans regering 358 MRD kronor ur AP-fonderna för
att stärka underskotten i statens ekonomi.
Idag är det statsfinansiella läget sådan att staten klarar en ökning av skuldsidan. Detta kan lätt
avhjälpa de brister som finns i pensionssystemet genom att staten tar upp ett obligationslån på 20
år till fast ränta på ett belopp i storleken 350 MRD kronor. Kostnaden för detta bör kunna hålla sig
inom en ram på 7 MRD per år i räntebetalningar.
Om dessa medel sedan återbetalas till AP-systemet så försvinner underskotten i den del av
pensionssystemen som skall tillföra pensioner de ”äldre pensionärerna” i systemet.
En annan fördel som skulle uppkomma med denna åtgärd är att bristen på kapital till Stockholms
börsen skulle kunna avhjälpas genom att AP-fonderna placera en del av pengarna på börsen.
Yrkar därför:
1. att moderaterna i Värmland framför till nästa partistämma ett yrkande på att staten
återbetalar 350 MRD till AP-fondernas pensionssystem samt att dessa pengar benämnens
”Göran Person pengar” så att alla vet varför återbetalning sker till pensionssystemet.
Förbundsstyrelsen vill börja med att tacka motionären för en välskriven motion. Pensionen är en
stor del av statens utgifter och då pension är något som de flesta nuförtiden en dag tillslut får
uppleva är det en fråga som berör oss alla.
Även om statens kaka är stor räcker den inte långt när alla grupper i samhället ständigt vill ha mer
och mer. Oavsett vad Göran Persson har hittat på under sin tid som statsminister så delar inte
förbundsstyrelsen motionärens åsikt att Sverige bör skuldsätta sig ytterligare för att rädda ett
underskott i AP-systemet. Skuldsätter man sig för att dela ut pengar åt alla håll och kanter slutar
det snart som för våra vänner nere på kontinenten. Förbundsstyrelsen är inte heller av den mening
att pengar från AP-systemet skall användas till att få fart på Stockholmsbörsen. Sådant får man
syssla med på eget bevåg om man anser det vara det bästa sättet att trygga sin pension.
43
Bättre lösningar på pensionsproblemet vore att fortsätta göra det mer lönsamt för pensionärer att
jobba samt att höja grundavdraget för pensionsinkomst. Det senare skulle framför allt gynna
fattigpensionärer, en av de grupper i Sverige som har det svårast idag.
44
Motion 19
Motion ang räntepolitik.
Det pågår en debatt i landet om riksbankens räntepolitik, vilken verkar vara lite scizofren.
Riksbanken har ett mål fastslaget av riksdagen, nämligen att hålla inflationen på 2 %. Inflation är
numera 0.4 %. Riksbanken missar sitt huvudmål varje gång numera.
På senare tid har det visat sig att riksbanken numera också håller på att snegla på ett annat mål,
nämligen risken för att husägare och hushåll skall överbelåna sina hus. Detta innebär att
riksbanken inte klara sitt huvudmål att hålla inflationen på 2 %. Detta fenomen är ett
storstadsproblem och inte ett Glesbygdsproblem.
Inflationen idag ligger mycket nära 0 % och har även varit under noll procent, vilket kan bli rätt
olyckligt, då vi i så fall får deflation i landet.
Orsaken till att riksbanken på egen hand nu siktar på i princip två mål är att landet är delat i två
områden, nämligen storstadsområdena och glesbygden. I Glesbygden finns inga överbelånade hus.
De flesta hus säljs fortfarande till priser som endast är en bråkdel av vad nybyggnadskostnaderna
är.
Yrkar därför:
1. att förbundet till nästa partikongress för fram förslaget att riksdagen skall besluta att
riksbanken vid sin räntesättning skall ha två räntenivåer i landet en räntenivå för
storstäderna och en räntenivå för glesbygden. Detta kan enklast ske genom att riksbanken
sätter en normalränta för storstäderna och glesbygdsränta blir då automatiskt t.ex. 0,5 %
lägre vid varje räntesättning.
Motionären tar i sin motion upp frågor gällande riksbankens räntepolitik och anser att moderata
samlingspartiet ska lägga fram förslag om att riksdagen ska besluta att riksbanken ska ha två
räntenivåer för landet.
Förutom att förslaget skulle resultera i stora gränsdragningsproblem är det viktigt att riksbanken
har en självständig ställning i Sverige och själva beslutar hur räntepolitiken ska bedrivas vilket också
är den nu gällande ordningen.
45
Motion 20
Motion ang hyresfastigheter i Sverige och i Värmland
Många hyresfastigheter har ett stort eftersatt underhåll. Orsaken till detta kan vara många bl.a.
ägarformerna. Från hyresgästföreningarna sida förs ibland diskussionen om att möjliggöra ROTavdrag för hyresgäster. Detta låter sig inte tekniskt göras så lätt.
Gör alla hyreshus momspliktiga med en utgående moms på 6 %, vilket vid första anblick kan synas
som en fördyring för hyresgästerna, men alla fastighetsägare, vare sig dessa är kommunala bolag,
stiftelser, bostadsrättsföreningar eller privat ägda hyreshus, har en ingående moms på 25 %, vilken
minskar nettoeffekten av en ”momshöjning”.
En utgående moms på 6 % balanseras normalt av en ingående moms på 25 % för det vardagliga
underhållet i fastighetsbeståndet. Denna konstruktion medför dock att den fastighetsägare som
sköter om sina hus ordentligt får en fördel eftersom momsen på investeringar och uppgraderingar i
fastighetsbeståndet ger en större momsåterbäring och kan stimulera underhållet av fastigheter i
Sverige.
Hyresfastigheter i Sverige verkar vara eftersatta underhållsmässigt på många platser och särskilt
kommunalt ägda fastigheter och fastigheter i glesbygden.
En justering av momsplikten för fastighetsägare av hyreshus medför då ett mindre incitament för
att underhålla sina hus bättre och mer varaktigt och de som gör större renoveringar belönas med
en momsåterbäring mot de regler som nu gäller.
Vi föreslår därför:
1. att Moderaternas förbundsstämma i Värmland tar till sig följande förslag som sitt eget för
att underlätta underhållet på gamla fastigheter utan hänsyn till ägarformerna av
fastigheterna.
Motionären lyfter frågan om att underhållet av hyresfastigheter på sina ställen är eftersatt, vilket
kan utgöra ett problem för såväl boende i en aktuell fastighet som för omgivningen.
Förslaget är att med olika former av momskonstruktioner uppmuntra och premiera extra
underhåll. Tanken i sig kan tyckas god, men en rad invändningar kan göras mot detta. En sådan är
att förbundsstyrelsen anser att momslagstiftningen så långt som möjligt ska vara enhetlig.
Den viktigast invändning är dock att underhållet och ansvaret för detta bör åligga
fastighetsinnehavaren och kostnaden för detta bör rimligen avsättas kontinuerligt och finnas med i
kalkyler och den samlade hyressättningen för ett fastighetsbestånd.
Utöver detta finns regelverk som ställer upp krav på vilka skyldigheter och rättigheter som
fastighetsägare har. Vid misskötsel och uteblivet underhåll kan fastigheter som sista åtgärd ställas
under tvångsförvaltning.
46
Att införa ett regelverk enligt vad motionären förespråkar skulle också kunna ses som en
ekonomisk uppmuntran till de fastighetsägare som under tid inte tagit sitt ansvar och löpande
underhållit sina fastigheter och gjort ekonomiska avsättningar för detta och därmed missgynna de
som har underhållit sitt bestånd.
47
Motion 21
Motion ang reseersättningsbelopp
Samhällsbyggandet i Sverige idag går i huvudsak ut på att man skall använda kollektivtrafiken som
transportmedel. Vi ser varje vinter hur man har investerat i nya tågsätt för att kunna hantera flödet
av resanden. Tanken med denna utveckling är att alla skall kunna anpassa sitt resande till
kollektivtrafiken och dess tåg- och buss linjer.
Man har även gått så långt i denna utveckling att man inte har anpassat reseavdraget för resa med
egen bil under många år utan det skattemässiga reseavdrag har förblivit kvar sedan mer än 10 år
vid ett stenåldersbelopp om 18:50 per mil i ersättningsbelopp som är ”skattefritt”.
Bristen på anpassning av det skattefria reseersättningsbeloppet medför att glesbygden utarmas
eftersom kollektivtrafiken i glesbygden i alla fall inte kan ersätta den egna bilen som
fortskaffningsmedel. Att använda ett skattefritt reseersättningsbelopp som är otidsenligt och inte
kan kompensera för de faktiska kostnaderna, som uppstår vid resa med egen bil, måste ändras så
att det skattefria reseersättningsbeloppet motsvarar de faktiska kostnaderna eller i alla fall
motsvara det ersättningsbelopp som det statliga resereglementet ger (= ca 32:50 per mil).
Yrkar därför:
1. att nya moderaterna i Värmland driver denna fråga som sin egen och får tillstånd ett
skattefritt reseersättningsbelopp som även är anpassat till den Värmländska glesbygdens
verklighet.
Motionären tar i sin motion upp fråga om reseavdragets storlek och konsekvenserna för
glesbygden. Han konstaterar att avdragssumman legat på samma under många år medan den
reella kostnaden för resor har ökat.
I praktiken har staten genom sitt agerande under en rad av år ökat skattetrycket för arbetsresor
genom att, förutom att inte höja avdragssumman också successivt höja taket för rätten till avdrag.
Motionären säger i sin motion att dagens situation missgynnar glesbygden som inte har samma
utbyggda kollektivtrafik som storstadsområdena. Visserligen har kollektivtrafiken kraftigt byggts ut
både i Värmland och i hela Sverige för övrigt, men problemet kvarstår för många människor på
landsbygden.
1. att bifalla motionens intentioner om högre avdrag för arbetsresor och
2. att Moderaterna i Värmland driver fråga som sin egen men att den också ska gälla hela
Sveriges glesbygd/landsbygd.
48
Motion 22
Arbetsordningen vid förbundsstämman
Leif Lendrup, Moderaterna i Kristinehamn
Vid förra årets förbundsstämma, som var min första, kunde jag till min bestörtning notera att
deltagarna gick ut och in under behandlingen av motionerna. Dessutom hade ett betydande antal
deltagare lämnat stämman innan alla motioner var behandlade. Beteendet handlade om såväl
valda ombud av sina respektive föreningar som enskilda medlemmar. Att enskilda medlemmar
uppvisar detta beteende är i och för sig olämpligt, men likväl på något sätt deras ensak. Att valda
ombud inte fullt ut medverkar i motionsbehandlingen är däremot oförsvarligt. Dessa ombud har
tilldelats ett förtroende och ansvar från andra medlemmar och ska då leva upp till detta
förtroende.
För det första så är ovanstående beteende bristande respekt för motionärer och motioner och för
det andra, och mest allvarliga, att motioner inte får den behandling de ska ha och som ombudens
huvudmän förväntar sig. Vid dålig närvaro kanske vissa motioner blir antagna och kanske inte
skulle ha blivit det om alla hade varit på plats och vice versa. Detta är otillfredsställande
demokrati.
Yrkande:
1. att förbundsstämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag att till och vid nästa
förbundsstämma utforma och tillämpa en arbetsordning som uppfyller kraven på respekt
för och rättvisa beträffande behandlingen av motioner och ombudens ansvar för de som
har valt dem.
Motionären efterlyser en arbetsordning vid stämman som gör att motionsbehandlingen sker med
den respekt för motionen och motionären/motionärerna förtjänar. Förbundsstyrelsen är enig med
att motionsbehandlingen skal ske med respekt för densamma. Förbundsstyrelsen konstaterar
också att det finns många olika sätt att tillämpa för att så skall ske.
En möjlighet är att begränsa antalet motioner som får behandlas på stämman till ett bestämt antal.
Detta är dock inte demokratiskt och därför anser förbundsstyrelsen att detta inte är något
alternativ. Andra sätt för att snabba på behandlingen av motionerna är att införa talartid eller om
man anser att debattörerna inte tillför något nytt i debatten begära streck i den samma. Vissa
motioner är dock av den beskaffenheten att det måste föras en utförlig debatt kring motionen och
dess syften.
Om ombud anser att talartiden skall begränsas eller att det är lämpligt med ett streck i debatten
kan man påtala detta via en ordningsfråga. Ordningsfrågan tas upp direkt innan nästa talare och
skall beslutas om innan debatten går vidare. Förbundsstyrelsen tror inte att ett vatikanskt
konklavförfarande är ett alternativ då även ombud bör kunna sträcka på fötterna och fylla på med
frisk luft vid behov.
49
Motion 23
Skatt och arbetsgivaravgift på arvoden i ideella föreningar
Som vi alla känner till och uppskattar utförs det ett mycket omfattande och värdefullt, för att inte
säga nödvändigt arbete, i alla våra ideella föreningar och inte minst idrottens föreningar.
Arvodet för det ideella arbetet är ytterst sällan i nivå med arbetsinsatsen, men det är inte arvodet
som är drivkraften utan engagemanget. Arvodet är symboliskt, men likväl vill samhället kapa åt sig
en del av dessa blygsamma ersättningar och dessutom belasta arvodena med extra kostnader för
föreningar som för det mesta har en mager ekonomi.
Regelverket är följande:
Arvoden som uppgår till minst 100 kr per år ska läggas till mottagarens övriga inkomster och
marginalbeskattas därmed. Föreningen ska lämna kontrolluppgift på alla arvoden som uppgår till
minst 100 kr per år. Detta är visserligen en mindre men likväl en ökad administrativ skyldighet och
dessutom straffbar om den inte sker. På arvoden som uppgår till minst 1.000 kr per år ska
föreningen betala arbetsgivaravgift och preliminärskatt. De ökade kostnaderna tas från beskattade
medlemsavgifter och andra bidrag, som ska gå till föreningarnas verksamheter och är därtill en
administrativ pålaga.
Min uppfattning är att gränsen för skatt och arbetsgivaravgift samt skyldighet att lämna uppgifter
på arvoden i ideella föreningar ska höjas kraftigt och minst till 5.000 kr per år.
Yrkande:
1. att förbundsstämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag att driva förslaget i
riksorganisationen samt
2. att vid nästa förbundsstämma redovisa resultatet av sitt arbete.
Motionären beskriver ett problem som inte gynnar en aktiv och utvecklande ideell sektor. Stora
och betydelsefulla insatser görs inom ramen för föreningslivet och förbundsstyrelsen delar
motionärens uppfattning och stödjer gärna förslaget.
1. Att bifalla motionens intentioner.
50
Motion 24
Järnvägen mellan Karlstad och Laxå
En avkrok kan sägas vara en ort eller stad som ligger långt bort från ett eller flera viktiga
ekonomiska centra som är avgörande för omgivande orters utveckling. Avkroken kan kompensera
sitt ogynnsamma geografiska läge genom en väl utbyggd och effektiv infrastruktur för fysisk och
elektronisk kommunikation.
Tjänster är som bekant en ständigt växande andel av vår nationella produktion. Från det att
tjänster har varit ett komplement till fysiska produkter har det påtagliga mer och mer blivit ett
inslag i tjänster och upplevelser.
Postmoderna konsumenter väljer produkter och tjänster mindre för deras funktionella
användarvärde än för deras ”linking value”. Det postmoderna föder en längtan efter gemenskap
som denna ”consumption of belonging” syftar till att stilla. Yta verkar nämligen, paradoxalt nog,
ofta vara något grundläggande i receptet för framgång i dagens ekonomiska system.
Tjänster och upplevelser kan man inte ta på i förväg, de uppstår i närvaron och i mötet mellan
människor i sina yrkesroller och som turister. Då inträffar sanningens ögonblick, verklighet i
förhållande till förväntningar. Tjänster och upplevelser kräver snabb och bekväm fysisk och
elektronisk kommunikation. Som exempel kan nämnas att framgångsrika turistorter i Norge
marknadsför sig enbart på platser i Europa som har direkta flygförbindelser till den aktuella orten.
Något annat är inte lönt.
I början av 80-talet var uppfattningen att framväxten av tjänstesamhället och den elektroniska
kommunikationen skulle minska behovet av fysiska personkommunikationer. Så har det inte blivit.
Visst kan man sitta hemma och arbeta med bra nät, men tjänsternas natur och förändringarna i
våra värderingar och vårt sätt att vara sedan 80-talet ökar behovet av mänskliga möten.
Karlstad är en avkrok. Karlstad är den större stad i triangeln Stockholm, Göteborg och Oslo, som
ligger längst bort från något av dessa centra och har därmed ett ogynnsamt geografiskt läge. För
att kunna utvecklas måste därför Karlstad kompensera sig för detta med mycket goda fysiska och
elektroniska kommunikationer. Karlstad kan inte kompensera sig i alla riktningar och transportsätt
på en gång och inte ens på ganska lång sikt. Det självklara av många skäl är att välja Stockholm och
järnvägen mellan Karlstad och Laxå samt dessutom inte endast att förbättra banan utan också
förbindelserna och tågen.
I andra länder och regioner söker man nya vägar för att bygga och driva infrastruktur. Ett
samlingsbegrepp är Public Private Partnerships (PPP). I Finland drivs vägprojekt där privata företag
bygger och driver vägar genom PPP. Även för järnvägstrafik finns en trend med blandad
finansiering av nya projekt. En del i detta är ökade banavgifter. En annan är en ökad
samfinansiering mellan samhället på olika nivåer och privata företag. En metod som använts i USA
och England är att finansiera sådana projekt med tillfälliga skatter. Detta är en form av
medfinansieringsmodell som sprider ansvaret för finansieringen även till andra grupper. I USA och
Storbritannien finns också privatfinansierade järnvägssystem, vissa fall baserade på koncessioner.
Det är vidare en bra modell att den organisation som svarar för byggande också har ett tydligt
helhets- och resultatansvar för drift och underhåll av trafik och bana.
51
Det ger ett bra incitament för organisationen att genomföra byggprocesserna snabbt och
kostnadseffektivt samt att planera för drift underhål med ett livscykelperspektiv.
Det är inte bara den aktuella järnvägssträckan som måste förbättras utan också antalet dagliga
förbindelser med Stockholm och de tåg som används samt hur dessa är utrustade.
Politiker och företrädare för olika intresseorganisationer har i årtionden beklagat sig över den
aktuella järnvägens dåliga standard samt de fåtaliga och obekväma tågförbindelserna med
Stockholm. Den ena järnvägsutbyggnaden efter den andra går Karlstad och Värmland förbi. Det är
dags att pröva nya grepp.
Yrkande:
1. att förbundsstämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag att i olika instanser initiera en
utredning angående utbyggnad av järnvägen till Laxå och järnvägstrafiken mellan Karlstad
och Stockholm enligt PPP samt löpande och vid nästa förbundsstämma redovisa resultatet
av sitt arbete.
2. att förbundsstämman som ett led i detta arbete ger förbundsstyrelsen i uppdrag att
uppmana Karlstad kommun att ansluta sig till Stockholm Business Alliance. Se bilaga
"Bilaga Järnvägen mellan Karlstad och Laxå".
52
Motionären vill att förbundsstyrelsen ska driva på processer så att en utredning kommer till stånd
angående utbyggnad av järnväg till Laxå och en utbyggnad av järnvägstrafiken mellan Karlstad och
Stockholm finansierad genom PPP.
Motionären pekar på vikten av en väl fungerande infrastruktur för såväl länder som regioner. En väl
fungerande infrastruktur är viktig för att den arbetslinje som Moderaterna står bakom ska fungera
väl. Människor måste kunna röra sig inom allt större arbetsregioner och ta sig till och från sina
arbetsplatser. En väl fungerande infrastruktur är också viktig för företagen, för exempelvis export
av produkter till andra länder.
Hösten 2012 presenterade regeringen den största satsningen på infrastruktur som någon svensk
regering någonsin lagt fram. Totalt handlar det om 522 miljarder kronor för såväl nyinvesteringar
som drift och underhåll för perioden 2014-2025.
För närvarande arbetar Trafikverket med en åtgärdsplan för planeringsperioden 2014-2025.
I åtgärdsplanen lämnar Trafikverket sina förslag på nationell plan för planeringsperioden. Under
samma period tas planer för de 21 länen fram, i dialog med exempelvis kommuner. Den 13 juni
2013 är det planerat att Trafikverket lämnar över sina förslag till nationell plan till regeringen.
Beslut om den nationella planen fattas av regeringen under våren 2014.
För att effektivisera byggande av landets infrastruktur har också Riksdagen fattat ett beslut som
bygger på Transportinfrastrukturkommitténs förslag. Dessa förslag innebär en effektivisering av
planering av stora projekt med flera år för ikraftträdande av byggen.
Trafikverket bildades av tidigare Vägverket och Banverket år 2010. Ett steg för en sammanslagning
av dessa två stora enheter var bland annat att få fram nya och effektiva upphandlingsprocesser.,
vilket också gör att vi når fram med olika infrastrukturprojekt snabbare.
Det nya Trafikverket gör idag en strukturerad upphandling på olika sätt. Det kan exempelvis vara en
funktionsupphandling, driftsupphandling eller en vanlig traditionell upphandling. Sammantaget
visar detta att Trafikverket prövar olika former som passar bäst på olika projekt.
Förbundsstyrelsen finner inte skäl att ta ställning för någon specifik upphandlingsform utan
överlåter till Trafikverket att föreslå bästa möjliga upphandlingsform för varje enskilt och aktuellt
projekt.
Att specifikt föreslå att järnvägen mellan Stockholm och Karlstad i ett PPP projekt skulle med all
sannolikhet försena möjligheterna att få erforderliga investeringsmedel då detta projekt skulle
särutredas ur ett PPP-perspektiv.
Förbundsstyrelsen anser att det helt är en kommunal fråga om man vill ansluta sig till motionärens
andra att sats vilket innebär att Karlstad skulle ansluta sig till Stockholm Business Alliance
53
Verksamhetsberättelse 2012
Styrelsen för Moderata Samlingspartiet i Värmland får härmed avge berättelse för verksamhetsåret
2012.
Styrelsens sammansättning
Ulrika Simonsson, förbundsordförande, Säffle.
Judith Kisch, 1:e vice förbundsordförande, Grums.
Per-Samuel Nisser, 2:e vice förbundsordförande, Karlstad.
Ledamöter:
Thomas Nilsson, Forshaga.
Jonas Larsson, Säffle.
Christer Bylund, Arvika.
Bo Ekelund, Storfors.
Marlené Lund Kopparklint, Karlstad.
Artur Hulu, MUF, Sunne.
Pia Hallström, MQ-ansvarig, Forshaga.
Anna Nilsson, Vice MQ-ansvarig, Torsby.
Revisorer: Thomas Elander, Karlstad och Elsie-Marie Arvidsson, Kristinehamn.
Revisorsersättare: Owe Elvingsson, Säffle och Andris Widuss, Storfors.
Adjungerade i förbundsstyrelsen har varit:
Gunnel Hansson, Moderata Seniorer.
Jan-Evert Rådhström, Riksdagsledamot.
Christian Holm, Riksdagsledamot.
Catarina Segersten Larsson, Regionråd.
Fredrik Larsson, Landstingsråd.
Hedersledamöter:
Ove Eriksson, hedersordförande, Filipstad.
Birgitta Sjöqvist, Sunne.
Gullan Lindblad, Karlstad.
Förbundsstyrelsen har sedan förbundsstämman den 10 mars 2012 på Thon hotell i haft 12
protokollförda förbundsstyrelsemöten.
Under verksamhetsåret har bland annat följande hänt
16 januari - Medlemsmöte: Socialkommittén om sjukvårdsfrågor samt äldrefrågor.
23 januari - Medlemsmöte: Samverkan mellan universitet, näringsliv och offentlig förvaltning.
23 januari - Förbundsråd.
27 -29 januari - LAN Party med Moderaterna i Värmlands kulturnätverk & MUF Värmland.
30 januari - Förbundsstyrelsemöte.
2-3 februari - Kommunstyrelseinternat i Stockholm.
13 februari - Träff med arbetsgruppen för tillväxt och regional utveckling.
13 februari - Medlemsmöte: Samverkan mellan universitet, näringsliv och offentlig
förvaltning.
18 februari - Förbundsstyrelsemöte.
20 februari - Medlemsmöte: Problemen med hustruimport.
23 februari - 2014-Programmet Träff 4, Landstinget.
27 februari - Medlemsmöte: Moderat utrikespolitik i en förändlig värld.
9 mars - Mingelkväll inför förbundsstämman på Thon hotell, Charlottenberg.
10 mars - Förbundsstämma på Thon hotell, Charlottenberg.
16-17 mars - Sverigemötet i Örebro.
20 mars - Förbundsstyrelse.
22 mars - Förbundskampanj i Munkfors.
29 mars - Förbundskampanj i Munkfors.
3 april - 2014-Programmet Träff 5, Region Värmland.
16 april - Rådskonferens i Stockholm.
23 april - 2014-Programmet Träff 6.
27 april - Förbundsordförande konferens i Stockholm.
4-5 maj - Förbundsstyrelsehelg i Borgvik.
8 maj - Medlemsmöte Svenska skogsmodellen – Frihet under ansvar.
9 maj - Medlemsmöte Regional Kulturplan.
11 juni - Förbundsstyrelse.
11 juni - Förbundsråd.
12 juni - Möte med rekryteringskommitté.
13 juni - Medlemsmöte, lunch med Partisekreterare Kent Persson
15 juni - 2014-Programmet kursavslutning.
16 juni - Deltagande i Karlstad statslopp.
30 juni - Deltagande Arvika stadslopp.
3 juli - Moderaternas dag Almedalen.
18 augusti - Fredrik Reinfeldt sommartalar i Strandvik i Gustavsberg.
27 augusti - Medlemsmöte Socialförsäkringsutskottet besöker Karlstad.
29 augusti - Medlemsmöte Eurokrisen.
3 september - Förbundsstyrelse.
12 september - Medlemsmöte Kulturplanen i Värmland.
15-16 september - Nationellt ordförandefokus på Viking Line.
15 september - Deltagande i Tjurruset tillsammans med Moderaterna i Karlstad.
29 september - Uppstart och kick-off för Moderaterna i Värmlands höstkampanj.
8 oktober - Förbundsråd.
11-12 oktober - Kommuninternat i Stockholm.
14 oktober - Gemensam avslutning med mingel för Moderaterna i Värmlands höstkampanj.
19-20 oktober - Flerlänskonferens i Uppsala.
31 oktober - Förbundsstyrelse.
5 november - Möte med rekryteringskommittén.
11 november - Möte med rekryteringskommittén.
12 november - Förbundsstyrelse.
19 november - Informationsträff hos Moderaterna
20 november - Medlemslunch hos Moderaterna i Värmland.
23-24 november - Heldag Kampanjhelg.
2 -4 december - Medlemsresa till Bryssel.
8 december - Förbundsstyrelse.
8 december - Förbundsråd.
12 december - Möte med rekryteringskommittén.
13-14 december - Luciakampanj.
Verksamhet i länet
Förbundet har satt igång ett antal arbetsgrupper för att få fram ett kontinuerligt utvecklingsarbete
med vår politik. Deltagare i arbetsgrupperna är ledamöter i förbundsstyrelsen, men de kan också ta
in andra medlemmar som vill engagera sig eller adjungera personer med specialkunskaper.
Arbetsgrupperna är : Välfärdsfrågor, Trygghetspolitik och Partikultur.
Arbetet med ett nytt regionalpolitiskt program pågår och resultatet av det kommer att presenteras
på stämman 2014.
Att ta fram nya rekryterings- och nomineringsregler har varit ett stort arbete och tagit en hel del tid i
anspråk. Det förslag som nu föreligger som förslag till stämman är en utveckling av det tidigare
systemet.
Skolfrågan och kollektivtrafiken har varit de frågor som krävt mest arbete under året. I flera av länets
kommuner är landsbygdskolornas vara eller inte vara orsak till en stor konflikt. Folkomröstningar har
genomförts och ska genomföras i flera kommuner.
En arbetsgrupp för regionfrågan är under bildande i länet. Alla partier har träffats på initiativ av
ordförande och socialdemokraternas ordförande i länet. Efter tre möten har partierna enats om att
gå vidare med syfte att bilda en egen regionkommun.
Rekryteringsarbete / ”politikersökes.se”.
En av de viktigaste uppgifterna för partiet är att aktivt rekrytera kandidater till de allmänna valen.
Rekryteringsarbetet måste ske kontinuerligt och med största omsorg. Ansvariga för rekryteringen ska
alltid finnas.
Moderaterna i Värmland har påbörjar rekryteringsarbetet inför valen 2014. Ansvariga för
rekryteringen för riksdagsval samt landstingsval är Moderaterna i Värmlands rekryteringskommitté
som utsetts av förbundsstyrelsen. Kommittén har bestått av Mats Hahne, Maria Ohlson, Anders
Westerlind, Kerstin Johannesen, Annica Janson, Nils Kallin, Daniel Lindefelt, MUF plats. Adjungerade
har varit Henrik Wall, ombudsman samt Maria Thyni, ombudsman.
Under året har en rekryteringswebbsidan ” politikersökes.se ”startats upp och ett flertal
informationsmöten har genomförts dit nya intresserade har varit välkomna att få information om
moderaterna och möjligheten att vara med i processen med att ta fram våra valsedlar inför valen
2014. Mycket arbete har lagts ner på att rekrytera, resultatet har så här långt varit gott och många
nya har anmält sig.
Utbildningar
Ett antal seminarier med aktuella teman har genomförts på initiativ av kansliet. Förbundsstyrelsen
har fattat beslut om att avvakta med fler utbildningar för tillfället och koncentrera sig på nuvarande
seminarieserier och en kandidatutbildning för de som nominerats till hösten. Det är mycket viktigt att
vi har bra utbildade personer på våra listor.
Moderatkvinnorna
Ordförande för Moderatkvinnorna i länet har Pia Hallström, Forshaga varit. Anna Nilsson, Torsby
valdes under hösten till vice ordförande för Moderatkvinnorna. Kvinnoförbundet har bedrivit en aktiv
verksamhet i länet under året. Karlstads och Kils föreningar har beslutat sig för att övergå till
kvinnonätverk.
Moderata seniorer
Ansvarig för Seniorverksamheten i länet har Gunnel Hansson, Karlstad varit. Moderata seniorer har
verksamhet i Karlstad. Under ledning av Ulf Dahlby hålls regelbundna möten. Representanter för
riksdag, landsting och kommun bjuds in och berättar om aktuella frågor. Mötena är
mycket uppskattade av medlemmarna.
Medlemmar
2012-12-31 var antalet medlemmar i förbundet 1310 medlemmar, varav 208 stycken tillhör MUF.
Det här är ökning med 76 medlemmar och Moderaterna i Värmland är det länsförbund i hela landet
som ökat mest i procent under 2012.
Tidigare beslut från förbundsstämmor
2011
Motion angående tillgänglighet Stina Lundström
Förbundsstämman beslutade enligt förbundsstyrelsens förslag innebärande att motionen bifalles i sin
helhet och sändes till Moderata riksdagsgruppen för beaktande. Motionen är sänd till Moderata
riksdagsgruppen.
Motion gällande ombildning till ägarlägenheter Christian Holm
Förbundsstämman biföll motionen i sin helhet och motionen sändes till Moderata partistämman
2011. Partistämman, enligt utskottets förslag, biföll att-sats 1 dvs. att Moderaterna ska verka för att
tillåta ombildning av redan befintligt bostadsbistånd till ägarlägenheter. I övrigt anse motionen
besvarad.
Motion angående att avskaffa Nordiska rådet Jan-Evert Rådhström
Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen i sin helhet och motionen sändes till Moderata
partistämman 2011. Partistämman beslutade i enlighet med utskottets och partistyrelsens förlag att
avslå motionen.
Motion angående Moderaternas partibeteckning, Karl-E Lundström
Förbundsstämman ansåg motionen som besvarad. På Moderata partistämman 2011 behandlades
därför inte Karl-E Lundströms motion, dock behandlades flera motioner inom samma område på
partistämman. Partistämman beslutade att partistyrelsen får i uppdrag att avgöra om Nya
Moderaterna eller Moderata Samlingspartiet ska stå på valsedlarna i valet 2014.
2012
Partistyrelsen har bestämt att ingen motionsbehandling kommer att ske på partistämman 2013. Det
innebär att de motioner som ska skickas vidare till partistämman enligt stämmans beslut, kommer att
sändas över och behandlas på partistämman 2015.
Motion angående privatkopieringsersättning och privatkopieringsavgift, Christian Holm,
helhet och motionen sänds över till kommande partistämma med motionsbehandling.
Motion angående polisiära ordningsinsatser vid idrottsevenemang, Christian Holm
Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen i sin helhet och motionen sänds över till
kommande partistämma med motionsbehandling.
Motion angående utveckling och arkeologiska utgrävningar, Ulrika Simonsson
Motion angående gymnasieskolan Stina Höök, Jonas Larsson, Ulrika Simonsson
Stämman bifaller motionen samt beslutar att uppdra åt förbundsstyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp
för frågan där resultatet skall redovisas under året. Arbetsgrupp tillsattes under juni 2012 där
sammankallande är Pia Hallström.
Motion angående 18 årsgräns vid manlig omskärelse, Jonas Larsson
Stämman beslutade att bifalla motionen i sin helhet och motionen sänds över till kommande
partistämma med motionsbehandling.
Motion angående lagför personer som avviker från fängelsestraff, Jonas Larsson
Motion angående sjuklön vid frivilliga ej medicinskt nödvändiga ingrepp, Jonas Larsson
Motion angående bluffakturor, Pia Hallström
Stämman beslutade att bifalla motionen samt att vidaresända den till nästa paristämma. Motionen
sänds över till kommande partistämma med motionsbehandling.
Motion angående förebyggande åtgärder för att minska brott och kränkningar i skolan,
Pia Hallström
Stämman beslutade att bifalla motionen samt att vidaresända den till nästa paristämma. Motionen
sänds över till kommande partistämma med motionsbehandling.
Motion angående förenkla studenters boende i Karlstads grannkommuner, MUF-Värmland och
Fredrik Jönsson
helhet där stämman uttalade sitt stöd för vad som framförs i motionen gällande ökat samarbete
mellan Karlstad och Karlstads grannkommuner för att förenkla studenters boende i dessa
att verka för vad som framförs i motionen gällande att förenkla studenters boende i
Karlstads grannkommuner.
Motion angående energifrågor, Bertil Ring
Stämman beslutade att bifalla att-sats 1, 2 samt 4 vilket innebär att motionen har sänts till
riksdagsgruppen och partistyrelsen för kännedom.
Motion angående människor ska ha rätt att bestämma över metallen i sin kropp, Jan-Evert
Rådhström
Motion angående Valfrihet – från politisk idé till praktisk verklighet, Stina Höök
Stämman beslutade att bifalla motionen samt att en arbetsgrupp tillsätts i Moderaterna i Värmland
som arbetar med valfrihetsfrågor. Förbundsstyrelsen har under året försökt att tillsätta en
arbetsgrupp men har inte hittat någon person som är intresserad av att leda gruppen.
Förbundskansliet
Moderaterna i Värmlands förbundskansli är länets moderata servicefunktion med politisk och
kommunikativ service och hjälp till förbundet, föreningar och enskilda medlemmar.
Kansliet består av Maria Thyni, ombudsman, Henrik Wall ombudsman samt Birgitta Stigsdotter
Tamas, kansliansvarig med ansvar för medlemsservice och utskick.
Styrelsen vill framföra sitt varma tack till personalen för deras viktiga och välutförda insatser under
det gångna året.
Ulrika Simonsson
Judith Kisch
Per-Samuel Nisser
Thomas Nilsson
Jonas Larsson
Christer Bylund
Bo Ekelund
Marlené Lund Kopparklint
Artur Hulu
Pia Hallström
ÅrsredovisningSför
ModeratafSamlingspartietfifVärmland
KUFL55j5KOT
S
Räkenskapsåret
cCHcECHECHfEfcCHcEHcE8H
T
S ./u
KUFL55j5KOT
Förvaltningsberättelse
S
S tyrelsenSförSModerataSSamlingspartietSiSVärmlandéSKUFL55j5KOTSfårShärmedSavgeSårsredovisningSför
L
S 5TL:
Allmäntfomfverksamheten
M
S oderaternaSiSVärmlandsSsträvanSärSattSvinnaSmänniskorSförSdenSsamhällssynSsomSpartietSföreträder:
M
S oderaternaSiSVärmlandsSuppgiftSärSdärförSattSmålmedvetetSbildaSopinionSförSochSutvecklaSmoderata
iSdéeréSattSvinnaSväljareStillSpartietSochSattSiSpraktiskSpolitikSförverkligaSidéerSiSenlighetSmedSpartiets
sS amhällssyn:
Dispositionerfbeträffandefvinstfellerfförlust
Å
StyrelsenSföreslårSattStillSförfogandeSståendeSmedelÖ
balanseratSresultat
åretsSresultat
BeloppÅiÅkr
Totalt
T /UF FUA
disponerasSsåSatt
iSnySräkningSöverföres
T /UF FUA
T FPF KKA
FLO PO5
SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS
SSSSSS
V
S adSbeträffarSLänsförbundetsSresultatSochSställningSiSövrigtéShänvisasStillSefterföljandeSresultatjSoch
b
S alansräkningarSmedStillhörandeSbokslutskommentarer:
L
S ./u
KUFL55j5KOT
Resultaträkning
BeloppÅiÅkr
Not
2012-01-012012-12-31
2011-01-012011-12-31
UAA OFK
FA L55
L TKF KTF
UKT FTK
F UA/ L/O
PAA T5/
KP FFF
T KAO 5OK
OTO /OO
F FTK LF/
jLOO UKK
jP/5 O/L
jALT /OK
jLOO UPA
jTP/ LFL
jTOP LAT
jT POF F5A
jLA /FA
FTP /AF
jFTA OL/
jFPO FPF
jFPK /T/
jLA/ 5FT
jTAP P5K
jLAO UFK
jT /LT OT5
jLF /OF
jTT PLO
Resultat från finansiella poster
Utdelning
Ränteintäkter
Räntekostnader
Resultatfefterffinansiellafposter
j
TP O5A
j/O
FLO PKO
T5A K/5
TA P/F
jT 5AK
T5K KF/
Resultatfförefskatt
FLO PKO
T5K KF/
Åretsfresultat
FLO PKO
T5K KF/
Verksamhetens intäkter
FörsäljningSochSaktiviteter
Medlemsavgifter
Partistöd
EndraSförbundéShyresintäkter
Verksamhetens kostnader
Lokalkostnader
Förbundsmtrl4teknik
UtbildningéSmötenéSresor
Kommunikation
Underentreprenader
PartistödSRO
Personalkostnader
ÖvrigaSexternaSkostnader
Verksamhetsresultat
2
F
S ./u
KUFL55j5KOT
Balansräkning
BeloppÅiÅkr
Not
2012-12-31
2011-12-31
3
T PFL 5P/
T PFL 5P/
T PFL 5P/
T PFL 5P/
T PFL 5P/
T PFL 5P/
TK/ KF/
AO PO/
j
AK 5LO
F5P F/T
KU /AA
TL 5UP
PT AA5
/L OOT
L5P LU5
OLL TL/
O/O /K/
Summafomsättningstillgångar
T LL/ PKU
T TUF OA/
SUMMAfTILLGÅNGAR
L /AK AFF
L /5/ 55L
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
EndelarSiSintresseföretag
Summafanläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
FordringarShosSVärmlandsSföreningar
FordringarShosSMUF
FörutbetaldaSkostnaderSochSupplupnaSintäkter
Kassa och bank
P
S ./u
KUFL55j5KOT
Balansräkning
BeloppÅiÅkr
Not
2012-12-31
2011-12-31
Fondering
CalanseradSresultat
ÅretsSresultat
/55 555
T FPF KKA
FLO PKO
L LUF FUP
/55 555
T LFA 5PO
T5K KF/
T OPF KKA
Summafegetfkapital
L LUF FUP
T OPF KKA
UL 5OT
LL KPK
LO5 LL5
FKA TAO
L/L PFO
TAK FFP
LPT FPP
//L TTU
L /AK AFF
L /5/ 55L
Inga
Inga
Inga
Inga
EGETfKAPITALfOCHfSKULDER
Eget kapital
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
ÖvrigaSskulder
UpplupnaSkostnaderSochSförutbetaldaSintäkter
SUMMAfEGETfKAPITALfOCHfSKULDER
4
Ställdafsäkerheterfochfansvarsförbindelser
Å
StälldaÅsäkerheter
Ansvarsförbindelser
A
S ./u
KUFL55j5KOT
Noter
NotfHffRedovisningsEfochfvärdeingsprinciper
Å
S rsredovisningenSharSupprättatsSenligtSårsredovinsgslagenSochSmedStillämpandeSavSallmännaSråd:
P
S rincipernaSärSoförändradeSjämnförtSmedSföregåendeSår:
F
S ordringarnaSharSupptagitsStillSdeSbeloppSvarmedSdeSberäknasSinflyta:
Ö
S vrigaStillgångarSochSskulderSharSupptagitsStillSanskaffningsvärdenSdärSingetSannatSanges:
P
S eriodiseringSavSinkomsterSochSutgifterSharSskettSenligtSgodSredovisningsed:
E
S nskaffadeSinventarierSkostnadsförsSlöpandeSiSanslutningStillSinköp:
NotfcfffAnställdafochfpersonalkostnader
Medelantalet anställda
Å
Å
Män
Kvinnor
Totalt
2012-01-012012-12-31
j
L
c
2011-01-012011-12-31
j
L
c
2012-01-012012-12-31
K/A 5/U
2011-01-012011-12-31
OAP //T
475 C79
LOK KTT
UT 55/
956 77H
F/A PLF
/T /P5
2012-12-31
2011-12-31
T PFL 5P/
H 68c C67
T PFL 5P/
H 68c C67
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Å
Å
LönerSochSandraSersättningarÖ
Summa
SocialaSkostnader
.varavSpensionskostnaderu
Notf8ffAndelarfifintresseföretag
Å
EckumuleradeSanskaffningsvärdenÖ
jVidSåretsSbörjan
Redovisatfvärdefvidfåretsfslut
F
S astighetSECSTaredomSAA/LK/jFLLPéSsäteSKarlstadéSALKTSstSaktierSmotsvarandeS//VSavSkapitalet:
Notf6ffEgetfkapital
Å
Å
ÅretsÅförändringarÅavÅegetÅkapital
CeloppSvidSåretsSingång
QispositionSavSföregåendeSårsSresultat
ÅretsSresultat
Beloppfvidfåretsfutgång
Å
Valfond
Balanserat
resultat
Årets
resultat
/55 555
T LFA 5PO
T5K KF/
7CC CCC
H 868 445
T5K KF/
jT5K KF/
FLO PKO
8c9 649
/
S ./u
KUFL55j5KOT
Underskrifter
Å
KarlstadSden
Å
UlrikaSSimonsson
Förbundsordförande
JudithSKisch
TÖeSviceSordförande
PerjSamuelSNisser
LÖaSviceSordförande
CoSEkelund
MarlenéSLundSKopparklint
JonasSLarsson
ThomasSNilsson
HhristerSCylund
PiaSHallströmS.MQu
ErturSHuluS.MUFu
Min4VårSrevisionsberättelseSharSlämnatsSden
ElsiejMarieSErvidsson
Revisor
TomasSElander
EukoriseradSrevisor
Revisionsberättelse
Till förbundsstämman i Moderata Samlingspartiet i Värmland
Rapport om årsbokslutet
Vi har reviderat årsbokslutet för Moderata Samlingspartiet i
Värmland för år 2012.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra
författningar samt stadgar
Utöver vår revision av årsbokslutet har vi även reviderat styrelsens
förvaltning för Moderata Samlingspartiet i Värmland för år 2012.
Styrelsens ansvar för årsbokslutet
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta ett årsbokslut och
för att bokföringslagen tillämpas vid upprättandet av årsbokslutet
och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för
att upprätta ett årsbokslut som inte innehåller väsentliga
felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsbokslutet på grundval av vår
revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on
Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att
vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att
uppnå rimlig säkerhet att årsbokslutet inte innehåller väsentliga
felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i årsbokslutet.
Revisorerna väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom
att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsbokslutet, vare
sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna
riskbedömning beaktar revisorerna de delar av den interna
kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar
årsbokslutet i syfte att utforma granskningsåtgärder som är
ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte
att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll.
En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i
de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i
styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av
den övergripande presentationen i årsbokslutet.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på
grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god
revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår
revision av årsbokslutet granskat väsentliga beslut, åtgärder och
förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om styrelsen har
företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan
föranleda ersättningsskyldighet.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Vi tillstyrker att förbundsstämman beviljar styrelsen ansvarsfrihet
för räkenskapsåret.
Karlstad 26 mars 2013
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsbokslutet i allt väsentligt upprättats i
enlighet med bokföringslagen.
Elsie-Marie Arvidsson
Föreningsrevisor
Tomas Elander
Auktoriserad revisor

Stämmohandlingar 2013

Transcrição

Documentos relacionados

Stämmohandlingar Värmland 2014