gtz- rdp imor leste—farming systems development--icm
Transcrição
gtz- rdp imor leste—farming systems development--icm
Téknika Kuda Batar ho Prátika Agríkola Di’ak (PAD) Hasa’e Produsaun Batar hodi Hadi’a Ekonomia Dili, Marsu 2013 Tulun hosi: Lista Konteúdu Tópiku Lista konteúdu Lian Tatoli I. Kontestu 1. Introdusaun 2. Objetivu kuda batar tuir sistema PAD 3. Oinsa implementa sistema PAD Pájina ii iii 1 1 3 3 II. Atividades PAD 1. Preparasaun materiais ba PAD 2. Preparasaun rai 3. Selesaun Fini 4. Distansia kuda 5. Manutensaun 6. Kolleita no pos kolleita 7. Prosesamentu 4 4 4 6 10 14 27 32 III. PAD ba batar ninia diak 35 IV. PAD ninia limitasoens 35 V. Alternativu solusaun 36 VI. Prosesu komunikasaun ho to’os na’in 36 VII. Oinsa servisu ho to’os-na’in sira konaba PAD 37 VIII. Referensias 37 Lian Tatoli Batar nudar ai-han ida importante tebes-tebes. Iha ema lubun maka sei depende ba ai-horis ida ne’e nudar ai-han lor-loron ka nudar ai-horis ne’ebé iha valór ekonómiku. Maski nune’e, to’os-na’in sira seidauk uza prátika kultivasaun ne’ebé diak. Tamba ne’e, ho manuál batar ne’ebé simples ne’e bele ajuda ajente agrikultura sira no mos to’os-na’in sira hodi bele hadia produktividade batar iha rai laran. Manuál Prátika Agrikultura Diak (PAD) ne’e sei orienta prátika kultivasaun batar ne’ebé diak hahu hosi preparasaun fini to’o prosesamentu. Métudu kultivasaun iha manuál ne’e hetan ona rekomendasaun hosi Ministério da Agricultura e Pescas (MAP) atu hasa’e produktivadade batar hodi hametin seguransa ai-han no hasa’e rendimetu familia agrikultor sira nian. Ho remata hakerek matadalan ba PAD hodi hasa’e produktivdade batar ida ne’e, hakerek-na’in la haluha agradese ba Na’i Maromak tanba ho Nia grasa no tulun maka bele halo kompletu manuál ida ne’e. Hakerek nain mos la haluha agradese ba ema hotu-hotu ne’ebé fó tiha ona sira nia kontribuisaun ba manuál ida ne’e to’o hotu. Liu-liu ba: 1. 2. 3. 4. S. E. Ir. Mariano Assanami Sabino, Ministro MAP, Timor-Leste. Sr. Alwin Schucmann, Team Lider ba RDP IV-GIZ Timor-Leste. Sr. Gil Rangel, Director Nacional da Agricultura e Horticultura. Sr. Januario Marçal de Araujo, Director Nacional do Apoio Desenvolvimento Comunitário Agricola. 5. Sr. Benjamin Guterres, Sr. Jose Barros no Sr. Guilherme Quintão, no 6. Ba ema hotu-hotu ne’ebé ami labele temi ida-idak nia naran iha ne’e. Liu hosi lia tatoli ida ne’e ami mos hakarak husu ba lee-na’in sira nia sujestoens ka krítikas ne’ebé konstrutiva atu nune’e bele hadi’a diak liu tan manuál batar ida ne’e iha futuru. Ba lee-nain sira nia atensaun no kolaborasaun ami mos la haluha hato’o obrigadu wain. Dili, Marsu 2013 Hakerek nain, Claudino Ninas Nabais, PhD. Mellorista Batar hosi MAP-TL I. Kontestu 1. Introdusaun Timor-Leste ho luan mais ou menus 15,000 km2 hanesan rai ida ne’ebé iha potensialidade boot atu dezenvolve batar. Rai ho ninia luan liu 200,000 ha maka indentifikadu nu’udar rai potensiál ba kuda batar. Poténsia área ida ne’e namkari iha distritu hotu-hotu maski ho luan área ne’ebé lá hanesan no área kultivu ne’ebé lá hanesan mos. Distritu lima ne’ebé ho área potensiál luan liu maka Covalima, Bobonaro, Baucau, Lautém no Manatuto. Maski nune’e, utilizasaun área potensiál ne’ebé iha seidauk másimu. Área kultivu tinan-tinan foin bele atínge ho médiu 70,000 ha iha nível nasionál. Rai mamuk barak mak seiduak bele utiliza tamba iha limitasaun kbiit to’os-na’in sira nian. Haré ba dadus área kuda nian, kuaze lá sa’e signifikamente durante dékada ida nia laran. Figura ida ne’e mosu, dalaruma númeru involvimentu to’os-na’in sira lá sa’e grafikamente tinan-tinan, liu-liu iha área rurál sira, tamba ánimu hosi idade produktivu to’os-na’in foun sira laiha atu kaer to’os. Iha mos kompetisaun hosi área seluk ne’ebé sa’e makas liu-liu iha sidade laran ne’ebé nakunu ho profisaun oin-oin hodi dada ema lubun hosi área rurál sira. Situasaun ida ne’e kontribui ba iha númeru movimentu urbanizantes ne’ebé hakarak buka servisu diak iha área seluk ne’ebé konfortavel liu no fo rendimentu ne’ebé lalais no as. Tamba ne’e, kapital Dili ho luan 760 km2 deit iha númeru populasaun atínge ona liu 230,000 ne’ebé domisiliu iha ne’e ka pelu-menus 22 % hosi total populasaun ho ninia densidade iha 315 ema per kilometrus quadradus iha tinan 2010. Maski ida ne’e sai osbtákulu, maibé MAP sempre buka modelu agrikultura ida ne’ebé apropriadu hodi bele motiva generasaun foun sira atu sai baden diak liu tan iha área agrikultura, liu-liu atu bele substituí to’os-na’in tuan sira. Liu hosi hadia sistema mekanizasaun, servisu estensaun, irigasaun no hadia fasilidades agríkola seluk, MAP iha esperansa atu fo tulun ba 75% populasaun ne’ebé depende ba agrikultura. Misaun ida ne’ebé hakerek nanis ona iha manuál polítika MAP nian. 1 Produtividade batar médiu iha nível nasionál sei hasoru fluktuasaun tinan-tinan. Hahu hosi tinan 2005 mai iha 2010, másimu produktivadade foin bele atínge 2.1 t/ha tuir estatístika Direcção Nacional de Agricultura e Horticultura (DNAH) nian. Fluktuasaun ida ne’e afeta hosi bailoron naruk no udan-ben makas ne’ebé rezulta produtividade tun. Alem de fatór natureza ne’e, sistema kultivasaun ne’ebé lá apropriadu hodi mos afeta ba produtividade. Kondisaun ida ne’e fó mos impaktu ba seguransa ai-han iha rai laran liu-liu ba sira ne’ebé helaiha área foho lolon ne’ebé sai vulneravel liu. To’os-na’in hirak ne’e dala barak laiha kbiit hodi hasoru fatór natureza, liu-liu mudansa klimátika ne’ebé hamosu bailoron-naruk ka udanben-boot, anin boot no fatór natureza sirak seluk. No mos, sira ne’e duni maka deskonfia sei hasoru periode ai-han menus kuaze besik fulan haat nia laran tinan-tinan tuir relatóriu MAP nian. Batar nu’udar ai-han ida ne’ebé ho espektrum funsaun ne’ebé luan tebes-tebes. Hosi kain to’o musan iha funsaun barak ba nesesidade oioin. Ninia musan bele uza nu’udar ai-han ema nian, no mos sai hahan animal hanesan manu, fahi no seluk tan ne’ebé bele hasa’e rendimentu ekonomi uma kain agrikultór sira nian. Liu-liu iha área rurál, batar sei kaer parte ida importante tebes-tebes tamba batar sei konsidera hanesan sira nia ai-han loron-loron. Tamba ne’e, to’os-na’in sira sempre kuda batar tinan-tinan iha áreal ne’ebé boot maski sira kuda mos ai-han seluk hanesan hare, aifarina, fehuk no fore-fore. Alem de sai ai-han importante iha área rurais, batar mos nu’udar materiais importante ba halo batar-u’ut, mina-sona, syrup no selukseluk tan. Iha ninia kain bele utiliza nu’udar hahan animal nian no mos bele halo kompos. Sistema kultivasaun batar iha rai laran sei iha nível subsistensia, katak agrikultór sira kuda batar nato’on ba sira nia ai-han loron-loron nia deit. Iha to’os-na’in oituan deit maka hahu ona ho muda sistema tradisional ba orientasaun merkadoria nian. Ida ne’e signifka katak prátika kultivasaun ne’ebé to’os-na’in sira uza balun sei tradisional hodi afeta ba produktivdade. Tamba ne’e muda mentalidade to’os-na’in sira nian ne’e tenke sai parte integradu iha servisu estensaun. Dezenvolvimentu batar presiza mos haré ba fatór hirak ne’ebé mosu rutinidade hodi afeta produsaun batar. Udan-ben makas, bailoron-naruk, anin boot, peste no moras hanesan fatór hirak ne’ebé hamosu risku boot ba produsaun Agríkola nian. Magnitude impaktu hirak ne’e sei afeta ba total 2 nesesidade ai-han iha rai laran ne’ebé ikus liu sei afeta mos seguransa aihan iha nível nasionál. GAP nu’udar modelu prátika kultivasaun batar nian ne’ebé simplifika ona hosi MAP, Kooperasaun Alemaña/GIZ no Instituto de Camõens. Manuál ida ne’e bele fasilita servisu estensaun no to’os-na’in sira hodi bele hasa’e produtividade batar nian. Demonstrasaun pilotu (demplot) ne’ebé hetan dezeinha ona tuir modelu PAD ne’e sei sai fatin fahe matenek no bele ajuda to’os-na’in sira hodi implementa prátika kultivasaun ne’ebé diak liu. 2. Objetivu kuda batar tuir sistema PAD Implementasaun PAD iha objetivu atu: introdus prátika kultivasaun ne’ebé diak; hasa’e produtividade batar; hasa’e partisipasaun to’os-na’in iha dezenvolvimentu batar; estabele fatin aprende. 3. Oinsá implementa sistema PAD PAD nu’udar sistema kuda batar ne’ebé hetan kompila hosi rezultadu pesquizas iha Timor-Leste no simplifika ona tuir kondisaun agrikultura ne’ebé iha. Experiensia hosi to’os-na’in sira nian ne’ebé diak iha prátika kultivasaun mos hetan apresiasaun no halo parte iha pakote PAD ida ne’e. Ho nune’e, modelu partisipatóriu hosi to’os-na’in sira iha demplot sei dada sira hodi buka hatene buat barak liu hosi hahalok sira (learning by doing). PAD sei lao diak wainhira komponente hirak tuir mai ne’e hetan implementa ona. Komponente hirak ne’e maka: preparasaun rai ho diak; selesaun fini ho diak (fini ho kualidade diak); fertilizasaun; irigasaun no manutensaun peste no moras; kolleita no pos kolleita. 3 II. Atividades PAD 1. Preparasaun materiais ba PAD Atu implementa programa PAD ne’e ho didiak, to’os-na’in sira tenke prepara materiais ne’ebé presiza durante prosesu ne’e. Materiais ne’ebé presisa ba atividades PAD hahu hosi inisiu to’o remata maka hanesan: enxada ka karaudikur, kanuru, ai-suak, katana, tudik-kleuk hodi halo preparasun rai no drainajem; tali ka metru rolu hodi sukat rai nia luan no distansia kuda; adubus kímiku ka orgániku hodi hasa’e nutrisaun iha rai laran; hand sprayer hodi uza karik ba kontrolu peste ka moras; pestisida orgániku/kímiku ne’ebé rekomendadu tuir jestaun peste ne’ebé integradu (IPM); terpal, bote no tudik ba kolleita no pos kolleita; saka ka bidón hodi halot batar iha armajem; batar fini 3 kg ba rai luan 1,000 m2 tuir PAD nia programa. Materiais hirak ne’e, ita bele utiliza tuir funsaun ida-idak nian. 2. Preparasaun rai 2.1. Lere to’os Ba dala uluk antes atu fila rai, ita presiza lere ka hamos du’ut. Du’ut ne’ebé iha, ita bele lere ho katana ka tudik-kleuk to’o badak. Du’ut ka aitahan ne’ebé lere ka tesi tiha ona labebe sunu ou so’e ba liur maibé diak liu tau hamutuk iha fatin ruma atu kari fali iha to’os laran depois de fila rai ho trator. Se du’ut ne’e lere ho traktor (capinagem), maka automatikamente du’ut hirak ne’e sei uut ka rahun didiak. Ho kondisaun ida ne’e, du’ut ne’ebé ita lere tiha ona la presiza ra’ut hamutuk, maibé husik hela hodi fila hamutuk ho rai iha faze grade nian. Depois de du’ut ne’e lere tiha, ita presiza mos tesi ai oan ne’ebé iha hodi labele fo mahon ba batar waihira moris ona. Ita mos presiza hili fatuk ruma ne’ebé iha rai leten. Karik fila ho enxada ka ai-suak ka karau-dikur, du’ut ka aitahan hirak ne’e tau iha rai okos no vira rai ne’ebé fila tiha ona ba nia leten. Du’ut hirak ne’e sei dodok no sai kompos hodi habokur rai. Nune’e mos, ita bele 4 so’e du’ut balun ba fali to’os laran hanesan mulsa hodi bele proteze udan ben kona direta ba rai no mos mantein rai bokon wainhira udan la tun iha loron ruma nia laran. 2.2. Fila rai Rai nu’udar media importante ba ai-horis sira. Rai ne’ebé kompostu hosi nutrisaun kompletu sei fo produsaun diak ba ai-horis sira. Tamba aihoris ida sei utiliza buat hotu iha rai laran hanesan mineral, nutrisaun, bee no mikroorganismu sira ba ninia moris. Maski nutrisaun iha rai laran naturalmente iha ona, maibé se rai ida la hetan kompletu ho elementu nutrisaun importante balun, maka rai ne’e bele hetan manipulasaun fertilizasaun liu hosi suplementáriu adubus orgániku, adubus anorgániku no adubus matak (green manure). Maneiras hirak ne’e atu ajuda hasa’e rai bokur nu’udar hahan ba ai-horis batar. Preparasaun rai nia objetivu maka atu prepara fatin ne’ebé diak ba batar atu bele moris ho diak, nune’e bele hetan rezultadu ne’ebé diak. Rai ne’ebé hamos ona ka lere ona bele fila ho traktor ka uza ai-suak ka enxada ho klean 15 – 25 cm. Karik fila rai ho traktor prefere fila dala ida no grade dala ida. Karik fila rai ho enxada ka ai-suak tenke fila rai leten ba fali okos. Depois de hosik tiha semana rua, ita tenke fila ka grade rai-fila ne’e hodi bele harahun didiak rai kakuak no hamate du’ut balun ne’ebé sei moris. Fila rai hotu tiha tenke prepara drainajem ne’ebé diak iha to’os laran ho nia klean 30 – 40 cm hodi bee labele nalihun iha to’os laran wainhira udan boot. Rai ne’ebé seidauk tetuk didiak, bele hatetuk tan dala ida no hamos ai-abut ka ai-rohan balun iha to’os laran. Objetivu preparasaun rai maka hanesan: Atu hadia estrutura rai hodi bele prepara media ne’ebé diak ba batar. Hadia rai kne’in (terras) iha rai lolon tuir kontura foho nian no halo tetuk rai. Hamenus du’ut no moras balun iha rai laran. 5 Iha fatin balun, to’os-na’in sei prepara rai ho métudu minimum tillage, katak ke’e deit fatin ne’ebé atu kuda batar. Área ba kuda batar la presiza fila hotu hodi hamenus kustus fila rai nian. Métudu ida fali maka preparasaun rai ho zero tillage katak, rai ne’ebé atu kuda batar la presiza fila maibé lere no hamos deit du’ut ne’ebé iha to’os laran. Du’ut ne’ebé lere no hamos ona ne’e labele sunu ou soe ba liur hodi bele uza sai kompos. Rai ne’ebé mos ona prontu atu hetan kuda ho batar. Fig 1. Preparasaun rai ne’ebé diak. Fila rai dala rua, hatetuk tiha, hasai airohan ka fatuk iha rai leten. Halo drainajem) iha sorin-sorin atu bele dada sai be nalihun ba liur. 3. Selesaun Fini Fini ne’ebé iha kualidade diak nu’udar komponente importante ida hodi hasa’e produtividade batar nian. Fini ne’ebé diak no kualidade tenke mai hosi fontes ne’ebé rekomendadu. Instituisaun hirak ne’ebé produs fini, bele mai hosi governu ka seitor privadu sira. Liu-liu ba seitor privadu sira, fini tenke hetan ona rekomendasaun hosi instituisaun kompetente hosi governu. Molok to’o iha to’os-na’in sira nia liman, fini hirak ne’e hetan ona ezaminasaun tuir estandar prosedimentu produsaun fini nian. Maski nune’e, to’os-na’in sira bele produs rasik fini tuir kriteria ka estandar produsaun fini nian. 6 Fini ne’ebé to’os-na’in sira produs rasik tenke halo selesaun diak. Selesaun fini ne’e, hanesan pasu importante atu bele hasa’e produsaun batar. Fini ne’ebé mai hosi variedade diak, sei moris buras no fo rezultadu ne’ebé diak no ás. Fini ne’ebé diak nia jerminasaun tenke liu 90 %. Fig 2 no 3. Variedade NAI. Hili ketak batar fulin ne’ebé boot no hanesan. Habae ketak hodi prepara ba fini iha CPL, 16 de Março de 2011. Fig. 4. Silu ketak batar fulen boot hosi hun ne’ebé forte/ saudavel hosi to’os laran molok kolleta. Behu hosi fulen boot, no hili musan hosi klaran ne’ebé bokar no uniforma ka hanesan. Fini ne’ebé to’os-na’in sira produs rasik tenke tuir prosedura tuir mai ne’e: hili batar ne’ebé fulin diak no boot hanesan; hasai tiha musan iha fulin tutun no hun molok behu; fulin hirak ne’e tenke livre hosi moras no peste; hasai tiha musan at hosi fulin molok behu; 7 habai ho diak (loron manas dader no loraik) to’o hetan teor bokon 12 % ka másimu liu 13 %; rai iha jerigen, ka bidón, ka saka, ka bele mos plastik; batar fini iha jerigen tenke hetan nakunu didiak atu labele fo fatin ba sirkulasaun anin hodi fo vantagem ba insekta fuhuk; fatin rai batar fini tenke taka metin no halot iha fatin ne’ebé seguru hosi bokon ka humilde. To’os-na’in sira molok kuda batar, tenke hatene uluk lai fini ninia kbiit moris ka jerminasaun. Ida ne’e atu fo konfiansa katak, fini ne’ebé kuda tun ba rai sei moris porsentu hira hodi bele prepara total fini ne’ebé presiza. Tamba ne’e, molok atu kuda, batar fini ne’ebé rai tiha ona tenke hetan testu uluk atu hatene ninia kbiit moris. Métudu testu maka: foti tiha batar fini 100 tuir métudu la hili (random); media ne’ebé bele uza ba teste kbiit moris ka jerminasaun maka hanesan rai ka rai-henek, suratahan ka tisu ruma; tau fini hirak ne’ebé iha ona ba media ne’e nia leten no taka fila fali ho rai ka raihenek, suratahan ka tisu; hotu tiha, habokon didiak media ne’e, no repete bei-beik wainhira maran hodi estimula fini bele moris lalais; liu tiha loron 5 - 7, check ho sura didiak fini ne’ebé moris. Fig 4. Fini molok teste Fig 5. Fini hafoin teste jerminasaun 8 Fini ne’ebé iha ninia kbiit moris diak, liu musan 95, to’os-na’in presiza deit 25 kg /ha, ho kuda musan rua deit kuak ida. Kbiit moris fini ne’e konsideradu nu’udar fini ne’ebé diak liu. Se fini ninia kbiit moris tun liu ba 80 % nia okos, maka sei lá hetan konsiderasaun nu’udar fini ho kbiit moris diak. Kondisaun jerminasaun hanesan ne’e, lá hetan rekomendasaun atu kuda tamba kbiit jerminasaun tun liu. Maski nune’e, se to’os-na’in sira la hetan fini diak tuir standar jerminasaun, maka volume fini ne’ebé presiza ba hektare ida tenke hetan aumentu to’o 30 – 40 kg/ha ho musan 2 – 3/kuak. Rekomendasaun ida ne’e atu hamenus servisu kuda-hikas ba fini ne’ebé la moris. Sura nesesidade fini per hektare: Deskrisaun: X L D1 D2 T n = nesesidade fini = luan áreal = distansia entre linha = distansia entre ai-horis = todan (gr) per 1,000 batar musan = total fini per kuak Ezemplu: Iha áreal ho luan 1 ha atu hetan kuda batar ho distansia 75 cm x 30 cm. Iha fini 280gr/1,000 musan. Kada kuak ita sei kuda musan 2. Fini ne’e ninia kbiit jerminasaun maka 90% deit. Total fini hira maka ita presiza? = 24.89 kg / ha 9 Se fini ne’e ninia kbiit jerminasaun iha deit 90% maka: o Maka ita presiza 27.8 kg / ha. Variedade batar ne’ebé hetan ona rekomendasaun hosi MAP atu kuda iha rai laran maka NAI, Sele, Suwan 5 no Noi-Mutin. Variedade hirak ne’e mai hosi variedade polinizadu livre (VPL) ka laos hibrida. Variedade NAI maka nu’udar variedade ida ne’ebé hetan dezenvolve ba dahuluk iha Timor-Leste hosi ekipa komposu hosi Prof. Kim hosi Korea do Sul no MAFP no lansa iha tinan 2007. Variedade hirak ne’ebé temi iha leten ne’e hetan lansamentu ona hosi MAP tamba liu ona testu adaptibilidade tuir agro-ekologikas iha TimorLeste laran tomak. Variedade hirak ne’e bele fo produsaun diak no iha rezistensia ba moras importante balun iha rai laran liu-liu moras Ker (Peronosclerospora sorghi) ne’ebé bele afeta makas ba produsaun batar. 4. Distansia kuda Distansia kuda mos nu’udar fatór ida ne’ebé afteta ba kualidade no kuantidade produsaun batar. To’os-na’in sira ne’ebé iha Objetivu atu produs batar nurak-fulin no produs deit batar musan sei determina didiak distansia kuda hodi bele hetan ninia rezutadu ne’ebé as ho kualidade. Ka, to’os-na’in sira ne’ebé hakarak kuda-kahur ho ai-horis sira seluk, hanesan aifarina, fore-fore no hare, distansia kuda nu’udar fatór ida ne’ebé hetan konsiderasaun hodi labele hamosu kompetisaun ba elementu nutrisaun ka loron-matan ne’ebé batar no ai-horis kuda-kahur nesesita. Molok atu kuda batar, ita presiza haré kondisaun rai hali’is nian. Observasaun ida ne’e atu fo ilustrasaun hodi foti dezisaun ruma kona-ba kuda tuir kontura rai hali’is. Se rai hali’is liu hodi provoka be halai makas, maka ita presiza halo rai kne’in (terrassering), ka kuda batar tuir kontura rai hali’is atu prevene bee halai makas iha rai leten (run-off) ne’ebé bele hamosu erosaun hodi afeta produsaun batar. Kondisaun rai ne’ebé tetuk, ita kuda batar ho ninia linha tuir loron-matan, katak distansia luan 75 cm entre 10 fileira ne’e see ba loron-matan hodi nune’e ai-horis iha linha laran bele simu loron hanesan hotu. Materiais hirak ne’ebé ita presiza atu kuda batar ho distansia ka linha maka: tali ne’ebé hetan marka ka fukun ona ho distansia 30 cm ka 40 cm depende ba nesesidade ne’ebé iha; batar fini ne’ebé mai hosi variedade rekomendadu; ai rohan ho medida 75 cm; ai lolon naruk ho medida mais ou menus 2 m ho tutun kameik nu’udar ai-suak; bote ka lafatik ki’ik; katana hodi hak’meik ai lolon. Métudu kuda ho distansia ka linha Dada tiha tali ne’ebé markadu ona ho distansia 30 – 40 cm. Halo kuak ho ai lolon ne’ebé hak’meik ona (ai-suak) ho klean 4 – 7 cm. Depois de halo kuak hotu, muda tiha tali ho distansia 75 cm. Uza ai rohan ho medida 75 cm hodi hafasil kada muda tali. Tau batar musan rua ba iha kuak ne’ebé preparadu ona, no tenke taka fali ho rai mamar atu prevene manu ka peste ruma han ka estraga fali batar ne’ebé kuda tiha ona. 4.1. Monokultura ba batar nurak Batar nurak ne’ebé ho fulin boot sei fasil dada konsumidores barak. Kualidade dahuluk ne’ebé sosa-na’in sira hare maka batar nurak ne’e ninia fulin boot, tuir mai maka testu, kor no karakteristikas balun ne’ebé sosana’in sira prefere. Ho ida ne’e, maka distansia kuda no total musan per kuak mos sei afeta ba kualidade fulin. Distansia kuda ne’ebé rekomendaru ba objetivu ida ne’e maka 75 cm x 25 cm ho fini musan 1/kuak. Ho distansia kuda ne’e ita sei hetan 53,333 batar hun. Fini ne’ebé maka sei hetan kuda, tenke iha persentagem jerminasaun mínimu liu 95% atu hamenus kustus ba servisu na’in durante kuda-troka. Batar fini hirak ne’ebé iha pakote ona no kompletu ho sertifikadu, barak maka prienxe kriteria ida ne’e tamba liu tiha ona fase examinasaun iha laboratorium. 11 4.2. Monokultura ba produsaun musan Sistema monokultura nu’udar meius ida iha prátika kultivasaun hodi hetan produtividade ne’ebé másimu. To’os-na’in sira sei kuda deit batar iha to’os laran nu’udar komoditi úniku. Liu hosi sistema ida ne’e, ai-horis batar sei la hetan kompetisaun nutrisaun no loro-matan ho ai-horis seluk. Tamba ne’e, batar ne’ebé hetan kuda liu hosi sistema monokultura ne’e sei hetan produtividade ida ne’ebé as. Iha programa GAP ne’e maski fo opsaun atu kuda ai-horis seluk hanesan Lehe (Mucuna pruriens L.) ne’ebé nu’udar ai-horis-taka rai, maibé batar maka nu’udar ai-horis prinsipal. Tamba ne’e distansia kuda ne’ebé rekomendadu atu hetan produsaun diak maka 75 cm x 30 – 40 cm ho kuda fini musan 2/kuak. Ba rai ne’ebé ladún bokur, bele uza distansia 75 cm x 25 cm. Fig 6 no 7. Distansia kuda batar 75 cm x 30 cm iha Centro Pesquisa de Loes iha Janeiro, 2012. Fatin produsaun fini variedade NAI Variedade rekomendadu hosi MAP hanesan temi iha leten, hotu-hotu hatudu ninia produtividade as kompara ho variedade lokais. Maski produtividade hosi variedade ida-idak iha elevasaun ida ba ida seluk sei hatudu diferensia maibé hotu-hotu iha kbiit adaptabilidade ne’ebé diak no fo produsaun as kompara ho variedade lokais. Liu-liu variedade NAI ne’ebé hetan koko iha Centro Pesquisa de Loes hatudu ninia produtividade 2.1 t/ha, maibé iha fatin pesquisa iha Aisirimou/Aileu no fatin pesquisa iha Fuiloro/Lospalos hatudu produtividade ne’ebé as ho médiu 2.7 t/ha. Maski 12 nune’e, loron hosi kuda to’o silu iha fatin pesquisa rua (Lospalos no Aileu) ne’e kleur liu ho diferensia loron 10 – 20 kompara iha CPL. 4.3. Kuda kahur Sistema kultivasaun batar iha Timor-Leste sei utiliza kuda-kahur. To’os-na’in sira dala barak sei kuda batar ho sistema kuda-kahur ho aihoris sira seluk, hanesan aifarina, lakeru, talas, fore-fore no seluk-seluk tan. Sistema diversifikasaun ida ne’e sei produs ai-han oioin iha to’os ida. Distansia kuda ne’ebé atu uza iha sistema kuda-kahur ne’e depende ba ai-horis ne’ebé ita hili. Uza distansia 75 cm x 50 cm ba kuda batar kahur ho aifarina, talas no ai-han-aiabut seluk. Maibé, iha mos sistema polikultura ne’ebé bele kuda batar ho distansia 3 m entre linha no ai-horis iha linha laran 30 cm. Iha linha nia let bele kuda ai-horis seluk hanesan forekeli, foremungu no fore-fore seluk. Tabela distansia kuda no total populasaun Distansia 75 cm x 25 cm 75 cm x 30 cm 75 cm x 40 cm 70 cm x 50 cm Total batar hun 106,667 88,889 66,667 57,143 Ezemplu: Ita kuda batar ho distansia kuda maka 75 cm x 30 cm ho musan 2/ku’ak. Maka hektare ida ita sei hetan batar hun hira? Maka: 10000 m2 x 2 batar musan = 88,889 batar hun 75 cm x 30 cm Ho distansia ida ne’e to’os na’in sira sei hetan batar hun hamutuk 88,889. 13 5. Manutensaun 5.1. Kuda troka Depois de kuda hotu tiha, batar fini hirak ne’e sei la moris hotu. Iha fatór balun hanesan nehek ka manu ne’ebé dala ruma han fini ne’ebé hetan kuda ona. Iha mos persentagem jerminasaun fini ne’e duni maka tun hodi afeta ba redusaun populasaun. Tamba ne’e, to’os-na’in sira tenke halao kuda-troka ba iha fatin ne’ebé kuda tiha ona maibé batar fini la moris atu nune’e densidade ai horis labele menus tuir estandar ne’ebé iha. Densidade ai-horis hanesan komponente ida ne’ebé bele hasa’e produtividade batar. Aktividade kuda-troka ba batar fini ne’ebé la moris tenke halao iha loron 7 – 10. Batar fini ne’ebé la moris tenke hetan kuda-troka kedas iha periode ne’e nia laran atu nune’e ai-horis sira sei moris no kompete hanesan. Kuda musan 2/kuak hanesan kuda fou-foun. Atu identifika no hafasil kuda fila fali, métudu kuda tenke tuir linha no ho distansia. 5.2. Hamos du’ut Hamos du’ut halo parte aktividade ida ne’ebé importante tebes-tebes hodi hasa’e produsaun batar. Maski komponente seluk, to’os-na’in sira halao tiha ona hahu hosi preparasaun fini, fila rai tuir kriteria no kuda tuir linha maibé se du’ut iha to’os laran la hetan hamos maka sei afeta ba produsaun ikus. Kondisaun ida ne’e sei hamosu kompetisaun liu-liu ba nutrisaun ne’ebé batar nesesita. Iha Timor-Leste ita bele hetan du’ut barak tuir agro-ekologika ida-idak nian. Hosi área ida ba área seluk hatudu diferensia problema du’ut tuir espesies du’ut ne’ebé domina hodi sai kauza ba redusaun produtividade batar nian. Maski nune’e, du’ut hirak ne’e ita bele kategoriza ba grupu oin tolu. Grupu du’ut oin tolu ne’e mos klasifikadu ona iha mundu tomak hosi espesialista du’ut nian. Grupu du’ut ne’e ema klasifika tuir karakter morfologiku hanesan abut, hun, kain tahan, tahan deit, funan, rizoma no seluk-seluk tan. Grupu du’ut ne’e maka: 1) Grupu Gramineae maka grupu du’ut ne’ebé ho tahan lotuk no naruk. 2) Grupu tahan belar (broadleaf) maka grupu ne’ebé ho tahan belar no boot. 3) Grupu Cyperaceae maka grupu du’ut ho naran fahi-fulun ka liis fuik. 14 Fig 8 no 9. Du’ut Fahi-fulun ka Liis-fuik ne’ebé domina iha Centro Pesquisa Loes. Hamos dala ida hanesan foto liman los. Fevereiro, 2012 Hosi oin tolu ne’e, grupu Cyperaceae no liu-liu Fahi-fulun ka Liis-fuik (Cyperaceae rotundus) maka konsideradu nu’udar du’ut importante iha Timor-Leste tamba ninia impaktu hosi kompetisaun nutrisaun bele redus produsaun batar barak liu. Iha Centro Pesquisa de Loes, du’ut Fahi-fulun ne’e nu’udar maior du’ut batar nian. Atu hamos du’ut ne’e, ita presiza labour na’in sanulu hodi bele hamos to’o hotu iha hektare ida durante loron 7 – 8. Ne’e hatudu kustu input ida ne’ebé boot, se ita la prepara rai ho diak no tempu hamos ne’ebé apropriadu. Atu prevene kompetisaun entre batar oan ho du’ut maka presiza hamos du’ut iha tempu ne’ebé apropriadu. Diak liu, to’os-na’in sira bele hahu hamos du’ut iha semana rua depois de kuda. Tempu ida ne’e diak liu tamba du’ut ho batar oan ladauk iha kompetisaun makas ba nutrisaun ka loronmatan. Hamos dala ida tan wainhira du’ut moris fali ona no kompete makas ho batar. Materiais hirak ne’ebé atu uza hodi hamos du’ut maka: enxada, ai-suak ka katana; bele uza mos mini tiller ne’ebé regula ona ninia roda no rotary. Atu prevene du’ut moris lalais, to’os-na’in sira bele kuda ai-horis taka rai (cover crops) hanesan lakeru, legumes (fore-fore), fehuk, lehe no seluk 15 tan. Maibé, ho kuda ai-horis hirak ne’e, ita presiza hare distansia kuda, tempu kuda no tipu ai-horis. To’os-na’in sira ne’ebé ho vizaun ba orientasaun merkadoria nian, sira utiliza ona mulsa orgániku ka mulsa plastik hodi taka iha batar ninia linha le’et hodi limita du’ut moris. Iha parte seluk mos to’os-na’in sira utiliza ona herbisida hodi hamate du’ut, maibé tenke hetan rekomendasaun hosi ofisiais agrikultura nian liu-liu Estensionista sira hodi hetan informasaun ba utiliizasaun herbisida. Tamba, herbisida mos nu’udar venenu ida ne’ebé bele hamate buat moris sira seluk no estraga envairomentu. 5.3. Fertilizasaun Nutrisaun ne’ebé ai-horis nesesita, hotu-hotu mai hosi rai ka media ne’ebé ai-horis ne’e moris ba. Batar nu’udar ai-horis ida presiza nutrisaun barak iha rai laran atu bele suporta ninia prosesu vegetativu no generativu hodi bele moris diak liu tan. Iha elementu nutrisaun esensial hamutuk 16 ne’ebé komposu ho elementu makro no mikro. Ne’e duni, karik iha rai laran laiha nutriente ne’ebé sufisiente, to’os-na’in sira tenke aplika tan adubus atu bele kompleta nutrisaun iha rai laran. Ho nune’e, batar sei fo produsaun ne’ebé diak tuir to’os-na’in sira nia hakarak. Elementu nutrisaun makro ne’ebé batar absorve barak liu iha rai laran maka Nitrojénio (N), Phosporus (P) no Potassium (K). Elementu tolu ne’e, batar absorve barak atu suporta iha prosesu vegetativu no generativu nian. Maski elementu hirak ne’e ai-horis batar bele absorve iha rai laran, maibé to’os ne’ebé hetan kuda bei-beik iha udan-bailoron, nutrisaun iha rai laran menus dau-daun ona. Tamba ne’e, rai tenke hetan suplementar nutrisaun, ne’ebé bele mai hosi adubus orgániku hanesan kompos ka kara’ut en ka aihoris matak, ka mai hosi adubus anorgániku hanesan Urea ne’ebé produs N, TSP ka SP 36 ne’ebé produs P no KCl ne’ebé produs K. Batar ne’ebé hetan defisiensia N sei hatudu simptoma kinur iha tahan tomak, tahan sei lotuk la normal no moris la bokur. Se batar ne’e kuran iha nutrisaun P maka sei hatudu ninia tahan matak liu no namkurut, tahan tuan no monu lalais, no ai-horis ne’e sei krekas. Iha parte seluk, nutrisaun K iha rai laran barak tebes-tebes. Ai-horis batar absorve K atu ajuda prosesu vegetativu no generativu. Se nutriente ida ne’e kuran maka ai-horis batar sei hatudu simptoma kinur tuan iha tahan ninin no rohan. 16 Programa GAP rekomenda adubu Urea, TSP/SP36 no KCl ho dosis per hektare másimu maka 100 kg (Urea), 75 kg (SP36/TSP) no 50 kg (KCl) no mínimu maka 32 kg (Urea), 42 kg (TSP/SP36) no 29 kg (KCl). Medida utilizasaun adubu tolu ne’e rekomendadu hosi MAP liu-liu Direcção Nacional Agricultura e Horticultura. Métudu aplikasaun maka, SP36/TSP ho KCl sei hetan aplikasaun hotu kedas hamutuk ho 1/3 hosi Urea wainhira fila rai ba dalrua. Adubu hirak ne’e kari hanesan iha to’os laran molok fila rai dalrua ka grade nian. Tabela 1. Rekomendasaun dosis tipu adubus Tipu adubu Dosis (Kg/ha) Másimu Mínimu Urea 100 32 TSP/SP36 75 42 KCl 50 29 Restu 2/3 hosi Urea sei aplika iha semana tolu depois de hamos. Métudu aplikasaun maka: halo tiha kuak iha entre ai-horis ho distansia 5 – 7 cm hosi hun, no tau Urea iha laran tuir sukat no taka fila fali. Ka, bele kari deit iha linha batar nia let no taka fila fali. To’os ho natar na’in iha Timor-Leste konhese ona adubus kímiku oin tolu: Urea, TSP/SP36 no KCl. Urea = 45 % Nitrogeniu (N) SP36 = 36 % P2O5 (P) KCl = 52 % K2O (K). Iha prosesu kultivasaun batar iha rai laran, to’os-na’in sira sei oituan liu maka habokur rai ho adubus kímiku. Ida ne’e iha relasaun ho halo to’os ne’ebé muda tinan-tinan (shifting cultivation) iha fatin barak no ábitu kuda batar la ho adubu kímiku. Utilizasaun adubus kímiku ne’ebé barak liu iha kultivasaun hare no hortikultura, liu-liu ai-horis ne’ebé iha relasaun ho modo. 17 Sura nesesidade elementu nutrisaun pur hektare tuir rekomendasaun dosis másimu (Urea 100 kg: SP36 75 kg : KCl 50 kg) Nitrogeniu (N): Urea 100 kg/ha Phosporous (P) SP 36 75 kg/ha Kalium (K) KCl 50 kg/ha Sura nesesidade tipu adubus pur hektare tuir rekomendasaun dosis nutrisaun mínimu (N=15 kg; P=15 kg; K=15 kg) Kompos Utilizasaun kompos atu habokur ai-horis seidauk másimu iha rai laran. To’os-na’in sira barak maka seidauk uza adubu orgániku ka anorgániku hodi habokur rai. Liu-liu adubu orgániku ne’e, to’os-na’in sira barak maka 18 ladauk uza ho razaun oioin hanesan volume boot, produs ho tempu naruk no nesesita energia makas hodi produs, maski kompos nia materiais bele hetan fasil liu iha rai laran. Tabela 3: Kompozisaun elementu nutrisaun iha materiais estrume orgániku Estrume Orgániku N (%) P2O5 (%) K2O (%) 0.5 – 0.8 0.15 – 0.26 1.2 – 1.7 0.81 0.37 1.61 Karau vaka no timor 0.8 – 1.2 0.44 – 0.88 0.4 – 0.8 Kompos 0.5 – 2.0 0.44 – 0.88 0.4 –1.5 Fahi ten 0.7-1.0 0.44 – 0.66 0.6 – 0.9 Bibi ten 2.0-3.0 0.88 2.1 Manu ten 1.5-3.0 1.15 – 2.25 1.0 – 1.4 Sesbania 1.7 – 2.8 0.1 – 0.2 1.4 – 1.9 Hare kain Batar kain Fontes: Hosi fontes oioin Ezemplu: Karik hektare ida nesesita 15 kg N maka kompos hira maka ita tenke prepara? Kompos = 100 2 x 15 Kg N = 750 kg/ha Totál hosi 750 kg kompos kontein ho 15 kg N. Bazeia ba kompozisaun iha tabela iha leten maka totál kompos ida ne’e mós prodús ona P no K. P = K = 0.88 x 750 kg kompos 100 1.5 100 = 6.6 kg x 750 kg kompos = 11.25 kg 19 5.4. Kontrola peste no moras Peste no moras nu’udar inimigu ba to’os-na’in sira. Infeksaun makas hosi biótika ne’e bele afeta produsaun batar tun liu. Barak liu maka peste ka moras endemiku sira ne’ebé sai kauza boot ba redusaun produsaun batar tinan-tinan. Peste no moras hirak ne’e bele mosu liu hosi transmisaun anin, insekta ruma, fini ba fini, ema, animal, ka bele mos transporta hosi fatin ida ba fatin seluk iha rai laran ka mai hosi nasaun seluk. Tamba ne’e, sá variedade ida molok atu introdus ba to’os-na’in sira, variedade ida ne’e tenke liu ona testu lubuk ida hodi hatene ninia abilidade rezistensia ba peste ka moras importante iha rai ida ne’e. Peste no moras importante iha Timor-Leste 1) Peste Ular tesi (Agrotis sp.) Ular tesi ne’e ninia kor metan ka metan malahuk no aktivu han-kotu batar oan nia hun iha kalan (Fig 10). Ular oan ne’e kuaze mosu iha fatin hotu-hotu. Simptoma ataka hosi Ular tesi ne’e maka: - batar oan ninia hun hetan tesi kotu; - batar oan ninia tahan hahu namlaek; - wainhira moris tu’utan, batar oan hatudu ular han fatin iha tahan. Oinsá atu kontrola peste ida ne’e - fila rai tenke halao ho diak; - hoban rai ho be hodi hamate Ular tesi ne’e; - kuda batar ho tempu hanesan; - labele oho predator sira; - halo sanitasaun no oho ular oan sira ne’e; - uza insektisida Furadan 3G ho rekomendasaun hosi MAP. Lata-rai (phyllophaga spp no cyclocephala spp) Ular ne’e ninia kor mutin iha isin no metan malahuk iha ulun (Fig 11). Ular oan ne’e moris iha rai laran no han kotu batar oan ninia abut. Neineik batar oan sei hatudu tahan namlaek ka bele moris maibé la ho normal. To’os ne’ebé hetan ataka makas hosi Lata-rai ne’e sei la fo produsan diak. Ular oan ne’e mosu barak iha área Maliana nian. 20 Oinsá atu kontrola - fila rai halo diak hodi harahun fatin moris ular ne’e; - be ne’ebé hoban rai bele hamate ular oan ne’e; - kuda batar ho tempu hanesan; - labele oho predator sira; - uza insektisida Furadan 3G ho rekomendasaun hosi MAP. Ular reti (spodoptera spp. no pseudaletia spp.) Ular ne’e to’os-na’in sira iha parte Lospalos bolu Reti tamba wainhira mosu iha to’os laran, ho númeru ne’ebé boot tebes-tebes no han hotu batar nia tahan to’o kain iha to’os laran iha tempu badak (Fig 12). Batar ne’ebé hetan infestasaun hosi ular ne’e sei hosik kain-tahan deit. Maski nune’e, ular epidemiku ida ne’e laos mosu tinan-tinan. Sira mosu deit iha tempu ne’ebé farovel liu. Oinsá atu kontrola - kuda batar ho tempu hanesan; - labele oho predator sira; - halo sanitasaun no oho ular oan sira ne’e; - uza insektisida Sevin ho rekomendasaun hosi MAP. Ular kain (Ostrinia furnacalis Guenee) Ular oan ne’e ho kor xokolate oituan, tama iha batar kain laran, han no helaiha kain laran (Fig 13). Han-fatin iha kain sei hatudu ular oan ne’e ninia ten hanesan kadó-uut ai nian. Ular oan laos ataka deit kain, maibé ataka mos tahan no fulin. Oinsá atu kontrola - halo rotasaun kuda hodi hakotu siklus moris; - hakoi tiha restu batar kain no fulin tinan uluk nian ne’ebé hetan estragus hosi ular ne’e; - halo sanitasaun no oho ular oan sira ne’e; - uza isektisida Nogos 50 EC ka Decis 2,5 EC ka Furadan 3G se iha simptoma infestasaun hosi ular ne’e tuir rekomendasaun MAP nian. 21 Ular fulin (Heliosthis zea no Heliothis armigera ) Ular ne’e tolun iha batar ninia saren mean (Fig 14). Wainhira tolun nakfera, ular oan hirak ne’e tama liu hosi saren mean ba fulin laran hodi estraga ka han batar nurak ninia musan. Batar musan iha fulin tutun hetan kanek tamba han hosi ular oan ne’e. Oinsá atu kontrola - halo rotasaun kuda hodi hakotu siklus moris; - hakoi tiha restu batar kain no fulin tinan uluk nian ne’ebé hetan estragus hosi ular ne’e; - kuda batar iha tempu hanesan; - uza insektisida Nogos 50 EC ka Decis 2,5 EC iha tempu batar ne’e atu funan. Fuhuk (Sitophilus zeamais) Fuhuk nu’udar insekta tropikal ne’ebé sai kauza boot ba estragus batar musan durante iha armajem laran (Fig 15). Timor-Leste ninia envairomentu tropikal ne’e favoravel liu ba fuhuk atu moris lalais no existe iha tinan tomak. Batar musan ne’ebé la hetan tratamentu diak molok atu halot iha armajem, sei hetan infestasaun makas hosi fuhuk ne’e. Oinsá atu kontrola - hasai tiha batar musan aatmolok atu behu; - habae batar musan to’o hetan ninia teor bokon 12% - 14%; - rai batar musan iha bidón, silo, jerigen, plastik ka au ho taka metin; - halo sanitasaun iha armajem ka fatin atu rai; - bele ho ahi su’ar ba batar fulin ho kulit; - bele uza insektisida Phostoxin hodi prevene infestasaun maibé tenke hetan rekomendasaun hosi MAP. 22 Peste importante balun iha Timor-Leste ne’ebé ekipa melhoramentu batar hosi MAP indentifika tiha ona. Fig 10. Ular tesi-kain (Agrotis sp.) Fig 12. Ular reti (Spodoptera spp.) Fig 11. Lata-rai (phyllophaga spp) Fig 13. Ular kain (Ostrinia furnacalis Guenee) Fig 15. Fuhuk (Sitophilus zeamais) Fig 14. Ular fulin (Heliosthis sp.) 23 2) Moras Moras Ker (Peronosclerospora sorghi) Naran Ker ba moras ne’e mai hosi lian Tokodede liu-liu iha área Loes nian (Fig 16). Iha fatin ida ne’e moras Ker mosu iha tempu udan no bailoron. To’os-na’in sira iha área Loes hatene hotu simtoma moras ne’e tamba sira sempre hasoru problema ida ne’e. Tamba ne’e moras Ker konhesidu iha fatin ida ne’e. Maski nune’e, moras Ker mos existe iha agro-ekologika hotu-hotu hosi área iha tasi ninin to’os rai as hanesan iha parte Aileu nian. Moras Ker nu’udar moras ida ne’ebé importante tebes-tebes ba dezenvolvimentu batar iha rai laran. Moras Ker ne’ebé mai hosi kauza bulor Peronosclerospora sorghi bele hamosu infestasaun makas, no ikus mai bele hatun produsaun to’o 50% nian okos. Batar hun ne’ebé hetan infestasaun sei hatudu tahan marka mutin-mutin naruk ho bulor mutin iha tahan okos, no sei la fo produsaun másimu tamba produs fotosintesis ne’ebé oituan. Tamba ne’e, variedades hotu-hotu ne’ebé sei hetan rekomendasaun tenke iha kbiit rezistensia ba moras Ker. Oinsá atu kontrola - kuda variedade ne’ebé iha rezistensia ba moras Ker; - fini tenke hetan tratamentu fo fungisida Ridomil 35 SD ho total 5g – 7g/kg fini (hetan rekomendasaun hosi MAP); - fukit tiha batar oan ne’ebé hetan infeksaun; - halo rotasaun kuda ho ai-horis seluk; - halo sanitasaun ba du’ut ka ai-horis balun ne’ebé sai fatin (host) ba moras Ker ne’e. Tahan dodok (Helminthosporium turcicum) Maski moras Tahan dodok ne’e la fo impaktu makas ba redusaun produsaun hanesan moras Ker, maibé afeta makas ba prosesu fotosintesa nian (Fig 17). Batar tahan ne’ebé hetan infeksaun sei hatudu marka mutin nar-naruk no dodok. Bulor ida ne’e mosu tamba iha umildade makas iha tempu kalan no rai manas makas iha tempu loron. Moras ida ne’e mosu iha fatin as hanesan iha Ermera, Aileu, Same/Cablaque no ba parte Ainaro nian. 24 Oinsá atu kontrola - kuda variedade ne’ebé iha rezistensia ba moras Tahan dodok; - fukit tiha batar oan ne’ebé hetan infeksaun; - halo rotasaun kuda ho ai-horis seluk; - halo sanitasaun ba du’ut ka ai-horis balun ne’ebé sai fatin moras (host) ba moras ne’e; - uza fungisida Benlate ka Delsen 200 MX no tenke hetan rekomendasaun hosi MAP. Tahan feruzem (Puccinia polysora Undrew) Moras Tahan feruzem ne’e provoka hosi bulor Puccinia polysora (Fig 18). Tahan ka kain ne’ebé hetan infeksaun sei hatudu pontu feruzem barak iha tahan ka kain no hasai u’ut ho kor chokolate-kinur. Infestasaun ne’ebé makas sei afeta ba prosesu fotosintesa ne’ebé ikus mai redus produsaun batar. Oinsá atu kontrola - kuda batar iha tempu hanesan; - kuda variedade ne’ebé iha rezistensia ba moras Tahan feruzem; - fukit tiha batar oan ne’ebé hetan infeksaun; - halo rotasaun kuda ho ai-horis seluk; - halo sanitasaun ba ai-horis balun ne’ebé sai fatin moras (host). Envairomentu no iklima iha Timor-Leste atu hanesan mos iha regiaun tropikal sira seluk. Peste no moras balun ne’ebé moris iha regiaun tropikais bele mos moris diak iha Timor-Leste. Tamba ne’e, sá ai-horis ka sá materiais ne’ebé iha relasaun ho ai-horis so bele tama mai kuandu hetan ona autorizasaun hosi Direcção Nacional de Quarentena (DNQ), MAP nian. Prosedura ida ne’e atu redus impaktu ne’ebé sei mosu hosi peste ka moras ne’ebé mai hosi transportasaun hosi nasaun ida mai iha Timor-Leste. 25 Moras importante balun iha Timor-Leste ne’ebé ekipa melhoramentu batar hosi MAP indentifika ona. Fig 17. Tahan dodok (Helminthosporium turcicum) Fig 16. Ker (Peronosclesrospora sorghi) Fig 18. Tahan feruzem (Puccinia polysora Undrew) Fig 19. Tahan sunu (Helminthosporium maydis Nisik) 26 6. Kolleita no pos kolleita 6.1. Silu batar nurak Atu deside bainhira los maka batar prontu atu silu depende ba nesesidade atu uza produsan batar ne’e. Karik toos-na’in sira presiza batar nurak mak tenke silu bainhira batar fulin sei matak. Iha faze tolu maka toos-na’in sira tenke hatene maka: Faze loron 18 – 21 hosi sarmeaksai. Faze ida ne’e batar fulin sei matak, musan ladauk nakonu los, musan nia isin sei hanesan susubeen. Konsumidór balun prefere liu batar nurak ne’e tanba mamar iha kulit-isin no musan nia sabór. Faze loron 22 – 26 hosi saren-mean. Faze ne’e batar fulin sei matak no musan nakonu ona, musan prodús susu-been loos maski nia kulit hahu to’os oituan. Iha faze ne’e sarmeakhahu tuan. Faze loron 27 – 31 hosi saren-mean. Faze ne’e kór kulit fulin hatudu matak loos, musan nakunu loos no hahu to’os oituan maski sei iha susu-been. Atu hetan batar nurak ne’ebé midar no mamar, batar nurak ne’e tenke mai hosi Batar midar. Batar midar ne’ebé kontrola hosi gene shrunken (sh) ne’e ladauk hetan barak iha Timor-Leste. Tipu batar ida seluk ne’ebé diak mos ba batar nurak maka Batar belit ne’ebé kontrola hosi gene waxy (wx). Batar oin rua ne’e seidauk barak iha Timor-Leste. Maski nune’e, melhorista sira iha Timor-Leste hahu dezenvolve tipu rua ne’e iha Centro Pesquisa de Loes (CPL) no Centro Pesquisa de Aileu (CPA). 6.2. Silu batar maran Atu hetan batar musan ne’ebé ho kualidade, toos-na’in sira tenke hatene di-di’ak kritéria silu maran. Tempu silu depende ba variedade ida-idak nia durasaun silu no mós elevasaun fatin ne’ebé batar kuda bá. Naturalmente, batar ne’ebé kuda iha elevasaun ás, maka tempu silu mós sei atraza oituan maski variedade mak hanesan. Tanba ne’e, tempu di’ak atu silu maka batar iha toos laran tenke hatudu ona maran fisiolójikamente. Fulin nia kulit hahu maran, maibé la’ós maran dekor liu hosi fulin to’o tahan no kain. Kritéria fisiolójika ne’ebé toos-na’in sira bele haree no determina bainhira loos maka bele silu maka: 27 batar fulin tama ona ba semana 7 – 8 depoisde sarmeak sai; kulit fulin hatudu kinur ona; musan tuan ona no to’os bainhira hanehan; kompozisaun bee tún ona ba 30 – 35%. Prepara materiais hanesan bote, karol, tudik, katana no tali. Maibé preparasaun sasan hirak ne’e depende ba sá métudu silu ne’ebé ita sei uza. Métudu silu maka hanesan: bele uza mákina silu, liu-liu ba áreal ne’ebé luan no iha ona orientasaun komersial; bele uza manuál ho silu ho liman ba batar fulin ne’ebé tuan ona no hasai kedas ninia kulit; tau tiha iha bote ka karol nia laran no lalin kedas ba fatin ne’ebé preparadu tiha ona. Labele hosik batar silu hirak ne’e iha to’os laran hodi evita mahon ben kona ne’ebé provoka bulor, liu-liu aflatoxin ne’ebé sai kriteria iha komersiu batar musan nian; ba to’os-na’in sira ne’ebé sei hamaran batar fulin ho ahi suar, sei silu batar fulin ho kos. Fig 20. Batar nurak ho loron entre 22 – 25 depois de saren-mean mosu Fig 21. Batar maran ne’ebé prontu ona atu hetan silu. Aileu, 12-10-12 28 6.3. Hamaran batar Objetivu hamaran batar ne’e atu hatún bokon ne’ebé sei iha musan laran to’o nível teor bokon ne’ebé konstante. Batar ne’ebé foin hetan silu sei iha teor bokon ne’ebé as tebes-tebes entre 30 % - 35 %. Tamba ne’e, ho tratamentu hamaran sei hamenus teor bokon hodi bele hasa’e kbiit raikleur, mantein viabilidade fini, aumenta valór ekonómiku, hafasil halo prosesamentu no hamenus kustu transportasaun. Haré hosi fonte enerjia ne’ebé uza ba hamaran batar iha oin rua. Ida mak hamaran naturál hanesan habai iha loron manas no ida seluk mak iha fatin kondisionadu hanesan makina hamaran nian (dryer ) no hadak hatalin batar iha ahi-su’ar. Iha Timor-Leste, geralmente to’os-na’in sira sei uza loron manas hodi habai ka uza ahi-su’ar hodi hamaran. Maibé, wainhira rezultadu silu ho volume boot, to’os-na’in sira barak maka uza loron manas hodi hamaran batar. Energia natureza ida ne’e fasil liu atu hetan no la hasai kustus barak. Maski nune’e, habai ho loron manas iha ninia desvantajem maka depende makas ba tempu. Iha tempu udan, ema labele habai batar ho normal tamba interompe ho udan tun. Tamba ne’e, tempu habai sei kleur tamba depende ba loron manas. Fig 22. Hatun teor bokon ho anin deit molok habai iha loron manas. Aktividades giz iha Same Fig 23. Habai batar iha loron iha Centro Pesquisa Loes iha Abril, 2012 29 Métudu habai batar uza energia loron: habai tiha batar-silu iha terpál, biti ka simente mak preparadu; lekar tiha batar fulin sira hodi evita butuk sa’e malu mahar liu; haketak tiha fulin sira ne’ebé át hosi sira ne’ebé di’ak molok atu behu; bainhira nia kompozisaun bee tún ona ba 17 – 20% ka habai ona durante loron tolu, batar fulin hirak ne’e bele behu ona; habai tán batar musan sira mak behu ne’e ne’e to’o nia kompozisaun bee 12 – 14%; hamoos tiha fo’er ne’ebé kontamina ho batar musan sira; bainhira nia kompozisaun bee konstan ona, katak rezultadu ne’e prontu atu halo’ot. Batar ne’ebé ba konsume nian, nia teor bokon bele to’o deit 14%, maibé batar ne’ebé ba fini, ninia teor bokon tenke tun to’o 12% ka másimu 13% tamba sei rai iha armajem durante fulan balun. Materiais ne’ebé ita presiza atu habai batar maka biti ka terpal, bote, lafatik, karol ka saka no tali. Behu batar nia Objetivu atu haketak musan ho kain. Behu batar bele uza manuál ka mákina. Hasai tiha fulin at molok atu behu. 6.4. Haloot batar Tuir relatóriu survei MAP no FAO iha tinan 2010 katak, batar ne’ebé lakon depois de silu (pos harvest losses) atínge 25 %. Figura ida ne’e hatudu katak, tratamentu iha kada faze depois de silu seidauk lao diak tuir prátika pós kolleita nian. Liu-liu halot iha fatin ne’ebé ladún seguru ne’ebé sei hamosu bulor ka fuhuk iha armajem laran hodi hatun kualidade batar musan. Métudu halot batar: prepara bidón, silo, jerigen, plastik ka saka; enxe batar ne’ebé maka habai tiha ona ba fatin ne’ebé preparadu to’o nakonu didiak no matan tenke taka metin; bidón hirak ne’e tenke rai iha fatin maran no seguru; 30 iha bidón okos, tenke tau ai-ktetek (alas) ho ás 15 cm – 20 cm) hodi labele kona diretamente ho rai; tula-malu tiha bidón ka saka hirak ne’e ho límitu no hosik let iha atu fó dalan ba sirkulasaun anin; atu rai kleur oituan, bele uza mos insektisida Phostoxin atu prevene fuhuk. Kondisaun armajem: tenke maran; iha fentilasaun hodi fó sirkulasuan anin; temperatura reguladu. Fig 24 no 25. Iha leten ne’e hatudu fatin ne’ebé apropriadu ba rai batar no ida seluk oinsá atu rai batar iha saka laran. Se to’os-na’in sira uza saka hodi rai batar, maka presiza tau plastik iha laran. Depois de fakar batar ba iha plastik laran, tenke dulas tiha plastik nia ibun atu labele fó dalan ba fuhuk atu tama. Ho nune’e batar musan hirak ne’e bele rai kleur ho másimu tinan ida. Fig 26. Molok atu hada saka ba leten, tenke tau uluk lai ktetek hanesan ai, au ka fatuk nahe. Wainhira uza pallet, kada saka hirak ne’ebé tula-malu ba leten tenke iha límite tuir estandar ne’ebé iha. Halot batar tuir téniku sei mantein kualidade diak. 31 7. Prosesamentu Prosesamentu batar hanesan dalan ida atu hamosu diversidade hahan ho kualidade hafoin kolleita hotu. Batar ne’ebé konsideradu nu’udar ai-han importante iha Timor-Leste tenke hetan prosesamentu diak hodi hasa’e valór konsume nian. Ida ne’e iha relasaun ho nesesidade han batar ne’ebé hatudu gráfiku tun hahu hosi 105 kg, 95 kg no 67 kg (2011) per/ema/tinan iha tinan. Tamba ne’e, prosesamentu batar ne’ebé diak sei hadia valór konsume no mos nutrisaun nian. Nesesidade ba nutrisaun mínimum komposu hosi grupu nen maka hanesan: idratu-karbonu, mina ka óleo, proteína, vitamina, mineral no bee. Elementutu hirak ne’e maka sai fonte energia ba ema nia isin. Pur ezemplu, ema ida ho isin todan 70 kg presiza besik 2900 kalori loron-loron ba ninia energia (IITA nia relatóriu). Ema ne’e presiza konsume mais ou menus batar 840 gramas loron-loron atu suporta ninia energia. Ne’e hanesan nesesidade konsume batar per kapita loron-loron atu bele hetan saude diak. Batar musan komposu ho fontes nutrisaun importante balun hanesan: idratu-karbonu, proteína, vitamin B, no mineral. Tabela 3. Kompozisaun komponentes iha batar musan boot (% musan maran). Amido Proteína Óleo Musan tomak Endosperma Germ Pericarp Tip cap 73.4 87.6 8.3 7.3 5.3 9.1 8.0 18.4 3.7 9.1 4.4 0.8 33.2 1.0 3.8 Midar 1.9 0.6 10.8 0.3 1.6 Ahu Seluk-seluk 1.4 0.3 10.5 0.8 1.6 9.8 2.7 8.8 86.9 78.6 International Institute of Tropical Agricultural (IITA) Reportajem 32 Iha hahan oin lima hosi prosesamentu batar 7.1. Da’an batar tomak Materiais - batar tomak kalén 4 - fore-tali/koto kalén 1 - lakeru fuan 1 - aidila fuan nato’on - na’an karau nia ruin ½ kg Métudu da’an - da’an tiha batar, fore-tali/koto no na’an rui hamutuk to’o tasak didiak - hatama tan lakeru ne’ebé ku’a ki’ik ona no aidila funan tesi ona bad-badak - da’an hotu to’o tasak didiak Depois de tasak didiak, hahan ida ne’e prontu ona atu ba iha meza konsume nian nu’udar hahan diak. 7.2. Da’an batar fai Materiais - batar fai kalén 4 - fore-tali/koto kalén 1 - fore rai kalén 2 - na’an ruin ½ kg Métudu da’an - batar fai, fore-tali/koto no na’an ruin da’an hamutuk to’o tasak didiak - da’an to’o nia bee hatudu grosu maibé labele maran maran - durante da’an, tenke kedok dala ida-dala ida atu labele mutuk iha xana nia okos. Wainhira tasak didiak, hahan ida ne’e prontu ona atu ba iha meza konsume nian nu’udar hahan. 33 7.3. Batar sedok Materiais - batar dulas kalén 1 - fos kalén 2 - nuu soos hosi fuan 1 Métudu da’an: - te’in tiha batar dulas ho nuu soos to’o tasak nato’on maibé labele to’o maran - kedok dala ruma - hatama fos no kedok hanesan - hein to’o tasak didiak Wainhira tasak ona, hahan ida ne’e prontu atu ba iha meza hodi konsume nu’udar hahan diak. 7.4. Prekedel batar Materiais - batar nurak fulin 20 - terigu ½ kg - manu-tolun fuan 4 - ai-manas boot fuan 2 - salsa oituan - masin nato’on - masako falun 2 - mina nato’o. Métudu te’in - batar nurak ne’ebé hetan behu ona tenke blender ka de’ut to’o rahun didiak - rezultadu blender ne’e kahur tiha ho mantolun - kahur oituan-oituan ho terigu to’o hotu - bele tau tan terigu se wainhira ladauk belit didiak - tau tan ai-manas boot ne’ebé ku’a tiha ona no masin ho masako - kahur didiak materiais hirak ne’e to’o hanesan - hamanas mina iha taxu - sona kik-kik massa perkedel to’o kor kinur kahur-chokolate Wainhira tasak didiak ona, ita bele han perkedel batar ne’e nu’udar dosi ba snack ka han hamutuk ho etu. 34 III. PAD ba batar ninia diak Vantagem hosi implementasaun programa PAD ba batar maka hanesan: Uza fini ne’ebé diak, prepara rai ho diak, kuda linha ho nia distansia ne’ebé pás, manutensaun (hamos du’ut, fertilizasaun, prevene no kontrola peste ka moras ho uza konseitu JPI), kolleita batar iha faze tuir nesesidade, behu, habai no halot batar ho diak. Sei fó rezultadu produsaun ne’ebé as kompara ho sistema kultivasaun baibain. Ho sistema PAD ho diak bele hetan ninia produtividade minimal 2.5 toneladas ba hektar ida. To’os-na’in sira bele hetan produsaun diak hodi bele hametin seguransa ai-han no hasa’e rendimentu famila agrikultór sira nian. Hasa’e produsaun batar mos bele dudu sub sektor sira seluk hanesan hakiak animal, hakiak ikan no manufaktura ba prosesamentu atu moris. IV. PAD ninia limitasoens Mentalidade agrikultór sira iha Timor-Leste atu adapta lalais inovasaun foun sei lao neineik liu. Realidade hatudu katak inovasaun ne’ebé maka introdus ona durante periode naruk hahu hosi periode okupasaun to’o ukunan, ninia nível adopsaun sei menus liu. Ida ne’e hatudu katak, prosesu adopsaun ba inovasaun ida presiza tempu naruk. To’os-na’in sira seidauk laran metin ba to’os deit, tamba ne’e iha parte seluk sei hakiak animal, kuda hare no ai-horis seluk tan. Ho ida ne’e, programa PAD ne’ebé nu’udar pakote prátika kultivasaun intensivu, sei lao neineik tamba presiza konvense to’os-na’in sira ba vantagem programa ne’e. Ekipa susesu PAD presiza hatene no domina problemas hirak ne’ebé to’os-na’in sira hasoru hodi hasuksesu programa ne’e. Pakote programa PAD nesesita to’os-na’in sira nia badinas no disiplina atu nune’e bele implementa iha faze ba faze ho diak. Komponente hirak ne’ebé sai parte importante iha PAD ne’e to’os-na’in tenke implementa ho intensivu atu nune’e bele hetan produsaun ne’ebé diak mos. Maski nune’e, programa ne’e ninia susesu depende mos ba partisipasaun to’os-na’in sira iha demosntrasaun plotu ne’e. Dala barak, to’os-na’in sira konsidera demplot batar ne’e nu’udar projetu ida. Tamba ne’e, sei mosu deskonfiansa 35 durante prosesu implementasaun no sei laiha sustentabilidade iha futuru tamba hamosu dependensia ba input ne’ebé mai hosi projetu. Kada komponente iha programa PAD ne’e tenke hetan input hosi to’osna’in sira rasik. Hare hosi ekonomia to’os-na’in sira nian, maka to’os-na’in sira balun laiha kbiit atu sosa input hirak ne’ebé sai fatór ida ba hasa’e produsaun. Presu input balun as tebes hanesan adubu kímiku, pestisida, labour, fini no input seluk-seluk. Em kontrariu, folin batar hasoru fluktuasaun tuir demanda tamba laiha intervensaun ruma ba iha estabilidade folin iha nível merkadoria nian. Situasaun ida ne’e hamosu opsaun ba to’os-na’in sira hodi foti desizaun – se produs batar sei fo lukru diak kompara ho kuda ai-horis sira seluk ka halo servisu seluk. V. Alternativu solusaun MAP – RDP IV sei fasilita agrikultór sira ne’ebé hakarak koko ka implementa programa PAD ne’e. Ekipa ne’e sei halo kampaiña kultivasaun batar liu hosi Demonstrasaun Plotu iha área potensiál batar nian iha teritoriu tomak iha Timor-Leste. To’os-na’in sira ne’ebé sei halo parte iha prorgrama PAD ne’e sei halo tuir kriteria implementasun. Área ba Demplot ne’e minimal ho luan 1000 m², no tenke halo tuir rekomendasaun tékniku ne’ebé sei asiste hosi Estensionista Agríkola ne’ebé servisu iha suku ka área refere. Demplot batar ne’e sei sai fatin treinamentu no fatin fahe matenek entre to’os-na’in sira no Estensionista sira. Demplot ne’e, sei hetan tratamentu intensivu tamba hetan input kompletu hodi bele kompara ho to’os ne’ebé ho tratamentu bai-bain. VI. Prosesu komunikasaun ho to’os-na’in Atu hala’o kampaiña estensaun kona-ba prátika kultivasaun batar ne’e ho diak no efetivu, Estensionista sira tenke domina tópiku PAD batar nian ne’ebé sei hato’o ba to’os naín sira. Estensionista sira mos presiza hatene komunidade ka agrikultór sira nia problema ne’ebé sira rasik infrenta helaiha sira nia to’os. Identifikasaun ba problema hirak ne’e sei hafasil Estensionista sira hodi prepara didiak materia estensaun. Wainhira hato’o informasaun ne’ebé iha relasaun ho to’os-na’in sira nia problema maka sei 36 hamosu diskusaun manas (feedback) hodi bele hamosu interasaun diak entre Estensionista ho to’os-na’in sira. Implementasaun demplot, to’os-na’in sira maka sai na’in ba atividades produsaun nian. Estensionista sei sai hanesan fasilitador ba atividades hotuhotu durante prosesu implementasaun PAD ne’e. Estensionista sira mos tenke kria atividades ne’e ho sustentavel hodi la kria dependensia hosi to’os-na’in sira. Tamba programa PAD ne’e atu estimula deit to’os-na’in sira hodi banati tuir prátika kultivasaun ne’ebé diak tuir PAD hatudu. Iha aldeia ka área ida, Estensionista sei promove demplot ida hamutuk ho agrikultór ne’ebé progresivu atu bele hatudu ba agrikultór sira seluk katak programa PAD ne’e diak tamba bele hasa’e produktivade batar. To’os-na’in sira seluk ne’ebé nunka hatene prátika kultivasaun diak, sei husu-tuir lalaok demplot ne’e no neineik sei halo tuir. Estensionista sira mos sei halo sorumutu ida ho agrikultór sira ne’ebé besik iha área demonstrasaun plot ne’e, hodi nune’e to’os-na’in seluk bele hare rasik ho matan kona-ba rezultadu produsaun batar hosi to’os ne’ebé uza téniku PAD nian. Estensionista sira mos bele halo kampanhe intensivu liu hosi media oin-oin hodi halekar vantagem programa PAD nian. VII. Oinsá servisu ho to’os-na’in sira kona-ba PAD Prepara planu ba atividades ida nu’udar hanoin ida importante tebestebes. Planu maka sei lori ita tuir lalaok programa ne’ebé ita deside hamutuk ona ho to’os-na’in sira. Tamba ne’e, antes atu hala’o servisu estensaun ka servisu hamutuk ho agrikultór sira kona-ba PAD, importante liu ita presiza halo planu hamutuk ho sira. Preparasaun ida ne’e atu identifika sira nia rekursus, frakeza, oportunidade no mos ameasa saida deit maka sira sempre hasoru tinan-tinan. Atu atividades hirak ne’e bele lao diak, Estensionista sira sei fasilita to’os-na’in sira atu koko no implementa programa PAD ne’e tuir kondisaun ne’ebé sira rasik iha. To’os-na’in sira maka sai na’in ba demplot ho luan 1,000 m2 ne’e, tamba sira rasik maka implementa no hetan asistensia hosi Estensionista sira. Ho nune’e, programa PAD sei hosik dalan sustentabilidade no bele muda mentalidade dependensia no ikus mai bele hametin seguransa ai-han no rendimentu familia nian. 37 Referensias: 1. -------------- 2010. Population and Housing Census of Timor-Leste, 2010. Volume 4: Suco Reoprt. National Statistic Directorate (NSD) of Timor-Leste 2. -------------- 2011. Annual Research Report. Seeds of Life / Fini ba Moris. Ministério da Agricultura e Pescas, Dili, Timor-Leste. 3. -------------- 2012. Relatorio Anual ba progresu batar. Direcção Nacional Agricultura e Horticultura, MAP, Dili, Timor-Leste 4. ------------- 2012. Prátika Agrikultura Diak. Ministério da Agricultura e Pescas, GIZ no UNTL, Timor-Leste 5. Kim, S.K., S.O. Ajala and J. Kling. 2003. Combining ability of tropical maize germplasm in West Africa. IV. Inheritance of resistance to downy mildew (Peronosclerospora sorghi) infection. Maydica 48:9-14. 6. Kim, S. K., C.N. Nabais, N. Chhay, S.O. Kong, H.J. Kim and N.M. Yoon. 2008. Downy mildew is the key cause of poor corn cultivation in Cambodia and East–Timor (Abstract). P.187, the 5th International Crop Science Congress. April 13-18, Jeju International Convention Center, Jeju, Korea. 7. Nabais, C.N., S.K. Kim, L.B. Fontes and A. Jeronimo. 2008. Resistance breeding of maize for downy mildew in East Timor. Korean Society of Crop (Kyeong Ju) PB-57, p.115. 8. Nabais, C.N. 2010. Breeding for Yield Stability of Corn Hybrid through Multi-environment Trials in East Timor and Korea. In Doctoral’s Thesis, Kyungpook National University, Daegu, South Korea. 9. R. Rukmana. 1997. Usaha Tani Jagung. Kanisius, Yogyakarta 55011 38 Batar nu’udar aihan ida ne’ebé ho espektrum funsaun ne’ebé luan tebe-tebes. Husi kain to’o musan iha funsaun barak bá nesesidade oi-oin. Nia musan bele uza nu’udar aihan ema nian, no mós sai hahán bá animal sira hanesan manu, fahi no seluktán ne’ebé bele hasa’e rendimentu ekonomia uma-kain agrikultór sira nian. Timor Leste ho luan maizumenus 15,000 km2 hanesan rai mak iha poténsia bo’ot bá dezenvolve batar. Rai ho luan liu 200,000 ha mak indentifikadu nu’udar rai mak favorável bá batar. Produtividade batar médiu iha nível nasionál sei hasoru flutuasaun tinan-tinan. Prátika Agríkola Di’ak (PAD) nu’udar sistema kuda batar ne’ebé kompila husi rezultadu peskiza sira iha Timor Leste no simplifika ona tuir kondisaun agroklimátika mak iha. Esperiénsia toos-na’in sira nian ne’ebé di’ak iha prátika kultivu nian mós hetan apresiasaun no hola parte iha pakote PAD ne’e.